Teknik år 7

TEKNIK 7A GROVPLANERING VT 24

v3 Tis 16/1   Papper 58-59, studieuppgifter 

v4 Tis 23/1   Bygga bro

v5 Tis 30/1   Papper repetition, läxförhör 58-59

v6 Tis 6/2     Bygga bro

v7 Tis 13/2   Bygga bro

v9 Tis 27/2   Bygga bro

v10 Tis 5/3   Ritteknik 112-113, studieuppgifter

v11 Tis 12/3 Ritteknik 112-113 repetion, ritningsövning

v12 Tis 19/3 Rita bro / (Bygga bro)

v14 Tis 2/4   Rita bro / (Bygga bro)

v15 Tis 9/4   Rita bro / (Bygga bro) DEADLINE BYGGA

v16 Tis 16/4 Programmering i Scratch / programmera 

v17 Tis 23/4 Programmering i Scratch / programmera 

v18 Tis 30/4 Programmering i Scratch / programmera 

v19 Tis 7/5   Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 1

v20 Tis 14/5 Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 2

v21 Tis 21/5 Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 3

v22 Tis 28/5 Programmera / (Rita bro) DEADLINE RITA

v23 Tis 4/6   Utvärdering, betygsprat

TEKNIK 7BC GROVPLANERING VT 24

v2 Tor 11/1   Bygga bro

v3 Tor 18/1   Papper 58-59, studieuppgifter 

v4 Tor 25/1   Bygga bro

v5 Tor 1/2     Papper repetition, läxförhör 58-59

v6 Tor 8/2     Bygga bro

v7 Tor 15/2   Bygga bro

v9 Tor 29/2   Ritteknik 112-113, studieuppgifter

v10 Tor 7/3   Ritteknik 112-113 repetion, ritningsövning

v11 Tor 14/3 Rita bro / (Bygga bro)

v12 Tor 21/3 Rita bro / (Bygga bro) DEADLINE BYGGA

v14 Tor 4/4   Programmering i Scratch / programmera

v15 Tor 11/4 Programmering i Scratch / programmera

v16 Tor 18/4 Programmering i Scratch / programmera

v17 Tor 25/4 Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 1

v18 Tor 2/5   Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 2

v19 Tor 9/5   LOV 

v20 Tor 16/5 Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 3

v21 Tor 23/5 Programmera / (Rita bro) DEADLINE RITA

v22 Tor 30/5 Utvärdering, betygsprat

TEKNIK 7SG GROVPLANERING VT 24

v3 Tis 16/1   Papper 58-59, studieuppgifter 

v4 Mån 22/1 Bygga bro 14.10 i NO2

v5 Tis 30/1   Papper repetition, läxförhör 58-59

v6 Mån 5/2   Bygga bro 14.10 i NO2

v7 Mån 12/2 Bygga bro 14.10 i NO2

v9   Mån 26/2 Bygga bro 14.10 i NO2

v10 Tis 5/3     Ritteknik 112-113, studieuppgifter

v11 Mån 11/3 Rita bro / (Bygga bro) 14.10 i NO2

v12 Mån 18/3 Rita bro / (Bygga bro) 14.10 i NO2

v14 Tis 2/4    Ritteknik 112-113 repetion, ritningsövning   

v15 Mån 8/4  Rita bro/(Bygga bro)14.10 i NO2DEADL BYGG

v16 Mån 15/4 Programmering i Scratch / progr 14.10 i NO2 

v17 Tis 23/4  Programmering i Scratch / programmera 

v18 Tis 30/4  Programmering i Scratch / programmera 

v19 Tis 7/5    Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 1

v20 Tis 14/5  Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 2

v21 Tis 21/5  Programmera / (Rita bro) / kompl. läxförhör 3

v22 Tis 28/5  Programmera / (Rita bro) DEADLINE RITA

v23 Mån 3/6  Utvärdering, betygsprat 14.10 i NO2

PEDAGOGISK PLANERING 

I TEKNIK ÅR 7 VÅREN 2023

LINDÄNGESKOLAN

Se Teknik 7 i InfoMentor för mer detaljer.

Arbetsområde

Du kommer lära dig hur man bygger för att saker ska hålla och olika typer av broar.

Du kommer få lära dig om olika material och vad de används till.

Du kommer lära dig hur teknik påverkar människor, samhälle och miljö.

Ni kommer konstruera och bygga broar i projektgrupper.

Konkretisering av arbetsområdet

Draghållfasthet och tryckhållfasthet.

