Kemi år 8

Pedagogisk planering

Skolår:         8

Ämne:         Kemi

Tid:              v 2-13 2023

Ämne och arbetsområde

Du kommer att lära dig om den allra viktigaste delen av kemin som heter organisk kemi. Det handlar om ämnen som innehåller kolatomer och som kommer från det som har varit levande, till exempel ett träd eller en ko. Olja, bensin, mat, godis och mediciner är organisk kemi.

Du kommer också lära dig om alkoholer som används till exempel som spolarvätska eller kylarvätska i en bil.

Vi kommer att studera olika typer av läkemedel och hur läkemedel utvecklas.

I vardagens kemi får du lära dig om olika näringsämnen i maten och vad näringsämnena har för funktion i kroppen.

I området material får du lära dig om olika typer av plast och vad de används till samt får du kunskap om metaller och hur man tillverkar järn.

Vi kommer också att studera hur man kan hushålla med jordens resurser och hur man gör en livscykelanalys.

Se grovplaneringen nedan samt den pedagogiska planeringen i InfoMentor för mer detaljer.

GROVPLANERING KEMI 8A VÅREN 2023

v2 Tor 12/1  Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler

v2 Fre 13/1   Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2

v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7

v3 Tis 17/1   LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 6-7

v3 Tor 19/1  Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7

v3 Fre 20/1   Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR

v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Tis 24/1   LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 8-11,20-22

v4 Tor 26/1  Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Fre 27/1   Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR

v5 Mån 30/1  Laboration planering, dokumentation genomgång

v5 Tis 31/1    LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185

v5 Tor 2/2    Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)

v5 Fre 3/2     Laborationsplanering test

v6 Mån 6/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Tis 7/2     LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 174-185

v6 Tor 9/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Fre 10/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185  LÄXFÖRHÖR

v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång

v7 Tis 14/2   LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279

v7 Tor 16/2  Granska artikel + källkritik

v7 Fre 17/2   Granska artikel + källkritik

v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78 

v9 Tis 28/2   LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 270-279

v9 Tor 2/3    Resurshushållning sid 270-279 

v9 Fre 3/3    Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR

v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift

v10 Tis 7/3   Kompletteringslaboration 1 / Livscykel

v10 Tor 9/3  Livscykelanalys uppgift

v10 Fre 10/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit,Glas 57-59,60-63 

v12 Mån 20/3 STUDIEDAG

v12 Tis 21/3 Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203, 

v12 Tor 23/3 Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2

v12 Fre 24/3  Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3

v13 Mån 27/3 KULTURSKOLAN

v13 Tis 28/3   Kompletteringslaboration 3 / Plugg omläxf / 187-203, 284-289

v13 Tor 30/3  Kompl läxf, labplan, art, livs 4  / Förhör 187-203 eller 284-289

v13 Fre 31/3   Utvärdering, avslutning

GROVPLANERING KEMI 8B VÅREN 2023

v2 Tor 12/1  Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler

v2 Fre 13/1   Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2

v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7

v3 Tis 17/1   Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7

v3 Tor 19/1  Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR

v3 Fre 20/1   LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 8-11,20-22

v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Tis 24/1   Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Tor 26/1  Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR

v4 Fre 27/1   LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 174-185

v5 Mån 30/1  Laboration planering, dokumentation genomgång

v5 Tis 31/1    Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)

v5 Tor 2/2     Laborationsplanering test

v5 Fre 3/2    LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185 

v6 Mån 6/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Tis 7/2     Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Tor 9/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185  LÄXFÖRHÖR

v6 Fre 10/2   LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 270-279

v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång

v7 Tis 14/2   Granska artikel + källkritik

v7 Tor 16/2  Granska artikel + källkritik

v7 Fre 17/2   LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279

v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78 

v9 Tis 28/2   Resurshushållning sid 270-279

v9 Tor 2/3    Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR

v9 Fre 3/3    LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 284-289

v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift

v10 Tis 7/3   Livscykelanalys uppgift

v10 Tor 9/3  Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit 57-59

v10 Fre 10/3 Kompletteringslaboration 1 / Glas 60-63

v12 Mån 20/3 STUDIEDAG

v12 Tis 21/3   Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2

v12 Tor 23/3  Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3

v12 Fre 24/3   Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203,

v13 Mån 27/3 KULTURSKOLAN

v13 Tis 28/3   Kompl läxf, labplan, art, livs 4   / Plugg 187-203, 284-289

v13 Tor 30/3  Förhör 187-203 eller 284-289

v13 Fre 31/3   Utvärdering, avslutning

GROVPLANERING KEMI 8C VÅREN 2023

v2 Ons 11/1  Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler 

v2 Fre 13/1   Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2

v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7

v3 Tis 17/1   LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 6-7

v3 Ons 18/1  Kolväten, strukturf., molekylf., sid 6-7

v3 Fre 20/1   Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR

v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Tis 24/1   LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 8-11,20-22

v4 Ons 25/1  Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22

v4 Fre 27/1   Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR

v5 Mån 30/1  Laboration planering, dokumentation genomgång

v5 Tis 31/1    LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185

v5 Ons 1/2    Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)

v5 Fre 3/2     Laborationsplanering test

v6 Mån 6/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Tis 7/2     LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 174-185

v6 Ons 8/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185

v6 Fre 10/2   Kolhydrater, fetter sid 174-185  LÄXFÖRHÖR

v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång

v7 Tis 14/2   LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279

v7 Ons 15/2  Granska artikel + källkritik

v7 Fre 17/2   Granska artikel + källkritik

v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78 

v9 Tis 28/2   LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 270-279 

v9 Ons 1/3   Resurshushållning sid 270-279

v9 Fre 3/3    Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR

v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift

v10 Tis 7/3   Kompletteringslaboration 1 / Livscykel

v10 Ons 8/3  Livscykelanalys uppgift

v10 Fre 10/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit,Glas 57-59,60-63 

v12 Mån 20/3 STUDIEDAG

v12 Tis 21/3 Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203, 

v12 Ons 22/3 Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2 

v12 Fre 24/3  Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3

v13 Mån 27/3 (KULTURSKOLAN) + Plugga för kompletteringar i klassrummet

v13 Tis 28/3   Kompletteringslaboration 3 / Plugg omläxf / 187-203, 284-289

v13 Ons 29/3  Kompl läxf, labplan, art, livs 4  / Förhör 187-203 eller 284-289

v13 Fre 31/3   Utvärdering, avslutning

KEMI E-KRAV ÅR 8 ORGANISK KEMI DEL 1

1   Rita en figur för kolets kretslopp mellan växt och djur.

       

2   Hur får djuret i sig kolatomer?

     Det äter växter.

