BIOLOGI ÅR 9
BIOLOGI NP 9A, 9B GROVPLANERING VT24
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 EKOLOGI
Tor 4/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Fre 5/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
v15 Mån 8/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
Tis 9/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Tor 11/4 LABORATIONSPLANERING
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
BIOLOGI NP 9C GROVPLANERING VT24
v12 Ons 20/3 EKOLOGI
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Ons 3/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
Fre 5/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
v15 Mån 8/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Tis 9/4 LABORATIONSPLANERING
Ons 10/4 EGET VAL AV REPETITION
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
BIOLOGI NP 9SU GROVPLANERING VT24
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 EKOLOGI
Ons 3/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Tors 4/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
v15 Mån 8/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
Tis 9/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Ons 10/4 LABORATIONSPLANERING
Tors 11/4 EGET VAL AV REPETITION
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
SAMMANSTÄLLNING AV BIOLOGIKURSEN
EKOLOGI (SAMSPELET MELLAN VÄXTER OCH DJUR)
Centralt innehåll:
Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
BI7 8-14 LÄRAN OM LIVET (INTRO, CELLER, ORGANISMER)
BI7 132-139 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING
BI7 140-146 KRETSLOPP OCH ENERGI
BI7 150-157 EKOLOGI
BI7 164-175 EKOLOGI
(BI7 60-66 POLLINERING OCH FRÖSPRIDNING)
(KE7 71 LUFT)
HÅLLBAR UTVECKLING (MILJÖ)
Centralt innehåll:
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
BI9 186-193 MILJÖ (VÄXTHUSEFFEKTEN, OZON)
BI9 194-200 MILJÖ (FÖRSURNING, ÖVERGÖDNING)
BI9 500-502 MILJÖ (GLOBALA MILJÖPROBLEM)
(KE9 180-185 FOSSILA BRÄNSLEN, KOLETS KRETSLOPP)
(KE9 201-204 MILJÖGIFTER)
GENETIK (HUR EGENSKAPER ÄRVS)
Centralt innehåll:
Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik.
BI9 368-372 GENETIK (KROMOSOMER, DNA)
BI9 373-376 GENETIK (CELLDELNING, KÖNSKROMOSOMER)
BI9 377-380 GENETIK (DOMINANTA GENER)
BI9 381-383 GENETIK (SJUKDOMAR)
BI9 384-393 GENETIK (GENTEKNIK)
EVOLUTIONSLÄRAN (HUR ORGANISMER HAR UTVECKLATS)
Centralt innehåll:
Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer.
BI9 398-405 UTVECKLINGSLÄRAN (MUTATION, NATURLIGT URVAL)
BI9 406-410 UTVECKLINGSLÄRAN (BIG BANG, LIVETS UPPKOMST)
BI9 411-417 UTVECKLINGSLÄRAN (DJURENS UTVECKLING)
BI9 418-421 UTVECKLINGSLÄRAN (MÄNNISKANS UTVECKLING)
SEXUALKUNSKAP
Centralt innehåll:
Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.
BI8 218-221 SEXUALKUNSKAP (KÖNSORGANEN)
BI8 222-224 SEXUALKUNSKAP (SAMLAG, BEFRUKTNING)
BI8 232-236 SEXUALKUNSKAP (GRAVIDITET, ABORT)
BI8 227-228 SEXUALKUNSKAP (PREVENTIVMEDEL)
BI8 212-215, 225-226 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLA LÄGGNINGAR, SAMTYCKE)
BI8 229-231 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR)
ANATOMI (MÄNNISKOKROPPEN)
Centralt innehåll:
Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
BI8 240-248 CELLER, (ORGAN, ORGANSYSTEM)
BI8 252-261 MÄNNISKOKROPPEN (NÄRINGSÄMNEN, MATSPJÄLKNINGSORGAN)
BI8 265-270 MÄNNISKOKROPPEN (ANDNINGSORGAN)
BI8 274-279 MÄNNISKOKROPPEN (HJÄRTA, BLODOMLOPP)
BI8 290-293 MÄNNISKOKROPPEN (NJURAR, LEVER)
BI7 330-332 NERVSYSTEMET (ÖGAT)
BI7 328-329, 333-335 NERVSYSTEMET (ÖRAT, LUKT, SMAK, KÄNSEL)
BI7 314-317 NERVSYSTEMET (NERVER, HJÄRNAN)
HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Centralt innehåll:
Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infektionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
BI7 18-24 BAKTERIER
BI7 25-28 BIOTEKNIK OCH VIRUS
BI8 262-264 MÄNNISKOKROPPEN (SJUKDOMAR I MATSPJÄLKNINGSORGAN)
BI8 280-289 MÄNNISKOKROPPEN (BLOD, SJUKDOMAR)
BI7 318-327 NERVSYSTEMET (SJUKDOMAR I HJÄRNAN)
BI7 344-351 DROGER (RÖKNING)
BI7 352-355 ALKOHOL
BI7 358-364 NARKOTIKA
LABORATIONSPLANERING OCH LABORATIONSUTVÄRDERING
Centralt innehåll:
Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation.
INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK
Centralt innehåll:
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi.
ARGUMENTERANDE TEXT
Centralt innehåll:
Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
LÄNK TILL GAMLA NATIONELLA PROV
LÄNK TILL LÖSNINGAR NATIONELLA
EKOLOGI
BI7 LÄRAN OM LIVET SID 8-14
1 Vad betyder ordet biologi?
Läran om livet.
2 Vad heter det område av biologin som handlar om hur egenskaper ärvs? Genetik.
3 Vad heter det område av biologin som handlar om växter?
Botanik.
4 Vad heter det område av biologin som handlar om samspelet mellan växter och djur? Ekologi.
5 Skriv tre saker som är typiska för organismer.
De föds, växer, andas, behöver energi, förökar sig, dör.
6 I vilken del av cellen finns arvsanlagen?
I cellkärnan.
7 Vad heter det gröna färgämne som gör så att växten kan tillverka mat och syre? Klorofyll
8 Vad menas med en hypotes?
En gissning.
BI7 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING SID 132-139
15 Skriv tre saker som växterna behöver för fotosyntesen.
Koldioxid, vatten och solenergi.
16 Skriv två saker som växterna tillverkar i fotosyntesen.
Druvsocker och syre.
17 Vad kallas förbränningen i cellerna?
Cellandning.
BI7 KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146
18 Vad kallas de gröna växterna i en näringskedja?
Producenter.
19 Vad kallas det sista djuret i en näringskedja?
Toppkonsument.
20 Varför ligger det inte en massa döda lejon på marken?
Nedbrytare bryter ner dem.
21 Vilka två typer av energi omvandlar djuret den kemiska energin till? Värmeenergi och rörelseenergi.
BI7 EKOLOGI SID 150-157
22 Ge ett exempel på ett ekosystem.
En sjö, en skog.
23 Vad kallar man alla individer av samma art i ett ekosystem?
Population.
24 Skriv en enkel näringskedja med en hare, gräs och en räv.
Gräs -> Hare -> Räv
HÅLLBAR UTVECKLING
MILJÖ SID 186-193
12 Skriv tre saker som får mängden koldioxid i atmosfären att öka.
När man eldar fossila bränslen i bilar och fabriker.
Djurens förbränning.
När man hugger ner träd.
13 Vilken gas andas växter in?
Koldioxid.
14 Vad är växthuseffekten?
Koldioxiden i atmosfären släpper in solstrålarna,
men hindrar solvärmen från att komma ut igen från jorden.
15 Vad kan hända på jorden på grund av växthuseffekten
enligt bloggen?
Isarna vid nordpolen och sydpolen smälter.
Havsnivån stiger.
Det kan bli översvämningar.
16 Varför är det farligt om ozonlagret i atmosfären förstörs?
Då kommer det in mer UV-strålning som kan ge cancer.
MILJÖ SID 194-200
17 Hur bildas kväveoxider?
Luftens kväve och syre reagerar med varandra i bilmotorer.
18 Varför är kväveoxider inte bra för miljön?
Det blir surt regn som försurar naturen.
19 Vad kan man göra för att göra en sjö mindre sur?
Man häller kalk i sjön.
20 Skriv tre saker man kan göra för att minska mängden
koldioxid.
Man kan låta bli att köra bil.
Man kan köra en bil som inte går på bensin eller diesel.
Man kan köra en bil som förbrukar lite bensin eller diesel
per mil.
21 Skriv en sak som bidrar till övergödning av en sjö.
Det kommer för mycket avloppsvatten ut i sjön.
GENETIK
BI9 GENETIK SID 368-376
1 Veta vad den spiralformade molekylen heter som finns i kromosomen. DNA-molekyl.
2 Veta vad som menas med en gen.
En gen är en del av en DNA-molekyl som bestämmer en egenskap.
3 Veta hur många kromosomer det finns i en spermie.
23 stycken.
4 Veta vilka könskromosomer som finns i kvinnans vanliga celler. Två X-kromosomer.
5 Veta vilka könskromosomer som finns i mannens vanliga celler. En X-kromosom och en Y-kromosom.
BI9 GENETIK SID 377-383
6 Veta vad som menas med en dominant gen.
En dominant gen bestämmer över en annan gen.
7 Kunna ge ett exempel på en dominant gen.
Genen för brun ögonfärg.
8 Kunna vilken genkombination man har om man har blå ögon. Man har genkombinationen bb.
9 Veta vad en mutation är.
En skada i DNA-molekylen.
BI9 GENETIK SID 384-393
10 Veta vad kloning är.
Man skapar individer som är genetiskt identiska med varandra.
11 Veta vad en stamcell är.
En cell som kan utvecklas till alla olika sorter av celler i kroppen.
EVOLUTIONSLÄRAN
EVOLUTION SID 398-405
22 Vem skrev boken "Om arternas uppkomst?"
Charles Darwin.
23 Vad menar utvecklingsläran?
Att allt liv har utvecklats från enkla bakterier till
komplicerade människor.
24 Vilka saker bygger utvecklingsläran på?
Mutation och naturligt urval.
25 Vad är en mutation?
En förändring i DNA-molekylen.
26 Är mutationer för det mesta nyttiga eller skadliga?
Skadliga.
27 Vad är naturligt urval?
Den starkaste överlever och kan föröka sig.
SEXUALKUNSKAP
BI8 SEXUALKUNSKAP (KÖNSORGANEN) SID 218-221
17 Kunna namnen på delarna av mannens könsorgan enligt bild på bloggen.
18 Kunna namnen på delarna av kvinnans könsorgan enligt
bild på bloggen.
19 Veta var kvinnans äggceller tillverkas.
I äggstockarna
20 Veta var mannens spermier tillverkas.
I testiklarna
21 Veta vad sädesblåsan tillverkar.
Sädesvätska
22 Veta vad det är som blöder ut i samband med
menstruationen.
Livmoderslemhinnan
24 Veta vad kvinnor bör tänka på när de använder tampong. Inte använda tampong på natten och byta tillräckligt ofta
BI8 SEXUALKUNSKAP (SAMLAG, BEFRUKTNING) SID 218-221
23 Veta vad man bör tänka på vid avslutningen av ett samlag
med kondom.
Hålla i kondomen så att den inte ramlar av i slidan.
BI8 SEXUALKUNSKAP (GRAVIDITET, ABORT) SID 232-236
28 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som fostret
växer.
I livmodern
29 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som
befruktningen sker.
I äggledaren
30 Veta till och med vilken graviditetsvecka som kvinnan har
rätt till abort utan tillstånd.
