KEMI 7A GROVPLANERING VT 22 v02 tis 11/1 Film: Livets kemi, pedagogisk planering v02 tors13/1 Säkerhetsregler, labmtrl varningssymboler 2-6 v02 tors 13/1 Ämnen 2-6 v03 mån 17/1 Ämnen 7-10 v03 tis 18/1 SÄKERHETSREGLER LÄXF. 2-6 v03 tors 20/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 1 v03 tors 20/1 Kemihistoria 36-37 v04 mån 24/1 Film: Fyrverk, Kemiska reakt 21-22 v04 tis 25/1 Kemihistoria LÄXFÖRHÖR 36-37 v04 tors27/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 2 v04 tors 27/1 Kemiska reaktioner, film jodklocka 23-24 v05 mån 31/1 Kemiska reaktioner 21-22 v05 tis 1/2 Kemiska reaktioner, LÄXF. 21-22 v05 tors3/2 LAB 1,17:Gasolbrännaren,stålull GRUPP1 v05 tors 3/2 Kemiska reaktioner 25-26 v06 mån 7/2 Kemiska reaktioner 25-26 v06 tis 8/2 Film: vatten, Kemiska reakt. 27-28 v06 tors10/2 LAB 1,17: Gasolbrännaren,stålullGRUPP 2 v06 tors 10/2 Kemiska reaktioner LÄXF. 27-28 v07 mån 14/2 Syror och baser 38-40 v07 tis 15/2 Syror och baser 41-42 v07 tors17/2 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP1 v07 tors 17/2 Syror och baser LÄXF 38-40 v09 mån 28/2 Syror och baser 43-46 v09 tis 1/3 Syror och baser 43-46 v09 tors3/3 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP2 v09 tors 3/3 Syror och baser LÄXF. 43-46 v10 mån 7/3 Luft 71 v10 tis 8/3 Luft, OMLÄXFÖRHÖR 1 71 v10 tors10/3 Omlab 1 v10 tors 10/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 2 59-63 v11 mån 14/3 Film: salt, Salter 59-63 v11 tis 15/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 3 59-63 v11 tors 17/3 Omlab 2 / Lab 27 pH-värde v11 tors 17/3 Utvärdering, OMLÄXFÖRHÖR 4 KEMI 7B GROVPLANERING VT 22 v02 ons 12/1 Säkerhetsregler, labmtrl varningssymboler 2-6 v02 tors 13/1 Film: Livets kemi, pedagogisk planering v02 fre 14/1 Ämnen 2-6 v03 mån 17/1 Ämnen 7-10 v03 ons 19/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 1 v03 tors 20/1 SÄKERHETSREGLER LÄXF. 2-6 v03 fre 21/1 Film: Fyrverk, Kemiska reakt 21-22 v04 mån 24/1 Kemihistoria 36-37 v04 ons 26/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 2 v04 tors 27/1 UTV SAMTAL v04 fre 28/1 Kemihistoria LÄXFÖRHÖR 36-37 v05 mån 31/1 Kemiska reaktioner (21-22), 23-24 v05 ons 2/2 LAB 1,17:Gasolbrännaren,stålull GRUPP1 v05 tors 3/2 Kemiska reaktioner, LÄXF. 21-22 v05 fre 4/2 Kemiska reaktioner 25-26 v06 mån 7/2 Film: vatten, Kemiska reakt. 27-28 v06 ons 9/2 LAB 1,17: Gasolbrännaren,stålullGRUPP 2 v06 tors 10/2 Kemiska reaktioner 27-28 v06 fre 11/2 Kemiska reaktioner LÄXF. 27-28 v07 mån 14/2 Syror och baser 38-40 v07 ons 16/2 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP1 v07 tors 17/2 Syror och baser 41-42 v07 fre 18/2 Syror och baser LÄXF 38-40 v09 mån 28/2 Syror och baser 43-46 v09 ons 2/3 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP2 v09 tors 3/3 Syror och baser 43-46 v09 fre 4/3 Syror och baser LÄXF. 43-46 v10 mån 7/3 Luft 71 v10 ons 9/3 Omlab 1 v10 tors 10/3 Luft, OMLÄXFÖRHÖR 1 71 v10 fre 11/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 2 59-63 v11 mån 14/3 Omlab 2, Salter 59-63 v11 tors 17/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 3 59-63 v11 fre 18/3 Utvärdering, OMLÄXFÖRHÖR 4 KEMI 7C GROVPLANERING VT 22 v02 tis 11/1 Säkerhetsregler, labmtrl varningssymboler 2-6 v02 tis 11/1 Film: Livets kemi, pedagogisk planering v02 tors 13/1 Ämnen 2-6 v03 mån 17/1 Ämnen 7-10 v03 tis 18/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 1 v03 tis 18/1 SÄKERHETSREGLER LÄXF. 2-6 v03 tors 20/1 Kemihistoria 36-37 v04 mån 24/1 UTVECKLINGSSAMTAL v04 tis25/1 LAB 4: Kallt och varmt vatten GRUPP 2 v04 tis 25/1 Kemihistoria LÄXFÖRHÖR 36-37 v04 tors 27/1 Film: Fyrverk, Kemiska reakt 21-22 v05 mån 31/1 Kemiska reaktioner 21-22 v05 tis1/2 LAB 1,17:Gasolbrännaren,stålull GRUPP1 v05 tis 1/2 Kemiska reaktioner, LÄXF. 21-22 v05 tors 3/2 Kemiska reaktioner, film jodklocka 23-24 v06 mån 7/2 Kemiska reaktioner 25-26 v06 tis 8/2 LAB 1,17: Gasolbrännaren,stålullGRUPP 2 v06 tis 8/2 Film: vatten, Kemiska reakt. 