3   Vilken gas andas djuret ut?

     Koldioxid.

4   Vad heter den form av kol som används i blyertspennor? 

     Grafit

5   Skriv de former som rent kol kan förekomma i.

      Grafit, Diamant, Fullerén, Grafén

6   Skriv en bra egenskap för grafén.

     Det är 200 gånger starkare än stål.

KEMI E-KRAV ÅR 8 KOLFÖRENINGARNAS KEMI 6-7

1   Kunna namnen på de 8 första kolvätena i metanserien i rätt 

     ordning.

      Metan,  Etan, Propan, Butan, Pentan, Hexan, Heptan, Oktan

2 Veta hur många bindningar en kolatom har till andra 

      atomer i ett kolväte.

     4 bindningar

KEMI E-KRAV ÅR 8 KOLFÖRENINGARNAS KEMI 8-11

1   Kunna tre produkter som man får ut från ett oljeraffinaderi.

      Asfalt, Dieselolja, Bensin, Gasol

KEMI E-KRAV ÅR 8 ALKOHOLER 20-22

1   Veta vilka grundämnen som ingår i alla alkoholer.

     Kol, Väte, Syre

2  Kunna rita strukturformeln för metanol.

       

3  Veta vad som kan hända om man dricker metanol.

      Man kan dö

4  Kunna ge tre exempel på vad etanol kan användas till enligt 

     läroboken eller bloggen.

     Bränsle till bilar, Göra färg, Göra lack, Göra ättika, 
     Används i sjukvården.

KEMI E-KRAV ÅR 8 KOLHYDRATER FETTER 174-185  

1 Vilka är de tre viktigaste näringsämnena i mat?

    Kolhydrater, fetter och proteiner.

2 Vilka näringsämnen ger kroppen energi?

    Kolhydraterna och fetterna.

3 Ge tre exempel på kolhydrater.

   Socker, stärkelse och cellulosa.

4 Skriv tre olika saker som kroppen använder fett till.

    Reservenergi, värmeisolering, stötdämpare.

5 På vilket sätt kan det vara farligt att äta djurfett från ko eller 

   gris?

   Man kan få ökad risk för hjärtinfarkt.

6 Skriv formeln för fotosyntesen.

   Koldioxid + vatten + solenergi --> druvsocker + syre

RESURSHUSHÅLLNING  SID 270-279  E-KRAV

1 Ge ett exempel på återvinning.

Att tillverka ny plast från plastförpackningar.

2 Vad består plast av?

Långa kedjor av kolväten.

3 Vad är energiåtervinning?

Att bränna till exempel plast för att ta vara på värmeenergin.

4 Vad är mikroplast?

Plastsmulor som är mindre än 5 mm.

5 Hur bildas mikroplast?

Solljuset delar upp plast som kommer ut i naturen till mikroplast.

6 Varför svälter djur ihjäl om de äter mikroplast?

De tror att de är mätta utan att ha fått någon näring.

7 Ge ett exempel på konstfiber som nämns i bloggen.

Nylon.

8 Hur mycket vatten behövs för att odla bomull till ett par jeans?

15000 liter.

FILM PLANERING AV SYSTEMATISK UNDERSÖKNING 5MIN

Laboration: Avdunstar alla vätskor lika lätt?

Problem:

Avdunstar metanol, etanol i tändvätska och kolväte i fotogen lika snabbt?

Hypotes:

Metanol är lättast så metanol avdunstar snabbast.

Materiel:

Skyddsglasögon, förkläde, handskar, metanol, tändvätska, fotogen, 3 likadana 100-ml bägare märkta ”metanol”, ”tändvätska”, ”fotogen”, linjal.

Utförande:

Sätt på skyddsglasögon, förkläde och handskar.

Häll 100 ml metanol i en 100 ml-bägare märkt metanol.

Häll 100 ml tändvätska i en likadan (med samma bottenarea) 100 ml-bägare märkt tändvätska.

Häll 100 ml tändvätska i en likadan (med samma bottenarea) 100 ml-bägare märkt fotogen.

Mät vätskenivåns höjd i de olika bägarna i millimeter med en linjal när bägaren står på bordet och linjalens kortsida ligger mot bordet.

Mät resultat med jämna tidsintervall på 10 minuter och redovisa resultatet i en tabell med kolumnerna:   Tid(min), Metanol(mm), Etanol (mm), Fotogen(mm).

Avbryt mätningarna när det syns en tydlig skillnad på 3 mm mellan vätskenivåerna.

Den vätska som har lägst vätskenivå har störst avdunstning. Detta skrivs in i slutsatsen.

Behåll skyddsglasögon, förkläde och handskar på vid diskningen.

Tvätta händerna efter laborationen eftersom metanol är giftigt.

Riskanalys:

Det kan stänka i ögonen vid experiment och disk. Använd skyddsglasögon.

Kemikalierna kan irritera huden. Använd handskar.

Metanol är giftigt. Tvätta händerna efter laborationen.

Resultat:       (All data i detta exempel är påhittad och stämmer troligen inte alls)

Tid (min)	Metanol (mm)	Tändvätska (mm)	Fotogen (mm)
0	40	40	40
10	39	40	40
20	38	39	40
30	37	39	40
40	36	38	39
50	35	38	39

Slutsats:

Metanol avdunstar snabbast för vätskenivån har sjunkit mest efter 75 minuter.

Utvärdering:

När man häller 100 ml vätska i en 100-ml bägare finns det risk att man inte mäter exakt.

Man skulle kunna använda en mätcylinder i stället för att få en noggrannare mätning.

Man skulle kunna mäta de slutliga volymerna med mätcylinder för att få ett noggrannare resultat.

Källkritik av en vetenskaplig artikel

Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den: 

Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?

Är det en myndighet?

Är det en organisation?

Är det ett företag?

Är det en privatperson?

Är det någon som kan ämnet?

Är det någon du litar på?

Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.

Finns det något datum på sidan?

Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?

Sidans källor

Finns det någon kontaktinformation?

Verkar texten seriös?

Fungerar länkarna?

Hänvisas det till källor?

I vilket syfte informationen på sidan har skrivits

För att informera om något?