Graviditetsvecka 18
31 Veta vad det innebär att en kvinna kommer i klimakteriet.
Hon kan inte få barn längre för det tillverkas inte några ägg
BI8 SEXUALKUNSKAP (PREVENTIVMEDEL) SID 227-228
25 Kunna beskriva ett av sätten som p-piller förhindrar en
graviditet.
Hindrar spermierna från att komma in i livmodern
26 Veta hur sterilisering av en man går till.
Man klipper av sädesledarna
27 Kunna ge ett exempel på ett akutpreventivmedel.
Akut-p-piller
BI8 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLA LÄGGNINGAR, SAMTYCKE) SID 227-228
32 Kunna ge ett exempel på hur alkohol kan påverka sexlivet
dåligt.
Män kan bli impotenta, inte få stånd
33 Veta vad man kallar en person som är attraherad av
personer från båda könen.
Bisexuell
34 Veta vad incest är.
Att ha sex med en nära släkting, till exempel med sitt barn.
35 Veta vad trafficking är.
Att lura kvinnor att komma till ett land och tvinga dem att bli
prostituerade.
BI8 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR) SID 229-231
36 Kunna tre sätt för att undvika sexuellt överförbara
sjukdomar.
Vänta med sex tills man har en fast partner, vara trofast till
sin partner, använda kondom
37 Veta vad Sveriges vanligaste könssjukdom som orsakas av
virus heter.
Kondylom
38 Veta varför det är stor risk att man kan smitta andra om
man har klamydia.
Man märker ofta inte att man har klamydia
39 Veta vad Aids orsakas av.
Ett virus som heter HIV
40 Veta vad smittskyddslagen innebär.
Om man misstänker att man har blivit smittad av klamydia,
gonorré, syfilis eller AIDS måste man gå till läkare för att
undersökas och för att berätta vem man haft sex med.
ANATOMI (MÄNNISKOKROPPEN)
BI8 CELLER SID 240-248
01 Veta vilka två saker som cellen behöver för sin förbränning.
Syre och druvsocker
02 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i cellen.
Cellkärnan
03 Veta vad ribosomerna i cellen tillverkar. Proteiner
BI8MÄNNISKOKROPPEN (MATSPJÄLKNINGSORGANEN) SID 252-261
04 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över matspjälkningsorganen: Munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm
05 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
Druvsocker
06 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet sugs upp. Tjocktarmen
07 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av blodet. Tunntarmen
08 Veta i vilken del av kroppen som den slutliga sönderdelningen av proteiner sker. Tunntarmen
BI8 MÄNNISKOKROPPEN (ANDNINGSORGANEN) SID 265-270
09 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna
BI8 MÄNNISKOKROPPEN (HJÄRTA, BLODOMLOPP) SID 265-270
10 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över hjärtat: Övre hålven, Nedre hålven, Höger förmak, Höger kammare, Lungartärer, Lungvener, Vänster förmak,Vänster kammare, Stora kroppspulsådern
11 Veta vad hjärtats högra pump har för funktion.
Pumpa ut syrefattigt blod till lungorna.
12 Veta vad hjärtats vänstra pump har för funktion.
Pumpa ut syrerikt blod i kroppen.
13 Veta vad det stora blodkärl som leder syrerikt blod ut i kroppen från hjärtat heter. Stora kroppspulsådern (Aorta)
14 Veta vad de tunna blodkärl som står i kontakt med cellerna heter. Kapillärer
15 Veta vilken uppgift som artärerna har.
Leder blod från hjärtat.
16 Vilken vilken uppgift som venerna har.
Leder blod till hjärtat.
BI7 NERVSYSTEMET (ÖGAT) SID 330-332
1 Kunna följande av ögats delar: Hornhinnan, Linsen, Regnbågshinnan, Blinda fläcken Senhinnan, Näthinnan, Pupillen, Gula fläcken
2 Veta vad synsinnescellerna heter.
Stavar och tappar.
3 Veta vad gula fläcken är.
Det område på näthinnan där det finns flest synsinnesceller.
BI7 NERVSYSTEMET (ÖRAT, LUKT, SMAK, KÄNSEL)
4 Veta vad de tre hörselbenen heter.
Hammaren, städet och stigbygeln.
5 Veta var hörselsinnescellerna finns?
I snäckan.
BI7 NERVSYSTEMET (NERVER, HJÄRNAN) SID 314-317
6 Veta vad nervsystemet består av.
Hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
7 Veta nerverna heter som skickar signaler från hjärnan till musklerna. Motoriska nerver.
HÄLSA OCH SJUKDOMAR
BI7 BAKTERIER SID 18-24
9 Hur förökar sig bakterier?
De delar sig.
10 Vad kallas runda bakterier?
Kocker.
11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?
Nedbrytare.
12 Hur pastöriserar man mjölk?
Man värmer den så att bakterierna dör.
13 Vad kallas en infektionssjukdom som sprids snabbt till många människor? Epidemi.
BI7 BIOTEKNIK OCH VIRUS SID 25-28
9 Hur förökar sig bakterier?
De delar sig.
10 Vad kallas runda bakterier?
Kocker.
11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?
Nedbrytare.
12 Hur pastöriserar man mjölk?
Man värmer den så att bakterierna dör.
13 Vad kallas en infektionssjukdom som sprids snabbt till många människor? Epidemi.
14 Vad menas med bioteknik?
Att man använder bakterier och andra mikroorganismer till nyttiga saker.
BI7 NERVSYSTEMET (SJUKDOMAR I HJÄRNAN) SID 318-327
8 Kunna tre hjärncentra.
Rörelsecentrum, känselcentrum, syncentrum, hörselcentrum, talcentrum.
9 Veta vad som menas med hjärndöd.
Det finns inte några elektriska signaler i hjärnan.
Det finns inte något blodflöde i hjärnan.
10 Kunna två orsaker till stroke.
Man har fått en blodpropp i hjärnans blodkärl.
Man har fått en blödning i hjärnans blodkärl.
Biologi 9A, 9B grovplanering hösten 2023
v 42 mån 16/10 Kursintro, DNA, gener 368-372
v 42 tis 17/10 Celldelning 373-376
v 42 tors 19/10 Rep gener 368-376
v 42 fre 20/10 Läxförhör 368-376
v 43 mån 23/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 tis 24/10 Skador i DNA 381-383
v 43 tors 26/10 Läxförhör 377-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning
v 45 tis 7/11 Lab Genetiska experiment / Infosökn övn
v 45 tors 9/11 Gymnasiemässa / 9B lite Infosökn övning
v 45 fre 10/11 Infosökning test
v 46 mån 13/11 Genteknik 384-393
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment / 384-393
v 46 tors 16/11 Labplanering övn, Genteknik 384-393
v 46 fre 17/11 Växthuseffekten och ozon 186-193
v 47 mån 20/11 Labplanering examination
v 47 tis 21/11 Omlaboration / 186-193
v 47 tors 23/11 Läxförhör 186-193
v 47 fre 24/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 tors 30/11 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 48 fre 1/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / KE9:194-200
v 49 tis 5/12 Omlaboration / E789/398-405
v 49 tors 7/12 Kompl/Omläxf / E789/398-405
v 49 fre 8/12 Läxförhör 398-405 + A förhör E789/ Kompl
v 50 mån 11/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 50 tis 12/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 tors 14/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Biologi 9C grovplanering hösten 2023
v 42 mån 16/10 Kursintro, DNA, gener grp 1 368-372
v 42 tis 17/10 Simning
v 42 ons 18/10 Studiedag
v 42 fre 20/10 Celldelning 373-376
v 43 mån 23/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 tis 24/10 Läxförhör 368-376
v 43 ons 25/10 Dominanta, Skador i DNA 377-380,381-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning, (rep 377-383)
v 45 tis 7/11 Läxförhör 377-383
v 45 ons 8/11 Infosökning övning
v 45 fre 10/11 Infosökning test
v 46 mån 13/11 Genteknik 384-393
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment ALLA
v 46 ons 15/11 Labplanering övn, Genteknik 384-393
v 46 fre 17/11 Växthuseffekten och ozon KE9:186-193
v 47 mån 20/11 Labplanering examination
v 47 tis 21/11 Omlaboration / 186-193
v 47 ons 22/11 Läxförhör 186-193
v 47 fre 24/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 ons 29/11 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 48 fre 1/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / KE9:194-200
v 49 tis 5/12 Omlaboration / E789/398-405
v 49 ons 6/12 Kompl/Omläxf / E789/398-405
v 49 fre 8/12 Läxförhör 398-405 + A förhör E789/ Kompl
v 50 mån 11/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 50 tis 12/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 ons 13/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Biologi 9BSU grovplanering hösten 2023
v 41 fre 13/10 Kursintro, DNA, gener 368-372
v 42 mån 16/10 Celldelning 373-376
v 42 tis 17/10 Rep gener 368-376
v 42 tors 19/10 Läxförhör 368-376
v 42 fre 20/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 mån 23/10 Skador i DNA 381-383
v 43 tis 24/10 Repetition 377-383
v 43 tors 26/10 Läxförhör 377-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning
v 45 tis 7/11 Infosökning test
v 45 tors 9/11 Gymnasiemässa + Genteknik 384-393
v 45 fre 10/11 Genteknik 384-393
v 46 mån 13/11 Labplanering övn
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment 14.10
v 46 tors 16/11 Labplanering examination
v 46 fre 17/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 47 mån 20/11 Växthuseffekten och ozon KE9:186-193
v 47 tis 21/11 Omlaboration 14.10 KE9:186-193
v 47 tors 23/11 Läxförhör KE9:186-193
v 47 fre 24/11 Evolutionen, 398-405
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 tors 30/11 Läxförhör 398-405
v 48 fre 1/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 49 tis 5/12 Omlaboration 14.10/Kompl/Omläxf
v 49 tors 7/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 fre 8/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 mån 11/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 tis 12/12 KE9:194-200
v 50 tors 14/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Ämne och arbetsområde
I genetiken kommer du att lära dig om DNA-molekyler, gener och hur man kan ärva olika egenskaper, till exempel ögonfärg. Du kommer också att lära dig vad man kan använda genteknik till.
I avsnittet hållbar utveckling kommer vi att behandla globala miljöproblem, biologisk mångfald, växthuseffekten, försurning, ozonlagrets betydelse och övergödning av sjöar.
Inom ekologin kommer vi behandla fotosyntesen, ekosystem, kretslopp och näringskedjor.
I avsnittet evolution kommer vi studera hur livet har utvecklats enligt Darwin.
Konkretisering av arbetsområdet
Kromosomer, DNA-molekyler och gener.
Proteiner och aminosyror.
Vanlig celldelning och reduktionsdelning.
Könskromosomerna X och Y.
Dominanta och vikande gener, korsningsschema.
Arv och miljö.
Mutationer.
Ärftliga sjukdomar och könsbundet arv.
Användning av genteknik och hybrid-DNA-teknik.
Genterapi, gentester, genkartor.
Kloning, stamceller.
Växtförädling och genmodifierade växter.
Djuravel.
Vad växthuseffekten är.
Växthuseffektens följder.
Vad som orsakar växthuseffekten.
Hur man kan minska växthuseffekten.
Nyttan av ozon i atmosfären.
Orsaker till att ozonlagret förstörs.
Följder av ett förstört ozonlager.
Vad man kan göra för att skydda ozonlagret.
Försurning på grund av svaveldioxid och kväveoxider.
Hur försurningen förstör miljön.
Vad man kan göra för att minska försurningen.
Marknära ozon.
