Kemi år 9

KEMI 9A, 9B GROVPLANERING VT24

v02 tor 11/1 Kursintroduktion, Eld och brand 4-6 

v02 fre 12/1 Eld och brand 7-8 

v03 mån 15/1 Eld och brand 7-8 

v03 tis 16/1 Kemisäkerhet, labmateriel, varningssymboler 2

v03 tor 18/1 Eld och brand Läxförhör 7-8 

v03 fre 19/1 Kemiska reaktioner 7:21-22

v04 mån 22/1 Miljö energikällor kolets kretslopp 180-185

v04 tis 23/1  Miljö växthuseffekt 186-193, (+9B Luft 7:71)

v04 tor 25/1 Kemisäkerh, labmtrl, varningssymb Läxf 2,

Miljö miljögifter 201-204 

v04 fre 26/1 Luft 7:71 (9B SKRIDSKO)

v05 mån 29/1 Miljö försurning 194-200   

v05 tis 30/1 LAB 26 Grupp 1: försurning / Plugga 194-200

v05 tor 1/2 Miljö försurning Läxförhör 194-200

v05 fre 2/2 Kemiska bindningar 15-16

v06 mån 5/2 Miljö vattenrening, globala miljöproblem 205-207  

v06 tis 6/2 LAB 26 Grupp 2: försurning / Plugga 205-207

v06 tor 8/2 BIO

v06 fre 9/2 Miljö Läxförhör 205-207

v07 mån 12/2 Kemiska bindningar 17-19

v07 tis 13/2 LAB 10 Grupp 1: Undersökning av litium

/ Plugga 17-19

v07 tor 15/2 Kemiska bindningar Läxförhör 17-19 

v07 fre 16/2 Argumenterande text övning

v09 mån 26/2 Argumenterande text övning

v09 tis 27/2 LAB 10 Grupp 2: Undersökning av litium

/ Plugga arg text

v09 tor 29/2 Argumenterande text examination

v09 fre 1/3 Laborationsplanering övning 

v10 mån 4/3 Laborationsplanering övning

v10 tis 5/3  Omlab / Laborationsplanering övning

v10 tor 7/3 Laborationsplanering examination

v10 fre 8/3 STUDIEDAG

v11 mån 11/3 Komplettering / Kemihistoria 67-69  

v11 tis 12/3 Omlab / Komplettering / Vatten 7:53-57 

v11 tor 14/3 Komplettering / Kemihistoria 67-69 

/ Kemihistoria Läxf 67-69 för A-TEST skrivare

v11 fre 15/3 Komplettering / A-TEST 

/ Kemihistoria Läxförhör 67-69

KEMI 9C GROVPLANERING VT24

 

v02 ons 10/1 Kursintroduktion, Eld och brand 4-6

v02 fre 12/1 Eld och brand 7-8 

v03 mån 15/1 Eld och brand 7-8 

v03 tis 16/1 Kemisäkerhet, labmateriel, varningssymboler 2

v03 ons 17/1 Eld och brand Läxförhör 7-8 

v03 fre 19/1 Kemiska reaktioner 7:21-22

v04 mån 22/1 Miljö energikällor kolets kretslopp 180-185

v04 tis 23/1  Miljö växthuseffekt 186-193, Luft 7:71

v04 ons 24/1 Kemisäkerh, labmtrl, varningssymb Läxf 2,

Miljö miljögifter 201-204 

v04 fre 26/1 Luft 7:71

v05 mån 29/1 Miljö försurning 194-200   

v05 tis 30/1 LAB 26 Grupp 1: försurning / Plugga 194-200

v05 ons 31/1 Miljö försurning Läxförhör 194-200

v05 fre 2/2 Kemiska bindningar 15-16

v06 mån 5/2 Miljö vattenrening, globala miljöproblem 205-207  

v06 tis 6/2 LAB 26 Grupp 2: försurning / Plugga 205-207

v06 ons 7/2 Miljö Läxförhör 205-207 

v06 fre 9/2 Kemiska bindningar 17-19

v07 mån 12/2 Kemiska bindningar 17-19

v07 tis 13/2 LAB 10 Grupp 1: Undersökning av litium

/ Plugga 17-19

v07 ons 14/2 Kemiska bindningar Läxförhör 17-19 

v07 fre 16/2 Argumenterande text övning

v09 mån 26/2 Argumenterande text övning

v09 tis 27/2 LAB 10 Grupp 2: Undersökning av litium

/ Plugga arg text

v09 ons 28/2 Argumenterande text examination

v09 fre 1/3 Laborationsplanering övning 

v10 mån 4/3 Laborationsplanering övning

v10 tis 5/3  Omlab / Laborationsplanering övning

v10 ons 6/3 Laborationsplanering examination

v10 fre 8/3 STUDIEDAG

v11 mån 11/3 Komplettering / Kemihistoria 67-69  

v11 tis 12/3 Omlab / Komplettering / Vatten 7:53-57 

v11 ons 13/3 Komplettering / Kemihistoria 67-69 

/ Kemihistoria Läxf 67-69 för A-TEST skrivare

v11 fre 15/3 Komplettering / A-TEST 

/ Kemihistoria Läxförhör 67-69

Ämne och arbetsområde

Vi repeterar säkerhetsregler i kemisalen, varningssymboler och laborationsmaterial.

I avsnittet eld och brand får du lära dig hur man kan undvika att det börjar brinna, vad man ska göra om det börjar brinna och olika sätt för att släcka bränder.

Vi fortsätter med hållbar utveckling och studerar hur konsumtion och transporter påverkar miljön. Vi behandlar också till exempel energikällor, kolets kretslopp, växthuseffekten, försurning, vattenrening, miljögifter och globala miljöproblem.

Vi repeterar vad som menas med atomer, molekyler, grundämnen och kemiska tecken. 

I avsnittet kemiska bindningar studerar vi det periodiska systemet samt molekylföreningar och jonföreningar.

I avsnittet luft och vatten lär vi oss om vilka ämnen som finns i luften, syrets kretslopp, fotosyntesen, växthuseffekten, vattnets egenskaper och vattnets kretslopp.

Vi kommer avsluta teorikursen med svensk kemihistoria som bland annat handlar om Nobel och dynamit.

Vi kommer att träna på att skriva en argumenterande text.

Vi kommer också att träna på att skriva en laborationsplanering.

I kursen ingår även kemilaborationer.

SE INFOMENTOR FÖR FULLSTÄNDIG PEDAGOGISK PLANERING!

KEMI ÅR 9 E-KRAV

E-KRAV KE9 KEMISÄKERHET SID 2

3   Vad ska du sätta på dig när du laborerar?

Skyddsglasögon, skyddsförkläde och handskar.

5   Vad ska du göra med långt hår?

Sätta upp långt hår.

13 Vad ska du göra om du får frätande vätska på kroppen?

Spola med vatten i 15 minuter.

14 Vad ska du göra om du får frätande vätska i ögonen?

Spola med ögondusch i 15 minuter.

15 Vad ska du använda när du värmer provrör?

Provrörshållare

18 Vad ska du inte göra med heta provrör och bägare?

Inte röra dem.

Skriv namn på laborationsmateriel: 4  

Bägare

Skriv namn på laborationsmateriel: 5

Mätglas

Skriv namn på laborationsmateriel: 6

Droppflaska  

Skriv namn på laborationsmateriel: 7     

E-kolv

Skriv namn på laborationsmateriel: 14     

Degel med lock

Skriv namn på laborationsmateriel: 16   

Degeltång

Skriv namnet på farosymbolen 

Brandfarlig

Skriv namnet på farosymbolen 

Frätande

Skriv namnet på farosymbolen 

Giftig

Skriv namnet på farosymbolen 

Hälsoskadlig

ELD OCH BRAND SID 7-8

1 Skriv tre saker som man ska tänka på för att inte levande ljus ska göra så att det börjar brinna.

Blås ut ljusen när du lämnar rummet eller ska sova.

Se till att det inte finns något som kan brinna nära ljusen.

Sätt inte värmeljus på något brännbart material.

 

2 Skriv tre saker som man ska tänka på för att inte spisen ska göra så att det börjar brinna.

Gå inte till ett annat rum om spisen är på.

Stäng av spisen när maten är färdig.

Lägg inget brännbart material på spisen.

 

3 Vad är det första man ska göra om det börjar brinna?

Rädda liv om du inte riskerar ditt eget liv och kryp längs golvet.

 

4 Vad är det andra man ska göra om det börjar brinna?

Varna andra.

 

5 Vad ska man göra om det brinner i en stekpanna?

Lägg på ett lock eller en brandfilt.

 

6 Vad ska man göra om det brinner i ett rum och man inte kan släcka elden?

Stäng dörrar och fönster till rummet.

 

7 Varför får man inte springa ut genom ett trapphus som det finns rök i?

Man kan snabbt bli medvetslös av den giftiga brandröken.

 

 

 

MILJÖ

SID 180-185 (Ej skriftligt 2024)

1   Ge tre exempel på fossila bränslen.

                   Kol, olja, naturgas

2   Skriv två nackdelar med att använda fossila bränslen.

          Fossila bränslen försurar miljön.