För att presentera fakta?

För att propagera för en åsikt?

För att sälja något?

För att underhålla?

KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 2-5

Säkerhetsregler för kemilaborationer

OBS! Om du bryter mot dessa regler finns det stor risk för att någon skadar sig, kanske allvarligt, eller för att utrustning förstörs!

Skojbråk, knuffar och spring är strängt förbjudet i laborationssalen.

Ytterkläder får inte tas med in i laborationssalen vid laboration

Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde eller rock när du laborerar.

Behåll skyddsglasögon och skyddsförkläde på när du diskar och städar.

Sätt upp långt hår och ta av löst hängande halsdukar.

Ta av ringar från händerna.

Läs skyddsinstruktion eller laborationshandledning före laborationen.

Följ lärarens instruktioner och arbeta lugnt och metodiskt.

Man får inte lov att hitta på egna experiment.

Läs noga på burken eller flaskan att du använder rätt kemikalier.

Läs varningstexten på burken eller flaskan.

Man får inte hälla tillbaka kemikalier i burken eller flaskan.

Torka genast upp utspillda kemikalier och använd skyddshandskar.

Använd sked när du tar kemikalier och ta dem inte med fingrarna.

Man får inte äta, dricka eller lägga på kosmetika i laborationssalen.

Man får inte smaka på några kemikalier.

Spola med vatten i 15 minuter om du får frätande vätska på kroppen.

Spola med ögondusch i 15 minuter om du får frätande vätska i ögonen.

Använd provrörshållare när du värmer provrör.

Rikta inte provrör som du värmer mot dig själv eller mot någon annan.

Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av en öppen låga.

Luta dig aldrig över en brännare. Lågan kan vara osynlig.

Se upp med varmt glas.  Det svalnar långsamt.

Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem väl efter laborationen.

Laborationsmateriel

Lär dig namnen på laborationsmaterielen

  1   Provrör

  2   Provrörsställ

  3   Trefot med trådnät

  4   Bägare

  5   Mätglas

  6   Droppflaska

  7   E-kolv

  8   Porslinsskepp

  9   Urglas

 10  Porslinsskål

 11  Dropprör

 12  Glasskål

 13  Triangel

 14  Degel med lock

 15  Spatel

 16  Degeltång

 17  Smältskopa

 18  Provrörshållare

Varningssymboler                

Organisk kemi = Kolföreningarnas kemi

Den organiska kemin omfattar allt som varit växter eller  djur.

Alla växter och djur innehåller kol. 
Kolföreningarnas kemi ett annat namn för organiska kemi.
Organisk kemi handlar t.ex. om livsmedel, läkemedel och plast.

                                                                                               

Kolets kretslopp mellan växt och djur                                  

Djuret äter växten och får i sig kol som finns i växten. 

Djuret andas ut koldioxid som växten andas in.                     

                                                                                                        

Kolets kretslopp mellan växt och bil

Växter som levde för länge sen har blivit olja.

Det finns kolatomer från växterna i oljan. 
Man tillverkar bensin av oljan.

Det kommer kolatomer i bilen när man tankar bilen med bensin. 

Det kommer ut avgaser med koldioxid från bilens avgasrör.

Växter andas in koldioxid.

                                                                                                

Träkol

Torrdestillation är att upphetta ett fast ämne med kolatomer
utan tillräckligt med luft för att ämnet ska brinna.

Om man torrdestillerar trä så får man träkol.
Man använder träkol för att grilla.

Grafit är mjukt och kan användas till blyertspennor. 

Diamant är hårt och kan användas till att borra i stål.

Fulleren är en molekyl som ser ut som en fotboll.

Grafen är som grafit men är ett bara en atom tjockt.
Grafen är  200 gånger starkare än stål.
Elektrisk ström går 100 gånger fortare i grafen än i kisel i datorer.

FILM OM GRAFEN

KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 6-7

Kolväten

Kolväten innehåller kol och väte.

Metan är en gas som luktar illa.
Metangas kommer från soptippar.

Metan används som bränsle och för uppvärmning av bostäder.

Etan är en gas som finns i naturgas.

Propan och butan finns i gasol.

Pentan används i lösningsmedel.

Hexan, heptan och oktan finns i bensin.

Metanserien.

Kol har det kemiska tecknet C (Carbon) och ritas svart.

Väte har det kemiska tecknet H (Hydrogen) och ritas vit.

Metanserien är en lista på kolväten.
Metan har en kolatom och är först.
Etan har två kolatomer och är nummer två.
Propan har tre kolatomer och är nummer tre.












Metanseriens första åtta kolväten är:

1.    Metan

2.    Etan

3.    Propan

4.    Butan

5.    Pentan

6.    Hexan

7.    Heptan

8.    Oktan

Film om kolväten i metanserien

Strukturformel och molekylformel

Kolatomer har 4 bindningar som de koppla till andra atomer.

Strukturformeln visar hur kolvätet är uppbyggt. 
Man kan också räkna hur många atomer det finns av varje sort.

Molekylformeln visar bara hur många atomer det finns av var sort.

Exempel: Skriv molekylformeln för propan.

Lösning 1:

Metan, Etan, Propan. Propan har 3 kolatomer.

Rita först upp strukturformeln.

Räkna sen kolatomerna och väteatomerna

Skriv först upp kolatomerna och sen väteatomerna.

Molekylformeln är C₃H₈

Glöm inte att kryssa över strukturformeln.

Exempel: Skriv molekylformeln för propan.
Lösning 2:

Metan, Etan, Propan. Propan har 3 kolatomer.

Ovanför och under kolatomerna får det plats med 2 * 3 väteatomer.

Till vänster och höger får det plats med 2 väteatomer.

Det finns alltså 6 + 2 väteatomer = 8 väteatomer

Antal väteatomer = 2*antal kolatomer + 2

Molekylformeln är C₃H₈ 

Mättade och omättade kolväten

Mättade kolväten har bara enkelbindningar.

Omättade kolväten har dubbelbindning eller trippelbindning.

Eten

Eten har en dubbelbindning och används för att tillverka plast.

Etyn

Etyn har en trippelbindning.

Etyn heter också acetylen och används för svetsning.

KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 8-11

Naturgas

Naturgas är en blandning av metan och etan. 
Naturgas kan användas som bränsle till bussar. 
Den ger renare avgaser än olja.