Elasticitet och hårdhet.

Balkar och armering.

Ramar och skal.

Balkbroar, bågbroar, hängbroar och snedkabelbroar.

Material.

Egenskaper för material.

Några olika metallers egenskaper och användning.

Några olika plasters egenskaper och användning.

Hur användning av plast påverkar miljön.

Glas.

Kompositmaterial.

Definitionen av vad teknik är.

Teknik i äldre tider.

Svenska uppfinningar.

Innovationer, uppfinningar som haft stor positiv påverkan på samhället.

Exempel på teknik som har negativ påverkan på miljö och samhälle.

Arbetssätt

Konstruktion av en bro i en projektgrupp.

Bygge, testning och utveckling av bron i projektgruppen.

Genomgångar med hjälp av undervisningsblogg och projektor.

Kompletterande förklaringar på whiteboardtavla.

Repetitioner med projektor, whiteboardtavla eller muntligt.

Arbete med studieuppgifter enskilt eller parvis.

Inläsning enskilt eller parvis.

Muntliga repetitioner.

Skriftliga läxförhör.

Presentation av uppgift 

Uppgift

Din grupp ska konstruera en bro. 

Regler

Brons längd ska vara 25-40 cm.

Brons bredd ska vara 10-12 cm.

Brons höjd ska vara 20-30 cm.

Bron ska byggas på en pappskiva med längd 45 cm, bredd 15 cm 

och kanter 2 cm.

Papper ska läggas på pappskivan så att bron limmas i pappret och inte i pappskivan.

Man ska kunna dra en full mjölkförpackning för 1 liter mjölk över bron. (7*7 cm)

Man ska också kunna dra mjölkförpackningen under bron men över kanterna.

Det innebär att höjd under bron måste vara minst 9 cm. 

(7 cm + 2 cm kant) 

Material till bron:

Glasspinnar.

Snöre.

Lim till limpistol.

Material till bottenplattan och brobanan (inte till resten av bron):

Kartong.

Arbetsmoment

Val av projektledare

Rösta i gruppen vem som är bäst på att leda arbetet.

Det skall vara den som kan säga ”kom igen nu” och som kan fördela arbetsuppgifterna.

Val av bro

Titta i bloggen vilka broar som skulle vara möjliga att bygga enligt reglerna ovan.

Välj ut de två broar som ni tycker verkar bäst.

Skissa upp dessa två broar

Välj en av broarna och skriv upp varför ni valde just den bron.

Tänka ut och rita upp hur ni ska bygga bron

Rita upp hur ni planerar att bygga bron.

Gruppen kommer att bygga en bro, så alla bör rita samma bro!

Man får lov att såga delar av glasspinnar, så de måste inte användas hela!

Bygga bro

Bygg bron.     

Testa bron med en full mjölkförpackning över och under.

Tänk ut vad som kan göras ännu bättre, smartare och snyggare.

Deadline för färdig bro: se klassens grovplanering!

Ritning                    

Varje elev ritar den färdiga bron så noggrant som möjligt.

Deadline för färdig ritning: se klassens grovplanering!

 

TEKNIK 7 E KRAV KONSEKVENSER SID 6-16

1 Vad menas med teknik?

Teknik är att använda ett föremål i ett bestämt syfte.

2 Vad menas med en innovation?

En innovation är en uppfinning som fått stor betydelse.

3 Ge tre exempel på innovationer.

Hjulet, ångmaskinen och datatekniken.

4 Ge tre exempel på teknik med positiva konsekvenser för människor.

Tvättmaskin har gjort livet lättare.

Med bil kan man resa fortare.

Medicinsk teknik kan hjälpa sjuka människor.

5 Ge tre exempel på teknik med negativa konsekvenser för människor.

Industrirobotar kan göra människor arbetslösa.

Vapen kan döda människor.

Narkotika kan döda människor.

TEKNIK 7 E KRAV HÅLLFASTHET SID 24-38

6 Veta vad som menas med armering.

Man gjuter stålstänger i betongen för att göra den starkare.

7 Kunna förklara med ord eller med figur vad som menas med fackverk.

Man sätter ihop många trianglar.

8 Veta vad man kallar man en stång som har till uppgift att stå emot böjning.

Balk.

9 Kunna ge två exempel på balkbroar.

Spång.

Fackverksbro.