27-28 v06 tors 10/2 Kemiska reaktioner LÄXF. 27-28 v07 mån 14/2 Syror och baser 38-40 v07 tis15/2 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP1 v07 tis 15/2 Syror och baser 41-42 v07 tors 17/2 Syror och baser LÄXF 38-40 v09 mån 28/2 Syror och baser 43-46 v09 tis1/3 Lab 26: Vi blandar surt och basisktGRUPP2 v09 tis 1/3 Syror och baser 43-46 v09 tors 3/3 Syror och baser LÄXF. 43-46 v10 mån 7/3 Luft 71 v10 tis 8/3 Omlab 1 v10 tis 8/3 Luft, OMLÄXFÖRHÖR 1 71 v10 tors 10/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 2 59-63 v11 mån 14/3 Film: salt, Salter 59-63 v11 tors 17/3 Omlab 2 / Lab 27 pH-värde v11 tis 15/3 Salter, OMLÄXFÖRHÖR 3 59-63 v11 tors 17/3 Utvärdering, OMLÄXFÖRHÖR 4 FILM! LIVETS KEMI E-krav sid 36-37 kemihistoria Vad tänkte Demokritos att man kunde dela upp all materia i? Atomer Vad tänkte Aristoteles att allt består av? Luft, vatten, jord, eld Skriv en sak som alkemisterna lyckades framställa. Svavelsyra Vad införde svenske Berzelius på 1800-talet? Kemiska tecken för alla grundämnen Vilket kemiskt tecken fick syre? O Vilket kemiskt tecken fick väte? H Vad uppfann svensken Nobel på 1800-talet? Dynamit Vad används pengarna från Nobels arv till? Nobelpriset KEMISKA REAKTIONER SID 21-22 1. Vad menas med ett grundämne? Ett ämne som bara består av en sorts atomer. 2. Vad menas med en kemisk förening? Ett ämne som består av olika sorters atomer. 3. Vilket ämne reagerar något som brinner med? Syre 4. Ungefär hur mycket syre finns det i luften? 20% 5. Skriv den kemiska beteckningen för en syreatom. O 6. Skriv den kemiska beteckningen för en syremolekyl. O₂ 7. KEMISKA REAKTIONER SID 23-24 Vad händer om järn reagerar med syre i fuktig luft? Det rostar. KEMISKA REAKTIONER SID 25-26 8. Vad är skillnaden mellan en atom och en molekyl? En molekyl består av två eller flera atomer som sitter ihop. 9. Skriv den kemiska beteckningen för en väteatom. H 10. Skriv den kemiska beteckningen för en vätemolekyl. H₂ KEMISKA REAKTIONER SID 27-28 11. Skriv den kemiska beteckningen för vatten. H₂O 12. Vad består en atomkärna av? Protoner, neutroner 13. Vad snurrar runt atomkärnan? Elektroner 14. Vad har positiv laddning i en atom? Protonen 15. Vad har negativ laddning i en atom? Elektronen SYROR OCH BASER SID 38-40 16. Skriv namnen på tre starka syror. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra 17. Skriv namnen på tre svaga syror. Citronsyra, äppelsyra, vinsyra 18. Skriv den kemiska beteckningen för saltsyra. HCl 19. Skriv den kemiska beteckningen för svavelsyra. H₂SO₄ 20. Skriv den kemiska beteckningen för salpetersyra. HNO₃ 21. Var i kroppen finns det saltsyra? I magsäcken. 22. Hur skall man späda ut koncentrerad svavelsyra med vatten? Syran i vattnet. 23. Skriv tre saker man använder svavelsyra till. Bilbatterier, sprängmedel, konstgödsel 24. Vilken jon finns i alla syror? Vätejonen 25. Skriv den kemiska beteckningen för den jon som finns i alla syror. H⁺ SYROR OCH BASER SID 41-42 26. Vad kan man använda natriumhydroxid till? Lösa upp proppar i avlopp 27. Vilken jon finns i alla baser? Hydroxidjonen 28. Skriv den kemiska beteckningen för den jon som finns i alla baser. _ OH SYROR OCH BASER SID 43-46 29. Vilket pH-värde kan en sur lösning ha? Mindre än 7 30. Vilket pH-värde kan en neutral lösning ha? 7 31. Vilket pH-värde kan en basisk lösning ha? Mer än 7 32. Vilken färg får BTB i en sur lösning? Gul 33. Vilken färg får BTB i en basisk lösning? Blå 34. Vad består en oxid av? Syre och ett annat ämne. 35. Hur kan avgaser som innehåller svaveltrioxid förstöra miljön? Det bildas svavelsyra i regnmolnen. Det regnar ner och försurar naturen. 36. Vad kan man göra för att minska försurningen i en sjö? Man kan kalka den. SLUT 43-46 37. Skriv tre saker som växten behöver för att göra fotosyntes. Koldioxid, vatten, solenergi 38. Skriv två saker som växten tillverkar i fotosyntesen. Syre, druvsocker E-krav sid 71 Luft Ungefär hur många procent av luften är kväve? 78% Ungefär hur många procent av luften är syre? 21% Hur bildas vattenånga? Vatten avdunstar från hav och sjöar. Skriv tre saker som växten behöver för att göra fotosyntes. Koldioxid, vatten, solenergi Skriv två saker som växten tillverkar i fotosyntesen. Druvsocker, syre Beskriv syrets kretslopp mellan växter och djur. (Vad de andas in och ut) Växten andas in koldioxid och ut syre. Djuret andas in syre och ut koldioxid. På vilket sätt är det bra att det finns ozon uppe i atmosfären? Ozon skyddar mot solens UV-strålar som kan ge cancer. Pedagogisk planering (Se InfoMentor för mer detaljer)
Skolår: 7
Ämne: Kemi
Tid: Vecka 2-11 2022