Gasol

Gasol består av propan och butan. 
Gasol kan användas i campingkök.

Smörjolja, tjockolja, eldningsolja, dieselolja, fotogen, bensin

Smörjolja används för att smörja rörliga delar i bilmotorer.

Tjockolja används för uppvärmning av stora hus.

Eldningsolja används för uppvärmning av mindre hus.

Dieselolja används som bränsle i lastbilar, båtar och diesellok.

Fotogen används som flygbränsle.

Bensin används som bränsle i bilar.

Fraktionerad destillation

I ett oljeraffinaderi delar man upp råolja i olika saker.
Man får till exempel ut asfalt, dieselolja, bensin och gasol.
Metoden att dela upp råoljan kallas fraktionerad destillation. 

 

Torv

Torv består av förmultnade växtdelar som finns i torvmossar.

Torv kan användas som bränsle.

Stenkol

Stenkol används som bränsle i stora kraftverk

Koks

Koks tillverkas genom torrdestillation av stenkol.

Koks består av nästan bara rent kol.
Koks ger mindre avgaser än stenkol.

Koks kan användas för att tillverka järn från järnmalm.






KE ÅK 8 ALKOHOLER GENOMGÅNG SID 20-22

Metanol


Metanol kan användas för att göra plast, lack och lim. 
Man kan använda metanol som bränsle för motorcyklar.

Metanol ser ut som  metan med en OH-grupp längst till höger.

Metanol är en envärd alkohol för den har en OH-grupp.

Metanol kallas också träsprit.

Metanol är mycket giftig! 
Man kan bli blind eller dö om man dricker metanol!

Hembränd sprit kan innehålla metanol!

Drick aldrig hembränd sprit!

Etanol

Öl, vin och sprit innehåller etanol.

Etanol har etan som stamkolväte och en OH-grupp.

Etanol görs av trä, potatis, säd eller sockerbetor.

Etanol används för att göra färg, lack och ättika.

Etanol kan användas inom sjukvården och som bränsle i bilar.











Teknisk sprit med etanol

T-röd används i spritkök. 
T-blå används som spolarvätska i bilar. 
K-sprit blandas i bensinen för att det inte skall bildas isproppar.
                                                           

Glykol

Man sprutar glykol på flygplansvingarna för att det inte ska bli is. 

Man blandar glykol i kylarvattnet i bilar för att det inte ska frysa.

Glykol innehåller två OH-grupper som ritas under kolatomerna. Etan är stamkolväte.

Glycerol

Glycerol används i hudkrämer och i sprängmedlet nitroglycerin.

Glycerol innehåller tre OH-grupper.
Propan är stamkolväte.

Film: Matens kemi

KE8 KOLHYDRATER FETTER GENOMGÅNG S 174-185

Näringsämnen

Kolhydrater, fetter och proteiner är viktiga näringsämnen i mat.

Kolhydrater finns i potatis och ris.

Fetter finns i bacon och margarin.

Proteiner finns i kött och fisk.

Kolhydrater

Kolhydrater finns i grönsaker, frukt, bröd, potatis, kakor, läsk.

Kolhydraterna ger kroppen energi.

Växterna tillverkar kolhydrater i fotosyntesen.

Formeln för fotosyntesen är:

Koldioxid + vatten + solenergi --> druvsocker + syre

Socker, stärkelse och cellulosa är exempel på kolhydrater.

Alla kolhydratet är byggda av sockerringar med ungefär 20 atomer.

Enkla sockerarter 

Druvsocker och fruktsocker är enkla sockerarter.

De består av en sockerring.

Glukos (druvsocker) finns i vindruvor, frukt och bär. 

Fruktos (fruktsocker) finns i frukt och bär.

Sammansatta sockerarter

Sackaros (rörsocker) finns i sockerrör eller i sockerbetor.

Sackaros består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.

Rörsocker finns i strösocker som man bakar med.

Laktos (mjölksocker) finns i mjölk. 

Laktos består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.

Stärkelse

Stärkelse finns i potatis.

Stärkelse består av upp till 1000 druvsockermolekyler.

Stärkelsen måste först brytas ner till druvsocker.

Sen kan druvsockret kan tas upp av kroppen.

Därför får kroppen energi en lång tid av potatis.

Cellulosa

Växterna använder cellulosa i sina cellväggar som ett skelett.

Cellulosa finns i grovt bröd.

Cellulosa består av mer än 2000 druvsockermolekyler.

Cellulosan är bra för att tarmarna ska fungera.

Cellulosan gör att matspjälkningen går långsammare och man känner sig mätt längre.

Fetter

Fett används för att ge kroppen energi. 

Det fett som inte behövs lägger sig på kroppen.

Fett på kroppen fungerar som reservenergi, värmeisolering och stötdämpare.

En fettmolekyl består av alkoholen glycerol och tre fettsyror.

Mättade fetter har bara enkelbindningar i fettsyrorna.

Enkelomättade fetter har en dubbelbindning i varje fettsyra.

Fleromättade fetter har flera dubbelbindningar i varje fettsyra.

Växtfett kallas vegetabiliskt fett.

Djurfett kallas animaliskt fett. 

Flytande fett kallas olja.

Växtfett (vegetabiliskt fett)

Rapsolja göra av raps.

Rapsolja används för att göra margarin.

Majsolja, solrosolja och olivolja kan användas för matlagning.

Djurfett (animaliskt fett)

Smör tillverkas av grädde från komjölk.

Djurfett från ko och gris ökar risken för att man ska få hjärtinfarkt.

Transfetter

Transfetter kan finnas i kakor, chips, flytande margarin och snabbmat.

Transfetter ökar risken för hjärtinfarkt.

Omega 3-fetter

Omega 3-fetter finns i fet fisk som lax och sill.

Vi behöver omega 3-fetter för att växa och vara friska.

KE8 PROTEINER VITAMINER GENOMGÅNG SID 187-203

Proteiner

Proteiner används för att bygga upp kroppen.

Ett protein består av en lång kedja av aminosyror. 
I kroppen sönderdelas proteinerna till aminosyror.

Kroppen kan tillverka 11 aminosyror. 

De övriga 9 essentiella aminosyrorna måste vi få genom maten vi äter. Vegetarianer och veganer måste äta flera olika sorters grönsaker, bönor och rotfrukter för att de ska få alla essentiella aminosyror.

Proteiner finns i kött, fisk, fågel, ägg, bönor och linser.