Övergödningens konsekvenser.
Hur man kan minska övergödningen.
Globala miljöproblem.
Biologisk mångfald.
Fotosyntes och cellandning.
Näringskedja, producent, konsument, nedbrytare.
Kolets kretslopp.
Näringspyramid
Fossil.
Darwins utvecklingslära.
Mutationer och naturligt urval.
Mikroevolution och makroevolution.
Big Bang och jordens födelse.
Bildandet av aminosyror och proteiner.
Teorier om livets uppkomst.
Utvecklingen av växter och djur enligt evolutionsläran.
Australopithecus, homo habilis, homo erectus.
Neandertalmänniskan, Cro Magnon-människan.
Informationssökning till exempel i Nationalencyklopedin och på Wikipedia.
Källkritik av information.
Laborationsplanering och laborationsutvärdering av laboration i biologi.
Genomförande och dokumentation av laboration i biologi.
Se InfoMentor för fullständig pedagogisk planering.
KRAV FÖR E
GENETIK SID 368-376
1 Veta vad den
spiralformade molekylen heter som finns i
kromosomen.
2 Veta vad som menas med
en gen.
egenskap.
3 Veta hur många
kromosomer det finns i en spermie.
4 Veta vilka
könskromosomer som finns i kvinnans
vanliga celler.
5 Veta vilka
könskromosomer som finns i mannens
vanliga celler.
BIOLOGI NP 9A, 9B GROVPLANERING VT24
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 EKOLOGI
Tor 4/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Fre 5/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
v15 Mån 8/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
Tis 9/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Tor 11/4 LABORATIONSPLANERING
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
BIOLOGI NP 9C GROVPLANERING VT24
v12 Ons 20/3 EKOLOGI
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Ons 3/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
Fre 5/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
v15 Mån 8/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Tis 9/4 LABORATIONSPLANERING
Ons 10/4 EGET VAL AV REPETITION
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
BIOLOGI NP 9SU GROVPLANERING VT24
v14 Mån 1/4 HELGDAG
Tis 2/4 EKOLOGI
Ons 3/4 HÅLLBAR UTVECKLING
Tors 4/4 GENETIK+EVOLUTIONSLÄRAN
v15 Mån 8/4 SEXUALKUNSKAP+ANATOMI
Tis 9/4 HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Ons 10/4 LABORATIONSPLANERING
Tors 11/4 EGET VAL AV REPETITION
Fre 12/4 NATIONELLT PROV I BIOLOGI
SAMMANSTÄLLNING AV BIOLOGIKURSEN
EKOLOGI (SAMSPELET MELLAN VÄXTER OCH DJUR)
Centralt innehåll:
Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
BI7 8-14 LÄRAN OM LIVET (INTRO, CELLER, ORGANISMER)
BI7 132-139 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING
BI7 140-146 KRETSLOPP OCH ENERGI
BI7 150-157 EKOLOGI
BI7 164-175 EKOLOGI
(BI7 60-66 POLLINERING OCH FRÖSPRIDNING)
(KE7 71 LUFT)
HÅLLBAR UTVECKLING (MILJÖ)
Centralt innehåll:
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
BI9 186-193 MILJÖ (VÄXTHUSEFFEKTEN, OZON)
BI9 194-200 MILJÖ (FÖRSURNING, ÖVERGÖDNING)
BI9 500-502 MILJÖ (GLOBALA MILJÖPROBLEM)
(KE9 180-185 FOSSILA BRÄNSLEN, KOLETS KRETSLOPP)
(KE9 201-204 MILJÖGIFTER)
GENETIK (HUR EGENSKAPER ÄRVS)
Centralt innehåll:
Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik.
BI9 368-372 GENETIK (KROMOSOMER, DNA)
BI9 373-376 GENETIK (CELLDELNING, KÖNSKROMOSOMER)
BI9 377-380 GENETIK (DOMINANTA GENER)
BI9 381-383 GENETIK (SJUKDOMAR)
BI9 384-393 GENETIK (GENTEKNIK)
EVOLUTIONSLÄRAN (HUR ORGANISMER HAR UTVECKLATS)
Centralt innehåll:
Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer.
BI9 398-405 UTVECKLINGSLÄRAN (MUTATION, NATURLIGT URVAL)
BI9 406-410 UTVECKLINGSLÄRAN (BIG BANG, LIVETS UPPKOMST)
BI9 411-417 UTVECKLINGSLÄRAN (DJURENS UTVECKLING)
BI9 418-421 UTVECKLINGSLÄRAN (MÄNNISKANS UTVECKLING)
SEXUALKUNSKAP
Centralt innehåll:
Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.
BI8 218-221 SEXUALKUNSKAP (KÖNSORGANEN)
BI8 222-224 SEXUALKUNSKAP (SAMLAG, BEFRUKTNING)
BI8 232-236 SEXUALKUNSKAP (GRAVIDITET, ABORT)
BI8 227-228 SEXUALKUNSKAP (PREVENTIVMEDEL)
BI8 212-215, 225-226 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLA LÄGGNINGAR, SAMTYCKE)
BI8 229-231 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR)
ANATOMI (MÄNNISKOKROPPEN)
Centralt innehåll:
Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
BI8 240-248 CELLER, (ORGAN, ORGANSYSTEM)
BI8 252-261 MÄNNISKOKROPPEN (NÄRINGSÄMNEN, MATSPJÄLKNINGSORGAN)
BI8 265-270 MÄNNISKOKROPPEN (ANDNINGSORGAN)
BI8 274-279 MÄNNISKOKROPPEN (HJÄRTA, BLODOMLOPP)
BI8 290-293 MÄNNISKOKROPPEN (NJURAR, LEVER)
BI7 330-332 NERVSYSTEMET (ÖGAT)
BI7 328-329, 333-335 NERVSYSTEMET (ÖRAT, LUKT, SMAK, KÄNSEL)
BI7 314-317 NERVSYSTEMET (NERVER, HJÄRNAN)
HÄLSA OCH SJUKDOMAR
Centralt innehåll:
Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infektionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
BI7 18-24 BAKTERIER
BI7 25-28 BIOTEKNIK OCH VIRUS
BI8 262-264 MÄNNISKOKROPPEN (SJUKDOMAR I MATSPJÄLKNINGSORGAN)
BI8 280-289 MÄNNISKOKROPPEN (BLOD, SJUKDOMAR)
BI7 318-327 NERVSYSTEMET (SJUKDOMAR I HJÄRNAN)
BI7 344-351 DROGER (RÖKNING)
BI7 352-355 ALKOHOL
BI7 358-364 NARKOTIKA
LABORATIONSPLANERING OCH LABORATIONSUTVÄRDERING
Centralt innehåll:
Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation.
INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK
Centralt innehåll:
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi.
ARGUMENTERANDE TEXT
Centralt innehåll:
Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
LÄNK TILL GAMLA NATIONELLA PROV
LÄNK TILL LÖSNINGAR NATIONELLA
EKOLOGI
BI7 LÄRAN OM LIVET SID 8-14
1 Vad betyder ordet biologi?
Läran om livet.
Genetik.
3 Vad heter det område av biologin som handlar om växter?
Botanik.
Ekologi.
5 Skriv tre saker som är typiska för organismer.
De föds, växer, andas, behöver energi, förökar sig, dör.
6 I vilken del av cellen finns arvsanlagen?
I cellkärnan.
Klorofyll
8 Vad menas med en hypotes?
En gissning.
BI7 FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING SID 132-139
15 Skriv tre saker som växterna behöver för fotosyntesen.
Koldioxid, vatten och solenergi.
16 Skriv två saker som växterna tillverkar i fotosyntesen.
Druvsocker och syre.
17 Vad kallas förbränningen i cellerna?
Cellandning.
BI7 KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146
18 Vad kallas de gröna växterna i en näringskedja?
Producenter.
19 Vad kallas det sista djuret i en näringskedja?
Toppkonsument.
20 Varför ligger det inte en massa döda lejon på marken?
Nedbrytare bryter ner dem.
Värmeenergi och rörelseenergi.
BI7 EKOLOGI SID 150-157
22 Ge ett exempel på ett ekosystem.
En sjö, en skog.
23 Vad kallar man alla individer av samma art i ett ekosystem?
Population.
24 Skriv en enkel näringskedja med en hare, gräs och en räv.
Gräs -> Hare -> Räv
HÅLLBAR UTVECKLING
MILJÖ SID 186-193
12 Skriv tre saker som får mängden koldioxid i atmosfären att öka.
När man eldar fossila bränslen i bilar och fabriker.
Djurens förbränning.
När man hugger ner träd.
13 Vilken gas andas växter in?
Koldioxid.
14 Vad är växthuseffekten?
Koldioxiden i atmosfären släpper in solstrålarna,
men hindrar solvärmen från att komma ut igen från jorden.
15 Vad kan hända på jorden på grund av växthuseffekten
enligt bloggen?
Isarna vid nordpolen och sydpolen smälter.
Havsnivån stiger.
Det kan bli översvämningar.
16 Varför är det farligt om ozonlagret i atmosfären förstörs?
Då kommer det in mer UV-strålning som kan ge cancer.
MILJÖ SID 194-200
17 Hur bildas kväveoxider?
Luftens kväve och syre reagerar med varandra i bilmotorer.
18 Varför är kväveoxider inte bra för miljön?
Det blir surt regn som försurar naturen.
19 Vad kan man göra för att göra en sjö mindre sur?
Man häller kalk i sjön.
20 Skriv tre saker man kan göra för att minska mängden
koldioxid.
Man kan låta bli att köra bil.
Man kan köra en bil som inte går på bensin eller diesel.
Man kan köra en bil som förbrukar lite bensin eller diesel
per mil.
21 Skriv en sak som bidrar till övergödning av en sjö.
Det kommer för mycket avloppsvatten ut i sjön.
GENETIK
BI9 GENETIK SID 368-376
DNA-molekyl.
2 Veta vad som menas med en gen.
3 Veta hur många kromosomer det finns i en spermie.
23 stycken.
Två X-kromosomer.
En X-kromosom och en Y-kromosom.
BI9 GENETIK SID 377-383
6 Veta vad som menas med en dominant gen.
En dominant gen bestämmer över en annan gen.
7 Kunna ge ett exempel på en dominant gen.
Genen för brun ögonfärg.
Man har genkombinationen bb.
9 Veta vad en mutation är.
En skada i DNA-molekylen.
BI9 GENETIK SID 384-393
10 Veta vad kloning är.
11 Veta vad en stamcell är.
EVOLUTIONSLÄRAN
EVOLUTION SID 398-405
22 Vem skrev boken "Om arternas uppkomst?"
Charles Darwin.
23 Vad menar utvecklingsläran?
Att allt liv har utvecklats från enkla bakterier till
komplicerade människor.
24 Vilka saker bygger utvecklingsläran på?
Mutation och naturligt urval.
25 Vad är en mutation?
En förändring i DNA-molekylen.
26 Är mutationer för det mesta nyttiga eller skadliga?
Skadliga.
27 Vad är naturligt urval?
Den starkaste överlever och kan föröka sig.
SEXUALKUNSKAP
18 Kunna namnen på delarna av kvinnans könsorgan enligt
bild på bloggen.
19 Veta var kvinnans äggceller tillverkas.
I äggstockarna
20 Veta var mannens spermier tillverkas.
I testiklarna
21 Veta vad sädesblåsan tillverkar.
Sädesvätska
22 Veta vad det är som blöder ut i samband med
menstruationen.