10 Kunna rita en bågbro.

11 Kunna rita en hängbro.

TEKNIK 7 E-KRAV MATERIAL SID 162-169

1 Vilket är det hårdaste materialet som man känner till?

   Diamant

2 Vilka ämnen finns i stål?

   Järn och kol

3 Skriv tre saker som man använder stål till.

   Bilar, broar och byggnader

4 Vad används för att tillverka plast?

   Råolja

5 Skriv tre nackdelar med att använda plast.

   Råoljan kommer ta slut

   Förbränning av plast bidrar till växthuseffekten

   Plast tar lång tid att brytas ner

6 Skriv tre saker som man använder polyetenplast till.

   Plastpåsar, flaskor, leksaker

TEKNIK 7 E-KRAV PAPPER SID 58-59

1  Hur tillverkar man pappersmassa?

    Man hugger sönder träd till träflisor.

    Man maler sönder träflisorna och blandar dem med vatten.

2  Vad kan tillverkas i ett tryckeri?

    Tidningar, böcker och reklam.

3  Var slänger man gamla tidningar?

    På en återvinningsstation

4  Vad kan man använda gamla tidningar till?

    För att tillverka nytt papper.

Teknikens konsekvenser sid 6-16

Vad teknik är

Teknik är att använda ett föremål i ett bestämt syfte.

Apan använder en pinne för att det kliar i örat. 

Det är ett exempel på teknik.

Uppfinningar

En uppfinning är ett nytt sätt att lösa ett praktiskt problem.

Uppfinningen kan vara ett nytt föremål.  

Det kan också vara ett nytt sätt att använda ett föremål.

Skiftnyckel, pacemaker, kylskåp och rullbälte är svenska uppfinningar.

Innovationer

En innovation är en uppfinning som fått stor betydelse. 

Hjulet, ångmaskinen och datatekniken är innovationer.

Innovationerna har varit viktiga för samhällets utveckling.

Hjulet gjorde det möjligt att bygga vagnar, tåg och bilar.

Ångmaskinen gjorde det möjligt att bygga tåg och fabriker.

Datatekniken har betytt mycket för annan forskning och utveckling.

Exempel på teknik med positiva konsekvenser för människor

Tvättmaskin, diskmaskin och dammsugare har gjort livet lättare.

Med bilar, tåg och flygplan kan man resa fortare än förr. 

Medicinsk teknik som dialysmaskinen här ovanför är ett exempel på teknik som är bra för människor.

Exempel på teknik med negativa konsekvenser för människor

Teknik kan användas till att tillverka vapen eller narkotika.

Teknik som industrirobotar kan göra människor arbetslösa.

Bilarnas konsekvenser för individen

Förr reste man med häst och vagn.

Det tog lång tid att resa från en plats till en annan.

Man kanske reste 50 km till ett sommarställe och var där resten av sommaren.

Bilen gjorde det möjligt att snabbt och lätt resa från en plats till en annan.

Det gav människor frihet att snabbt åka till arbetet, uträtta ärenden eller att åka på utflykter.

Bilarnas konsekvenser för samhället

I städerna byggdes det upp köpcenter med stora parkeringsplatser.

Många affärer inne i centrum fick svårt för att klara sig.

Mellan städerna byggdes vägar och motorvägar.

Bilarnas konsekvenser för miljön

Avgaserna från bilarna försurar miljön.

Avgaserna kommer upp i regnmolnen.

Sen regnar surt regn ner i sjöar så att växter och djur skadas eller dör.

Surt regn kan också skada träd i skogarna.

Oljan som man använder för att tillverka bensin och diesel kan ta slut.

Hur olika teknik för bilmotorer påverkar miljön

Elbilar släpper inte ut avgaser.

Bensinbilar och dieselbilar släpper ut mest avgaser.

Bilar som kör på etanol eller fordonsgas släpper inte ut lika mycket avgaser.

Hur valet av transportmedel påverkar individen, samhället och miljön

Flyg släpper ut mycket avgaser som försurar miljön.

Elektriska tåg är bättre för miljön för de släpper inte ut avgaser.

En nackdel med att resa med tåg är att det tar längre tid om man ska resa långt.

Om många väljer att åka tåg i stället för flyg kommer inte flygplatserna att byggas ut med fler stora landningsbanor.

Yrkesval för kvinnor och män

När man tänker på yrkesval är det bra att tänka på att även män kan jobba som sjuksköterska eller som förskollärare.

 

Kvinnor kan jobba som polis eller som ingenjör.

