Fysik 7A grovplan ht 21
v33 tors 19/8 Introduktionslektion
Ellära
v33 tors 19/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v34 mån 23/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tis 24/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tors26/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v35 mån 30/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 tis 31/8 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v35 tors 2/9 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tors 2/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 mån 6/9 Repetition 3-7
v36 tis 7/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 tors 9/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tors 9/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 tis 14/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 tors 16/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tors 16/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 tis 21/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 tors 23/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v38 tors 23/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 tis 28/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 tors 30/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 tis 5/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 tors 7/10 Laboration reserv / om
v40 tors 7/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
Fysik 7B grovplan ht 21
v33 ons 18/8 Introduktionslektion
Ellära
v33 tors 19/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v33 fre 20/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 mån 23/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 ons 25/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v34 fre 27/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 mån 30/8 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v35 ons 1/9 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tors 2/9 UTVECKLINGSSAMTAL LEKTION INSTÄLLD
v35 fre 3/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 mån 6/9 Repetition 3-7
v36 ons 8/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tors 9/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 fre 10/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 ons 15/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tors 16/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 fre 17/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 ons 22/9 STUDIEDAG LEKTION INSTÄLLD
v38 tors 23/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 fre 24/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 ons 29/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 fre 1/10 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 ons 6/10 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v40 tors 7/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 fre 8/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
v41 ons 13/10 Laboration reserv / om
Fysik 7C grovplan ht 21
v33 tors 19/8 Introduktionslektion
Ellära
v34 mån 23/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v34 tis 24/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tis 24/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v35 mån 30/8 UTVECKLINGSSAMTAL LEKTION INSTÄLLD
v35 tis 31/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tis 31/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 tors 2/9 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v36 mån 6/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 tis 7/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tis 7/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 tors 9/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 tis 14/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tis 14/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 tors 16/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 tis 21/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v38 tis 21/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 tors 23/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 tis 28/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v39 tis 28/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 tis 5/10 Laboration reserv / om
v40 tis 5/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 tors 7/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
Ellära E-krav sid 51-53, 54-55
1 Veta vad en atomkärna består av. Protoner och neutroner
2 Veta vilken laddning en elektron har. Negativ
3 Veta i vilken enhet man mäter elektrisk spänning. Volt
4 Veta hur man förkortar enheten för elektrisk spänning. V
5 Veta vad det är som strömmar genom en elektrisk ledning. Elektroner
6 Kunna rita symbolen för ett batteri och skriva ut ett plus vid pluspolen.
7 Kunna rita symbolen för en glödlampa.
8 Kunna rita en sluten strömkrets med ett batteri och en glödlampa.
Ellära E-krav sid 56-57
1 Veta vad som inom elläran menas med resistans. Motstånd mot elektrisk ström.
2 Veta i vilken enhet man mäter resistans. Ohm
Kunskapskrav för betyget E i fysik, mekanik år 7:
SID 3-7
1 Kunna massan av 1
liter vatten.
1 kg
2 Kunna formeln för
beräkning av volymen av en låda.
Volym = längd * bredd * höjd
3 Veta skillnaden
mellan en atom och en molekyl.
En molekyl består av flera atomer som sitter ihop.
4 Veta vilka tre
former nästan all materia kan förekomma i.
Fast form, flytande form och gasform.
5 Veta vad som menas
med att ett ämne smälter.
Ett fast ämne blir flytande.
6 Veta vad menas med
att ett ämne kokar.
Ett flytande ämne blir en gas.
SID 8-9
7 Kunna formeln för
densitet.
Densitet = massa / volym
8 Veta tre
egenskaper som metaller har.
De har metallglans, leder värme, leder elektricitet.
SID 23-24
9 Veta vad som behövs för att ändra ett föremåls
form, fart
eller rörelseriktning.
En kraft.
10 Veta vilken enhet som används för krafter.
Newton
11 Veta hur man förkortar enheten för krafter.
N
12 Veta vad kraften heter som försöker dra ner en sak mot
jordens medelpunkt.