Ämne och arbetsområde

Du kommer att få lära dig hur man laborerar på ett säkert sätt i kemisalen.

Vi kommer att prata om ämnens egenskaper och i vilka former ämnen kan ha.

Det kommer att handla om hur ämnen är blandade med varandra och hur man kan dela på ämnen.

Vi kommer att studera grundämnen, kemiska föreningar och kemiska reaktioner. Du kommer bland annat att lära dig mer om väte, syre, vatten och koldioxid.

I området syror och baser kommer vi lära oss vad olika syror och baser heter och vad de kan användas till. Vi kommer också prata om hur man mäter surhet, hur man kan neutralisera något som är surt och vad försurning är.

I området luft kommer det handla om vilka ämnen som luften innehåller, syrets kretslopp, växthuseffekten och ozon.

Du kommer till sist att få lära dig lite om olika salter och vad de kan användas till.

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 2-6 GENOMGÅNG

Säkerhetsregler för kemilaborationer

OBS! Om du bryter mot dessa regler finns det stor risk för att någon skadar sig, kanske allvarligt, eller för att utrustning förstörs!

Skojbråk, knuffar och spring är strängt förbjudet i laborationssalen.

Ytterkläder får inte tas med in i laborationssalen.

Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde eller rock när du laborerar.

Behåll skyddsglasögon och skyddsförkläde på när du diskar och städar.

Sätt upp långt hår och ta av löst hängande halsdukar.

Ta av ringar från händerna.

Läs skyddsinstruktion eller laborationshandledning före laborationen.

Följ lärarens instruktioner och arbeta lugnt och metodiskt.

Man får inte lov att hitta på egna experiment.

Läs noga på burken eller flaskan att du använder rätt kemikalier.

Läs varningstexten på burken eller flaskan.

Man får inte hälla tillbaka kemikalier i burken eller flaskan.

Torka genast upp utspillda kemikalier.

Använd sked när du tar kemikalier och ta dem inte med fingrarna.

Man får inte äta, dricka eller lägga på kosmetika i laborationssalen.

Man får inte smaka på några kemikalier.

Spola med vatten i 15 minuter om du får frätande vätska på kroppen.

Spola med ögondusch i 15 minuter om du får frätande vätska i ögonen.

Använd provrörshållare när du värmer provrör.

Rikta inte provrör som du värmer mot dig själv eller mot någon annan.

Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av en öppen låga.

Luta dig aldrig över en brännare. Lågan kan vara osynlig.

Se upp med varmt glas. Det svalnar långsamt.

Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem väl efter laborationen.

Laborationsmateriel

Lär dig namnen på laborationsmaterielen

1 Provrör

2 Provrörsställ

3 Trefot med trådnät

4 Bägare

5 Mätglas

6 Droppflaska

7 E-kolv

8 Porslinsskepp

9 Urglas

10 Porslinsskål

11 Dropprör

12 Glasskål

13 Triangel

14 Degel med lock

15 Spatel

16 Degeltång

17 Smältskopa

18 Provrörshållare

Varningssymboler

Farliga ämnen är märka med varningssymboler som är viktiga att lära sig! Lär dig följande varningssymboler!

Hur man känner igen ämnen

Hur ämnet ser ut

Metaller som guld har metallglans.
Deras yta glänser.

Hur ämnet luktar

Man måste lukta mycket försiktigt.
Man andas först in mycket luft.
Sen håller man näsan en bit bort från provröret
och viftar lukten från provröret mot näsan.

Hur ämnet löser sig

Man kan prova om ämnet löser sig i ett lösningsmedel.

Vatten är det lösningsmedel som man kan prova först.

Hur ämnet leder värme

Metaller leder värme bra.

Hur ämnet leder elektrisk ström

Ämnen som leder elektrisk ström bra kallas elektriska ledare.

Metaller är elektriska ledare.

Ämnen som leder elektrisk ström dåligt kallas isolatorer.

Plast och glas är isolatorer.

Hur magnetiskt ämnet är

Järn och nickel är magnetiska.

Om man håller en magnet över en järnspiken kan man lyfta den.