Enzymer är en typ av proteiner.
Enzymer får kemiska reaktioner i kroppen att gå fortare.

Enzymer hjälper kroppen att styra när de kemiska reaktionerna ska ske.

Några enzymer delar upp stora molekyler.

Andra enzymer sätter ihop små molekyler.

Hemoglobin

Hemoglobin är ett protein som finns i blodet. 
Hemoglobin transporterar syre med blodet till cellerna.

Vitaminer

Det finns 13 olika vitaminer som vi behöver:

A-vitamin

B-vitamin (8 olika)

C-vitamin

D-vitamin

E-vitamin

K-vitamin

B-vitamin och C-vitamin flyttar atomer från ett ämne till ett annat i kroppen.

Veganer behöver äta vitamin B12 eftersom det inte finns i växter.

A-vitamin och D-vitamin används för att tillverka hormoner.

A-vitamin, C-vitamin och E-vitamin är antioxidanter som skyddar kroppen mot farliga trasiga molekyler, till exempel ensamma syreatomer.

Mineralämnen

Kalciumjoner bygger upp skelett och tänder.

Järnjoner finns i proteinet hemoglobin som transporterar syre i kroppen.

När flickor har mens kan de behöva äta järntabletter

Zinkjoner är viktigt för immunförsvaret och behövs av över 300 enzymer.

Vatten

Kroppen består av ungefär 70% vatten.

Mellan cellerna och inuti cellerna finns vatten som transporterar ämnen.

Blodet som mest består av vatten transporterar näring och syre till cellerna samt avfall och koldioxid från cellerna.

Vi behöver dricka ungefär 1,5 liter vatten om dagen eftersom vi förlorar så mycket när vi kissar, svettas och andas ut vattenånga.

Man mår inte bra om man dricker för lite eller för mycket. Man kan till och med dö om man dricker jättemycket vatten!

KEMI ÅK 8 LÄKEMEDEL GENOMGÅNG SID 212-228

Signalämnen

Kroppen skickar meddelanden mellan olika celler med hjälp av signalämnen.

Receptorer på cellerna tar emot signalämnena och startar en kemiska reaktioner i cellerna.

I hjärnan skickas signalämnen från en nervcell till nästa.

Signalämnen som transporteras runt i blodet kallas hormoner.

Läkemedel 

Det finns läkemedel som fungerar som kroppens signalämnen. De som har diabetes har för lite av hormonet insulin och de tar därför sprutor med insulin.

Andra läkemedel hindrar signalämnen som det finns för mycket av i kroppen. Om man har för mycket av stresshormonet adrenalin kan man få högt blodtryck. Beta-blockerare är läkemedel som hindrar receptorerna på cellerna från att ta emot adrenalin.

Signalämnena prostaglandiner bildas när kroppen skadas. Prostaglandinerna gör att kroppen känner smärta. Smärtstillande läkemedel som Ipren minskar tillverkningen av prostaglandiner.

Antibiotika som penicillin dödar bakterier.

Cellgifter dödar cancerceller.

Utveckling av läkemedel

Forskare på universitet håller på med grundforskning som ger dem ny kunskap. Någon får en idé till ett nytt läkemedel.

Kemister på ett läkemedelsföretag gör en syntes vilket betyder att de tillverkar en ny molekyl.

Forskare på läkemedelsföretaget testar molekylen på levande celler i laboratoriet. Om molekylen inte fungerar alls eller fungerar fel säger forskarna till kemisterna att tillverka en ny molekyl. Man kan få testa många olika molekyler innan man hittar någon som fungerar.

Man testar de molekyler som verkar fungera på djur, till exempel möss. Man testar att molekylerna verkligen fungerar och att de inte ger några biverkningar.

Läkemedelsbolaget bestämmer vilka hjälpämnen som behövs för att göra till exempel en tablett av läkemedlet och hur läkemedlet ska tillverkas.

Man testar läkemedlet på friska människor och kontrollerar att de inte får några biverkningar. Man testar läkemedlet på sjuka människor och ser om de blir friska.

Man ansöker om ett godkännande av Läkemedelsverket.

KEMI ÅK 8 RESURSHUSHÅLLNING GENOMG SID 270-279

Resurshushållning

Resurshushållning innebär att återanvända produkter eller att återvinna material i stället för att slösa på jordens resurser.

Återanvändning är att använda begagnade saker som man köpt på second hand.

Återvinning är till exempel att tillverka ny plast från plastförpackningar som har lämnats in på en återvinningsstation.

Återvinning av plast

Plast består av långa kedjor av kolväten. I en del plaster finns det syreatomer, kväveatomer, kloratomer, mjukgörare och färgämnen.

Man får inte så bra plast om man blandar olika sorter av plast från återvinningen. Återvinningsföretagen försöker därför att automatiskt sortera olika sorters plast och att hitta kemiska metoder för att återvinna olika molekyler i plasten.

Energiåtervinning

Energiåtervinning är att bränna till exempel plast och att ta vara på värmeenergin för att till exempel tillverka fjärrvärme.

Plast som kommer ut i naturen

Solljuset delar upp plast som kommer ut naturen i mikroplast som är plastsmulor som är mindre än 5 mm. Djur äter mikroplast och svälter ihjäl för att de tror att de är mätta utan att ha fått någon näring. 

Textilmaterial

Textilmaterial används till exempel till kläder, lakan och gardiner.

Textilmaterial är byggda av textilfiber.

Naturfiber kommer från växter eller djur. 

Bomull och ull är exempel på naturfiber.

Konstfiber tillverkas i fabriker. Nylon är ett exempel på konstfiber.

Man spinner textilfiber så att det blir trådar.

Sen väver man eller stickar trådarna till tyg.

Miljöproblem med naturfibrer som bomull

Det behövs 15000 liter vatten för att odla bomull till ett par jeans.

Mycket bomull odlas i länder där vattnet behövs som dricksvatten.

Om man återvinner textilfibrerna i jeansen behöver man inte använda så mycket liter vatten.

Miljöproblem med konstfiber som nylon

Nylon tillverkas av olja som kommer ta slut.

Förbränning av nylon ökar halten av koldioxid i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.

Återanvändning av textilmateriel

Man kan lämna gamla kläder som man inte vill ha till en secondhand-affär i stället för att kasta dem. Man kan också köpa begagnade kläder secondhand.  