Tyngdkraften
SID 25-27
13 Veta tre saker som man behöver veta för att beskriva en
kraft.
Storlek, riktning, angreppspunkt
14 Veta vad man kallar den punkt där man kan tänka sig att
hela föremålets massa är samlad.
Tyngdpunkt
15 Veta vad punkten som en hävstång vrider sig kring kallas.
Vridningspunkt
16 Veta vad som menas med hävarm.
Avståndet mellan vridningspunkten och kraften.
SID 28-30
17 Veta vad kraften heter som försöker stoppa en rörelse på
grund av ojämnheter mellan två ytor.
Friktionskraft
SID 40-41
18 Kunna räkna ut en medelfart i km/h om man har en sträcka
och en tid.
sträcka = 240 km
tid = 3h
medelfart = sträcka / tid = 240 km / 3h = 80 km/h
19 Veta vad man kallar en rörelse där farten ökar hela
tiden.
accelererad rörelse
20 Veta vad man kallar en rörelse där farten minskar hela
tiden.
retarderad rörelse
21 Veta vad som krävs för att en rörelse skall vara
likformig.
Det går lika fort och rakt fram.
SID 42-43
22 Kunna tröghetslagen.
Det behövs alltid en kraft för att ändra ett föremåls fart eller
rörelseriktning.
23 Veta hur mycket fortare en sak faller för varje sekund.
10 m/s fortare varje sekund.
FILMTIME!!! VAD ÄR FYSIK?
PEDAGOGISK
PLANERING I FYSIK ÅR 7
LINDÄNGESKOLAN
Vecka 33-40 2021
Ellära, Mekanik,
Astronomi (se InfoMentor för fullständig pedagogisk planering)
Fysik 7A grovplan ht 21
v33 tors 19/8 Introduktionslektion
Ellära
v33 tors 19/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v34 mån 23/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tis 24/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tors26/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v35 mån 30/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 tis 31/8 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v35 tors 2/9 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tors 2/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 mån 6/9 Repetition 3-7
v36 tis 7/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 tors 9/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tors 9/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 tis 14/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 tors 16/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tors 16/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 tis 21/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 tors 23/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v38 tors 23/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 tis 28/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 tors 30/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 tis 5/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 tors 7/10 Laboration reserv / om
v40 tors 7/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
Fysik 7B grovplan ht 21
v33 ons 18/8 Introduktionslektion
Ellära
v33 tors 19/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v33 fre 20/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 mån 23/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 ons 25/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v34 fre 27/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 mån 30/8 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v35 ons 1/9 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tors 2/9 UTVECKLINGSSAMTAL LEKTION INSTÄLLD
v35 fre 3/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 mån 6/9 Repetition 3-7
v36 ons 8/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tors 9/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 fre 10/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 ons 15/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tors 16/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 fre 17/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 ons 22/9 STUDIEDAG LEKTION INSTÄLLD