Livmoderslemhinnan
Inte använda tampong på natten och byta tillräckligt ofta
BI8 SEXUALKUNSKAP (SAMLAG, BEFRUKTNING) SID 218-221
23 Veta vad man bör tänka på vid avslutningen av ett samlag
med kondom.
Hålla i kondomen så att den inte ramlar av i slidan.
BI8 SEXUALKUNSKAP (GRAVIDITET, ABORT) SID 232-236
28 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som fostret
växer.
I livmodern
29 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som
befruktningen sker.
I äggledaren
30 Veta till och med vilken graviditetsvecka som kvinnan har
rätt till abort utan tillstånd.
Graviditetsvecka 18
31 Veta vad det innebär att en kvinna kommer i klimakteriet.
Hon kan inte få barn längre för det tillverkas inte några ägg
BI8 SEXUALKUNSKAP (PREVENTIVMEDEL) SID 227-228
25 Kunna beskriva ett av sätten som p-piller förhindrar en
graviditet.
Hindrar spermierna från att komma in i livmodern
26 Veta hur sterilisering av en man går till.
Man klipper av sädesledarna
27 Kunna ge ett exempel på ett akutpreventivmedel.
Akut-p-piller
BI8 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLA LÄGGNINGAR, SAMTYCKE) SID 227-228
32 Kunna ge ett exempel på hur alkohol kan påverka sexlivet
dåligt.
Män kan bli impotenta, inte få stånd
33 Veta vad man kallar en person som är attraherad av
personer från båda könen.
Bisexuell
34 Veta vad incest är.
Att ha sex med en nära släkting, till exempel med sitt barn.
35 Veta vad trafficking är.
Att lura kvinnor att komma till ett land och tvinga dem att bli
prostituerade.
BI8 SEXUALKUNSKAP (SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR) SID 229-231
36 Kunna tre sätt för att undvika sexuellt överförbara
sjukdomar.
Vänta med sex tills man har en fast partner, vara trofast till
sin partner, använda kondom
37 Veta vad Sveriges vanligaste könssjukdom som orsakas av
virus heter.
Kondylom
38 Veta varför det är stor risk att man kan smitta andra om
man har klamydia.
Man märker ofta inte att man har klamydia
39 Veta vad Aids orsakas av.
Ett virus som heter HIV
40 Veta vad smittskyddslagen innebär.
Om man misstänker att man har blivit smittad av klamydia,
gonorré, syfilis eller AIDS måste man gå till läkare för att
undersökas och för att berätta vem man haft sex med.
ANATOMI (MÄNNISKOKROPPEN)
BI8 CELLER SID 240-248
01 Veta vilka två saker som cellen behöver för sin förbränning.
02 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i cellen.
BI8MÄNNISKOKROPPEN (MATSPJÄLKNINGSORGANEN) SID 252-261
04 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över matspjälkningsorganen: Munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm
05 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
Druvsocker
Tjocktarmen
Tunntarmen
Tunntarmen
BI8 MÄNNISKOKROPPEN (ANDNINGSORGANEN) SID 265-270
09 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna
BI8 MÄNNISKOKROPPEN (HJÄRTA, BLODOMLOPP) SID 265-270
11 Veta vad hjärtats högra pump har för funktion.
Pumpa ut syrefattigt blod till lungorna.
12 Veta vad hjärtats vänstra pump har för funktion.
Pumpa ut syrerikt blod i kroppen.
Stora kroppspulsådern (Aorta)
Kapillärer
15 Veta vilken uppgift som artärerna har.
16 Vilken vilken uppgift som venerna har.
Leder blod till hjärtat.
BI7 NERVSYSTEMET (ÖGAT) SID 330-332
2 Veta vad synsinnescellerna heter.
Stavar och tappar.
3 Veta vad gula fläcken är.
BI7 NERVSYSTEMET (ÖRAT, LUKT, SMAK, KÄNSEL)
4 Veta vad de tre hörselbenen heter.
Hammaren, städet och stigbygeln.
5 Veta var hörselsinnescellerna finns?
I snäckan.
BI7 NERVSYSTEMET (NERVER, HJÄRNAN) SID 314-317
6 Veta vad nervsystemet består av.
Hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Motoriska nerver.
HÄLSA OCH SJUKDOMAR
BI7 BAKTERIER SID 18-24
9 Hur förökar sig bakterier?
De delar sig.
10 Vad kallas runda bakterier?
Kocker.
11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?
Nedbrytare.
12 Hur pastöriserar man mjölk?
Man värmer den så att bakterierna dör.
Epidemi.
BI7 BIOTEKNIK OCH VIRUS SID 25-28
9 Hur förökar sig bakterier?
De delar sig.
10 Vad kallas runda bakterier?
Kocker.
11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?
Nedbrytare.
12 Hur pastöriserar man mjölk?
Man värmer den så att bakterierna dör.
Epidemi.
14 Vad menas med bioteknik?
Att man använder bakterier och andra mikroorganismer till nyttiga saker.
BI7 NERVSYSTEMET (SJUKDOMAR I HJÄRNAN) SID 318-327
8 Kunna tre hjärncentra.
9 Veta vad som menas med hjärndöd.
Det finns inte några elektriska signaler i hjärnan.
Det finns inte något blodflöde i hjärnan.
10 Kunna två orsaker till stroke.
Man har fått en blodpropp i hjärnans blodkärl.
Man har fått en blödning i hjärnans blodkärl.
Biologi 9A, 9B grovplanering hösten 2023
v 42 mån 16/10 Kursintro, DNA, gener 368-372
v 42 tis 17/10 Celldelning 373-376
v 42 tors 19/10 Rep gener 368-376
v 42 fre 20/10 Läxförhör 368-376
v 43 mån 23/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 tis 24/10 Skador i DNA 381-383
v 43 tors 26/10 Läxförhör 377-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning
v 45 tis 7/11 Lab Genetiska experiment / Infosökn övn
v 45 tors 9/11 Gymnasiemässa / 9B lite Infosökn övning
v 45 fre 10/11 Infosökning test
v 46 mån 13/11 Genteknik 384-393
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment / 384-393
v 46 tors 16/11 Labplanering övn, Genteknik 384-393
v 46 fre 17/11 Växthuseffekten och ozon 186-193
v 47 mån 20/11 Labplanering examination
v 47 tis 21/11 Omlaboration / 186-193
v 47 tors 23/11 Läxförhör 186-193
v 47 fre 24/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 tors 30/11 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 48 fre 1/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / KE9:194-200
v 49 tis 5/12 Omlaboration / E789/398-405
v 49 tors 7/12 Kompl/Omläxf / E789/398-405
v 49 fre 8/12 Läxförhör 398-405 + A förhör E789/ Kompl
v 50 mån 11/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 50 tis 12/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 tors 14/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Biologi 9C grovplanering hösten 2023
v 42 mån 16/10 Kursintro, DNA, gener grp 1 368-372
v 42 tis 17/10 Simning
v 42 ons 18/10 Studiedag
v 42 fre 20/10 Celldelning 373-376
v 43 mån 23/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 tis 24/10 Läxförhör 368-376
v 43 ons 25/10 Dominanta, Skador i DNA 377-380,381-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning, (rep 377-383)
v 45 tis 7/11 Läxförhör 377-383
v 45 ons 8/11 Infosökning övning
v 45 fre 10/11 Infosökning test
v 46 mån 13/11 Genteknik 384-393
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment ALLA
v 46 ons 15/11 Labplanering övn, Genteknik 384-393
v 46 fre 17/11 Växthuseffekten och ozon KE9:186-193
v 47 mån 20/11 Labplanering examination
v 47 tis 21/11 Omlaboration / 186-193
v 47 ons 22/11 Läxförhör 186-193
v 47 fre 24/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 ons 29/11 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 48 fre 1/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / KE9:194-200
v 49 tis 5/12 Omlaboration / E789/398-405
v 49 ons 6/12 Kompl/Omläxf / E789/398-405
v 49 fre 8/12 Läxförhör 398-405 + A förhör E789/ Kompl
v 50 mån 11/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 50 tis 12/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 ons 13/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Biologi 9BSU grovplanering hösten 2023
v 41 fre 13/10 Kursintro, DNA, gener 368-372
v 42 mån 16/10 Celldelning 373-376
v 42 tis 17/10 Rep gener 368-376
v 42 tors 19/10 Läxförhör 368-376
v 42 fre 20/10 Dominanta och vikande gener 377-380
v 43 mån 23/10 Skador i DNA 381-383
v 43 tis 24/10 Repetition 377-383
v 43 tors 26/10 Läxförhör 377-383
v 43 fre 27/10 Infosökning övning
v 45 mån 6/11 Infosökning övning
v 45 tis 7/11 Infosökning test
v 45 tors 9/11 Gymnasiemässa + Genteknik 384-393
v 45 fre 10/11 Genteknik 384-393
v 46 mån 13/11 Labplanering övn
v 46 tis 14/11 Lab Genetiska experiment 14.10
v 46 tors 16/11 Labplanering examination
v 46 fre 17/11 Glob miljöprobl, biol mångfald 500-502
v 47 mån 20/11 Växthuseffekten och ozon KE9:186-193
v 47 tis 21/11 Omlaboration 14.10 KE9:186-193
v 47 tors 23/11 Läxförhör KE9:186-193
v 47 fre 24/11 Evolutionen, 398-405
v 48 mån 27/11 Evolutionen, 398-405
v 48 tis 28/11 Studiedag
v 48 tors 30/11 Läxförhör 398-405
v 48 fre 1/12 Big bang, Livet tar sin början, 406-410
v 49 mån 4/12 Kompl/Omläxf / 7:132-139
v 49 tis 5/12 Omlaboration 14.10/Kompl/Omläxf
v 49 tors 7/12 Kompl/Omläxf / 7:140-146
v 49 fre 8/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 mån 11/12 Människans ursprung 411-417,418-421
v 50 tis 12/12 KE9:194-200
v 50 tors 14/12 Utvärdering och avslutning
v 50 fre 15/12 Reserv
Ämne och arbetsområde
I genetiken kommer du att lära dig om DNA-molekyler, gener och hur man kan ärva olika egenskaper, till exempel ögonfärg. Du kommer också att lära dig vad man kan använda genteknik till.
I avsnittet hållbar utveckling kommer vi att behandla globala miljöproblem, biologisk mångfald, växthuseffekten, försurning, ozonlagrets betydelse och övergödning av sjöar.
Inom ekologin kommer vi behandla fotosyntesen, ekosystem, kretslopp och näringskedjor.
I avsnittet evolution kommer vi studera hur livet har utvecklats enligt Darwin.
Konkretisering av arbetsområdet
Kromosomer, DNA-molekyler och gener.
Proteiner och aminosyror.
Vanlig celldelning och reduktionsdelning.
Könskromosomerna X och Y.
Dominanta och vikande gener, korsningsschema.
Arv och miljö.
Mutationer.
Ärftliga sjukdomar och könsbundet arv.
Användning av genteknik och hybrid-DNA-teknik.
Genterapi, gentester, genkartor.
Kloning, stamceller.
Växtförädling och genmodifierade växter.
Djuravel.
Vad växthuseffekten är.
Växthuseffektens följder.
Vad som orsakar växthuseffekten.
Hur man kan minska växthuseffekten.
Nyttan av ozon i atmosfären.
Orsaker till att ozonlagret förstörs.
Följder av ett förstört ozonlager.
Vad man kan göra för att skydda ozonlagret.
Försurning på grund av svaveldioxid och kväveoxider.
Hur försurningen förstör miljön.