 

Här kommer några exempel på kvinnor som gjort viktiga uppfinningar.

 

Ninni Kronberg uppfann 1933 en metod att framställa spraytorkat mjölkpulver. Från  denna uppfinning grundades företaget Semper.

 

Laila Ohlgren uppfann 1979 en uppringningsknapp som man trycker på telefonen efter att man har slagit numret. Telefoner med denna knapp användes 2009 av 4 miljarder människor.

 

Anna Haupt och Terese Alstin var studenter i industridesign. De uppfann 2006 en cykelhjälm som fungerar som en airbag som blåses upp vid en olycka. Förtaget Hövding AB grundades och det har nu vuxit till ett börsnoterat företag med 40 medarbetare.

 

Material sid 162-169

Material

Material är ämnen man tillverkar saker av, t.ex. trä och stål.

Hårdhet

Diamant är det hårdaste material man känner till.

Grafit är ett mjukt material som används i blyertspennor.

Material kan ha olika egenskaper vid olika temperaturer.

Glas är mjukt när man värmer det.

Elastiska material

 

Ett gummiband är elastiskt.

Man kan dra isär det.

När man släpper det får det tillbaka sin första form.

Stål

Stål är en blandning av järn och kol.

Man använder stål till bilar, broar och byggnader.

Aluminium

Aluminium är lättare än stål.

Därför kan man använda aluminium till flygplan.

Aluminium korroderar (rostar) inte så lätt som järn.

Därför använder man aluminium till tak, fönster och ytterväggar på hus.

Aluminium leder ström bra.

Därför använder man aluminium till högspänningsledningar.

Det krävs väldigt mycket energi för att utvinna aluminium.

Koppar

Koppar används i elektriska kablar, för den leder ström bra.

Koppar används också i vattenledningsrör.

Titan

Titan är en mycket stark metall.

Titan används i flygplansmotorer.

Titan används också för att skruva ihop brutna ben. Benvävnad kan växa fast i titan.

Plast

 

Plast tillverkas av råolja.

Råoljan kommer att ta slut.

Förbränning av plast bidrar till växthuseffekten. Växthuseffekten gör att det blir varmare på jorden.

Plast tar ofta hundratals år att brytas ner.

Polyetenplast

Polyetenplast används till plastpåsar, flaskor och leksaker.

PVC-plast 

PVC-plast används för avloppsrör och golvlister.

Nylon

Av nylon kan man tillverka fiskelinor och kugghjul.

Plexiglas

Plexiglas används till fönster och huvar till flygplan.

Cellplast

Cellplast används som isolering och förpackningsmaterial. 

Cellplast består av plast som man har blåst luftbubblor i.

Glas

Glas används t.ex. till fönster och dricksglas.

Glas tillverkas av sand, kalk och natriumkarbonat.

Kompositmaterial

Armerad betong är ett exempel på kompositmaterial.

Man gjuter in armeringsjärn av stål i betongen

Då blir betongen starkare.

Plast som armerats med plastfibern Kevlar används för skottsäkra västar.

FILM OM JÄRNMALM 14 MIN

Hållfasthetslära och broar sid 24-38

Hållfasthet

Tre saker bestämmer om ett föremål skall hålla eller gå sönder:

Vilket material föremålet är gjort av.

Vilken form föremålet har.

Vilka krafter föremålet utsätts för.

Tryckhållfasthet

Tryckhållfasthet är hur bra ett material kan utsättas för tryckkrafter utan att det går sönder. 
Grunden till ett hus måste ha mycket god tryckhållfasthet. 













Draghållfasthet

Draghållfasthet är hur bra ett material kan utsättas dragkrafter utan att gå sönder. 
Kablarna i en snedkabelbro måste ha god draghållfasthet.

Balkar

En balk är en stång som ska att stå emot böjning.

Det finns balkar som på kortsidan ser ut som I, C, U, L, T och O.

Armering

Armering är att gjuta in stålstänger i betong.
Då blir betongen starkare än utan armering.

Korrugering

Man kan göra hustak starkare genom att ge dem en vågform.

Detta kallas korrugering.

Sandwichmaterial

Wellpapp är ett exempel på sandwichmaterial.
Det har platt papp ytterst och korrugerad papp i mitten.

Ramar

En ram kan ha formen av en kvadrat, en rektangel eller en triangel.
Man använder en ramar för att bygga starkt, lätt och billigt.
Triangeln ändrar inte form om man utsätter den för krafter.