Fast, flytande eller gas

De flesta ämnen kan finnas i någon av de tre formerna
fast form, flytande form eller gasform.

Vatten i fast form kallas is.
Vatten i gasform kallas vattenånga.

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 7-10 GENOMGÅNG

Lösningar

Om man häller socker i vatten och rör om kan man inte se sockret.
Det har blivit en lösning av socker.
Lösningen är utspädd om det finns lite socker i vattnet.
Lösningen är koncentrerad om det finns mycket socker i vattnet.

Lösningen är omättad om man kan lösa mer socker.
Lösningen är mättad om man inte kan lösa mer socker.

Om man värmer vattnet kan man lösa mer socker.

Slamningar

Om man häller kakao i vatten får man en slamning.

Kakaopartiklarna svävar omkring i vattnet och löser sig inte.

Emulsioner

Mjölk är en emulsion.
En emulsion är en blandning av två vätskor
Vätskorna kan inte lösa sig i varandra.

Lösningsmedel

Ett lösningsmedel är en vätska som används för att lösa något i.
Det vanligaste lösningsmedlet är vatten.

Lacknafta och aceton är andra lösningsmedel för att lösa upp färg.

Gaslösningar

Luft består av 78% kväve, 21% syre och 1% andra gaser.

Luft löser sig lätt i vatten.
Därför kan fiskarna andas syre som finns i vattnet.

När man tillverkar läsk löser man koldioxid i vatten.

Då bildas kolsyra i vattnet.

Legering

Om man smälter samman två metaller får man en legering.

Legeringen rostfritt stål finns i diskbänkar, kastruller och bestick.

Rostfritt stål består av järn, krom och nickel.

Att skilja ut det som finns i en vätska

De vanligaste metoderna för att skilja ut det som finns i en vätska är sedimentering, filtrering, destillering och indunstning.

Sedimentering

Sedimentering är ett sätt att rena vatten i ett reningsverk.
Smutsigt vatten kommer till en sedimenteringsbassäng.
Smutspartiklar sjunker antingen till botten eller flyter upp.
Sen tar man bort smutsen.

Filtrering

Filtrering är att man låter vatten passera ett filter.

Vattnet i kaffekokaren får passera ett kaffefilter.
Kaffepulvret stannar i filtret och det lösta kaffet passerar.

Destillering

Vid destillering kokar man den smutsiga vätskan.

Ren vattenånga lämnar vätskan.
Vattenångan blir vatten när man kyler ner den igen.

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 21-22

Grundämnen

Alla saker, växter, djur, människor, och luft består av atomer.

Grundämnen består av bara en sorts atomer.

Bilden här ovanför visar grundämnet kol i diamant.
Syre, väte, järn och koppar är andra grundämnen.

Grundämnena kan delas upp i metaller och icke-metaller.

Kemiska föreningar

En kemisk förening är byggd av atomer från olika grundämnen. Vatten består av grundämnena väte och syre.

Kemiska tecken

Varje grundämne har ett kemiskt tecken.

Det kemiska tecknet består av en eller två bokstäver.

Den första bokstaven är alltid stor.

Om det finns en andra bokstav är den liten.

Några viktiga grundämnens kemiska tecken

Syre O

Väte H

Kol C

Järn Fe

Koppar Cu

Fe betyder en järnatom.

2 Fe betyder två järnatomer.

Fysikaliska förändringar

Ämnen kan finnas i formerna fast form, flytande form, gasform.
Vatten i fast form kallas is.
Vatten i gasform kallas vattenånga.

Kemiska förändringar

Om man eldar magnesium bildas magnesiumoxid.

Man säger att det har sker en kemisk reaktion.

Atomer sätts ihop vid en kemisk reaktion.
Atomerna bildar en kemisk förening.

Syre

Det finns ungefär 20% syre i luft.
Oxygen är ett annat namn för syrgas.

När något brinner sker en kemisk reaktion mellan ämnet och syret.

Denna kemiska reaktion kallas oxidation eller förbränning.

De ämnen som bildas vid förbränningen kallas oxider.

Syreatomerna är alltid två och två i syremolekyler.

En syreatom skriver man O

Två syreatomer skriver man 2O

En syremolekyl skriver man O₂

Tre syremolekyler skriver man 3O₂

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 23-24

Kemiska reaktioner

Vid en kemiska reaktion kan atomer slås ihop till en molekyl.
Molekyler kan också slås ihop till andra molekyler.

Kemisk reaktion mellan järn och svavel

Svavel är ett gult grundämne som inte är magnetiskt.

Järn är en metall som är magnetisk.

Man blandar järn och svavel och värmer blandningen.
Då sker en kemisk reaktion mellan järn och svavel.

Det har bildats en kemisk förening som heter järnsulfid.

Järnsulfid är svart och inte magnetiskt.

Den kemiska föreningen har andra egenskaper än järn och svavel.

Reaktionsformler

En reaktionsformel beskriver en kemisk reaktion.

1. Skriv de ämnen man har från början med plustecken mellan.

2. Skriv en pil åt höger.

3. Skriv ämnen efter reaktionen med plustecken mellan.

Reaktionsformeln för bildande av järnsulfid

Fe + S --> FeS

(järn + svavel --> järnsulfid)

Reaktionsformeln för bildande av magnesiumoxid

2Mg + O₂ --> 2MgO

(magnesium + syre --> magnesiumoxid)

Syre förekommer bara som syremolekyler O₂.