Vad man kan göra för att minska försurningen.
Marknära ozon.
Övergödningens konsekvenser.
Hur man kan minska övergödningen.
Globala miljöproblem.
Biologisk mångfald.
Fotosyntes och cellandning.
Näringskedja, producent, konsument, nedbrytare.
Kolets kretslopp.
Näringspyramid
Fossil.
Darwins utvecklingslära.
Mutationer och naturligt urval.
Mikroevolution och makroevolution.
Big Bang och jordens födelse.
Bildandet av aminosyror och proteiner.
Teorier om livets uppkomst.
Utvecklingen av växter och djur enligt evolutionsläran.
Australopithecus, homo habilis, homo erectus.
Neandertalmänniskan, Cro Magnon-människan.
Informationssökning till exempel i Nationalencyklopedin och på Wikipedia.
Källkritik av information.
Laborationsplanering och laborationsutvärdering av laboration i biologi.
Genomförande och dokumentation av laboration i biologi.
kromosomen.
egenskap.
vanliga celler.
vanliga celler.
GENETIK SID 377-383
6 Veta vad som menas med
en dominant gen.
7 Kunna ge ett exempel på
en dominant gen.
8 Kunna vilken
genkombination man har om man har
blå ögon.
9 Veta vad en mutation
är.
GENETIK SID 384-393
10 Veta vad kloning är.
varandra.
11 Veta vad en stamcell
är.
kroppen.
MILJÖ SID 186-193
12 Skriv tre saker som får mängden koldioxid i atmosfären att öka.
13 Vilken gas andas växter in?
14 Vad är växthuseffekten?
15 Vad kan hända på jorden på grund av växthuseffekten enligt bloggen?
16 Varför är det farligt om ozonlagret i atmosfären förstörs?
MILJÖ SID 194-200
17 Hur bildas kväveoxider?
18 Varför är kväveoxider inte bra för miljön?
19 Vad kan man göra för att göra en sjö mindre sur?
20 Skriv tre saker man kan göra för att minska mängden koldioxid.
21 Skriv en sak som bidrar till övergödning av en sjö.
blå ögon.
varandra.
kroppen.
EVOLUTION SID 398-40522 Vem skrev boken "Om arternas uppkomst?" Charles Darwin.
23 Vad menar utvecklingsläran? Att allt liv har utvecklats från enkla bakterier till komplicerade människor.
24 Vilka saker bygger utvecklingsläran på? Mutation och naturligt urval.
25 Vad är en mutation? En förändring i DNA-molekylen.
26 Är mutationer för det mesta nyttiga eller skadliga? Skadliga.
27 Vad är naturligt urval? Den starkaste överlever och kan föröka sig.
FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING SID 132-139
28 Skriv tre saker som växterna behöver för fotosyntesen.
29 Skriv två saker som växterna tillverkar i fotosyntesen.
30 Vad kallas förbränningen i cellerna?
KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146
31 Vad kallas de gröna växterna i en näringskedja?
32 Vad kallas det sista djuret i en näringskedja?
33 Varför ligger det inte en massa döda lejon på marken?
34 Vilka två typer av energi omvandlar djuret
den kemiska energin till?
EKOLOGI SID 150-157
35 Ge ett exempel på ett ekosystem. En sjö, en skog.
36 Vad kallar man alla individer av samma art i ett ekosystem?
37 Skriv en enkel näringskedja med en hare, gräs och en räv.
den kemiska energin till?
BI ÅK 9 GENETIK GENOMGÅNG SID 368-372
Genetik
Genetik är
läran om det biologiska arvet.
Man ärver
egenskaper från sin pappa och mamma.
Kromosomer 
Både djur och växter är
uppbyggda av celler.
Människan har 46 kromosomer i
varje cellkärna.
DNA-molekyl
Inuti en kromosom finns en DNA-molekyl.
DNA-molekylen är som en
spiraltrappa.
Kvävebaser
Varje trappsteg i
spiraltrappan består av två kvävebaser.
Kvävebaserna heter A, T, C
och G.
Det genetiska alfabetet
Det genetiska alfabetet är de
fyra bokstäverna A, T, C och G.
Gener
En gen är en del av en DNA-molekyl.
En gen bestämmer en egenskap,till exempel ögonfärg.
Arvsanlag är ett annat namn för gen.
En gen är en mening med
bokstäverna A, T, C och G.
Bokstäver på en del av DNA-molekylen skulle kunna vara:
ATC
GGC TTG AGC …… GCA.
Detta skulle kunna betyda ”blå
ögon”.
På samma DNA-molekyl kan andra bokstäver betyda ”ljust hår".
Aktiva gener
Genen för ögonfärg finns i
alla kroppens celler.
Den är bara aktiv
i ögonen.
Andra gener kan bli aktiva
genom att få hormoner.
Det sker när en pojke eller
flicka kommer i puberteten.
Proteiner
Proteiner används för att bygga upp kroppens celler.
Proteinerna består av långa
kedjor av aminosyror.
En gen bestämmer vilka aminosyror
som ska sättas ihop för att bilda ett protein.
Samspel mellan arv och miljö
Det är både arvet genom
generna och miljön genom vilken mat man äter som bestämmer om man skall bli
lång eller kort.
Kvävebaser
Varje trappsteg i spiraltrappan består av två kvävebaser.
Det genetiska alfabetet
Det genetiska alfabetet är de fyra bokstäverna A, T, C och G.
En gen bestämmer en egenskap,till exempel ögonfärg.
Arvsanlag är ett annat namn för gen.
Bokstäver på en del av DNA-molekylen skulle kunna vara:
Aktiva gener
Den är bara aktiv i ögonen.
Det sker när en pojke eller flicka kommer i puberteten.
Proteinerna består av långa kedjor av aminosyror.
Samspel mellan arv och miljö
BI ÅK 9 GENETIK GENOMGÅNG SID 373-376
BI ÅK 9 GENETIK GENOMGÅNG SID 373-376
Vanlig celldelning
De flesta celler i kroppen
kan dela sig så att det blir två celler.
I den vanliga celldelningen kopieras DNA-molekylerna.
DNA-molekylen delar sig först på längden.
Sen sätter sig lösa kvävebaser på de tomma platserna.
Före celldelningen fanns det en
cell med 46 kromosomer.
Efter celldelningen finns det
två celler med 46 kromosomer.
I den vanliga celldelningen kopieras DNA-molekylerna.
DNA-molekylen delar sig först på längden.
Sen sätter sig lösa kvävebaser på de tomma platserna.
Reduktionsdelning
I cellerna finns 23 par med
kromosomer (46 kromosomer).
Vid reduktionsdelningen delas en cell till två
könsceller.
Kvinnan får två
äggceller med 23 kromosomer i varje äggcell.
Befruktning
En spermie med 23 kromosomer
smälter samman med en äggcell med 23 kromosomer.
Det bildas en vanlig cell med
46 kromosomer.
Denna cell delar sig sedan med vanlig celldelning.
Efter många celldelningar blir det en hel människa.
Denna cell delar sig sedan med vanlig celldelning.
Efter många celldelningar blir det en hel människa.
Könskromosomer
Det finns två typer av könskromosomer.
Kvinnans vanliga celler har
två X kromosomer. (XX)
Mannens celler har en
X kromosom och en Y kromosom. (XY)
Hälften av mannens spermier
har en X kromosom.
befruktar äggcellen med X kromosomen.
Hälften av mannens spermier
har en Y kromosom.
Det blir en pojke om spermien med Y kromosomen
befruktar äggcellen med X kromosomen.
Hälften av mannens spermier har en X kromosom.
befruktar äggcellen med X kromosomen.
Hälften av mannens spermier har en Y kromosom.
befruktar äggcellen med X kromosomen.
FILM FÖRKLARING GENETIK KÖR FRAM TILL 4.15
BI ÅK9 GENETIK GENOMGÅNG SID 377-380
Dominanta och vikande gener
En gen för ögonfärg kommer från mamma och en gen från pappa.
Gener som bestämmer över andra gener kallas dominanta.
Dominanta gener skrivs med stor bokstav.
Gener som inte bestämmer över andra gener kallas vikande.
Vikande gener skrivs med liten bokstav.
Genen för bruna ögon
är dominant och skrivs som stort B.
Brun B från mamma och brun B från pappa ger BB brunögt barn.
Blå b från mamma och blå b från pappa ger bb blåögt barn.
Brun B från mamma och blå b från pappa ger Bb brunögt barn.
Brun B bestämmer över blå b.
En man med genparet Bb är brunögd.
En man med Bb har B i hälften av spermierna och b i hälften.
En kvinna med Bb har B i hälften av äggen och b i hälften.
Korsningsschema
Man kan rita ett korsningsschema för barnets ögonfärg.
Pappa har genparet bb och mamma har genparet Bb.
Hälften av mammans
äggceller har genen för bruna ögon B.
Hälften av mammans
äggceller har genen för blå ögon b.
Den dominanta genen B skriv
alltid före den vikande genen b.
Mamma har genparet BB och pappa har genparet bb.
Alla spermier har genen för
blå ögon b.
Alla ägg har genen för
bruna ögon B.
Alla barnen får
genparet Bb och blir brunögda.
Pappa har genparet Bb och mamma har genparet Bb.
Hälften av mammans
äggceller har genen för bruna ögon B.
Hälften av pappans spermier
har genen för bruna ögon B.
75% av barnen har
genparet BB eller Bb.
25% av barnen har
genparet bb.
När både arv och miljö bestämmer
En person från Sverige som
solar mycket kan få mörk hudfärg.
Gener som bestämmer över andra gener kallas dominanta.
Dominanta gener skrivs med stor bokstav.
Vikande gener skrivs med liten bokstav.
Genen för bruna ögon är dominant och skrivs som stort B.
Blå b från mamma och blå b från pappa ger bb blåögt barn.
Brun B från mamma och blå b från pappa ger Bb brunögt barn.
Brun B bestämmer över blå b.
En man med Bb har B i hälften av spermierna och b i hälften.
En kvinna med Bb har B i hälften av äggen och b i hälften.
Pappa har genparet bb och mamma har genparet Bb.
Hälften av mammans äggceller har genen för bruna ögon B.
Mamma har genparet BB och pappa har genparet bb.
Alla spermier har genen för blå ögon b.
Alla ägg har genen för bruna ögon B.
Pappa har genparet Bb och mamma har genparet Bb.
Hälften av mammans äggceller har genen för bruna ögon B.
BI ÅK9 GENETIK GENOMGÅNG SID 381-383
Downs syndrom
En
person med sjukdomen Downs syndrom
har 47 kromosomer.
Man ska ha 46 kromosomer.
Mutationer
En mutation är en skada på en gen i en DNA-molekyl.
De flesta mutationer är skadliga.
Vissa mutationer gör att man får cancer.
Då delar sig celler snabbt utan att kunna sluta.
Vid en mutationer
kan bokstäver i det genetiska alfabetet
bytas ut, läggas till, tas
bort eller byta plats.
Mutationer kan orsakas av kemikalier eller radioaktiv strålning.
Mutationer kan också bero på ett fel när DNA-molekylen kopieras.
Ärftliga sjukdomar som
orsakas av vikande gener
F =
frisk dominant gen
Den sjuka genen är vikande.
Då måste
barnet få genen från båda
föräldrarna för att bli sjuk.
Ärftliga sjukdomar som
orsakas av dominanta gener
f = frisk vikande gen
Den skadade genen är dominant.
Då räcker
det att få genen från en av
föräldrarna för att bli sjuk.