Fackverk

Fackverk är att man sätter ihop många trianglar.

Byggkranar är gjorda med fackverk.

Balkbro

En balkbro är en bro som hålls uppe av balkar.

Spång

En spång är den enklaste typen av balkbro.

En bräda som man lagt över ett dike är en spång.

Fackverksbro 

En fackverksbro är en balkbro som är gjord av fackverk.

Bågbro

En bågbro hålls uppe av en eller flera bågar.
Bågen pressas ihop av brons tyngd.

Valvbro 

En valvbro är en bågbro som vilar på en båge av sten eller tegel.

Snedkabelbro

En snedkabelbro har pyloner och kablar som går snett ner till bron.

Öresundsbron är en snedkabelbro.

Hängbro

En hängbro hålls upp av kablar som är spända över höga stolpar.
Stolparna kallas pyloner.

Goldengatebron är en hängbro

Hängbrons delar och funktion

Fyra höga pelare som heter pyloner står på fundament av betong.

Två bärkablar hänger mellan pylonerna.

Fyra spännkablar går ner från pylonerna till fyra stålankare.

De finns för att inte bärkabeln ska dra pylonerna mot varandra.

Stålankarna sitter fast i fundament som hålls fast i marken eller berget med förankringslinor.

Brodäcket som bilarna kan köra på hålls uppe av hängstag som hänger ner från bärkablarna.

FILM OM ÖRESUNDSBRON

Papperstillverkning och återvinning sid 58-59

Papperstillverkning

Man tar bort bark och kvistar från trädstammarna.

Veden huggs sönder till träflisor.

Träflisorna mals sönder och blandas med vatten.

När man har torkat den har man fått pappersmassa.

Pappersmassa och returpapper mals sönder.

Pappersmassan och blandas med vatten.

Blandningen kallas mäld.

Mälden blandas med fyllnadsämnen, färg och lim.

Mälden hälls ut på en silduk så att vattnet rinner av.

Silduken kallas vira.

I pappersmaskinens pressparti försvinner mer vatten.

I pappersmaskinens torkparti torkas pappret.

Pappret rullas upp på stora rullar.

Rullarna skärs ner till mindre rullar och till pappersark.

Tryckeri

I ett tryckeri trycker man bilder och text på papper.

Tidningar, böcker och reklam kan tillverkas i ett tryckeri.

Maskinen här ovanför är en offsettryckmaskin.

En färgvals med en viss färg lägger färgen på en plåtcylinder.

Färgen rullas över på en gummicylinder.

Gummicylindern trycker färgen på pappret.

Sen trycker andra gummicylindrar andra färger på pappret.

Man kan också trycka små upplagor med laserskrivare.

Pappersåtervinning

Gamla tidningar ska slängas på en återvinningsstation.

Gamla tidningar kan användas för att tillverka nytt papper.

Då behöver man inte hugga ner så mycket träd.

FILM PAPPERSTILLVERKNING 3 MIN

TEKNIK ÅK 8 SID 112-113 RITTEKNIK

Teknisk ritning i två vyer

Ritningen på handfatet är en ritning i två vyer med måttsättning.

Linjer för måttsättning görs smala och heldragna.

Måtten sätts ut med smala ifyllda pilar.

Måtten anges i millimeter, men man skriver inte ut mm.







Teknisk ritning av en bil i två vyer 

Bilden här ovanför visar en ritning av en bil i två vyer.

I båda vyerna slutar bilen lika långt till vänster och till höger.

Teknisk ritning i tre vyer

Vi ska rita av en sak som ser ut som figuren längst ner till höger.

Uppe till vänster ser man saken som den ser ut från sidan.

Uppe till höger ser man saken framifrån. 

Nere till vänster ser man saken uppifrån.

Måttsättningslinjerna ritas lite tunnare än den verkliga saken.

Den skymda linjen som man ser rakt uppifrån ritas streckad.

Vyer från sidan och uppifrån slutar lika långt till vänster och höger.

Vyerna från sidan och framifrån slutar lika långt upp och ner.

Det står bara i en av figurerna att saken är 35 mm lång.
Om det hade stått 35 i två vyer hade det blivit dubbelmåttsättning.
I vyn från sidan är höjden 30 mm. 
Till vänster har man bara skrivit måtten 20 och 5. 
Om man skriver 20, 5 och 5 blir det dubbelmåttsättning.

FILM: TEKNISK LÖSNING MOT TJUVAR