v38 tors 23/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 fre 24/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 ons 29/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 fre 1/10 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 ons 6/10 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v40 tors 7/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 fre 8/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
v41 ons 13/10 Laboration reserv / om
Fysik 7C grovplan ht 21
v33 tors 19/8 Introduktionslektion
Ellära
v34 mån 23/8 Atomer, åska, spänning 51-53
v34 tis 24/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 1
v34 tis 24/8 Kopplingssch., seriekoppl., kortsl. 54-55
v34 tors 26/8 Repetition, läxförhör 51-55
v35 mån 30/8 UTVECKLINGSSAMTAL LEKTION INSTÄLLD
v35 tis 31/8 Elkopplingar (Lab: 27, 31, 33) grupp 2
v35 tis 31/8 Elsäkerhet, resistans, 56-57
Materia
v35 tors 2/9 Materia massa, längd, area, volym 3-5
v36 mån 6/9 Atom, molekyl,fast,vätska,gas,ytspänn 6-7
v36 tis 7/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 1
v36 tis 7/9 Repetition, läxförhör 3-7
v36 tors 9/9 Densitet, ytspänning, materia kan ej förstöras 8-9
Krafter
v37 mån 13/9 Krafter, Mätning av krafter 23-24
v37 tis 14/9 Densitetsmätning (Lab: 9 vilket ämne är det?) grupp 2
v37 tis 14/9 Repetition, läxförhör 8-9,23-24
v37 tors 16/9 Krafter 2, Tyngdpunkt, stabilitet, friktion 25-30
Tid&rörelse
v38 mån 20/9 Historik, medelfart, accelererad rörelse 40-41
v38 tis 21/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 1
v38 tis 21/9 Tröghet, trafiksäkerhet, fritt fall 42-43
v38 tors 23/9 Repetition, läxförhör 40-43
Granska artikel
v39 mån 27/9 Granska vetenskaplig artikel, förberedelse
v39 tis 28/9 Medelfart (Lab: 26, mätning av fart) grupp 2
v39 tis 28/9 Granska vetenskaplig artikel, frågor
v39 tors 30/9 Granska vetenskaplig artikel, sammanfattning, omläxförhör
Tryck
v40 mån 4/10 Definition, vattentorn, vätskors lyftkraft 68-71
Astronomi
v40 tis 5/10 Laboration reserv / om
v40 tis 5/10 Världsbild, Solsystemet, jorden, årstider, omläxf. 83-87
v40 tors 7/10 Muntligt förhör 83-87 eller omläxförhör
SID 3-7
1 kg
Volym = längd * bredd * höjd
En molekyl består av flera atomer som sitter ihop.
Fast form, flytande form och gasform.
Ett fast ämne blir flytande.
Ett flytande ämne blir en gas.
Densitet = massa / volym
De har metallglans, leder värme, leder elektricitet.
eller rörelseriktning.
Newton
N
jordens medelpunkt.
kraft.
Storlek, riktning, angreppspunkt
hela föremålets massa är samlad.
Vridningspunkt
Avståndet mellan vridningspunkten och kraften.
grund av ojämnheter mellan två ytor.
och en tid.
tid = 3h
medelfart = sträcka / tid = 240 km / 3h = 80 km/h
accelererad rörelse
tiden.
retarderad rörelse
Det går lika fort och rakt fram.
Det behövs alltid en kraft för att ändra ett föremåls fart eller
rörelseriktning.
10 m/s fortare varje sekund.
FILMTIME!!! VAD ÄR FYSIK?
PEDAGOGISK PLANERING I FYSIK ÅR 7
Vecka 33-40 2021
Ämne och arbetsområde
I elläran kommer du att lära dig om spänning, ström, hur man kopplar batterier och lampor samt ritar kopplingsschema. Du kommer också att lära dig viktiga saker man ska tänka på för att inte råka ut för olyckor med elektricitet.
I mekaniken kommer du att lära dig om krafter, tyngdpunkt, friktion och tröghet. I samband med tröghet pratar vi om trafiksäkerhet. Vi kommer också beräkna densitet och medelfart.
I avsnittet tryck får du lära dig varför vattnet rinner i kranen och varför en båt som är gjord av stål kan flyta.
I astronomin studerar vi solsystemet och varför det blir dag och natt samt olika årstider.
Konkretisering av arbetsområdet
Atomens delar, statisk elektricitet.
Åska och vad man ska göra om det åskar.
Batteri och ackumulator.
Spänning och ström. Ledare och isolator.
Elektriska symboler och kopplingsschema.
Seriekoppling, parallellkoppling och kortslutning.
Skyddsjordning, förstärkt isolering och jordfelsbrytare.
Elsäkerhet. Resistans och resistor.
Materia, massa, längd, area och volym.
Atomer och molekyler, grundämnen och kemiska föreningar.
Fast, flytande, gasform och fasövergångar.
Densitet, ytspänning, legering.
Krafter och hur man mäter dem.