Genom att återanvända kläder minskar man miljöproblem vid tillverkning och förbränning.

Återvinning av textilmateriel

Svenska forskare har lyckats att tillverka ren cellulosa från bomullstyg.

Sådan ren cellulosa kallas dissolvingmassa.

Man kan använda dissolvingmassan för att tillverka tråd till nya kläder av bomull.

Livscykelanalys 

I en livscykelanalys studerar man en produkts hela livscykel från råvara till färdig produkt till avfall. Alla stegen i livscykeln är:

1. Råvara

2. Material

3. Produkt

4. Förpackning

5. Transport

6. Återförsäljare

7. Transport till kund

8. Användning

9. Avfall

Livscykelanalys med återvinning

Om man återvinner materialet från produkten, till exempel ett par jeans kan få fram ny råvara för att tillverka nya produkter. En sådan livscykelanalys är cirkulär, det vill säga den går runt i en cirkel

1. Råvara

2. Material

3. Produkt

4. Förpackning

5. Transport

6. Återförsäljare

7. Transport till kund

8. Användning

9. Återvinning

Tillbaka till 1 Råvara

Miljöpåverkan 

Typer av miljöpåverkan under de olika stegen i livscykeln:

1. Energiförbrukning

2. Vattenförbrukning

3. Koldioxidavtryck (Utsläpp av växthusgaser)

4. Utsläpp av miljögifter

5. Försurning

6. Övergödning

Om man till exempel gör en livscykelanalys av ett par jeans så ser man att det är stora utsläpp av växthusgaser vid produktion av fibrer, tyg samt vid transporter. 

LIVSCYKELANALYS FAKTA

Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Så tillverkas kläder.

1 Råvara till textila material

Bomullsfiber 1 – 6 cm lång

2 Trådtillverkning

Naturfiber kardas för att fibrerna ska placeras parallellt

Bomullsfiber spinns samman till trådar.

3 Tygtillverkning

Trådarna vävs till tyg.

4 Infärgning

Tyget färgas.

5 Klädtillverkning

Tyget skärs ut efter mönsterdelar.

Tyg, knappar, dragkedjor och etiketter sys ihop till ett par jeans.

6 Transport och klädförsäljning

Jeansen transporteras med båt, tåg, lastbil eller flyg till lager och butiker.

De flesta kläderna kommer från Asien.

7 Klädanvändning och tvätt

Vi köper i genomsnitt 10 kg kläder per person och år, 3 kg av dessa kläder använder vi aldrig.

8 Återanvändning, återvinning och förbränning

Vi lämnar i genomsnitt 3 kg kläder per år till second hand.

Företag samlar in kläder som inte säljs i butiker för att användas i fattiga länder.

Bara 0,1% av begagnade kläder används för att tillverka fibrer som man kan göra nya kläder av.

Varje år kastar vi 5 kg användbara kläder som förbränns.

Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Våra kläder

Bomullsodling kan ske i Indien.

Trådar kan spinnas i Kina.

Tyg kan vävas och kläder sys i Bangladesh.

Det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga, tillverka tyger och transportera kläder.

Farliga kemikalier kan skada miljön där kläder tillverkas.

Vid klädtillverkningen kan det förekomma barnarbetet, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.

Vattenkonsumtion

Det går åt 10 000 liter vatten per kilo bomull.

Hög vattenkonsumtion är ett problem där det är brist på vatten och rent dricksvatten.

Jeans (0,5 kg)    5000 liter vatten.

Kemikalieförbrukning

Det används kemikalier för att odla bomull.

Bomullen besprutas med bekämpningsmedel för att förhindra skadedjur.

Det används kemikalier för att väva tyg.

Det används kemikalier för att färga tyg.

Kemikalierna kan vara cancerframkallande, allergiframkallande och påverka förmågan att få barn.

Jeans (0,5 kg)    1,2 kg kemikalieförbrukning

Klimatpåverkan   (utsläpp av växthusgaser)

För att jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter som visar hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan.

Jeans (0,5 kg)       9 kg koldioxidekvivalenter.

Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan

1 Råvara till textila material

Det går åt mycket vatten för att odla bomull.

Det går åt mycket kemikalier för att döda insekter och ogräs när man odlar bomull.

2 Trådtillverkning

Att spinna tråd kräver inga kemikalier eller vatten.

Elförbrukningen är hög. Utsläppen av växthusgaser blir stor om man använder kol eller naturgas för att tillverka el.

3 Tygtillverkning

Vävning är mycket energikrävande.

Trådarna behandlas med klister för att skydda dem vid vävningen.

Klistret tvättas sedan bort.

4 Infärgning

Det går åt mycket vatten för att färga tyg.

Det går åt mycket energi för att färga tyg och för att torka tyget efter färgningen.

Vid infärgningen kan miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier användas.

Det händer att vattnet från färgningen släpps ut i närmsta flod utan att renas.

Vattnet kan vara farligt för växter och djur i floden.

5 Klädtillverkning

15-20% av tyget kastas när man ska klippa ut bitar för att sy kläder.

6 Transport och klädförsäljning

Det vanligaste sättet att transportera kläder, till exempel från Bangladesh till Sverige är med båt. Båtar släpper ut mycket växthusgaser.

Det vanligaste är att kläder som inte kan säljas i butikerna säljs på andrahandsmarknaden i Sverige eller i andra länder.

7 Klädanvändning

Tvätt och torktumling av kläder förbrukar energi.

Tvättmedel och sköljmedel kan innehålla kemikalier som är skadliga för miljön.

8 Återanvändning, Återvinning och förbränning

0,1% av kläderna återvinns för att tillverka nya textilier.

Vid mekanisk återvinning klipps, rivs och kardas materialet för att göra nytt garn.

Man får korta fibrer med dålig kvalitet som man måste blanda med många nya fibrer.

Råd och rön: Jeanstygets livscykel

Bomullsodling

Bomull i Uzbekistan skördas av barn som får lite betalt.

Bevattningen av bomullsfälten har nästan tömt Aralsjön på vatten och det har blivit en katastrof för miljön på grund av det.

10% av världens bekämpningsmedel går åt till bomullsodling.

Spinna

Innan bomull kan spinnas måste den tvättas, och då används stora mängder vatten och tvättmedel.

För att underlätta spinnandet används kemikalier som paraffin, vax eller oljor som sen tvättas ur.

Arbetare i spinnerierna får ofta låg lön.