          Fossila bränslen kommer att ta slut.

3   Skriv två nackdelar med att använda kärnkraftverk.

          Det kommer ut radioaktiv strålning om kärnkraftverket går sönder.

          Man får radioaktivt avfall som man måste förvara mycket länge.

4   Ge tre exempel på biobränslen.

          Ved, etanol, biogas.

5   Ge tre exempel på förnyelsebara energikällor.

          Vattenkraft, vindkraft, jordvärme.

SID 186-193 (Ej skriftligt 2024)

6   Skriv två saker som får mängden koldioxid i atmosfären att öka.

          När man eldar fossila bränslen i bilar och fabriker.

          När man hugger ner träd.

7   Vilken gas andas växter in?

          Koldioxid.

8   Vad innebär växthuseffekten?

          Koldioxiden i atmosfären släpper in solstrålarna,

          men hindrar solvärmen från att komma ut igen från jorden.

9   Varför är växthuseffekten dålig för jorden?

          Isarna vid nordpolen och sydpolen smälter.

          Havsnivån stiger.

          Det kan bli översvämningar.

10 Varför är det farligt om ozonlagret i atmosfären förstörs?

          Då kommer det in mer UV-strålning som kan ge cancer.

SID 194-200

11 Hur bildas kväveoxider?

         Luftens kväve och syre reagerar med varandra i bilmotorer.

12 Varför är kväveoxider inte bra för miljön?

           Det blir surt regn som försurar naturen.

13 Vad kan man göra för att göra en sjö mindre sur?

           Man häller kalk i sjön.

14  Skriv tre saker man kan göra för att minska mängden koldioxid.

          Man kan låta bli att köra bil.

          Man kan köra en bil som inte går på bensin eller diesel.

          Man kan köra en bil som förbrukar lite bensin eller diesel per mil.

15 Skriv en sak som bidrar till övergödning av en sjö.

           Det kommer för mycket avloppsvatten ut i sjön.

SID 201-204 (Ej skriftligt 2024)

16 Vad menas med anrikning av miljögifter? 

          Koncentrationen av miljögifter blir större högre upp i näringspyramiden.

17 Skriv tre farliga tungmetaller.

          Kvicksilver, bly, kadmium.

18  Skriv en nackdel med att lägga sopor på en soptipp.

         Regnvatten tar med gifter ut till marken runt omkring soptippen.

19  Hur många procent av soporna kan man återvinna?

         90%

SID 205-207

20 Var finns grundvatten?

Nere i marken.

 

21 Vad gör man i ett vattenverk?

Renar grundvatten och ytvatten så att man kan dricka det.

 

22 Vilka är de tre stegen i ett avloppsreningsverk?

Mekanisk rening.

Biologisk rening.

Kemisk rening.

 

23 Ge ett exempel på att miljöproblem är globala.

Om man hugger ner regnskog i Brasilien blir växthuseffekten 

större på hela jorden.

 

24 Skriv tre saker som hållbar utveckling betyder.

Man delar rättvist på jordens naturtillgångar.

Man förstör inte miljön.

Alla får bostad, mat och rent vatten.

 

25 Ge tre exempel på hur man kan få en hållbar utveckling.

Använd teknik som inte förbrukar så mycket energi.

Åk inte så mycket bil eller flyg.

Köp närproducerade produkter.

 

 KEMISKA BINDNINGAR SID 15-16 (Ej skriftligt 2024)

30   Veta vad den neutrala partikel som finns i atomkärnan 

       heter.

       Neutron

31   Veta vad den positiva partikel som finns i atomkärnan  

       heter.

       Proton

32 Veta vilken laddning en elektron har.

      Negativ

33 Veta vad man får reda på av ett ämnes atomnummer.

     Hur många protoner det finns i atomkärnan.

KEMISKA BINDNINGAR SID 17-19

34 Veta vad den grundämnesfamilj heter som innehåller 

     ämnena fluor, klor och jod.

     Halogener

35 Veta vad den grundämnesfamilj heter där ämnena har sitt         yttersta skal fullt.

     Ädelgaser

36 Veta vad den grundämnesfamilj heter där ämnena mycket 

     lätt ger ifrån sig en elektron.

     Alkalimetaller

37 Veta vad den grundämnesfamilj heter som innehåller  

     ämnena helium, neon, och argon.

     Ädelgaser

38 Veta vad den grundämnesfamilj heter där ämnena mycket 

     lätt tar till sig en elektron.

     Halogener 

39 Veta vad det innebär att en atom försöker uppnå  

      ädelgasstruktur.

      Den försöker få sitt yttersta skal fullt

40 Veta vilken sorts joner som alla sura lösningar innehåller.

      Vätejoner

41 Veta vad de elektroner som finns i atomens yttersta skal   

     kallas.

     Valenselektroner 

KE9 KEMIHISTORIA SID 67-69 KRAV FÖR E

1 Vad hette Sveriges första kemiska fabrik?

Gripsholms fabriker

2 Vad hette Sveriges bästa kemist?

Jöns Jacob Berzelius

3 Vilken var den viktigaste produkten på Sveriges första kemiska fabrik?

Ättiksyra

4 Vad är vulkanisering?

Att blanda gummi och svavel

5 Vem uppfann vulkanisering?

Goodyear

6 Vad bestod tändsatsen i säkerhetständstickan av?

Röd fosfor

7 På vilket sätt var säkerhetständstickan säkrare än den första fosforstickan?

Den kunde endast tändas mot lådans plån.

8 Vad uppfann Alfred Nobel för att få nitroglycerin mer säkert?

Dynamit

9 Vad heter företaget i Karlskoga som Nobel köpte?

Bofors

10 Vad tillverkar företaget i Karlskoga?

Kanoner

E-krav sid 71 Luft (Ej skriftligt 2024)

 Ungefär hur många procent av luften är kväve?

78%

 

Ungefär hur många procent av luften är syre?

21%

 

Hur bildas vattenånga?

Vatten avdunstar från hav och sjöar.

 

Skriv tre saker som växten behöver för att göra fotosyntes.

Koldioxid, vatten, solenergi

 

Skriv två saker som växten tillverkar i fotosyntesen.

Druvsocker, syre

 

Beskriv syrets kretslopp mellan växter och djur. (Vad de andas in och ut)

Växten andas in koldioxid och ut syre.

Djuret andas in syre och ut koldioxid.

 

På vilket sätt är det bra att det finns ozon uppe i atmosfären?

Ozon skyddar mot solens UV-strålar som kan ge cancer.

 

NANOTEKNIK (Ej 2024)

26  Skriv tre saker som man kan använda nanoteknik till.

          Man kan tillverka mycket starka material.

          Man kan göra mobiltelefoner mycket snabbare.

          Man kan göra så att kroppen lättare kan ta upp mediciner. 

KE9 ELEKTROKEMI SID 26-27 (EJ 2024)

1 Vad menas med att en metall är oädel?

Metallen förstörs lätt och bildar joner.

2 Ge tre exempel på oädla metaller.

Kalium, kalcium, magnesium

3 Vad menas med att en metall är ädel?

Metallen förstörs inte så lätt och bildar inte så lätt joner.

4 Ge tre exempel på ädla metaller.

Guld, silver, koppar

5 Ge ett exempel på korrosion.

Järn rostar.

6 Vad händer om man kopplar ihop ett vattenrör av järn med ett vattenrör av koppar?

Vattenröret av järn fräts sönder. 

KE9 ELEKTROKEMI E-KRAV SID 28-30 (EJ 2024)

7 Vad är en ackumulator?

Ett batteri som man kan ladda.

8 Vad består ett bilbatteri av?

Blyplattor i svavelsyra.

9 Vad kallar man kolstaven som man kopplar till plus?

Anod

10 Vad kallar man kolstaven som man kopplar till minus?

Katod

11 Vad gör man vid ytbehandling genom elektrolys.

Lägger ett tunt lager av metall på en annan metall.

12 Skriv ett annat namn för förzinkning.

Galvanisering

13 Vad gör ämnen som oxideras?

Lämnar ifrån sig elektroner.

14 Vad gör ämnen som reduceras?

Tar emot elektroner.

 

KE ÅK 9 ELD OCH BRAND GENOMGÅNG SID 2 

Säkerhetsregler för kemilaborationer

OBS! Om du bryter mot dessa regler finns det stor risk för att någon skadar sig, kanske allvarligt, eller för att utrustning förstörs!

Skojbråk, knuffar och spring är strängt förbjudet i laborationssalen.

Ytterkläder får inte tas med in i laborationssalen vid laboration

Använd skyddsglasögon, skyddsförkläde och handskar när du laborerar. 

Behåll skyddsglasögon, skyddsförkläde och handskar på när du diskar och städar.

Sätt upp långt hår och ta av löst hängande halsdukar.

Ta av ringar från händerna.

Läs skyddsinstruktion eller laborationshandledning före laborationen.

Följ lärarens instruktioner och arbeta lugnt och metodiskt.

Man får inte lov att hitta på egna experiment.