Gravitation och tyngdkraft. Hur man ritar krafter.
Stödyta, tyngdpunkt, stabilitet och hävstång.
Friktion, vattenplaning och luftmotstånd.
Olika sätt att mäta tid. Beräkning av medelfart.
Likformig, accelererad och retarderad rörelse.
Tröghet och trafiksäkerhet.
Fritt fall och tyngdacceleration.
Solen och planeterna, asteroider, kometer och meteorer.
Årstider, dag och natt.
Tryck, vattentorn och vätskors lyftkraft.
Arbetssätt
Genomgångar med hjälp av undervisningsblogg och projektor.
Kompletterande förklaringar på whiteboardtavla.
Repetitioner med projektor, whiteboardtavla eller muntligt.
Arbete med studieuppgifter enskilt eller parvis.
Inläsning enskilt eller parvis.
Muntliga repetitioner.
Skriftliga läxförhör.
Förberedelse, genomförande och dokumentation av laborationer om ellära och mekanik.
Källkritisk granskning av en vetenskaplig artikel.
FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 51-53 GENOMGÅNG
Atomen
En atom har en atomkärna.I atomkärnan finns protoner och neutroner.
Protonerna är positivt laddade, det vill säga plusladdade.Neutronerna är neutrala, det vill säga oladdade.
Det finns lika många protoner som det finns elektroner.Hela atomen är neutral, det vill säga oladdad.
Statisk elektricitet
När man tar av en tröja kan elektroner hoppa från håret till tröjan.
När elektronerna försöker hoppa tillbaka till håret blir det gnistor.Detta kallas statisk elektricitet.
Om en sak har för lite elektroner blir den positivt laddad Om en sak har för mycket elektroner blir den negativt laddad Om två saker har samma laddning så stöter de bort varandra. Om två saker har olika laddning så dras de till varandra.
Åska
En del regnmoln kan bli positivt laddade.
Andra regnmoln kan bli negativt laddade.
Om ett moln och marken har olika laddning kan blixten slå ner.
En massa elektroner rusar då antingen ner eller upp.
Då ser man en blixt.
Luften blir varm jättefort.
Då utvidgar sig luften snabbt som vid en explosion. Därför hör man åska.
Man kan skydda ett hus mot åskan med hjälp av en åskledare.
Åskledaren leder strömmen från taket ner i marken.
Viktigt att tänka på när det åskar: · Stå aldrig under ett högt träd. · Det är bra att sitta i en bil. · Dra ur kontakterna till radio, TV och dator. · Prata inte i fast telefon.
Batteri och elektrisk ström
Ett batteri har en pluspol som är positivt laddad.
Vid batteriets pluspol finns det för lite elektroner.
Batteriet har också en minuspol som är negativt laddad.Vid batteriets minuspol finns det för mycket elektroner.
Strömmens styrka mäts i ampere (förkortas A).
Batterier är farliga för miljön.
Därför ska man lägga dem i en batteri-insamling.
Man får inte kasta dem i de vanliga soporna.
En ackumulator är ett batteri som man kan ladda upp.
Elektrisk spänning
Elektrisk spänning är ett sorts elektriskt tryck.
Spänningen gör så att det kan bli en elektrisk ström.
I figuren här ovanför motsvarar vattnet i tratten spänningen.
Vattnet som strömmar ut motsvarar strömmen.
Elektrisk spänning mäts i volt (förkortas V).Ju högre spänningen är desto högre blir strömmen.
I batteriet är spänningen att det finns mer elektroner vid minuspolen än vid pluspolen.
Därför blir det en ström av elektroner från minuspolen, genom lampan och till pluspolen.
Protonerna är positivt laddade, det vill säga plusladdade.
Det finns lika många protoner som det finns elektroner.
Statisk elektricitet
När man tar av en tröja kan elektroner hoppa från håret till tröjan.
När elektronerna försöker hoppa tillbaka till håret blir det gnistor.