Infärgning

Den blå indigofärgen som används vid infärgningen framställs kemikaliskt.

De flesta färger är allergiframkallande.

Några färger är cancerframkallande.

De som arbetar med färgning har sällan tillräcklig utbildning eller skyddsutrustning.

Färgen som blir över dumpas ofta rakt ut i vattnet.

Transporter

Transporterna mellan bomullsodling, att spinna, väva, färga, sy, sälja kläder ger stora utsläpp av växthusgaser.

KEMI ÅK 8 METALLER GENOMGÅNG SID 284-289 

Metallernas egenskaper

1 De leder elektricitet bra.

2 De leder värme bra.

3 De har metallglans.

4 De kan formas på olika sätt.

Metaller leder elektricitet och värme bra eftersom elektronerna kan röra sig lätt mellan atomerna i metallen.

Hur man formar metaller

När man gjuter metall så värmer man den tills den smälter. Man häller den flytande metallen i en gjutform. Metallen stelnar och får samma form som gjutformen.

När man smider metall så formar man den genom att slå med en hammare på den.

Legeringar

Legeringar är blandningar av metaller eller blandningar av en metall och en icke metall.

Brons är en blandning av koppar och tenn. Det var den första legeringen.

Stål är en blandning av järn och kol. Stål används i bilar och broar.

Miljöproblem med metaller

1. Metallerna kan ta slut.

2. Det bildas växthusgaser när man tillverkar metaller från malm.

3. Gruvbrytning kan ge utsläpp av miljögifter.

Järnframställning med utsläpp av koldioxid

Man bryter järnmalm som innehåller järnoxid i gruvor.

I en masugn låter man kol reagera med järnoxid i hög värme.

Kol och järnoxid hälls i längst upp i masugnen. (1)

Man blåser in syre vid (3).

Man får ut flytande järn längst ner (7) och koldioxid längst upp.

En nackdel med koldioxid är att det är en gas som bidrar till växthuseffekten.

Reaktionsformeln är Järnoxid + Kol --> Järn + Koldioxid.

Järnframställning utan utsläpp av koldioxid

Gruvbolaget LKAB, ståltillverkaren SSAB och elproducenten Vattenfall har tillsammans utvecklat ett sätt för att tillverka järn med väte i stället för med kol. Genom att göra så får man inga utsläpp av koldioxid.

Reaktionsformeln är Järnoxid + Väte --> Järn + Vatten.

Korrosion

Metaller kan korrodera. Det betyder att de reagerar med vatten och syre så att metallatomerna blir metalljoner. Ett exempel på korrosion är att järn rostar. Rost blir ett pulver som lätt går sönder. Järn rostar ännu snabbare om det förutom vatten och syre också finns salt eller smuts.

Skydd mot korrosion

Galvanisering är att doppa ett föremål av metall i smält zink. Zinken skyddar hela föremålet mot korrosion.

Målarfärg skyddar föremål av metall mot korrosion.

Rostfritt stål är en legering som innehåller krom för att stålet inte ska korrodera. 

KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 55-56, 78

Film: Kemi nästa Plast PET flaskor

Plast

Plast tillverkas av råolja.
Råolja består av kolväten som är olika långa.








Tillverkning av polyetenplast

Plast består av långa molekylkedjor som kallas polymerer.
Poly betyder många.
Polymerisation är att tillverka sådana långa molekylkedjor.

Många etenmolekyler kopplas ihop till polyeten.

Polyetenplast

Polyetenplast består av många etenmolekyler som slagits ihop.

Polyetenplast kan användas till plastpåsar, sopsäckar, flaskor.

Hård PVC-plast  (polyvinylklorid)

Hård PVC-plast används för avloppsrör och golvlister.

Mjuk PVC-plast

Mjuk PVC-plast kan användas till regnkläder, väskor och skor.

Polystyrenplast

Polystyrenplast används till engångsbestick. 

Amidplast = nylon

Av nylon kan man tillverka fiskelinor och kugghjul.

Akrylplast = plexiglas

Plexiglas används till fönster och huvar till flygplan.

Cellplast

Cellplast består av någon plast som man harblåst luftbubblor i.

Hård cellplast används som isolering och förpackningsmaterial. 

Mjuk cellplast används till stoppning av möbler.

Plastens historia: celluloid, acetatplast och rayon

Andra började tillverka dockor och glasögonbågar av celluloid. 

Den allra första plasten kom på 1860-talet.

John Hyatt började tillverka biljardbollar av celluloid. 

Plastens historia: bakelit

Kemisten Baekeland tog 1907 patent på plasten bakelit.

Bakelit användes i telefoner och radioapparater.

Plastens historia: polyeten

På 1920-talet började forskningen om plast ta fart.

Då uppfann man plasten polyeten.

Polyeten används bland annat till plastpåsar och plastflaskor.

Plastens historia: nylon

Den amerikanska kemisten Carothers uppfann nylon 1935.

Man gjorde fallskärmar av nylon under andra världskriget.

Efter kriget började man också tillverka damstrumpor av nylon.

Film: Så rensar du ditt hem från giftig plast

Film: Mikroplast finns i tvål schampo och smink

Film: Strömmar av plast


Film: Så farlig är plast och kemikalier

Artikel: Den dolda plasten i dina kläder

KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 57-59

Kompositmaterial

Kompositmaterial är sammansatta av minst två olika material.

Armerad betong består av betong som man har gjutit in stålstavar eller stålnät i.

Polyester kan armeras med glasfiber och användas för bilar och båtar.

Epoxiplast kan armeras och användas för att göra fiskespön.

Plast som armerats med kolfiber används för tennisracketar.

Plast som armerats med plastfibern Kevlar används för skottsäkra västar.

Gummi

Rågummi tillverkas av latex som är saven från gummiträdet. Vulkanisering innebär att man tillverkar gummi genom att blanda gummi med svavel.

Man tillverkar däck till bilar av gummi.

Lim

Lösningsmedelsbaserade lim består ofta av plast och ett lösningsmedel.

Limmet stelnar när lösningsmedlet avdunstar.

I enkelt trälim och papperslim används vatten som lösningsmedel.

Härdlim består av en bas och en härdare som blandas när limmet skall användas.

Snabblim är ett mycket starkt lim som härdar på några sekunder.

Det är viktigt att läsa varningstexten på limmet eftersom många lim avger ångor som är farliga att andas in.