Läs noga på burken eller flaskan att du använder rätt kemikalier.

Läs varningstexten på burken eller flaskan.

Man får inte hälla tillbaka kemikalier i burken eller flaskan.

Torka genast upp utspillda kemikalier och använd skyddshandskar.

Använd sked när du tar kemikalier och ta dem inte med fingrarna.

Man får inte äta, dricka eller lägga på kosmetika i laborationssalen.

Man får inte smaka på några kemikalier.

Spola med vatten i 15 minuter om du får frätande vätska på kroppen.

Spola med ögondusch i 15 minuter om du får frätande vätska i ögonen.

Använd provrörshållare när du värmer provrör.

Rikta inte provrör som du värmer mot dig själv eller mot någon annan.

Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av en öppen låga.

Luta dig aldrig över en brännare. Lågan kan vara osynlig.

Se upp med varmt glas.  Det svalnar långsamt.

Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem väl efter laborationen.

Laborationsmateriel

Lär dig namnen på laborationsmaterielen

   1.   Provrör

   2.   Provrörsställ

       3.   Trefot med trådnät

       4.   Bägare

       5.   Mätglas

       6.   Droppflaska

       7.   E-kolv

       8.   Porslinsskepp

       9.   Urglas

     10.   Porslinsskål

     11.   Dropprör

     12.   Glasskål

     13.   Triangel

     14.   Degel med lock

     15.   Spatel

     16.   Degeltång

     17.   Smältskopa

     18.   Provrörshållare

Farosymboler 

Frätande: Frätskador på hud, matstrupe och ögon.

Gas under tryck: Behållaren kan explodera vid yttre brand.

Oxiderande: Orsakar brand i kontakt med brännbara ämnen.

Explosiv: Kan explodera vid slag, friktion, gnistor eller värme.

Brandfarlig: Kan brinna våldsamt vid antändning eller värmetillförsel.

Miljöfarlig: Giftig för miljön.

Giftig: Livshotande skador vid inandning, hudkontakt och förtäring.

Hälsofarlig: Genetisk skada, cancer, fosterskada eller allergi.

Skadlig: Skadlig vid inandning, hudkontakt, förtäring eller ger allergi.

               

KE ÅK 9 ELD OCH BRAND GENOMGÅNG SID 4-6 

Brandtriangeln

Syre, värme och bränsle (något som kan brinna) behövs för att det ska brinna.

Syre, värme och bränsle kan ritas in en triangel som kallas brandtriangeln.

Det sker en kemisk reaktion mellan ett ämne som brinner och syre.

Man säger att ämnet oxideras (reagerar med syre) när det brinner

Antändningstemperatur

Antändningstemperatur är den temperatur när ett ämne börjar brinna.

Självantändning

Man kan använda linolja för att till exempel olja in trädgårdsmöbler.

Man häller linoljan på en trasa eller på trassel som på bilden.

Linoljan på trasan kan börja brinna av sig själv.

Detta kallas självantändning.

Det är därför mycket viktigt att man lägger trasor med linolja i en soptunna av plåt!

Man kan också få självantändning i fuktig halm som på bilden här ovanför, eller i en stor hög med sågspån.

Flampunkt

Flampunkt är den temperaratur när en vätska avger brännbara gaser.

Brandklasser

Brännbara vätskor delas in i brandklasser.

Brandklassen beror på vilken flampunkt vätskan har.

Brandklasserna heter 1, 2a, 2b och 3.

Bensin, aceton och T-röd är exempel på ämnen i brandklass 1.

Eldningsolja är ett exempel på ett ämne i brandklass 3.

Vätskor i brandklass 1 har en flampunkt som är +20 grader eller mindre.

Vätskor i brandklass 1 avger brandfarliga ångor vid rumstemperatur. Bensin har en flampunkt på –30 grader.

Bensin avger brandfarliga bensingaser när det är varmare än –30 grader!

Det är därför man inte får röka på en bensinstation!

Ofullständig förbränning

Om det inte finns tillräckligt med syre så kallas förbränningen ofullständig. Då bildas det giftig koloxid = kolmonoxid (CO).

Metoder för brandsläckning

Kylning: ta bort värmen. (t.ex. spruta vatten.)

Kvävning: ta bort syret. (t.ex. använda en brandfilt.)

Lämpning: ta bort bränslet. (t.ex. göra brandgator vid skogsbränder.)

Diskoteksbranden i Göteborg 1998 Film 7 min  SE 3:30

Lärdomar av diskoteksbranden i Göteborg 1998:
Var inte fler i en lokal än man får lov att vara.
Kolla var utrymningsvägarna finns.
Se till att utrymningsvägarna inte är blockerade.
Öppna inte dörren till en misstänkt brand.
Gå genast ut snabbt om någon säger att det brinner.

Anlagda bränder
Anlagda bränder är den vanligaste brandorsaken i Sverige.
Varje dag brinner det i en skola i Sverige.

Tre flickor tände på i hemkunskapssalen.
De dömdes att betala 27 miljoner kronor i skadestånd, det vill säga 9 miljoner kronor var.

Brott som man kan dömas för är:
Grov mordbrand. (där det finns många människor)
Mordbrand. (det räcker att någon kan bli skadad eller dö)
Allmänfarlig vårdslöshet.

Straffet: fängelse, ungdomsfängelse eller ungdomstjänst.
Skadestånd.
Utmätning (de tar TV, iPad, telefon och så vidare).
Betalningsanmärkning, man får ej lov att ta lån.
Svårt att få körkort.

KE ÅK 9 ELD OCH BRAND GENOMGÅNG SID 7-8

Så kan du förhindra att det börjar brinna:

Levande ljus

Blås ut ljusen när du lämnar rummet eller lägger dig för att sova.

Se till att det inte finns gardiner eller annat som kan brinna nära ljusen.

Sätt inte värmeljus direkt på något brännbart material.

Spisen

Gå aldrig till ett annat rum med spisen påslagen.

Glöm inte att stänga av spisen när maten är färdig.

Lägg aldrig något brännbart material på spisen.

Elektriska apparater

Ladda inte mobil, iPad eller dator i sängen eller soffan utan på ett icke brännbart underlag.

Byt ut trasiga sladdar eller apparater.

Rökning

Rök aldrig i sängen. Du kan somna och sängkläderna kan ta eld.

Rök inte i möbler med tyg eller stoppning.

Blöt askan innan du tömmer askkoppen.

Övrigt

Häng inte kläder eller gardiner ovanpå elektriska element.

Dra ur sladden till kaffebryggaren, strykjärnet och brödrosten.

Lägg undan tändstickor så att inte barn kan leka med dem.

Stäng av torktumlare, tvättmaskin, diskmaskin när du inte är hemma.

Gå en kontrollrunda innan du lägger dig eller lämnar hemmet.

Hur man upptäcker att det brinner

Ha en fungerande brandvarnare för varje 60 m², på varje våningsplan och i alla rum där någon sover.

Testa brandvarnaren med knappen en gång i månaden och när du kommer hem från en lång semester.

Byt batterierna en gång om året.

Hur man gör om det skulle börja brinna

Rädda liv som är i uppenbar fara, men utsätt inte dig själv för risker.

Kryp utmed golvet när du tar dig ut.

Varna alla som hotas av branden och kolla att alla är utom fara.

Stäng dörrar och fönster så att elden inte får så mycket syre.

Larma genom att trycka på brandlarmet eller ringa 112.

Samtidigt som du pratar med operatören larmas räddningstjänsten ut.

Möt räddningstjänsten och visa var det brinner.

Släck elden med en brandsläckare, helst 6 kg pulversläckare, eller med en brandfilt.

men använd aldrig vatten på elledningar eller olja.

Brand i matfett i en stekpanna eller kastrull kvävs genom att lägga på ett lock, eller med en brandfilt eller brandsläckare.

OBS! HÄLL INTE VATTEN PÅ EN BRINNANDE STEKPANNA!!!

Om man häller på vatten flammar elden upp jättemycket!

Försök inte släcka själv om du tror att det finns risk för att du skadas.

Brand i kläder kan släckas med en brandfilt som dras från huvudet ner.

Stäng dörren

Stäng dörren till rummet det brinner i om du inte kan släcka elden.

Stäng dörren till din lägenhet så att den inte sprider sig ut i trapphuset.

Utrym

Ta närmaste vägen ut till återsamlingsplatsen.

Bestäm en återsamlingsplats för familjen i förväg.

Utrym aldrig genom ett rum eller trapphus med rök i.

Röken är mycket giftig och man kan bli medvetslös av bara ett par andetag.

Välj en annan väg ut eller stäng dörren och stanna där du är, ring 112 och vänta.

Möt räddningstjänsten

Möt räddningstjänsten, berätta var det brinner, om någon är kvar där inne och om det finns särskilda risker där inne.

Brandsläckare

Vattensläckaren

Brand i trä och tyg släcks med en vattensläckare.

Rikta vattnet mot brandhärden, inte mot lågorna.

Skumsläckaren

Skumsläckaren innehåller vatten och något tvättmedelsliknande ämne.