Om en sak har för lite elektroner blir den positivt laddad
Andra regnmoln kan bli negativt laddade.
Om ett moln och marken har olika laddning kan blixten slå ner.
En massa elektroner rusar då antingen ner eller upp.
Då ser man en blixt.
Luften blir varm jättefort.
Då utvidgar sig luften snabbt som vid en explosion.
Man kan skydda ett hus mot åskan med hjälp av en åskledare.
Åskledaren leder strömmen från taket ner i marken.
Viktigt att tänka på när det åskar:
Batteri och elektrisk ström
Vid batteriets pluspol finns det för lite elektroner.
Batteriet har också en minuspol som är negativt laddad.
Därför ska man lägga dem i en batteri-insamling.
Man får inte kasta dem i de vanliga soporna.
En ackumulator är ett batteri som man kan ladda upp.
Elektrisk spänning
Spänningen gör så att det kan bli en elektrisk ström.
I figuren här ovanför motsvarar vattnet i tratten spänningen.
Vattnet som strömmar ut motsvarar strömmen.
Elektrisk spänning mäts i volt (förkortas V).
I batteriet är spänningen att det finns mer elektroner vid minuspolen än vid pluspolen.
Därför blir det en ström av elektroner från minuspolen, genom lampan och till pluspolen.
FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 54-55 GENOMGÅNG
Ledare och isolator En elektrisk ledare är gjord av en metall som koppar.
En isolator leder inte elektrisk ström.
En isolator kan vara gjord av till exempel plast eller gummi.
Elektriska symboler
När man skall rita hur man kopplar batterier och glödlampor använder man elektriska symboler.
På symbolen för batteri är det långa strecket plus.
Kopplingsschema
Ett kopplingsschema visar hur man kopplar batterier, glödlampor och strömbrytare.
Linjer i kopplingsschemat måste gå antingen rakt åt sidan eller rakt ner.
Batteri, glödlampa och strömbrytare får aldrig ritas i ett hörn.
Öppen strömkrets och sluten strömkrets
Om en lampa skall lysa måste man ha en sluten strömkrets. I en sluten strömkrets kommer man tillbaka till samma punk.
En sluten strömkrets är som bokstaven O.Man ritar strömmens riktning från plus på batteriet.
Seriekoppling
I en seriekoppling ligger batterierna efter varandra.
I en seriekrock på motorvägen ligger bilarna efter varandra.
Man seriekopplar tre batterier som har spänningen 1,5 volt.
Då får man spänningen 4,5 Volt för 1,5V + 1,5V + 1,5V = 4,5V.
Man seriekopplar två glödlampor.
Då lyser lamporna svagare än om man bara kopplat in en lampa.
Om man skruvar ur en lampa så slocknar också den andra lampan eftersom man då inte längre har en sluten strömkrets. Julgransbelysningen fungerar på det sättet.
Parallellkoppling av lampor Om man parallellkopplar 4 lampor kommer
alla 4 lysa lika starkt som om man hade kopplat in bara en glödlampa.
Om man skruvar ur en lampa fortsätter de andra att lysa. Glödlamporna i ett hus är parallellkopplade.
Kortslutning
På bild 1 lyser lampan för strömmen går genom lampan. På bild 2 är kretsen kortsluten.
En isolator kan vara gjord av till exempel plast eller gummi.
Elektriska symboler
På symbolen för batteri är det långa strecket plus.
Kopplingsschema
Linjer i kopplingsschemat måste gå antingen rakt åt sidan eller rakt ner.
Batteri, glödlampa och strömbrytare får aldrig ritas i ett hörn.
Öppen strömkrets och sluten strömkrets
En sluten strömkrets är som bokstaven O.
I en seriekrock på motorvägen ligger bilarna efter varandra.
Då får man spänningen 4,5 Volt för 1,5V + 1,5V + 1,5V = 4,5V.
Man seriekopplar två glödlampor.
Då lyser lamporna svagare än om man bara kopplat in en lampa.