Därför behövs två magnesiumatomer till de två syreatomerna.

Rost

Rost är en järnoxid som är så porös (ihålig).
Både fukt och syre tränger ner till järnet som ligger under.
Då rostar det järnet också.

Film: Rolig kemisk reaktion

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 25-26

Kopparoxid

Koppar är en röd metall.

När koppar står i fuktig luft bildas kopparoxid.
Kopparoxid består av koppar och syre.

Kopparoxiden blir ett grönt ämne som kallas ärg.

Ärg skyddar koppar från att förstöras.

Aluminiumoxid

Aluminium är en mycket lätt metall.
Aluminium används i flygplan.
Aluminium och syre bildar en beläggning av aluminiumoxid.

Aluminiumoxid skyddar aluminium från att förstöras.

Galvanisering

Man kan galvanisera saker av järn för att göra så att de inte rostar.
Man lägger ett lager av metallen zink utanpå järnet.

Förkromning

Framdelen av motorhuven på bilen här ovanför är förkromad.

Man har lagt ett lager av metallen krom utanpå järnet.

Rostskyddsfärg

Rostskyddsfärg skyddar järn från att rosta.
Färgen innehåller en metalloxid.

Koldioxid

Fullständig förbränning är att kol brinner med mycket syre.

Kol finns i bensin, olja och trä.

Vid fullständig förbränning av kol bildas gasen koldioxid.

Reaktionsformel för fullständig förbränning av kol:

C + O₂ --> CO₂

(kol + syre --> koldioxid)

Koloxid = kolmonoxid

Ofullständig förbränning är att kol brinner med lite syre.
Vid ofullständig förbränning av kol bildas gasen koloxid

Ett annat namn för koloxid är kolmonoxid.

Kolmonoxid är en färglös och luktlös gas.
Kolmonoxid är mycket giftig att andas in.
Man kan dö av kolmonoxid om man eldar inne med för lite syre.
Detta kan till exempel hända i en båt eller i en husvagn.

Kolmonoxid finns i bilavgaser.
Man kan dö om bilmotorn är på i ett garage med stängd dörr.

Reaktionsformel för ofullständig förbränning av kol:

2C + O₂ --> 2CO

(kol + syre --> kolmonoxid)

Väte

Väte är det lättaste grundämnet.

Väte är en färglös och luktlös gas.

Vätgas säljs under namnet hydrogen.

Vätgas och syrgas bildar knallgas.
Knallgas exploderar lätt och kan orsaka svåra olyckor.

En väteatom har den kemiska beteckningen H.

Väte förekommer i naturen alltid i vätemolekyler H₂.

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 27-28

Vatten

När vätgas brinner bildas vatten.

Vatten har den kemiska beteckningen H₂O.

Reaktionsformeln när väte brinner och bildar vatten:

2H₂ + O₂ --> 2H₂O

(väte + syre --> vatten)

Atomens byggnad

I mitten av en atom finns en atomkärna.

Atomkärnan består av protoner och neutroner.

En proton är positiv (plusladdad).

En neutron är neutral (oladdad).

Runt atomkärnan kretsar elektroner.

En elektron är negativ (minusladdad).

Det finns lika många protoner som elektroner i atomen.

Molekylföreningar

Molekylföreningar är ämnen som byggs upp av molekyler.

Vatten och koldioxid är exempel på molekylföreningar.

Jonföreningar

En natriumatom har 11 protoner och 11 elektroner

Natriumatomen ger bort en av elektronerna till en kloratom.

Natriumatomen får då 11 protoner och 10 elektroner.

Natriumatomen har då en proton för mycket.
Natriumatomen har då blivit en natriumjon Na⁺.

Kloratomen har 17 protoner och 17 elektroner.

Kloratomen får en elektron och har då 18 elektroner.

Kloratomen har då en elektron för mycket.
Kloratomen har blivit en kloridjon Cl^-.

Natriumjonen och kloridjonen har olika laddningar.
Därför dras de till varandra och bildar natriumklorid.
Natriumklorid är en jonförening.
Natriumklorid är vanligt salt som man saltar maten med.

Film: En rolig kemisk reaktion

KEMI ÅK 7 KEMIHISTORIA SID 36-37 GENOMGÅNG

Egypten (3000 f. Kr).

I Egypten kunde man tillverka färg, läkemedel, parfym och glas.

Man kunde också bevara döda kroppar genom att behandla dem med salt och kryddor. Kropparna blev mumier.

Demokritos (400 f. Kr.)

Greken Demokritos tänkte att all materia kan delas sönder i små delar som han kallade atomer. Han trodde att atomerna inte kunde delas sönder i mindre delar. Ordet atom betyder odelbar.

Aristoteles (300 f. Kr.)

Greken Aristoteles tänkte att allt består av luft, vatten, jord eller eld.

Alkemister (Medeltiden 500-1500)

Alkemister trodde att det fanns ett ämne som de kallade ”de vises sten”. Från ”de vises sten” försökte de tillverka guld och medicinen livselixir som skulle kunna bota alla sjukdomar. De lyckades aldrig tillverka guld eller livselixir, men utvecklade laboratorieteknik och kunde framställa svavelsyra.