Könsbundet arv
Man ska ha 46 kromosomer.
De flesta mutationer är skadliga.
bytas ut, läggas till, tas bort eller byta plats.
Då måste barnet få genen från båda föräldrarna för att bli sjuk.
Då räcker det att få genen från en av föräldrarna för att bli sjuk.
Könsbundet arv betyder att det är en skada i en könskromosom.
Därför ärver man en sjukdom. Blödarsjuka är en sjukdom med könsbundet arv.
Färgblindhet är en annan sådan sjukdom
Blödarsjuka
Genen
för blödarsjuka finns i X-kromosomen och är vikande.
En
flicka har könskromosomerna XX.
Därför är det nästan inga flickor som får blödarsjuka.
En
pojke har könskromosomerna XY.
Sjukdomar kan bero på både
arv och miljö
Diabetes och hjärtinfarkt kan bero både på arv och miljö.
Man
kan ha arvsanlag för att lätt få diabetes.
Sjukdomen kan komma om man äter
för mycket socker.
Man
kan ha arvsanlag för att lätt få hjärtinfarkt.
Risken för att bli sjuk ökar
om man röker.
Man kan bli sjuk om man ofta är i rum med tobaksrök.
Allergier
kan också bero både på arv och på miljö.
Därför ärver man en sjukdom. Blödarsjuka är en sjukdom med könsbundet arv.
Färgblindhet är en annan sådan sjukdom
Blödarsjuka
Därför är det nästan inga flickor som får blödarsjuka.
Diabetes och hjärtinfarkt kan bero både på arv och miljö.
Sjukdomen kan komma om man äter för mycket socker.
Risken för att bli sjuk ökar om man röker.
Man kan bli sjuk om man ofta är i rum med tobaksrök.
BI ÅK9 GENETIK GENOMGÅNG SID 384-393
Genteknik
Genteknik innebär att studera och förändra gener.
Forskarna kan flytta gener från en cell till
en annan.
Man kan skapa organismer med
helt nya egenskaper.
Hybrid-DNA-teknik
Hybrid-DNA-teknik är att man klipper ut en gen från DNA-molekylen hos en organism.
Sen klistrar man in genen i DNA-molekylen hos en annan organism.
Man
kan tillverka läkemedel genom att lägga mänskliga gener i bakterier.
Tillväxthormon
är ett exempel på ett sådant läkemedel.
Sen lägger man genen i en bakterie.
Man låter bakterien föröka sig så att den blir fler.
Sen tar man
ut tillväxthormon från bakterierna.
Genteknik kan också användas för att göra insulin mot diabetes.
Genterapi
Genterapi
betyder att man byter en skadad gen mot en frisk gen.
Gentester
Gentester är att undersöka generna för att se ärftliga
sjukdomar.
Genkartor
På
en genkarta kan man se bokstäverna i DNA-molekylen och var i DNA-molekylen som
de olika generna sitter.
Målet är att hitta, förhindra och behandla sjukdomar.
Man använder genkartor för att forska om vad olika gener gör.
Genetiska fingeravtryck
Med
ett genetiskt fingeravtryck kan man spåra brottslingar, undersöka vem som är
pappa till ett barn eller identifiera döda personer.
Kloning
Kloning är att man skapar individer som är genetiskt identiska
med varandra.
Fåret
Dolly var det första däggdjuret som man lyckades klona.
1 Man
tog bort cellkärnan med DNA från en äggcell från ett får.
2 Sedan
satte man in cellkärnan med nytt DNA från en kroppcell från ett annat får X i
den tomma äggcellen.
3 Man lät äggcellen med nytt DNA dela på sig flera gånger så
att de blev flera äggceller.
4 Man
la in äggcellerna i en surrogatmammas livmoder.
5 Surrogatmamman
födde fåret Dolly som hade exakt samma DNA som fåret X. Hon blev en exakt kopia
av fåret X.
Stamceller
Stamceller
kan utvecklas till alla sorter av celler i kroppen.
Växtförädling
Växtförädling
sker genom urval och korsning.
Djuravel
Genom
att låta kor med bra egenskaper para sig med varandra har man fått fram kor som
ger mycket mjölk.
En minskad genetisk
variation
Växtförädlingen
har gjort generna i olika växter är ganska lika.
Bristen på
variation kan göra att en sjukdom slår ut hela skörden.
Genmodifierade växter
Genmodifierade
växter har fått gener från en annan organism.
Sen för man in genen i en växtcell.
Genen med giftet finns nu i alla växtens celler.
Insekter dör om de äter växten.
Djur med nya gener
Man
kan ge nya gener till djur.
Laxen växer snabbare och behöver mindre mat.
Andra exempel på genteknik
Genetiska forskare försöker få bakterier att tillverka plast.
Man kan förändra generna hos växter, till exempel bomull.
Då kan växterna lättare tåla bekämpningsmedel.
Nackdelar med genteknik
Det kan finnas risk för att genmodifierade organismer slår ut andra organismer i ekosystemet.
Kanske kan människor få allergier av genmodifierad mat.
Man kan också fråga sig vilken rätt vi har att förändra genetiska egenskaper hos andra organismer.
Forskarna kan flytta gener från en cell till en annan.
Man kan skapa organismer med helt nya egenskaper.
Hybrid-DNA-teknik är att man klipper ut en gen från DNA-molekylen hos en organism.
Sen klistrar man in genen i DNA-molekylen hos en annan organism.
Tillväxthormon är ett exempel på ett sådant läkemedel.
Sen lägger man genen i en bakterie.
Man låter bakterien föröka sig så att den blir fler.
Sen tar man ut tillväxthormon från bakterierna.
Målet är att hitta, förhindra och behandla sjukdomar.
med varandra.
Fåret Dolly var det första däggdjuret som man lyckades klona.
1 Man tog bort cellkärnan med DNA från en äggcell från ett får.
3 Man lät äggcellen med nytt DNA dela på sig flera gånger så att de blev flera äggceller.
5 Surrogatmamman födde fåret Dolly som hade exakt samma DNA som fåret X. Hon blev en exakt kopia av fåret X.
Stamceller
Växtförädling
En minskad genetisk variation
Bristen på variation kan göra att en sjukdom slår ut hela skörden.
Sen för man in genen i en växtcell.
Genen med giftet finns nu i alla växtens celler.
Insekter dör om de äter växten.
Djur med nya gener
Laxen växer snabbare och behöver mindre mat.
Andra exempel på genteknik
Genetiska forskare försöker få bakterier att tillverka plast.
Man kan förändra generna hos växter, till exempel bomull.
Då kan växterna lättare tåla bekämpningsmedel.
Nackdelar med genteknik
Det kan finnas risk för att genmodifierade organismer slår ut andra organismer i ekosystemet.
Kanske kan människor få allergier av genmodifierad mat.
Man kan också fråga sig vilken rätt vi har att förändra genetiska egenskaper hos andra organismer.
BIOLOGI&KEMI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 186-193
VÄXTHUSEFFEKTEN
Växthuseffekten är att växthusgaser i atmosfären släpper in sol.
Växthusgaserna hindrar värmen från att komma ut igen.Några viktiga växthusgaser är koldioxid och metan.
Glasrutorna i ett växthus fungerar på samma sätt.
Solen kommer in men värmen kommer inte ut.
DÄRFÖR ÖKAR MÄNGDEN KOLDIOXID I ATMOSFÄREN
Djurens förbränning ökar också mängden koldioxid i atmosfären.
Mängden koldioxid ökar om man hugger ner träd.
Då finns det inte så många träd som kan andas in koldioxid.
MER KOLDIOXID GER ÖKAD VÄXTHUSEFFEKT
Växthuseffekten ökar när det blir mer koldioxid i atmosfären.
Hus nära havet kan bli översvämmade.Torra områden på jorden kan bli ännu torrare.
Det kan bli svältkatastrofer i till exempel Afrika.
Det kan bli många stormar och orkaner.
HUR MAN MINSKAR MÄNGDEN KOLDIOXID
Bussen på bilden körs med biogas. Biogas, ved, flis och etanol är exempel på biobränslen.
Biobränslen kommer från växter som andas in koldioxid.
Vi måste minska förbränningen av olja, kol och gas.
Man köra en bil som förbrukar mindre bensin. Man kan spara energi genom att använda energisnåla apparater.
Då behöver man inte köra oljekraftverk lika mycket.
OZON
Ozon har den kemiska beteckningen O3.Ozon i atmosfären skyddar oss från solens farliga UV-strålar.
Vid Nordpolen och Sydpolen är ozonskiktet extra tunt.
Man kallar detta för ozonhål.
Man kan få hudcancer av för mycket ultraviolett strålning.
Freongaser förstör ozonet i atmosfären.Freongaser finns i gamla kylskåp och i sprayburkar.
Gamla kylskåp måste lämnas till återvinning.
Växthusgaserna hindrar värmen från att komma ut igen.
Glasrutorna i ett växthus fungerar på samma sätt.
Solen kommer in men värmen kommer inte ut.
Djurens förbränning ökar också mängden koldioxid i atmosfären.
Mängden koldioxid ökar om man hugger ner träd.
Då finns det inte så många träd som kan andas in koldioxid.
Hus nära havet kan bli översvämmade.
Det kan bli svältkatastrofer i till exempel Afrika.
Det kan bli många stormar och orkaner.
Biobränslen kommer från växter som andas in koldioxid.
Man köra en bil som förbrukar mindre bensin.
Då behöver man inte köra oljekraftverk lika mycket.
Vid Nordpolen och Sydpolen är ozonskiktet extra tunt.
Man kallar detta för ozonhål.
Freongaser förstör ozonet i atmosfären.
Gamla kylskåp måste lämnas till återvinning.
KEMI ÅK9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 194-200
FÖRSURNING PÅ GRUND AV SVAVELDIOXID
Det finns små mängder svavel i olja och kol.
När svavel förbränns bildas svaveldioxid, SO2.
Det bildas svavelsyra, H2SO4 så att regnet blir surt.
Man minskat mängden svavel som finns i oljan.
Man har också blivit bättre på att rena avgaserna från fabrikerna.
FÖRSURNING PÅ GRUND AV KVÄVEOXIDER
Luftens kväve och syre reagerar med varandra inuti bilmotorer. Det bildas då olika kväveoxider.
Kväveoxiderna kommer upp i regnmolnen och gör regnet surt.
VAD FÖRSURNINGEN FÖRSTÖR
Växtplankton i sjöarna dör.
Fiskar och andra djur får då ingen mat.
Nyfödda fiskar, fiskyngel, dör.
Kalkning
Man kan sprida kalk i sjöar för att göra dem mindre sura.
MARKNÄRA OZON
Det bildas ozon när solen skiner på avgaserna från bilar.
Ozon skadar växternas klorofyll och växternas klyvöppningar. Både skogen och växterna som bonden odlar växer då sämre.
ATT MINSKA FÖRSURNING OCH MARKNÄRA OZON
Man kan cykla och gå eller åka tåg och buss i stället för bil.Man kan samåka, det vill säga åka flera personer i samma bil.
Då minskar man mängden kväveoxider och marknära ozon.
FILM 9 MIN AMMONIAKBILAR
ÖVERGÖDNING
Övergödning är att det släpps ut för mycket näringsämnen i sjön. Övergödning kan bero på för mycket avloppsvatten i sjön.
Avloppsvatten innehåller mycket fosfor.
Konstgödsel används på åkrarna för att säden ska växa bättre.
Kväve och fosfor finns i konstgödsel.