Om man skruvar ur en lampa så slocknar också den andra lampan eftersom man då inte längre har en sluten strömkrets. Julgransbelysningen fungerar på det sättet.
alla 4 lysa lika starkt som om man hade kopplat in bara en glödlampa.
FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 56-57 GENOMGÅNG
Skyddsjordning
En skyddsjordad apparat har en ledning som går från apparatens yttersidor genom en jordledningen som går ner i marken.
Om det finns livsfarlig spänning på utsidan av strykjärnet händer det här:Den farliga strömmen leds genom jordledningen ner i marken.
En säkring i husets elcentral går sönder och bryter strömmen.
Förstärkt isolering
En apparat med förstärkt isolering har plast runt hela utsidan.
Rakapparater och dammsugare har förstärkt isolering.
Jordfelsbrytare
Om strömmen ut från en apparat är för liten kan den vara trasig.
Kanske går en del ström genom kroppen på en människa.
En jordfelsbrytare mäter att strömmen in och ut är lika stora.
Om strömmen ut är för liten bryter jordfelsbrytaren strömmen.
Klenspänning är en spänning som är högst 50V.
Man kan använda klenspänning i utomhusbelysningar.
I elektriska leksaker som bilbanor är spänningen högst 30V.
S-märkning
S-märkning betyder att apparaten har provats och godkänts.
Elsäkerhetstips
Dra alltid ur sladden på apparater som skall lagas.
Om det inte går att dra ur sladden kan man
stänga av husets huvudströmbrytare eller
bryta strömmen med säkringen i elcentralen.
Håll aldrig i en elektrisk apparat med ena handen och på diskbänken med den andra handen!
Om apparaten är trasig kan det gå farlig ström genom hjärtat.
Strömmen går från apparaten genom armen, hjärtat, andra armen.
Sen går strömmen från diskbänken ner till jord.
Använd aldrig elektriska apparater när du är i badkaret.
Livsfarlig spänning kan gå genom kroppen till jord via vattnet.
Koppla in en jordfelsbrytare om du ska använda el utomhus eller i garaget eller i badrummet.
Klättra aldrig upp på järnvägsvagnar.
Det räcker med att komma i närheten av ledaren ovanför tåget
för att du ska få ström genom kroppen och dö.
Resistans Resistans betyder motstånd mot elektrisk ström.
Stor resistans betyder att motståndet mot ström är stort.
Då blir strömmen liten.En tjock ledare har en liten resistans och strömmen är stor.En tunn ledare har en stor resistans och strömmen är liten.
Resistans mäts i enheten ohm. Ohm betecknas med en grekisk bokstav som ser ut så här:
En resistor minskar strömmen i en elektrisk krets. En resistor kallas också ett motstånd.
Därför lyser glödlampan
Glödtråden i en glödlampa är mycket tunn. Glödtråden har en stor resistans. Det är svårt för elektronerna att strömma igenom glödtråden. Elektronerna knuffar på varandra i glödtråden. Glödtråden blir så varm att den börjar glöda och sänder ut ljus.
FILMTIME! ELSÄKERHET
Om det finns livsfarlig spänning på utsidan av strykjärnet händer det här:
En säkring i husets elcentral går sönder och bryter strömmen.
Rakapparater och dammsugare har förstärkt isolering.
Kanske går en del ström genom kroppen på en människa.
En jordfelsbrytare mäter att strömmen in och ut är lika stora.
Om strömmen ut är för liten bryter jordfelsbrytaren strömmen.
Man kan använda klenspänning i utomhusbelysningar.
I elektriska leksaker som bilbanor är spänningen högst 30V.
Elsäkerhetstips
Dra alltid ur sladden på apparater som skall lagas.
Om det inte går att dra ur sladden kan man
stänga av husets huvudströmbrytare eller
bryta strömmen med säkringen i elcentralen.
Håll aldrig i en elektrisk apparat med ena handen och på diskbänken med den andra handen!