Boyle (1600-talet)

Engelsmannen Boyle sa att ett grundämne är ett ämne som inte kan sönderdelas till enklare ämnen.

Lavoisier (1700-talet)

Fransmannen Lavoisier kom fram till att luft är en blandning av kväve och syre. En femtedel av luften är syre som gör att djur kan andas och eld kan brinna. När syret är slut kvävs djuret eller elden.

Scheele (1700-talet)

Svensken Scheele upptäckte till exempel grundämnena kväve och klor samt den kemiska föreningen mjölksyra.

Dalton (1800-talet)

(Bild med elektronmikroskop av metallen Wolfram)

Engelsmannen Dalton utvecklade Demokritos gamla tankar om atomen.

Dalton sa att:

· Alla grundämnen består av atomer.

· Atomer kan inte delas eller förstöras.

· Atomer av samma grundämne väger lika mycket och är lika.

· Atomer av olika grundämnen väger olika.

· Atomer av olika grundämnen har olika kemiska egenskaper.

· Sammansatta ämnen bildas genom förening mellan atomer av

olika grundämnen.

Berzelius (1800-talet)

Svensken Berzelius införde ett system med kemiska tecken för alla grundämnen. De kemiska tecknen kunde antingen vara en stor bokstav, eller en stor och en liten bokstav. Syre fick tecknet O, väte fick tecknet H, natrium fick tecknet Na.

Thomson (1800-talet)

Engelsmannen Thomson upptäckte att atomen innehåller elektriskt laddade elektroner. Elektronerna är mycket små och väger mindre än en tusendel av en väteatom.

Nobel (1800-talet)

Svensken Alfred Nobel uppfann dynamit.

Nobelpriset delas ut från pengar av Alfred Nobels arv.

Bohr och andra (1900-talet)

På 1900-talet kom man fram till att en atom består av en atomkärna med positiva protoner och neutrala neutroner. Dansken Bohr kom fram till att elektronerna snurrar runt atomkärnan i bestämda banor.

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 38-40

Svaga syror

Äppelsyra, vinsyra, citronsyra, askorbinsyra är svaga syror.
De finns i frukter och bär.

Askorbinsyra är ett annat namn för C-vitamin.
C-vitamin finns i apelsiner.
Man kan också köpa C-vitamin på apoteket.

Om man äter godis bildas syror.
Syrorna och bakterier ger karies i tänderna.
Det betyder att man får hål i tänderna.

Starka syror

Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är starka syror.
De är mycket frätande på hud och kläder.

Saltsyra, HCl

Saltsyra består av väte och klor.

Klor är en tung, gulgrön gas som är mycket giftig.

Klor dödar bakterier och används i simbassänger.

Klor kan också användas för att bleka kläder.

Om väteklorid löser sig i vatten bildas saltsyra, HCl.

Saltsyra består av vatten, en vätejon H⁺ och en kloridjon Cl^-.
Vätejonen H⁺ finns i alla syror.

Koncentrerad saltsyra är en färglös och mycket frätande vätska.

Utspädd saltsyra ingår i magsaften.

Saltsyra kan användas till att tvätta metaller.

Använd skyddsglasögon och skyddshandskar vid hantering!

Svavelsyra, H₂SO₄

Svavelsyra är en mycket frätande, tjock, trögflytande vätska. Den är både färglös och luktlös.

Den kemiska formeln för svavelsyra är H₂SO₄

När man späder svavelsyra med vatten ska man hälla syra i vattnet.

SIV = Syran I Vattnet!

Annars kan vattnet koka och svavelsyran stänka!

Svavelsyra finns i bilbatterier.
Använd skyddshandskar när du bär ett trasigt bilbatteri.

Svavelsyra används i konstgödsel, färg och sprängämnen.

Använd skyddsglasögon och skyddshandskar vid hantering!

Salpetersyra, HNO₃

Salpetersyra, HNO₃, är färglös och mycket frätande vätska.
Den har en stickande lukt.
Salpetersyran färgar hud och naglar gula.

Salpetersyra används i konstgödsel och sprängämnen.

Använd skyddsglasögon och skyddshandskar vid hantering!

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 41-42

Natrium

Natrium är en mjuk metall som man kan skära med en kniv.
Natrium har den kemiska beteckningen Na.

Hydroxidjoner

Det bildas natriumhydroxid om man lägger natrium i vatten.
Det bildas också vätgas.

Natriumhydroxiden delas upp i natriumjoner och hydroxidjoner.
En natriumjon har den kemiska beteckningen Na⁺.
En hydroxidjon har den kemiska beteckningen OH^-.

Alla basiska lösningar innehåller hydroxidjoner, OH^-.

Baser

Baser finns i tvål och rengöringsmedel.
Baser är motsatsen till syror.
Många baser är mycket frätande.

De flesta baserna är fasta ämnen.

Natriumhydroxid, NaOH

Natriumhydroxid är ett vitt, fast ämnen.
Natriumhydroxid används för att tillverka tvål.
Natriumhydroxid säljs med namnet kaustiksoda.