När det regnar kommer konstgödsel ut i åar, sjöar och hav.
Då kan det bli övergödning av sjön eller havet.Kväveoxiderna i bilarnas avgaser bidrar också till övergödningen.
Vass växer snabbt i en sjö som har fått för mycket näring.
Sjön kan växa igen av vassen. I en övergödd sjö bildas det mycket döda växter.
Nedbrytarna använder mycket syre för att bryta ner döda växter.
Syret tar slut i botten av sjön.På en sjöbotten utan syre kan bara bakterier överleva. Bakterierna tillverkar giftigt svavelväte.
Vattnet börjar lukta illa och fiskarna flyr.
Syret kan också ta slut på havsbotten.
Under vissa perioder är en tredjedel av Östersjöns botten död.
HUR MAN KAN MINSKA ÖVERGÖDNINGEN
Reningsverk tar bort kväve och fosfor från avloppsvattnet.
Bönderna kan använda mindre konstgödsel.
Man kan inte köra så mycket bil och köra långsammare.
BIOLOGI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 500-502
Globala miljöproblem
Miljöproblem är stora och komplicerade.
Miljöproblemen är globala och det betyder att de påverkar hela jorden.
Om man förbränner mycket fossila bränslen i ett land påverkar det växthuseffekten på hela jorden.
Miljöproblem hänger samman med politik, ekonomi och teknik.
Politiker kan till exempel bestämma att skatten på bensin ska höjas.
Det påverkar människors ekonomi och några väljer då att inte köra bil så mycket.
Att vara rädd om ekosystemtjänsterna
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara en skog, en sjö, ett akvarium, en trädgård eller hela jorden.
Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
Några ekosystemtjänster som vi får från ekosystemet skog är: trä, att binda koldioxid, vacker natur som människor kan vandra i.
Vi måste vara rädda om ekosystemen för att kunna få ekosystemtjänsterna.
Om man är rädd om en skog så kan den ta upp koldioxid och avge syre.
En skog kan också binda jorden så att man slipper jordskred eller bromsa regnvatten så att det inte blir översvämningar.
Hållbar utveckling
En hållbar utveckling betyder att vi idag delar rättvist på jordens resurser utan att förstöra för våra barn och barnbarn. En hållbar utveckling betyder att man skyddar ekosystemtjänsterna och vårdar naturresurserna.
Hållbar utveckling handlar om att vi ska använda jorden, skogen och havet på ett sätt så att vi inte förstör de ekosystemtjänster som jorden, skogen och havet kan ge oss. Alla ska få rent vatten, mat, bostad, sjukvård, utbildning, ett arbete och möjlighet att kunna påverka politiken.
Hållbar utveckling betyder både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Förutom att man inte ska förstöra ekosystemen ska man också ha en frisk ekonomi, demokrati och rättvisa.
Politiker behöver fatta beslut som bidrar till en hållbar utveckling.
Jordens bärförmåga är begränsad
Med jordens bärförmåga menar man hur många människor som kan leva på jordens resurser som mat, vatten, järn och olja.
Jordens bärförmåga är inte hur stor som helst.
År 2050 tror man att det kommer bo ungefär 10 miljarder människor på jorden.
Kommer det då att finnas mat till alla?
Maten räcker till fler om man odlar mer ätbara växter i stället för tobak eller vindruvor och minskar köttproduktionen.
Många människor svälter för att de inte har råd att köpa mat.
Om människor i fattiga länder får en bättre ekonomi kan de äta sig mätta.
En rättvis fördelning av jordens resurser
Det är ofta de fattiga människorna som drabbas hårdast av miljöförstöring som de rikaste människorna orsakat.
Om rika människor åker mycket bil eller flyger mycket så bidrar det till växthuseffekten som kan orsaka torka och svält i fattiga länder.
Det finns teknik och kunskaper för att kunna skapa en hållbar utveckling.
De som har makten i fattiga länder är ofta mycket rika. De måste dela med sig.
De rika länderna måste dela med sig till de fattiga länderna.
Miljölagar
Sveriges miljölagstiftning är samlad i miljöbalken.
I miljöbalken finns miljöregler för hur mycket avgaser som får släppas ut från en skorsten i en fabrik.
Man har också infört miljöavgifter så att det företag som släpper ut mycket avgaser får betala mycket för det.
I EU finns utsläppsrätter för koldioxid. Företag måste betala för hur mycket koldioxid de släpper ut. Mängden utsläppsrätter minskar för varje år.
Det blir hela tiden dyrare att köpa utsläppsrätter.
Teknik som bidrar till en hållbar utveckling
Utvecklingen av elbilar har minskat utsläppen av fossila bränslen.
Man har utvecklat förbränningen i fabriker så att det inte blir så mycket miljöfarliga avgaser.
Att använda lysdioder i stället för glödlampor i hus, bilar och trafikljus sparar mycket energi.
Rekyleffekten
Om en bil inte förbrukar så mycket bensin per kilometer finns risken att den som äger bilen kör mer bil än om det hade varit en bil som förbrukat mycket energi. Rekyleffekten är att den totala förbrukningen av bensin då blir samma som innan.
Miljömärkta varor
Man kan bidra till en hållbar utveckling genom att köpa miljömärkta varor.
Om man inte köper mer mat än man behöver så kommer inte så mycket mat att kastas.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald betyder att det finns många olika växter och djur i ett ekosystem. Det blir bättre pollination i ett ekosystem som har en stor biologisk mångfald. Pollination är att insekter flyger från en växt till en annan för att befrukta växten. Om det finns många olika insekter blir fler växter befruktade.
Miljögifter och mikroplast som släpps ut till exempel i havet kan minska den biologiska mångfalden.
Monokultur är att man i ett ekosystem bara har en sorts växt, till exempel bara granar i en granskog. Ett ekosystem med en monokultur är mycket känsligare för sjukdomar en ett ekosystem med en biologisk mångfald.
Det bildas svavelsyra, H2SO4 så att regnet blir surt.
Man har också blivit bättre på att rena avgaserna från fabrikerna.
Kväveoxiderna kommer upp i regnmolnen och gör regnet surt.
Växtplankton i sjöarna dör.
Fiskar och andra djur får då ingen mat.
Nyfödda fiskar, fiskyngel, dör.
MARKNÄRA OZON
Det bildas ozon när solen skiner på avgaserna från bilar.
Ozon skadar växternas klorofyll och växternas klyvöppningar. Både skogen och växterna som bonden odlar växer då sämre.
ATT MINSKA FÖRSURNING OCH MARKNÄRA OZON
Då minskar man mängden kväveoxider och marknära ozon.
Avloppsvatten innehåller mycket fosfor.
Konstgödsel används på åkrarna för att säden ska växa bättre.
Kväve och fosfor finns i konstgödsel.
När det regnar kommer konstgödsel ut i åar, sjöar och hav.
Då kan det bli övergödning av sjön eller havet.
Sjön kan växa igen av vassen.
Nedbrytarna använder mycket syre för att bryta ner döda växter.
Syret tar slut i botten av sjön.
Vattnet börjar lukta illa och fiskarna flyr.
Syret kan också ta slut på havsbotten.
Under vissa perioder är en tredjedel av Östersjöns botten död.
Bönderna kan använda mindre konstgödsel.
Man kan inte köra så mycket bil och köra långsammare.
BIOLOGI ÅK 9 MILJÖ GENOMGÅNG SID 500-502
Globala miljöproblem
Miljöproblem är stora och komplicerade.
Miljöproblemen är globala och det betyder att de påverkar hela jorden.
Om man förbränner mycket fossila bränslen i ett land påverkar det växthuseffekten på hela jorden.
Miljöproblem hänger samman med politik, ekonomi och teknik.
Politiker kan till exempel bestämma att skatten på bensin ska höjas.
Det påverkar människors ekonomi och några väljer då att inte köra bil så mycket.
Att vara rädd om ekosystemtjänsterna
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara en skog, en sjö, ett akvarium, en trädgård eller hela jorden.
Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
Några ekosystemtjänster som vi får från ekosystemet skog är: trä, att binda koldioxid, vacker natur som människor kan vandra i.
Vi måste vara rädda om ekosystemen för att kunna få ekosystemtjänsterna.
Om man är rädd om en skog så kan den ta upp koldioxid och avge syre.
En skog kan också binda jorden så att man slipper jordskred eller bromsa regnvatten så att det inte blir översvämningar.
Hållbar utveckling
En hållbar utveckling betyder att vi idag delar rättvist på jordens resurser utan att förstöra för våra barn och barnbarn. En hållbar utveckling betyder att man skyddar ekosystemtjänsterna och vårdar naturresurserna.
Hållbar utveckling handlar om att vi ska använda jorden, skogen och havet på ett sätt så att vi inte förstör de ekosystemtjänster som jorden, skogen och havet kan ge oss. Alla ska få rent vatten, mat, bostad, sjukvård, utbildning, ett arbete och möjlighet att kunna påverka politiken.
Hållbar utveckling betyder både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Förutom att man inte ska förstöra ekosystemen ska man också ha en frisk ekonomi, demokrati och rättvisa.
Politiker behöver fatta beslut som bidrar till en hållbar utveckling.
Jordens bärförmåga är begränsad
Med jordens bärförmåga menar man hur många människor som kan leva på jordens resurser som mat, vatten, järn och olja.
Jordens bärförmåga är inte hur stor som helst.
År 2050 tror man att det kommer bo ungefär 10 miljarder människor på jorden.
Kommer det då att finnas mat till alla?
Maten räcker till fler om man odlar mer ätbara växter i stället för tobak eller vindruvor och minskar köttproduktionen.
Många människor svälter för att de inte har råd att köpa mat.
Om människor i fattiga länder får en bättre ekonomi kan de äta sig mätta.
En rättvis fördelning av jordens resurser
Det är ofta de fattiga människorna som drabbas hårdast av miljöförstöring som de rikaste människorna orsakat.
Om rika människor åker mycket bil eller flyger mycket så bidrar det till växthuseffekten som kan orsaka torka och svält i fattiga länder.
Det finns teknik och kunskaper för att kunna skapa en hållbar utveckling.
De som har makten i fattiga länder är ofta mycket rika. De måste dela med sig.
De rika länderna måste dela med sig till de fattiga länderna.
Miljölagar
Sveriges miljölagstiftning är samlad i miljöbalken.
I miljöbalken finns miljöregler för hur mycket avgaser som får släppas ut från en skorsten i en fabrik.
Man har också infört miljöavgifter så att det företag som släpper ut mycket avgaser får betala mycket för det.
I EU finns utsläppsrätter för koldioxid. Företag måste betala för hur mycket koldioxid de släpper ut. Mängden utsläppsrätter minskar för varje år.
Det blir hela tiden dyrare att köpa utsläppsrätter.
Teknik som bidrar till en hållbar utveckling
Utvecklingen av elbilar har minskat utsläppen av fossila bränslen.
Man har utvecklat förbränningen i fabriker så att det inte blir så mycket miljöfarliga avgaser.
Att använda lysdioder i stället för glödlampor i hus, bilar och trafikljus sparar mycket energi.
Rekyleffekten
Om en bil inte förbrukar så mycket bensin per kilometer finns risken att den som äger bilen kör mer bil än om det hade varit en bil som förbrukat mycket energi. Rekyleffekten är att den totala förbrukningen av bensin då blir samma som innan.
Miljömärkta varor
Man kan bidra till en hållbar utveckling genom att köpa miljömärkta varor.