Skumsläckaren kan användas till trä, papper, olja och bensin.

 

Kolsyresläckaren

Kolsyresläckaren innehåller koldioxid under mycket högt tryck.

Kolsyresläckaren används för bränder i vätskor, gaser och elektriska ledningar.

 

Pulversläckaren

Pulversläckaren innehåller ett pulver av natriumvätekarbonat.

Pulversläckaren kan användas till att släcka alla typer av bränder.

Pulvret fräter sönder möbler, tyger och ledningar.

FILM OM BRANDSÄKERHET 8 MIN

KE9 KEMISKA REAKTIONER SID 7:21-22

Grundämnen

Alla saker, växter, djur, människor, och luft består av atomer. 

Grundämnen består av bara en sorts atomer.

Bilden här ovanför visar grundämnet kol i diamant.
Syre, väte, järn och koppar är andra grundämnen.

Grundämnena kan delas upp i metaller och icke-metaller.

Kemiska föreningar

En kemisk förening är byggd av atomer från olika grundämnen. Vatten består av grundämnena väte och syre.

Kemiska tecken

Varje grundämne har ett kemiskt tecken.

Det kemiska tecknet består av en eller två bokstäver.

Den första bokstaven är alltid stor.

Om det finns en andra bokstav är den liten.

Några viktiga grundämnens kemiska tecken

Syre          O

Väte          H

Kol           C

Järn          Fe

Koppar     Cu

Fe betyder en järnatom.

2 Fe betyder två järnatomer.

  

Fysikaliska förändringar

Ämnen kan finnas i formerna fast form, flytande form, gasform. 
Vatten i fast form kallas is. 
Vatten i gasform kallas vattenånga.

Kemiska förändringar

Om man eldar magnesium bildas magnesiumoxid.

Man säger att det har sker en kemisk reaktion.

Atomer sätts ihop vid en kemisk reaktion.
Atomerna bildar en kemisk förening.

Syre

Det finns ungefär 20% syre i luft.
Oxygen är ett annat namn för syrgas. 

När något brinner sker en kemisk reaktion mellan ämnet och syret.

Denna kemiska reaktion kallas oxidation eller förbränning.

De ämnen som bildas vid förbränningen kallas oxider.

Syreatomerna är alltid två och två i syremolekyler.

En syreatom skriver man                           O

Två syreatomer skriver man                      2O

En syremolekyl skriver man                      O₂

Tre syremolekyler skriver man                  3O₂

KE ÅK 9 KEMISKA BINDNINGAR GENOMGÅNG S 15-16 

Atomen

Atom
Proton (+)
Neutron (oladdad)
Elektron (-)   

Atomkärna
Proton
Neutron 

Antal protoner = antal elektroner

Atomnummer 

Atomnumret säger hur många protoner det finns i atomkärnan.

Atomnumret skrivs till nere till vänster om den kemiska beteckningen.

Masstal

Masstalet säger hur många protoner och neutroner det finns sammanlagt i atomkärnan.  
Masstalet skrivs uppe till vänster ovanför atomnumret.

Elektronskal

Elektronerna kan bara kretsa i bestämda elektronskal.

Elektronskalen heter K, L, M, N och så vidare.


K-skalet och kan högst ha 2 elektroner.

L-skalet och kan högst ha 8 elektroner.

M-skalet och kan högst ha 8 elektroner om skalet är ytterst.

M-skalet kan annars högst ha 18 elektroner.

Periodiska systemet, perioder

Periodiska systemet är en tabell för alla grundämnen.

De vågräta raderna kallas perioder.

Period 4 är ritad med en blå ram i figuren här ovanför.

Ämnen i period 4 har 4 elektronskal.

Periodiska systemet, grupper

De lodräta kolumnerna kallas grupper.

Grupp 1 är ritad med en röd ram i figuren här ovanför.

Ämnen i samma grupp har lika många elektroner i sitt yttersta elektronskal.

Ämnen i grupp 1 har 1 elektron i sitt yttersta elektronskal.

Ämnen i grupp 18 har sitt yttersta skal fullt.

Atomer i grupp 17 har 1 elektron för lite för att ha fullt skal.

Atomer i grupp 16 har 2 elektroner för lite för att ha fullt skal.

Ämnen i samma grupp har liknande kemiska egenskaper. 


FILM OM PERIODISKA SYSTEMET 3 MIN

KE ÅK 9 KEMISKA BINDNINGAR GENOMGÅNG S 17-19

Grundämnesfamiljer i periodiska systemet

 

Detta gäller för ämnen i samma grundämnesfamilj:

De finns i samma grupp i periodiska systemet.

De har lika många elektroner i sitt yttersta skal.

De har liknande kemiska egenskaper.

Alkalimetaller

Alkalimetallerna är alla ämnen i grupp 1 utom väte.

Alkalimetallerna är orange i det periodiska systemet här ovanför.

Alkalimetaller har en enda elektron i sitt yttersta skal. 
De reagerar mycket lätt med andra ämnen.
De lämnar då ifrån sig sin enda elektron.

De vanligaste alkalimetallerna är litium, natrium och kalium.

Halogener

Halogenerna är alla ämnen i grupp 17.

Halogenerna är grönblå i det periodiska systemet här ovanför.

Halogenerna har en elektron för lite för att ha fullt skal.

De reagerar mycket lätt med andra ämnen.
De tar då emot en elektron.

Fluor, klor, brom och jod är vanliga halogener.

Ädelgaser

Ädelgaserna är alla ämnen i grupp 18.

Ädelgaserna är blå i det periodiska systemet här ovanför.

Ädelgaserna har sitt yttersta skal fullt.

De vill därför inte reagera med andra ämnen.

Helium, neon och argon är några viktiga ädelgaser.

Ädelgasstruktur

En atom har fått ädelgasstruktur om yttersta elektronskalet är fullt.

Atomer försöker vid kemiska reaktioner att uppnå ädelgasstruktur.

Elektronparbindning = kovalent bindning

En väteatom har en elektron. 

Två väteatomer kan slå ihop sig till en vätemolekyl.

De delar då på sina båda elektroner.

Det innersta elektronskalet blir fullt för båda atomerna. 

Bindningen kallas elektronparbindning.

  

Valenselektroner

Valenselektroner är elektronerna som finns i atomens yttersta skal.

Ämnen med bara några valenselektroner försöker ge bort dem. 
Ämnet får då ädelgasstruktur.
Ädelgasstruktur betyder att det yttersta skalet är fullt.

Ämnen med många valenselektroner försöker få ädelgasstruktur genom att ta emot elektroner.

Positiva joner

 

Natrium har 11 elektroner.
I K-skalet finns 2 elektroner.
I L-skalet finns 8 elektroner 
I M-skalet finns 1 elektron. 
Natrium har alltså 1 valenselektron.

Natriumatomen ger bort sin valenselektron som är negativ.
Natriumatomen har nu blivit en positiv natriumjon Na⁺.

M-skalet finns inte mer.
L-skalet ligger nu ytterst och är fullt.

                                  

Negativa joner

Klor har 17 elektroner.

I K-skalet finns 2 elektroner.
I L-skalet finns 8 elektroner.
I M-skalet finns 7 elektroner.

Klor har alltså 7 valenselektroner.

Kloratomen tar emot en negativ elektron.
Kloratomen har blivit en kloridjon Cl ^-.

M-skalet har nu blivit fullt.

  

Jonföreningar

Natriumjonen  Na⁺  har positiv laddning.

Kloridjonen Cl^- har negativ laddning.
De dras till varandra för de har olika laddning.
Då bildas jonföreningen natriumklorid.
Natriumklorid är vanligt koksalt som man saltar mat med.

                                         

Jonlösningar, natriumklorid

Om man lägger salt i vatten så löser det upp sig.

Salt heter natriumklorid NaCl.
Man har fått en jonlösning av vatten, natriumjoner  och kloridjoner.

Jonlösning av en syra

Alla sura lösningar innehåller vätejoner H⁺.

Häll saltsyra (HCl) i vatten.
Då får man en sur lösning som innehåller vätejoner H⁺.

Jonlösning av en bas

Alla basiska lösningar innehåller hydroxidjoner OH^-. 

Häll natriumhydroxid (NaOH) i vatten.
Då får man en basisk lösning som innehåller hydroxidjoner OH^-.

BALANSERING AV REAKTIONSFORMLER   

Balansering av en reaktionsformel går ut på att det ska finnas lika många atomer eller joner för samma grundämne på vänster och höger sida.

Totala laddningen för joner på vänster och höger sida ska också stämma.

Syre förekommer alltid som O2

Väte förekommer alltid som H2

Kväve förekommer alltid som N2

Exempel 1:

Balansera reaktionsformeln för när kol reagerar med syre och bildar kolmonoxid.

C   + O2   =>    CO

Börja alltid med att balansera kemiska föreningar och vänta med grundämnen.

Det finns för lite syre till höger.

C   + O2   =>    2CO

Det finns för lite kol till vänster.

2C   + O2   =>    2CO

Nu stämmer det!