Papper

Trä består av cellulosafibrer som hålls ihop av ett lim som heter lignin.

Av trä kan man göra pappersmassa som används för att göra papper. 

Mekanisk pappersmassa

Man tar av barken från trädstammarna och hugger sönder veden till fibrer som blandas med vatten. Pappersmassan renas från till exempel kvistar.

Därefter torkas den, valsas och rullas upp på stora rullar.

Mekanisk pappersmassa används för att göra tidningspapper.

Kemisk pappersmassa

Man tar av barken och hugger sönder veden till flis. Flisen kokas i lut.

Luten tvättas bort. Till sist torkas och pressas massan till pappersmassa.

Kemisk pappersmassa används för att göra kuvert, påsar och skrivpapper.

Papperstillverkning

Pappersmassa och ibland också returpapper mals sönder och blandas med vatten. Man får då något som kallas mäld.

Mälden blandas med fyllnadsämnen, färg och lim.

Mälden hälls ut på en silduk som också kallas långvira.

På silduken rinner vattnet av.

Pappret pressas, torkas och rullas upp på stora rullar.

Sedan skär man ner rullarna till mindre rullar och till pappersark.

Bilden här ovanför visar Svenska Cellulosa Aktiebolagets pappersmaskin.

Mälden kommer in nere från höger. Vattnet rinner av på viran.

Sedan pressas, torkas och rullas pappret upp. Längst uppe till vänster ser man hur pappersrullen delas upp i mindre rullar.

Film om tillverkning av kopieringspapper

KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 60-63

Målarfärg

Målarfärg används för att skydda föremål och för att de skall se vackra ut.

Målarfärg innehåller bindemedel, lösningsmedel, färgpigment och tillsatsämnen.

Bindemedel består av plast.

Lösningsmedel som lacknafta avger farliga ångor. Öppna fönster!

Färgpigment består av färgpulver. Ofta är pulvret en metalloxid.

Tillsatsmedel används för att göra färgen geléartad så att den inte droppar.

Två-komponentfärger består av flytande härdplast med färgpigment som man blandar med en härdare. Härdaren gör att färgen hårdnar.

Epoxifärg och polyuretanfärg är två exempel på två-komponentfärger. 

Glas

Sodaglas är den vanligaste typen av glas. Sodaglas används till fönster och dricksglas. Sodaglas tillverkas av kvartssand, soda och kalksten.

Film: Tillverkning av vinglas

Kristallglas används till fina serviser och prydnadsföremål.

Kristallglas tillverkas av kvartssand, pottaska och blyoxid.

Härdat glas används i bilrutor och tillverkas genom att man värmer upp glaset och kyler ner det mycket snabbt.

Eldfast glas används till ugnsfasta formar och provrör som tål att värmas.

Eldfast glas tillverkas av kvartssand, soda och boroxid.

Laminerat glas används i skottsäkra rutor, skyltfönster och framrutor till bilar. Laminerat glas tillverkas genom att man lägger en kraftig plastfolie mellan två glasrutor.

Keramiska material

Lera består av aluminiumsilikat och vatten. Om man bränner leran i en ugn i temperaturen 900 grader får man lergods. Lergods läcker vatten.

Därför täcker man ytan med en glasyr som bildar ett glasliknande skal utanpå lergodset.

Om man upphettar leran till mycket hög temperatur får man stengods som inte läcker vatten.

Porslin tillverkas av porslinslera som blandas med kvarts och fältspat.

Fältspatsporslin används till toalettstolar, tvättställ och hushållsporslin.

Benporslin innehåller också kalciumfosfat och används till fina matserviser.

Flintporslin är den billigaste och svagaste typen av porslin som används till enklare porslinsföremål.

Byggnadsmaterial

Tegel är gjort av lera som man format, torkat och bränt. Det finns luftkanaler inuti vissa tegelstenar för att de skall bli lättare och isolera värme bättre.

Cement görs av kalksten och lera som bränns till 1400 grader i en ugn och sedan mals ner till ett fint pulver.

När cementen skall användas blandar man den med vatten.

Betong som används för att bygga hus och broar tillverkas genom att man blandar cement med sand och vatten.

Murbruk som till exempel muras mellan tegelstenar består av sand, vatten, kalk och cement.

Lättbetong är lättare och mer värmeisolerande än vanlig betong.

Man gör lättbetong av cement, sand, aluminiumpulver och vatten.

Glasull tillverkas av mycket tunna glasfibrer och används för att isolera hus.

Stenull används också för att isolera hus, men man tillverkar det av ett stenmaterial.

EXTRAMATERIAL

KE ÅK 8 VARDAGENS KEMI GENOMGÅNG SID 38-41

Berikningsmedel

Berikningsmedel förbättrar livsmedels näringsvärde.
C-vitamin, järn och jod är exempel på berikningsmedel.

Smakämnen, luktämnen och färgämnen

Socker och salt är smakämnen. 
Fruktestrar används som luktämnen till godis och läsk. Färgämnen används för att godis och läsk ska se godare ut.

Konserveringsmedel, emulgeringsmedel, förtjockningsmedel

Emulgeringsmedel används för att inte fett och vatten i majonnäs ska dela sig. 

Konserveringsmedel används så att mat inte möglar eller ruttnar.

Förtjockningsmedel gör livsmedel som sylt fastare och tjockare.

Potatismjöl och gelatin är förtjockningsmedel.

Film: Om tillsatser i mat


E-nummer för tillsatser i mat

Tvättmedel

Tvättmedel innehåller tensider.

Tensiderna gör så vattnet lättare tränger in i klädernas fibrer. 

Tensider löser också upp fettfläckar. 
Tensidmolekylen omsluter fettet så att det lossnar från kläderna.

Film om fläckar och hur de tas bort 8 min

Tvål

Tvål minskar vattnets ytspänning och finfördelar fett i smutsen. 

Kosmetika

Hudkräm består av fett, vatten och emulgeringsmedel.
Emulgeringsmedlet får fettet och vattnet att blanda sig.

I tandkräm finns bland annat tensider, slipmedel, bindemedel. Det finns också smakämnen och fluor som stärker tänderna.

Läppstift innehåller fett, vax och färgämnen.

Nagellack består av bindemedel, lösningsmedel och färgämnen.

Ögonskugga görs av färgämnen, talk och fett.

Parfym består av oljor och estrar som lösts i alkohol.