Om apparaten är trasig kan det gå farlig ström genom hjärtat.
Strömmen går från apparaten genom armen, hjärtat, andra armen.
Sen går strömmen från diskbänken ner till jord.
Använd aldrig elektriska apparater när du är i badkaret.
Livsfarlig spänning kan gå genom kroppen till jord via vattnet.
Koppla in en jordfelsbrytare om du ska använda el utomhus eller i garaget eller i badrummet.
Det räcker med att komma i närheten av ledaren ovanför tåget
för att du ska få ström genom kroppen och dö.
Stor resistans betyder att motståndet mot ström är stort.
Då blir strömmen liten.
Resistans mäts i enheten ohm.
FYSIK ÅK 7 MEKANIK
SID 3-5 GENOMGÅNG
Omvandlingar mellan olika enheter för massa
1 ton =
|
4,5 kg = 4500 g
0,75 ton = 750 kg
38 g = 0,038 kg
650 000 mg = 0,65 kg
35,4 hg = 3,54 kg
0,04 kg = 40 g
|
Omvandling av längdenheter
mil
|
km
|
m
|
dm
|
cm
|
mm
|
||||||
1
|
0
|
||||||||||
1
|
0
|
0
|
0
|
||||||||
1
|
0
|
0
|
0
|
||||||||
5
|
0
|
0
|
5 m = 500 cm
|
||||||||
3
|
6
|
7
|
8
|
3678 m = 3,678 km
|
|||||||
0
|
0
|
4
|
5
|
6
|
0,456 km = 0,0456 mil
|
||||||
6
|
7
|
8
|
678 cm = 6,78 m
|
||||||||
0
|
0
|
3
|
4
|
34 mm = 0,034 m
|
Mätning av längd
Man kan mäta längd med tumstock, linjal eller måttband.
Area
Area mäts till exempel i kvadratmeter, m2.
Volym mäts till exempel i liter, dm3 eller m3.
1 liter = 1 dm3.
FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 6-7 GENOMGÅNG
Molekyler
Grundämne
Guld består bara av guldatomer.
Kemisk förening
En kemisk förening består av flera olika atomer.
I ett fast ämne är molekylerna på bestämda platser.
Järn är ett exempel på ett fast ämne.
Mjölk är ett flytande ämne.
Syre är en gas.
Om man kyler ner ett flytande ämne så stelnar det.
FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 8-9 GENOMGÅNG
1 kg bomull väger lika mycket som 1 kg järn!
Men bomull är lättare än järn.
Bättre fråga: Väger 1 dm3 bomull eller 1 dm3 järn mest?
Med densitet menar man
hur många kilogram en kubikdecimeter av ett ämne väger.
Vattnets densitet är
1 kubikdecimeter = 1 liter.
hur många gram en kubikcentimeter av ett ämne väger.
Exempel 1
Exempel 2
Ytspänning
Vattnets ytspänning är som ett tunt skinn ovanpå vattnet.
En insekt kan därför stå på vattenytan.
Diskmedel i vattnet förstör ytspänningen så att insekten sjunker.
Materia kan inte förstöras
Om vatten avdunstar så försvinner inte vattenmolekylerna.
Om man eldar trä så försvinner inte atomerna i träbiten.
Smälter man samman metallerna koppar och tenn får man brons.
Metallernas egenskaper
FYSIK ÅK 7 MEKANIK
SID 23-24 GENOMGÅNG
form, fart eller rörelseriktning.
Krafter mäts i enheten Newton.
Krafter ritas som pilar där man ofta låter
Gravitation
Dragningskraften kallas gravitation.
Ibland säger man bara tyngd i stället för tyngdkraft.
Tyngd är hur stor jordens dragningskraften är på en sak.
FYSIK ÅK 7 MEKANIK
SID 25-30 GENOMGÅNG
Man lägger kraftpilarna efter varandra.
Man kan lägga kraftpilarna efter varandra.
Den totala kraften kallas resultant.