Exempel 2

CH4 + O2 => H2O + CO2

Syre är ett grundämne och balanseras sist.

Kol stämmer.

Det finns för lite väte till höger.

CH4 + O2 =>2 H2O + CO2

Kol stämmer fortfarande.

Det finns för lite syre till vänster.

CH4 + 2 O2 =>2 H2O + CO2                 Nu stämmer det!

Exempel 3

Ag+ + Zn => Ag + Zn2+

En silverjon Ag+ på vänster sida och en silveratom Ag på höger sida stämmer.

En zinkatom Zn på vänster sida och en zinkjon Zn2+ på höger sida stämmer.

Laddningarna stämmer inte! Det är +1 på vänster sida och +2 på höger sida.

2Ag+ + Zn => Ag + Zn2+

Nu stämmer laddningarna. Det är +2 på vänster sida och +2 på höger sida.

Det är för lite silver till höger.

2Ag+ + Zn => 2Ag + Zn2+

Nu stämmer det!

Exempel 4

Sura lösningar innehåller vätejoner, H+

Basiska lösningar innehåller hydroxidjoner, OH-

Skriv en balanserad reaktionsformel för att en vätejon reagerar med en hydroxidjon.

H+ + OH- => H2O

Antal väte stämmer.

Antal syre stämmer.

Laddning på vänster sida: 1-1 = 0

Laddning på höger sida: 0

Allt stämmer utan ytterligare balansering

KEMI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 180-185 

STADENS EKOSYSTEM

Det är inte bara en skog som är ett ekosystem.
En stad är också ett ekosystem.
I staden finns materia som går runt i kretslopp.

ÖKAD KONSUMTION

Vi människor konsumerar allt fler saker.
1/5 av jordens befolkning använder 4/5 av jordens naturresurser.
Miljön påverkas när man utvinner råvaror.
Det kan till exempel vara att hugga ner skog eller bryta järnmalm. 
Miljön påverkas när man tillverkar och transporterar saker.
När man förbränner sopor påverkas miljön.

TRANSPORTER

Avgaser från bilar, båtar och flygplan förstör miljön.
Tåg, spårvagnar och tunnelbanor förstör inte miljön lika mycket.
Man kan åka på semester med tåg i stället för med flyg.
Man kan cykla eller åka tåg eller buss till arbetet i stället för bil.
Om man måste ta bilen kan man samåka. (Fler i bilen)
Man kan också välja att köra en bensinsnål bil.
Man kan välja varor som inte behöver transporteras så långt.

FOSSILA BRÄNSLEN

Kol, olja och naturgas kallas fossila bränslen. 
Fossila bränslen används i bilar, båtar och i fabriker.

Miljön blir försurad när man förbränner fossila bränslen.

Fossila bränslen kommer att ta slut.
Det är viktigt att hitta andra energikällor än fossila bränslen.

KÄRNKRAFT

I ett kärnkraftverk klyvs uranatomer. 
Då frigörs stora mängder värme som används för att tillverka el. När uranatomer klyvs bildas också farlig radioaktiv strålning.

Om ett kärnkraftverk går sönder kommer mycket radioaktiv strålning ut. 
Radioaktivt avfall från kärnkraftverk måste förvaras i 100 000 år.

FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR

De förnyelsebara energikällorna förnyas och tar inte slut.
Vattenkraft, vindkraft, solfångare och biobränslen är sådana.
Energiskog, flis, etanol och biogas är biobränslen. 
De förnyelsebara energikällorna skadar inte miljön lika mycket. 
Energiskogen tar upp koldioxid medan den växer upp. 
Därför bidrar den inte till växthuseffekten.

ENERGIANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

De rika länderna måste minska sin användning av energi.

De fattiga länderna måste få öka sin användning av energi.

VÅRA VAL IDAG PÅVERKAR JORDENS FRAMTID

Vi måste använda färre varor och mindre energi.
Annars kan miljön förstöras eller jordens naturresurser ta slut.






KOLETS KRETSLOPPP

Kolets kretslopp på 1 år

Växten andas in koldioxid i fotosyntesen.

En mus äter växten och andas sedan ut koldioxid.

Kolets kretslopp på 10 år

Växten andas in koldioxid i fotosyntesen.

En hare äter växten och en räv äter haren.

Räven dör.
En mask bryter ner räven till koldioxid och vatten.

Kolets kretslopp på 100 år

Ett träd andas in koldioxid i fotosyntesen.

Man eldar veden från trädet efter 100 år.

När man eldar bildas det koldioxid.

Kolets kretslopp på 100 miljoner år

Växter andades in koldioxid för 100 miljoner år sen.

De döda växterna blev olja.

När man eldar oljan en fabrik bildas koldioxid. 

KEMI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 186-193

VÄXTHUSEFFEKTEN

Växthuseffekten är att växthusgaser i atmosfären släpper in sol.
Växthusgaserna hindrar värmen från att att komma ut igen.

Några viktiga växthusgaser är koldioxid och metan.
Glasrutorna i ett växthus fungerar på samma sätt.
Solen kommer in men värmen kommer inte ut.

DÄRFÖR ÖKAR MÄNGDEN KOLDIOXID I ATMOSFÄREN

När man förbränner fossila bränslen ökar mängden koldioxid. 
Djurens förbränning ökar också mängden koldioxid i atmosfären.
Mängden koldioxid ökar om man hugger ner träd.
Då finns det inte så många träd som kan andas in koldioxid.

  

MER KOLDIOXID GER ÖKAD VÄXTHUSEFFEKT

Växthuseffekten ökar när det blir mer koldioxid i atmosfären.

När växthuseffekten ökar blir det varmare på jorden.

Isarna vid nordpolen och sydpolen smälter och havsnivån stiger.
Hus nära havet kan bli översvämmade.

Torra områden på jorden kan bli ännu torrare. 
Det kan bli svältkatastrofer i till exempel Afrika.

Regniga områden kan bli ännu regnigare.
Det kan bli många stormar och orkaner.

HUR MAN MINSKAR MÄNGDEN KOLDIOXID

Bussen på bilden körs med biogas. 

Biogas, ved, flis och etanol är exempel på biobränslen.
Biobränslen kommer från växter som andas in koldioxid.

Vi måste minska förbränningen av olja, kol och gas.

Man kan gå, cykla eller åka tåg eller buss i stället för att åka bil.
Man köra en bil som förbrukar mindre bensin. 

Man kan spara energi genom att använda energisnåla apparater.
Då behöver man inte köra oljekraftverk lika mycket.

OZON

Ozon har den kemiska beteckningen O_3.

Ozon i atmosfären skyddar oss från solens farliga UV-strålar. 
Vid Nordpolen och Sydpolen är ozonskiktet extra tunt. 
Man kallar detta för ozonhål.

Man kan få hudcancer av för mycket ultraviolett strålning.
Freongaser förstör ozonet i atmosfären.

Freongaser finns i gamla kylskåp och i sprayburkar. 
Gamla kylskåp måste lämnas till återvinning. 

KEMI ÅK9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 194-200 

FÖRSURNING PÅ GRUND AV SVAVELDIOXID

Det finns små mängder svavel i olja och kol.

När man förbränner olja och kol i en fabrik förbränns svavel också.

När svavel förbränns bildas svaveldioxid, SO₂.

En del av svaveldioxiden oxideras och bildar svaveltrioxid, SO₃.

Svaveltrioxiden reagerar med vattnet i regnmolnen. 
Det bildas svavelsyra, H₂SO₄ så att regnet blir surt.

Man minskat mängden svavel som finns i oljan.
Man har också blivit bättre på att rena avgaserna från fabrikerna.

FÖRSURNING PÅ GRUND AV KVÄVEOXIDER

Luftens kväve och syre reagerar med varandra inuti bilmotorer. Det bildas då olika kväveoxider. 
Kväveoxiderna kommer upp i regnmolnen och gör regnet surt. 

VAD FÖRSURNINGEN FÖRSTÖR

Försurat regn regnar ner över skogar och sjöar och gör dem sura.

Barren på granarna fräts sönder. 
Växtplankton i sjöarna dör. 
Fiskar och andra djur får då ingen mat. 
Nyfödda fiskar, fiskyngel, dör.

Hus går sönder och att saker av järn rostar sönder.

Kalkning

Man kan sprida kalk i sjöar för att göra dem mindre sura.

MARKNÄRA OZON

Det bildas ozon när solen skiner på avgaserna från bilar. 
Ozon skadar växternas klorofyll och växternas klyvöppningar. Både skogen och växterna som bonden odlar växer då sämre. 

ATT MINSKA FÖRSURNING OCH MARKNÄRA OZON

Man kan cykla och gå  eller åka tåg och buss i stället för bil.

Man kan samåka, det vill säga åka flera personer i samma bil.

Man kan använda en bil som drar lite bensin.

Man kan köra inte så fort.
Då minskar man mängden kväveoxider och marknära ozon.