Om man löser natriumhydroxid i vatten får man natronlut.

Natronlut används för att lösa upp proppar i vask och avlopp.
Natronlut är mycket frätande.

Skölj ögonen med vatten i minst 15 minuter om du får det i ögonen.

Natriumkarbonat, Na₂CO₃

Natriumkarbonat är det kemiska namnet för soda.

Man tvättar gammal färg med soda innan man ska måla ny färg.

Soda används tillsammans med sand för att tillverka sodaglas.

Sodaglas används till fönsterglas, flaskor och dricksglas.

Kalciumhydroxid, Ca(OH)₂

Kalciumhydroxid bildas när man lägger kalcium i vatten.
Kalciumhydroxid är ett vitt fast ämne.

När man löser kalciumhydroxid i vatten får man kalkvatten.
Kalkvatten kan användas för att testa om en okänd gas är koldioxid.

Om man leder ner koldioxid i kalkvatten blir kalkvattnet grumligt.

Ammoniak, NH₃

Ammoniak är en lätt gas med en starkt stickande lukt.

Gasen är farlig att andas in.

Ammoniak används också i kylanläggningar för isbanor.
Ammoniak används också i rengöringsmedel och i konstgödsel.

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 43-46

pH-värde

pH-värdet är ett mått på hur sur en lösning är.

Sura lösningar har ett pH-värde som är mindre än 7.

Neutrala lösningar har ett pH-värde som är 7.

En neutral lösning är inte sur och inte basisk.
Basiska lösningar har ett pH-värde som är större än 7.

Neutralisation

Neutralisation är att göra något neutralt med pH=7.
Man blandar en sur lösning och en basisk lösning i rätt mängder.

Indikatorer

En indikator visar om något är en syra eller en bas.
BTB blir gult i sura lösningar och blått i basiska lösningar.

BTB blir grönt i neutrala lösningar.

Fenolftalein blir genomskinligt i sura lösningar.
Fenolftalein blir rött i basiska lösningar.

Bestämning av pH-värdet

Man kan mäta pH-värdet med universalindikatorpapper.
Man river av en pappersremsa och doppar den i lösningen.
Pappret byter färg.
Färgen jämförs med en färgskala på locket.
På färgskalan kan man avläsa pH-värdet.

Oxider

En oxid bildas när ett ämne reagerar med syre.

Svaveldioxid, SO₂

Svaveldioxid bildas när svavel brinner.

När man löser svaveldioxid i vatten får man svavelsyrlighet.

Svaveltrioxid, SO₃

Svaveltrioxid bildas när svaveldioxid reagerar med syre.

När man löser svaveltrioxid i vatten får man svavelsyra.

Koldioxid, CO₂

Koldioxid bildas när kol brinner.

När man löser koldioxid i vatten får man kolsyra.

Kolsyra finns i läsk.

Försurning av naturen

Olja som eldas i fabriker innehåller lite svavel.

När man eldar olja reagerar svavel med syre och det bildas svaveldioxid, SO2

Svaveldioxid reagerar med syre och bildar svaveltrioxid, SO3

Svaveltrioxid reagerar med vatten i regnmolnen och blir svavelsyra, H2SO4

När svavelsyra regnar ner i en sjö blir sjön försurad.

Fiskarna kan dö.

Man kan hälla kalk i sjön för att göra sjön mindre sur.

Hur försurningen påverkar bilar och byggnader

Om luften är fuktig och försurad rostar bilar.

Byggnader med kalksten eller marmor går sönder av surt regn.

Hur vätskor leder elektrisk ström

Destillerat vatten är neutralt.
En neutral lösning leder inte ström.
En sur lösning med vätejoner H⁺ leder ström.
En basisk lösning med hydroxidjoner OH^- leder ström.

KEMI ÅK 7 VÅR LUFT SID 71

Luftens innehåll

Luften innehåller ungefär 78% kväveoch 21% syre.

Det finns också små mängder argon, vattenånga och koldioxid i luften.

Kväve

Kväve har den kemiska beteckningen N₂.

Kväve används i konstgödsel på åkrarna för att det ska växa bättre.

Man använder flytande kväve för att djupfrysa livsmedel.

Syre

Syre har den kemiska beteckningen O₂.
I sjukvården ger man syre till människor som har svårt för att andas.

Man använder syre för att lågan ska bli varmare när man svetsar.

Argon

Argon har den kemiska beteckningen Ar.

Det finns ungefär 1% argon i luften.

Argon är en ädelgas och den reagerar inte med andra ämnen.

Vattenånga

Vattenånga bildas när vatten avdunstar från hav och sjöar.

Luftfuktighet är hur stor del av luften som är vattenånga.

Luftfuktighet anges i procent.

Koldioxid

Koldioxid har den kemiska beteckningen CO₂.

Människor och djur andas ut koldioxid.

Koldioxid finns i kolsyresläckare för att släcka bränder.

Koldioxid används för att tillverka läsk.

Fotosyntes

Växterna andas in koldioxid.
Växterna tar upp vatten och näring ur marken.
De får solenergi från solen.

Växterna tillverkar druvsocker och syre.
Denna tillverkning av druvsocker och syre kallas fotosyntes.