Tyngdpunkten ligger i massans mittpunkt.
Den mittersta lastbilen har tyngdpunkten till vänster om stödytan (höger hjul) och den tippar tillbaka till vänster.
Den högra lastbilen har tyngdpunkten till höger om stödytan
Om stödytan är stor och tyngdpunkten är låg står föremålet stabilt.
Tyngdpunkten är låg. Bilen står stabilt.
Hävstång
Vänster hävarm är avståndet mellan gubben och triangeln.
Hävarmen är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
(Under vänster gubbe finns en kraftpil ner för tyngdkraften)
Friktion
Ojämnheter i saken fastnar lite i golvet.
Det uppstår en kraft som gör motstånd när man drar i saken.
Denna kraft kallas friktionskraft och är riktad åt fel håll.
Friktionskraften ritas med gul kraftpil.
Det är bra att det finns friktion mellan däcken på bilen och vägen.
Friktionsvärme uppstår på grund av att det finns friktion.
En bilmotor blir varm på grund av friktion i den.
Ett kullager består av två ringar inuti varandra med kulor mellan. Den inre ringen kan rulla lätt tack vare kulorna.
Kullager finns i en cykel.
Vattenplaning
Man kan få vattenplaning om man kör fort när det regnar mycket.
Luftmotstånd
Luftmotståndet är det motstånd som luftens molekyler gör.
FYSIK ÅK 7 MEKANIK
SID 40-41 GENOMGÅNG
Exempel 2:
Svar: man hinner
En sak som går lika fort och rakt fram har en likformig rörelse.
Film: Dragracing
FYSIK ÅK 7 MEKANIK
SID 42-43 GENOMGÅNG
åker rakt fram med samma fart.
En rymdfarkost påverkas inte av någon kraft ute i rymden.
Därför fortsätter den rakt fram med samma fart utan motor.
Personen flyger fram med samma fart som bilen hade.
Kroppen som var still vill fortsätta att vara stilla.
Då kan man åka av motorcykeln om man inte håller i sig hårt.
Tröghetslagen
Fritt fall
Alla saker faller lika fort om de inte bromsas av luftmotstånd.
Tyngdaccelerationen
Tyngdkraften är jordens dragningskraft som drar ner saker.
Tyngdkraften gör att en sak faller fortare och fortare.
Acceleration är hur mycket fortare en sak går varje sekund.
Tyngdaccelerationen är accelerationen på grund av tyngdkraften.
En sak faller 10 m/s fortare för varje sekund.
0 s 0 m/s
FYSIK ÅK 7
ASTRONOMI S 83-87 GENOMGÅNG
På solens yta är den 6000 grader.
Man kan få allvarliga skador på ögonen.
Om man tittar på solen med kikare kan man bli blind.
Jorden är den enda planet som har en atmosfär som man kan andas i och den enda planet som har lagom temperatur för att människor skall kunna leva.
Merkurius har ingen atmosfär som kan fånga upp solstrålarna.
På dagen kan det bli 450 grader varmt på Merkurius.
På natten kan det bli -180 grader.
Det är ungefär 480 grader varmt på Venus.
Venus har en mycket tjock atmosfär som mest består av koldioxid.
Jorden snurrar mot öster.
Längst i norr är det därför mörkt hela dygnet på vintern.
Längst i norr är det ljust hela dygnet på sommaren.
På dagen är det 25 grader varmt.
På natten är temperaturen -80 grader.
Ringarna består trolige av små partiklar.
Saturnus har 18 månar.
Neptunus
Komet
När kometen är i närheten av solen blir det en kometsvans.
Då är det ljust längre tid än det är mörkt.
Då är det mörkt längre tid än det är mörkt.
Allra längst i norr är det alltid mörkt.
Dag och natt
Därför blir det först ljust och först mörkt i öster.
FILMTIME IGEN: FÖRSTA RESAN TILL MÅNEN 8 MIN
FILM RYMDFÄRJOR 8 MIN