ÖVERGÖDNING

Övergödning är att det släpps ut för mycket näringsämnen i sjön. Övergödning kan bero på för mycket avloppsvatten i sjön.
Avloppsvatten innehåller mycket fosfor.
Konstgödsel används på åkrarna för att säden ska växa bättre.
Kväve och fosfor finns i konstgödsel.
När det regnar kommer konstgödsel ut i åar, sjöar och hav.
Då kan det bli övergödning av sjön eller havet.

Kväveoxiderna i bilarnas avgaser bidrar också till övergödningen.

Vass växer snabbt i en sjö som har fått för mycket näring. 
Sjön kan växa igen av vassen. 

I en övergödd sjö bildas det mycket döda växter.
Nedbrytarna använder mycket syre för att bryta ner döda växter.
Syret tar slut i botten av sjön.

På en sjöbotten utan syre kan bara bakterier överleva. Bakterierna tillverkar giftigt svavelväte. 
Vattnet börjar lukta illa och fiskarna flyr.

Syret kan också ta slut på havsbotten. 
Under vissa perioder är en tredjedel av Östersjöns botten död.

HUR MAN KAN MINSKA ÖVERGÖDNINGEN

Reningsverk tar bort kväve och fosfor från avloppsvattnet. 
Bönderna kan använda mindre konstgödsel.
Man kan inte köra så mycket bil och köra långsammare. 







KEMI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 201-204

MILJÖGIFTER

Miljögifter är ämnen som är giftiga även i små mängder och som bryts ner mycket långsamt. Miljögifterna är ofta fettlösliga. Det betyder att de kan lagras i djurens fett.

Biocider är kemiska bekämpningsmedel som används mot ogräs och skadedjur. De kemiska bekämpningsmedlen kan skada människor och djur.

ANRIKNING AV MILJÖGIFTER

I växtplankton och djurplankton i havet finns det lite miljögifter. En fisk äter mycket djurplankton och gifterna stannar kvar i fiskens kropp och försvinner inte med fiskens avföring. Koncentrationen av gift blir större än den var i djurplankton som fisken åt. När en havsörn äter många fiskar i sitt liv stannar miljögifterna kvar i havsörnens kropp och försvinner inte med havsörnens avföring. Koncentrationen av miljögifter blir ännu större än den var i fisken. Anrikning av miljögifter betyder att koncentrationen av miljögifter blir större och större ju högre upp man kommer i näringspyramiden. Toppkonsumenter som människor, havsörnar, björnar och lejon får den högsta koncentrationen miljögifter.

KLORERADE KOLVÄTEN

Klorerade kolväten består av kol, väte och klor. De är mycket giftiga och svåra att bryta ner. DDT, PCB och dioxin är klorerade kolväten. DDT och PCB är nu förbjudna i Sverige. DDT användes förr till att bekämpa insekter. PCB användes förr i elektrisk utrustning för att bekämpa bränder.

Dioxin bildas när man förbränner sopor. Dioxin är ett av världens giftigaste ämnen.

Klorerade kolväten kan ge cancer. Djurens fortplantning kan skadas av klorerade kolväten.

RADIOAKTIVT AVFALL

Man använder radioaktivt bränsle av uran i kärnkraftverken.

När bränslet är använt bildas högaktivt avfall. Varje år bildas 250 ton högaktivt avfall från världens kärnkraftverk. 

Det högaktiva avfallet sänder ut farlig radioaktiv strålning i 100 000 år. Man vet fortfarande inte hur man ska kunna förvara det säkert.

Det bildas också tusentals ton medelaktivt och lågaktivt avfall från utrustning som använts i kärnkraftverken som måste förvaras i 500 år.

TUNGMETALLER

Tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium är mycket giftiga.

Kvicksilver skadar nervsystemet och kan ge fosterskador.

Kvicksilver användes förr i gamla termometrar och till att laga tänder.

Bly kan ge nervskador hos djur. Bly fanns förr i bensin. Idag finns det bly i bilbatterier, kablar och i vissa plaster.

Kadmium kan skada njurar, skelett och nervsystem. Kadmium finns i laddningsbara batterier.

SOPOR

En familj på 4 personer gör av med 1000 kg sopor varje år.

Man kan lägga soporna på en soptipp. När det regnar på soptippen tar regnvattnet med sig gifterna ut i naturen runt soptippen.

Om man förbränner sopor kommer det ut giftiga avgaser.

Det finns också gifter kvar i den slagg som bildas när soporna brunnit.

Bara 9 % av soporna behöver läggas på soptipp eller förbrännas.

ÅTERVINNING AV SOPOR

Man kan återvinna 90 % av soporna om man sorterar dem.

Förpackningar som innehåller matrester ska diskas först.

Försök skilja materialen från förpackningar som innehåller olika material.

Gammalt papper kan användas till att göra nytt papper.

Gammalt glas kan användas till att göra nytt glas.

Färgat glas och ofärgat glas måste sorteras var för sig!

Gammal plast kan användas till att göra ny plast.

Gammal metall kan användas till att göra nya saker av metall.

Matrester och trädgårdsavfall kan användas till att göra jord eller till att göra metangas som man kan använda som bränsle till bussar.

1 % av soporna är miljöfarligt avfall som måste tas omhand på ett speciellt sätt. Batterier och färgrester är miljöfarliga avfall.

Gamla kylskåp måste lämnas in på en återvinningsstation för de kan läcka freongas som förstör ozonlagret.

I Sverige har vi producentansvar. Den som tillverkar en produkt är ansvarig för att samla in materialet när det blivit sopor.

Film om återvinningscentral

KEMI ÅK9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 205 – 207

Film om vattenverk och avloppsreningsverk 4 min

RENING AV VATTEN

Grundvatten finns nere i marken.

Ytvatten kommer från sjöar och åar.

Ett vattenverk renar grundvatten eller ytvatten så att man kan dricka vattnet. I vattenverket händer följande saker:

1 Grovfiltrering: stora saker som löv eller pinnar tas bort.

2 Kemisk rening: kemikalier får små partiklar att sjunka 

                              till botten.

3 Filtrering: sandfilter tar bort de sista partiklarna.

4 Desinfektion: klor eller ozon dödar bakterier.

5 Kalkning: kalk gör vattnet lite basiskt.

RENING AV AVLOPPSVATTEN

I ett avloppsreningsverk renar man avloppsvatten från till exempel toaletter, diskmaskiner och fabriker. 

1 Mekanisk rening: 

          Ett galler tar bort stora saker som papper.

          Smuts som är mindre sjunker till botten i en bassäng. 

2 Biologisk rening: 

           Bakterier bryter ner organiska ämnen, t.ex. (bajs).

           Man tillsätter luft för att bakterierna ska trivas.

           Kväve stiger upp och lämnar avloppsvattnet.

3 Kemisk rening: 

            Kemikalier tar bort fosfater från t.ex. tvättmaskiner.

            Man tillsätter järnklorid.

            Fosfater klumpar ihop sig (flockning) och sjunker        

            ner till botten.

Sen är vattnet så rent att det kan släppas ut igen i en å eller i havet.

Film om avloppsreningsverk 4 min

Detaljerad film om avloppsreningsverk 3 min

GLOBALA MILJÖPROBLEM

Miljöproblemen är världsomfattande, globala.

Om man hugger ner mycket regnskog i Brasilien kan inte lika många träd ta upp koldioxid. Då blir växthuseffekten större för hela jorden.

Om en fabrik i England släpper ut avgaser med mycket svaveldioxid kan en sjö i Sverige bli försurad.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbar utveckling betyder att man delar rättvist på jordens naturtillgångar idag och att man inte förstör miljön för våra barn och barnbarn.

Hållbar utveckling betyder också att alla ska få bostäder, mat och rent vatten.

Ekonomiskt hållbar utveckling innebär att man skapar en bra och frisk ekonomi.

Socialt hållbar utveckling innebär att man skapar demokrati och rättvisa.

HUR MAN KAN FÅ EN HÅLLBAR UTVECKLING

Man kan använda teknik som inte använder så mycket energi eller skapar så mycket sopor eller avgaser. Bilden här ovanför visar elbilen Uniti som utvecklas i Lund.

Man kan ändra sitt sätt att leva genom att till exempel inte åka så mycket bil eller flyg.

 Man kan köpa närproducerade produkter som svenska äpplen i stället för produkter som måste flygas hit från andra sidan jorden.

Man kan köpa miljömärkta produkter.

Här kommer några vanliga miljömärkningar:

Dina val kommer att påverka livet både för andra människor på jorden och livet för dina barn och barnbarn!!!

KEMI ÅK 9 VÅR LUFT SID 7:71

Luftens innehåll

Luften innehåller ungefär 78% kväve och 21% syre.

Det finns också små mängder argon, vattenånga och koldioxid i luften.

Kväve

Kväve har den kemiska beteckningen N₂.

Kväve används i konstgödsel på åkrarna för att det ska växa bättre.

Man använder flytande kväve för att djupfrysa livsmedel.

Syre

Syre har den kemiska beteckningen O₂.
I sjukvården ger man syre till människor som har svårt för att andas.

Man använder syre för att lågan ska bli varmare när man svetsar.

Argon

Argon har den kemiska beteckningen Ar.

Det finns ungefär 1% argon i luften.