Fotosyntes betyder att sätta samman något med hjälp av ljus.

Koldioxid och vatten sätts samman med hjälp av solenergi (ljus).

Reaktionsformeln för fotosyntes:

Koldioxid+vatten+solenergi-->druvsocker+syre

Förbränning

Förbränning betyder att energin i maten frigörs så att till exempel ett djur blir varmt eller kan röra på sig. Energin i druvsocker omvandlas till rörelseenergi och värmeenergi.

Vid förbränningen delas druvsocker sönder till koldioxid och vatten.

Både växter och djur behöver också syre för att förbränningen skall kunna ske.

Förbränningen i cellerna kallas cellandning.

Reaktionsformeln för cellandning:

druvsocker+syre-->koldioxid+vatten+energi

Syrets kretslopp

Det finns syre i koldioxid.

Växterna andas in koldioxid och andas ut syre.

Djuren andas in syre och andas ut koldioxid.

Syreatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

Kolets kretslopp

Det finns kol i koldioxid och i druvsocker.

Växterna andas in koldioxid.
Växterna tillverkar druvsocker som de bygger upp sig själv med.
Djuren får kol i druvsocker när de äter växterna.

Djuren andas ut koldioxid.

Kolatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

Växthuseffekten

Man eldar bensin, olja och kol i bilar och fabriker.
Då kommer det ut stora mängder koldioxid i luften.

Koldioxiden i luften fungerar som glaset i ett växthus.

Solvärmen kommer in.
En stor del av värmen kommer inte ut igen.

På grund av växthuseffekten blir jorden varmare och varmare.

Isarna på nordpolen och sydpolen smälter.

Vattnet i haven blir varmare och tar därför större plats.

Land som ligger nära havet kan bli översvämmat av vatten.

Vi måste använda mindre bensin, olja och kol!

Ozon högt upp i atmosfären är bra

Högt upp i atmosfären finns ozon.

Ozon har den kemiska beteckningen O₃.

Ozon skyddar oss mot solens farliga ultravioletta strålning.

Man kan få hudcancer av ultraviolett strålning.

Det är viktigt att använda solkräm och att inte sola för länge.

I gamla kylskåp har det använts gaser som kallas freoner.
Freonerna förstör ozonet i atmosfären.
Därför ska man lämna in gamla kylskåp till en återvinningscentral.

Det har bildats stora hål i jordens ozonlager.
De stora hålen finns över Nordpolen, Sydpolen och Australien.

Ozon nära marken är dåligt

Ozon nära marken bildas när solen lyser på bilavgaser.

Ozon nära marken kan skada växternas blad
Det kan också skada djurens andningsorgan.

KEMI ÅK 7 SALTER SID 59-63

Salter

Koksalt är vanligt salt som man saltar mat med.

Man saltar vägar med koksalt för att snö och is skall smälta.

Det kemiska namnet för koksalt är natriumklorid, NaCl.

Salter består av positiva joner och negativa joner.

Den positiva jonen kommer ofta från en metall.

Den negativa jonen kommer ofta från en syra.

Tillverkning av salt genom neutralisation

Man kan bilda ett salt genom neutralisation.
Man blandar en syra och en bas.
Saltsyra och natriumhydroxid ger natriumklorid och vatten.

Salters namn

Första delen av saltets namn talar om vilken metall som ingår.

Andra delen av saltets namn talar om vilken syra som reagerat.

Salter från saltsyra kallas klorider.

Salter från svavelsyra kallas sulfater.

Salter från salpetersyra kallas nitrater.

Koksalt

Natriumklorid, NaCl, är det kemiska namnet för koksalt.

Koksalt finns i havsvatten.

I havet utanför Göteborg är salthalten 3%.

I Döda havet i Israel är salthalten 30%.

Man kan använda koksalt till att krydda mat.

Bikarbonat

Bikarbonat används för att baka kakor, till exempel sockerkakor.
I ugnen frigörs små bubblor av koldioxid.
Bubblorna växer och gör sockerkakan porös (luftig).

Det kemiska namnet är natriumvätekarbonat, NaHCO₃.

Marmor och kalksten

Kalciumkarbonat, CaCO₃ förekommer som marmor och som kalksten.

Marmor används till trappor och bänkskivor.

Kalksten används för att tillverka cement, glas och gödsel.

Gips

Gips används för att gipsa armar och ben som har brutits.

Gipsskivor används för att bygga väggar och tak inomhus.
Kalciumsulfat, CaSO₄ , är det kemiska namnet för gips.

Salmiak

Salmiak finns i salt godis och i batterier.

Det kemiska namnet för salmiak är ammoniumklorid, NH₄Cl.

Hårt och mjukt vatten

Vatten som man pumpar upp från marken kallas grundvatten.

I vissa delar av Sverige finns det mycket kalksten i marken.

Grundvattnet blir hårt om regnvatten sjunker ner genom kalksten.
Hårt vatten innehåller mycket kalciumjoner och
mycket magnesiumjoner.

Om vattnet är hårt kan det bli lager av kalk inuti vattenrör, tvättmaskiner och kaffekokare.

Man kan ta bort kalkavlagringar från diskmaskinen genom att
köra diskmaskinen med citronsyra två gånger om året.

Kemi år 7