Argon är en ädelgas och den reagerar inte med andra ämnen.

Vattenånga

Vattenånga bildas när vatten avdunstar från hav och sjöar.

Luftfuktighet är hur stor del av luften som är vattenånga.

Luftfuktighet anges i procent.

Koldioxid

Koldioxid har den kemiska beteckningen CO₂.

Människor och djur andas ut koldioxid.

Koldioxid finns i kolsyresläckare för att släcka bränder.

Koldioxid används för att tillverka läsk.

Fotosyntes

Växterna andas in koldioxid.
Växterna tar upp vatten och näring ur marken.
De får solenergi från solen.

Växterna tillverkar druvsocker och syre.
Denna tillverkning av druvsocker och syre kallas fotosyntes.

Fotosyntes betyder att sätta samman något med hjälp av ljus.

Koldioxid och vatten sätts samman med hjälp av solenergi (ljus).

Reaktionsformeln för fotosyntes:

Koldioxid+vatten+solenergi-->druvsocker+syre

Förbränning

Förbränning betyder att energin i maten frigörs så att till exempel ett djur blir varmt eller kan röra på sig. Energin i druvsocker omvandlas till rörelseenergi och värmeenergi.

Vid förbränningen delas druvsocker sönder till koldioxid och vatten.

Både växter och djur behöver också syre för att förbränningen skall kunna ske.

Förbränningen i cellerna kallas cellandning.

Reaktionsformeln för cellandning:

druvsocker+syre-->koldioxid+vatten+energi

Syrets kretslopp

Det finns syre i koldioxid.

Växterna andas in koldioxid och andas ut syre.

Djuren andas in syre och andas ut koldioxid.

Syreatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

  

Kolets kretslopp

Det finns kol i koldioxid och i druvsocker.

Växterna andas in koldioxid.
Växterna tillverkar druvsocker som de bygger upp sig själv med.
Djuren får kol i druvsocker när de äter växterna.

Djuren andas ut koldioxid.

Kolatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

KEMI ÅK 9 VATTEN SID 7:53-57

Vad vatten består av

Vatten har den kemiska beteckningen H2O.

Vatten består av två väteatomer H och en syreatom O.

Is, vatten och vattenånga

Vatten kan finnas i fast fas, flytande fas och gasfas.

Is är vatten i fast fas.

I fast fas sitter vattenmolekylerna ihop med varandra.

Vatten är vatten i flytande fas.

I flytande fas sitter några vattenmolekyler ihop med varandra.

Vattenånga är vatten i gasfas.

I gasfas sitter inga vattenmolekyler ihop med varandra.

Is har en lägre densitet än vatten.

Det betyder att en liter is väger mindre än en liter vatten.

Is flyter på vatten. 

Växterna kan leva och fiskarna kan få mat för att isen inte är längst ner på botten av haven eller sjöarna.

Vatten på jorden

2/3 av jorden är hav eller sjöar.

97% av allt vatten på jorden är saltvatten.

I Döda havet är salthalten 40%.

Utanför Göteborg är salthalten 3% och utanför Stockholm är salthalten 0,7%.

Vattnets kretslopp

Vatten avdunstar från haven och blir vattenånga.

Vattenångan stiger och bildar moln.

Molnen blåser in över land och tvingas stiga.

Då kondenseras vattenångan och blir vatten.

Vattnet regnar ner.

Vattnet rinner i bäckar och åar tillbaka till havet.

Många har brist på vatten

Bara 1% av vattnet på jorden går att dricka. 

Resten av vattnet är antingen saltvatten eller is.

På vissa platser i världen, till exempel norra Afrika, är det alltid brist på vatten.

En person i Afrika använder ungefär 20 liter vatten om dagen.

I Sverige använder vi ungefär 200 liter vatten om dagen.

Totalt använder vi ungefär 6000 liter vatten om dagen om man räknar med det vatten som behövs för att tillverka det vi konsumerar!

Vatten jämnar ut temperaturen

Vatten kan lagra värme.

Därför kan vi hålla en jämn kroppstemperatur.

Vatten gör också att det inte blir så stor temperaturskillnad mellan dag och natt.

Tack vare varmt vatten som kommer upp i Atlanten med Golfströmmen är det varmare i Sverige än det annars skulle ha varit.

Ytspänning

Ytspänning är att vattenmolekylerna på en vattenyta håller ihop med varandra extra hårt. Därför kan insekter stå på en vattenyta utan att sjunka.

Vatten i kroppen

2/3 av en människa består av vatten.

Blod som transporterar kolhydrater, proteiner, fetter och avfallsämnen innehåller vatten. Urin och svett innehåller också vatten.

 

KE ÅK9 KEMIHISTORIA GENOMGÅNG SID 67-69

Falu rödfärg

I närheten av gruvan i Falun fanns ”rödjord” som mest bestod av röda järnoxider.

I slutet av 1700-talet började man tillverka den röda färgen ”falurött” av ”rödjorden”. Denna röda färg användes till många svenska hus av trä.

Gripsholms fabriker

1806 grundades Sveriges första kemiska fabrik, Gripsholms fabriker,

i en byggnad bredvid Gripsholms slott. 

Jöns Jacob Berzelius som var Sveriges bästa kemist jobbade på företaget.

Man tillverkade målarfärg, såpa, tvål, ättiksyra, svavelsyra och salpetersyra.

Ättiksyra var företagets viktigaste produkt, men den tog lång tid att tillverka.

Man lärde sig då att tillverka ”snäll-ättika” (=snabbättika) på några dagar. 

Barnängens Tekniska Fabrik

Barnängens Tekniska Fabrik startade i Jönköping i mitten av 1800-talet.

Man tillverkade skrivbläck, parfym, tvål och tandkräm.

Man malde sönder snäckskal för att tillverka tandkräm.

Perstorp AB

I Perstorp i Skåne startades Skånska Ättikfabriken 1881.

Man tillverkade ättiksyra genom att torrdestillera bokved.

När man tillverkade ättiksyran fick man även träsprit som man använde för att tillverka ren metanol och aceton.

Företaget fick senare namnet Perstorp AB.

Man tillverkade till exempel lack, lim och plast.

Kema Nobel

Fosfatbolaget startade i Stockholm i slutet av 1800-talet.

Man tillverkade konstgödsel av fosfat.

Fosfatbolaget bytte sen namn till Kema Nobel.

Kema Nobel blev Sveriges största kemikoncern.

Kemira Kemi

Kemira Kemi i Helsingborg började också tillverkade konstgödsel av fosfat. 

Man är nu Sveriges största tillverkare av svavelsyra och tillverkar också många andra kemikalier som till exempel väteperoxid. Väteperoxid används för att bleka pappersmassa.

Tretorn

1839 kom amerikanen Goodyear på att man kan blanda gummi och svavel.

Metoden att blanda gummi och svavel kallas vulkanisering och gjorde det möjligt att använda gummi till olika saker. Helsingborgs gummifabrik som senare bytte namn till Tretorn tillverkade stövlar, skor och tennisbollar av gummi.

Trelleborgs gummifabrik

Trelleborgs gummifabrik tillverkade däck och gummiprodukter till industrin.

 

Jönköpings Tändsticksfabrik

1830 uppfanns fosforstickan som var en tändsticka som kunde tändas mot vad som helst. Den hade en tändsats av gul fosfor. Om tändstickorna gned mot varandra kunde de börja brinna.

Säkerhetständstickan med en tändsats av röd fosfor uppfanns på 1840-talet.

Den kunde endast tändas mot lådans plån.

Jönköpings Tändsticksfabrik startade i Jönköping.

Idag sker tillverkningen i Tidaholm och Vetlanda i koncernen Swedish Match.

Astra

Det svenska läkemedelsföretaget Astra startade i Södertälje 1913.

Astra tillverkar till exempel magmedicinen Losec och medicin mot astma.

Alfred Nobel

Alfred Nobel föddes 1833 och bodde först i Ryssland, Frankrike och USA.

1863 flyttade han till Sverige och tillverkade då nitroglycerin som han kallade sprängolja. Han uppfann tändhatten som fick nitroglycerin att explodera.

Alfred Nobel startade en nitroglycerinfabrik i Stockholm, men hans bror och fyra andra arbetare dog vid en explosion i fabriken. 

Han experimenterade med olika sätt för att få nitroglycerin mer säkert och uppfann dynamit som är en blandning av nitroglycerin och kiselgur som är en sorts sand.

Alfred Nobel startade många dynamitfabriker och tjänade flera miljoner.

Han köpte alla aktier i bolaget Bofors i Karlskoga och gjorde det till en vapenindustri som tillverkar kanoner.

När han dog ägde han nästan 100 fabriker över hela världen.

Han testamenterade nästan alla sina pengar till Nobelstiftelsen som delar ut de fem nobelprisen.

Kemi år 9 Nanoteknik genomgång sid 700

Vad nanoteknik är

Nanotekniken arbetar med saker som är så små att de är på atomnivå.

Ordet nano betyder 1 / 1 000 000 000.

En nanometer är en miljarddel av en meter.

Nanotekniken använder atomer och molekyler för att tillverka nya material och komponenter som har bättre egenskaper.

Nanoteknik finns i både biologi, fysik och kemi.

Vad en nanopartikel är 

En nanopartikel är 1-100 nanometer stor.

Det finns naturliga nanopartiklar och tillverkade nanopartiklar.

Vad man kan använda nanoteknik till

Med nanoteknik kan man tillverka material som är starkare än stål.

Med nanoteknik kommer saker med elektronik som mobiltelefoner att bli mindre, billigare och få större kapacitet.

Med nanoteknik kan man föra in medicin i kroppen i så små delar så att kroppen kan ta till sig den.

Fördelar med nanoteknik

Det är bra för miljön för man behöver använda mindre material och mindre energi. Man kan bota fler sjukdomar genom att man kan föra in medicin i kroppen som kroppen kan ta till sig.

Risker med nanoteknik

Nanopartiklar kan skapa inflammationer i kroppen genom att till exempel irritera lungorna.

Grafen, ett exempel på nanoteknik

Rita ett papper svart med en blyertspenna.

Sätt tejp på pappret och riv av tejpen.

Vetenskapsmännen Andre Geim och Konstantin Novoselov gjorde ungefär så och undersökte vad det fick fram. För det fick de Nobelpriset i fysik 2010!

 

Grafen är en form av kol, det tunnaste och samtidigt det starkaste.

Grafen består av kolatomer hopbundna i ett plant nät, som ett hönsnät fast bara en atom tjockt. Miljarder kolatomer sammansatta i sexkanter bildar grafenet.

 

Tre miljoner sådana plana grafenskikt staplade på varandra bygger upp en millimeter grafit. 

 

Skikten hålls ihop av en relativt svag kraft och det är lätt att riva loss de olika skikten från varandra.

 

Grafens egenskaper

Grafen är hundratals gånger starkare än stål.

Kolatomerna är starkt bundna till varandra. Samtidigt är bindningarna tillräckligt flexibla för att inte slitas sönder när nätet dras ut med upp till en femtedel av dess längd.

Grafen är böjligt.

Det är nästan helt genomskinligt.

Grafen är så tätt att inte ens helium kan ta sig igenom. 

 

Grafen leder elektricitet lika bra som koppar. 

Elektronerna rör sig i grafenet med hastigheten 1000 000 m/s.

 

Grafen leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Temperaturen måste vara över 3000 grader för att grafen ska smälta.

Vad man kan använda grafen till inom elektronik

Med grafen kan man göra böjbara mobiltelefoner.

Man kan göra mycket snabba datorer som har transistorer av grafen. 

Man kan också göra papperstunna datorskärmar som går att rulla ihop

och elektroniskt papper.

 

Vad man kan använda grafen till inom mekanik

Nya superstarka material, som dessutom blir tunna, elastiska och lätta. Satelliter, flygplan och bilar skulle kunna byggas av materialen.

Vad man kan använda grafen till inom optik

Grafen släpper igenom 98% av synligt ljus och leder ström.

Därför kan man använda grafen i genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. 

Grafen kan också användas till konstgjorda näthinnor som man opererar in i ögonen. 

 

Vad man kan använda grafen till inom kemi

Grafen lämpar sig också för att få fram extremt känsliga detektorer som kan känna av till och med en enstaka molekyl av ett ämne.

Med grafen inblandad i plast kan man få plasten att bli elektriskt ledande samt tåligare mot värme och mekaniska påfrestningar. 

KE ÅK9 ELEKTROKEMI GENOMGÅNG SID 26-27

Atomer blir joner och joner blir atomer

Lägg ner en spik av järn (Fe) i en lösning med kopparjoner (Cu²⁺)

Kopparjonerna att tar två elektroner från järnatomerna. 
Järnatomerna förlorar två elektroner och blir järnjoner, Fe²⁺.
Järnet förstörs och spiken försvinner.

Kopparjonerna tar två elektroner och blir kopparatomer, (Cu)

Spänningsserien 

Spänningsserien är en tabell som visar hur lätt metaller förstörs.

En metall som lätt förstörs och bildar joner kallas oädel.

Kalium, kalcium, magnesium och järn är några oädla metaller.

En metall som inte förstörs så lätt genom att bilda joner kallas ädel.

Guld, silver och koppar är några exempel på ädla metaller.

Joner av en ädel metall tar elektroner från en oädel metallatom.

Korrosion

Korrosion är att till exempel järn fräts sönder i fuktig luft. 
Man säger att järn rostar.

Korrosion kan också ske när en metall är i kontakt med en mer ädel metall i fuktig luft.

Ett vattenrör av järn kan frätas sönder om det är kopplat till ett vattenrör av koppar. 

Offer-anod

Man kan fästa zinkbitar på ett fartyg som är gjort av stål. 
Zink är mer oädel än stål.

Zink kommer att frätas sönder innan stålet rostar.

Man offrar zink för att skydda stålet. 
Därför kallas zinken offer-anod.

KE ÅK9 ELEKTROKEMI GENOMGÅNG SID 28-30

Ackumulatorn

En ackumulator är ett batteri som man kan ladda.

Bilbatteriet är en blyackumulator. 
Det består av blyplattor som är nedsänkta i svavelsyra. 







Film: Northvolt batterier (2 min)

Elektrolys

En vätska med både positiva och negativa joner kallas en elektrolyt.

Två kolstavar som man doppar ner i elektrolyten kallas elektroder.

Den kolstav som man kopplar till plus kallas anod. 
Den kolstav som man kopplar till minus kallas katod.

(Positiv Anod Negativ Katod = PANK)

De positiva jonerna i elektrolyten drar sig till den negativa katoden. Då tar jonerna emot elektroner och förvandlas till atomer. 

De negativa jonerna i elektrolyten drar sig till den positiva anoden. Då ger jonerna bort elektroner och förvandlas till atomer. 

 

Elektrolys av kopparkloridlösning

Film: Elektrolys av kopparklorid (5 min)

Löser upp kopparklorid i vatten.
Då bildas kopparjoner Cu²⁺ och kloridjoner Cl^-.

Lägg två elektroder i en kopparkloridlösning.
Koppla den ena elektroden till plus och den andra till minus.

De positiva kopparjoner dras till den negativa katoden.
Där får kopparjonerna elektroner.
Då blir kopparjonerna kopparatomer.

De negativa kloridjonerna dras till den positiva anoden.
Där lämnar kloridjonerna elektroner.
Då blir kloridjonerna kloratomer.

Ytbehandling genom elektrolys

Med elektrolys kan man lägga ett tunt lager av metall på en annan metall.

Vid förkoppring lägger man ett lager koppar på metallen.

Vid förgyllning lägger man på ett lager guld.

Vid försilvring lägger man på ett lager silver.

Förkromning innebär att man lägger på ett tunt lager av krom.

Vid förzinkning täcker järn med ett tunt lager zink.
Då rostar inte järnet.
Galvanisering är ett annat namn för förzinkning.

Film galvanisering (eng 6 min)

                                                                                                       

Oxidation och reduktion

Oxidation är en kemisk process där elektroner avges.

Ämnen som oxideras lämnar ifrån sig elektroner.

Ett ämne brinner i syre.
Då lämnar det ifrån sig elektroner till syret.

Man säger att ämnet oxideras.

Reduktion är en kemisk process där elektroner tas upp.

Ämnen som reduceras tar emot elektroner.

Argumenterande text genomgång

Så här kan du arbeta med en test på argumenterande text i NO:

1 Läs igenom uppgiften noga så att du inte missuppfattar den eller missar något moment.

2 Markera fördelar med + och nackdelar med – i faktabladet.

3 Skriv upp fördelar och nackdelar om det frågas efter det i uppgiften, annars inte.

4 OBS! Skriv ett ställningstagande, till exempel:

”Jag tycker att man ska välja vattenkraft”

5 Skriv så många argument som möjligt i så många led som möjligt.

Att bara skriva av en fördel från faktabladet räknas inte som ett led.

Exempel 1, bara skrivit av fakta

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Exempel 2, ej naturvetenskapligt argument.

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Det blir inte så dyrt att transportera hit råvaran.

(Inget naturvetenskapligt argument, inga poäng.)

Exempel 3, för allmänt argument.

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Behöver inte transporteras med båt från andra länder så

det förstör inte miljön.               

(för allmänt argument, ger inga poäng)

Exempel 4, resonemang i ett led.

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger

mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.              

(led 1 ger poäng)

Exempel 5, resonemang i två led med två olika perspektiv.

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger

mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.              

(led 1 ger poäng)

Detta medför att blir mindre försurning.                        

(led 2A ger poäng)

Råvaran kommer från svenska skogar       

(står i faktabladet, ger inga poäng)

Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger

mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.              

(led 1 ger poäng)

Detta medför att det blir mindre växthuseffekt             

(led 2B ger poäng)

6 Läs i uppgiftens instruktion om du ska skriva nackdelar för det alternativ som du har tagit ställning för eller skriva nackdelar för de andra alternativen.

7 Skriv nackdelar i så många led du kan.