Om man inte köper mer mat än man behöver så kommer inte så mycket mat att kastas.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald betyder att det finns många olika växter och djur i ett ekosystem. Det blir bättre pollination i ett ekosystem som har en stor biologisk mångfald. Pollination är att insekter flyger från en växt till en annan för att befrukta växten. Om det finns många olika insekter blir fler växter befruktade.
Miljögifter och mikroplast som släpps ut till exempel i havet kan minska den biologiska mångfalden.
Monokultur är att man i ett ekosystem bara har en sorts växt, till exempel bara granar i en granskog. Ett ekosystem med en monokultur är mycket känsligare för sjukdomar en ett ekosystem med en biologisk mångfald.
BIOLOGI ÅK7 FOTOSYNTES FÖRBRÄNNING SID 132-139
Fotosyntes
Växterna byggs upp av kolatomer från koldioxid som finns i luften.
Fotosyntes betyder att sätta samman något med hjälp av ljus.
Formeln för fotosyntes:
Koldioxid + vatten + solenergi
--> druvsocker + syre
Det är det gröna färgämnet klorofyll i växterna som gör att växten kan ta vara på solenergin.
Växten använder druvsockret som mat för att få energi.
Växterna kan också tillverka proteiner, fetter och vitaminer.
Förbränning betyder att energin i maten frigörs så att till exempel ett djur blir varmt eller kan röra på sig.
Förbränningen i cellerna kallas cellandning.
Både växter och djur behöver också syre för att förbränningen skall kunna ske.
Formeln för cellandning:
druvsocker + syre -->
koldioxid + vatten + energi
Förbränningen är som fotosyntesen baklänges.
Förbränning = cellandning i djurets celler
Russin innehåller druvsocker och ger kroppen snabbt energi.
Förbränning när något brinner
Om till exempel trä brinner behövs bränsle (cellulosa som är en långa rader av druvsockermolekyler) och syre.
Film om fotosyntesen
BIOLOGI ÅK7 KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146
Kretsloppet av syre och koldioxid mellan växt och djur
Fotosyntes i en grön växt
Förbränning i ett djur
Näringskedja
De gröna växterna kallas producenter.
Djuren kallas konsumenter.
Det är alltid en grön växt, en producent, som är först i näringskedjan.
Nedbrytare
Bakterier, svampar, maskar och insekter kallas nedbrytare.
Kolets kretslopp på en dag
Kolets kretslopp på ett år
Kolets kretslopp på 10 år
Kolets kretslopp på 100 år
Kolets kretslopp på 100 miljoner år
Energiflödet i naturen
Energiförluster i näringskedjan
Näringspyramid
Man kan visa i en näringspyramid att det blir färre och färre djur i näringskedjan. 1000kg växter blir bara 150 kg växtätare.
BIOLOGI ÅK7 EKOLOGI GENOMGÅNG SID 150-157
Ekologi
Ekologi är läran om samspelet mellan växter och djur och deras omgivning.
Ekologi är läran om samspelet mellan växter och djur och deras omgivning.
Ett ekosystem är en avgränsad bit av naturen. Exempel på ekosystem är en sjö, en strand, en skog, en äng, en ö.
Ett ekosystem består av
Levande faktorer
Icke levande faktorer
Ett ekosystem består av
Levande faktorer
Icke levande faktorer
Levande faktorer
Växtsamhället
Djursamhället
Levande faktorer
Växtsamhället
Djursamhället
Icke levande faktorer
Solljus, vatten, temperatur, vind, jord, berggrund, strömmar, salthalt.
Icke levande faktorer
Solljus, vatten, temperatur, vind, jord, berggrund, strömmar, salthalt.
Växtsamhälle
Alla växter i ekosystemet
Växtsamhälle
Alla växter i ekosystemet
Djursamhälle
Alla djur i ekosystemet
Djursamhälle
Alla djur i ekosystemet
Population
Alla individer av samma art i ett ekosystem.
Harpopulationen är alla harar i ekosystemet.
Individ
En hare i ekosystemet
Näringskedja
GRÄS --> HARE --> RÄV
Näringsväv
Hur antalet djur påverkar varandra i en näringsväv
Därför kan en art inte föröka sig hur mycket som helst
När det dör lika många harar som det föds harar har det blivit balans i harpopulationen.
Därför kan en art inte föröka sig hur mycket som helst
När det dör lika många harar som det föds harar har det blivit balans i harpopulationen.
Hur människan kan påverka ett ekosystem
Människor påverkar ekosystem när de jagar djur, fiskar och hugger ner träd. Vi påverkar också ekosystem när vi sprider växter och djur från en världsdel till en annan.
Naturligt urval
De individer som klarar konkurrensen bäst i ett ekosystem överlever och kan föröka sig. De andra dör ut. Att de starkaste överlever kallas naturligt urval.
Ekologisk nisch
Det område i ekosystemet där arten klarar sig bäst.
Exempel 1: Älgen äter löv högt uppe. Haren äter gräs långt nere.
Hur växter anpassar sig för att inte torka utLingon har vax på sina blad. Vaxet gör så att vattnet inte avdunstar så lätt.
Hur djur anpassar sig för att hålla rätt temperatur
Ökenräven har stora öron för att kyla ner kroppen i den varma öknen.
BI 9 UTVECKLINGSLÄRAN GENOMGÅNG S 398-405
Fossil
Fossil är avtryck i berget som man ser av döda växter och djur. Fossil
bildades genom att döda växter och djur bäddades in i slam.
Fossil
i undre berglager måste vara äldre än fossil i övre berglager. När man har studerat fossil har man dragit slutsatsen att livet har utvecklat sig från enklare till mer komplicerade
organismer.
Utvecklingsläran
Charles
Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst” 1859. Darwin menade att
alla arter har samma ursprung.
Utvecklingsläran menar att allt liv har
utvecklats
från enkla encelliga organismer som bakterier
till komplicerade
organismer som människor.
Utvecklingsläran menar att allt liv har utvecklats
från enkla encelliga organismer som bakterier
till komplicerade organismer som människor.
Mutationer
Mutationer
innebär att DNA-molekylen förändras.
Bokstäver kan bytas ut,
läggas till, tas bort eller byta plats.
Mutationer
är för det mesta skadliga för individen.
Bokstäver kan bytas ut, läggas till, tas bort eller byta plats.
Naturligt urval
Naturligt urval är att den starkaste överlever
och kan föröka sig.
Svaga individer dör eller äts upp av fiender.
Harar med långa ben överlever och kan föröka sig.
Harar med korta ben äts upp av räven.
Mikroevolution
Mikroevolution innebär att det utvecklas nya arter som inte är mer komplicerade än den första arten.
Från ett ursprungligt hunddjur har det utvecklats rävar, vargar, prärievargar, och olika hundraser som tax, schäfer och pudel.
Finkar kom till Galapagosöarna utanför Sydamerika.
Fåglarna utvecklades så olika på de olika öarna.
De kan nu inte kan föröka sig med varandra.
I
England fanns en vit fjäril som hette björkmätare.
När det började bli
industriutsläpp blev träden svartare.
Då överlevde de fjärilar som hade
svart färg.
De vita fjärilarna åts upp av fiender.
Efter ett antal år fanns det
flest svarta björkmätare.
Svaga individer dör eller äts upp av fiender.
Harar med långa ben överlever och kan föröka sig.
Harar med korta ben äts upp av räven.
Mikroevolution
Mikroevolution innebär att det utvecklas nya arter som inte är mer komplicerade än den första arten.
Fåglarna utvecklades så olika på de olika öarna.
De kan nu inte kan föröka sig med varandra.
När det började bli industriutsläpp blev träden svartare.
Då överlevde de fjärilar som hade svart färg.
De vita fjärilarna åts upp av fiender.
Efter ett antal år fanns det flest svarta björkmätare.
Makroevolution och släktträd
Grenarna i ett släktträd visar hur arter utvecklats ur andra arter.
Utvecklingsläran säger att en bakterie genom ett stort antal mutationer och naturligt urval
utvecklats till en människa.
En
bakteries totala DNA är en millimeter lång.
En människas totala DNA är över en
meter lång.
Det behövs 30 gener för att skapa
enkla vingar.
Alla 30 generna måste ändras samtidigt.
Annars dör individen på
grund av det naturliga urvalet.
För att ett kräldjur ska bli ett
däggdjur måste 10 000 gener ändras. Sannolikheten för att det skall ske är 1
/ 10140000.
Man har gjort miljontals försök med mutationer på bananflugor. Man har bara fått fram olika bananflugor.
Stora mutationer gör att
bananflugan dör eller inte kan få barn.
En människas totala DNA är över en meter lång.
Det behövs 30 gener för att skapa enkla vingar.
Alla 30 generna måste ändras samtidigt.
Annars dör individen på grund av det naturliga urvalet.
För att ett kräldjur ska bli ett däggdjur måste 10 000 gener ändras. Sannolikheten för att det skall ske är 1 / 10140000.
Stora mutationer gör att bananflugan dör eller inte kan få barn.
BI 9 UTVECKLINGSLÄRAN GENOMGÅNG S 406-410
Big Bang
De
flesta forskare tror att universum föddes för 14 miljarder år sen. Det skedde i en stor
explosion som kallas Big Bang.
Då
bildades enkla grundämnen som väte och helium.
Jordens födelse
Man
tror att solen och jorden bildades för 4,6 miljarder år sen.
Först var det vulkanutbrott och varm flytande lava över jordens yta.
Runt jorden fanns vattenånga, koldioxid, kväve, metan, ammoniak och väte.
Sen sjönk temperaturen och jordytan stelnade.
Vattenångan blev vatten som
fyllde haven.
Vattenångan blev vatten som fyllde haven.
Bildandet av aminosyror och kvävebaser
Stanley
Miller gjorde på 1950-talet ett berömt experiment.
Han lyckades i sitt försök att bilda aminosyror och kvävebaser.
Forskare tror att aminosyror kan ha bildats på detta sätt.
Bildandet av proteiner
Aminosyror används för att
bygga upp proteiner.
Det
finns två typer av aminosyror, vänsterformen och högerformen. Allt levande
består av bara vänsterformen.
Sannolikheten för att en
aminosyra skall ha vänsterformen är 1/2. Sannolikheten för att två aminosyror
skall ha vänsterformen är 1/4.
Alla måste ha vänsterform.
Chansen för det är 0,5 * 0,5 * 0,5 * …… * 0,5 400 gånger.
Han lyckades i sitt försök att bilda aminosyror och kvävebaser.
Forskare tror att aminosyror kan ha bildats på detta sätt.
Det finns två typer av aminosyror, vänsterformen och högerformen. Allt levande består av bara vänsterformen.
Sannolikheten för att en aminosyra skall ha vänsterformen är 1/2. Sannolikheten för att två aminosyror skall ha vänsterformen är 1/4.
Alla måste ha vänsterform.
Chansen för det är 0,5 * 0,5 * 0,5 * …… * 0,5 400 gånger.
Livets uppkomst
Man
tror att kvävebaser slogs ihop till DNA-molekyler i vattenpölar.
En teori är att livet kom hit med en meteorit från rymden.
Kanske började livet i djuphavet eller i underjorden.
En
teori för hur livet uppstod är att regndroppar kom på heta stenar.
De
första cellerna kanske bildades när föregångare till DNA fångades in av fett i
vatten.
En teori är att livet kom hit med en meteorit från rymden.
Kanske började livet i djuphavet eller i underjorden.
En teori för hur livet uppstod är att regndroppar kom på heta stenar.
De första cellerna kanske bildades när föregångare till DNA fångades in av fett i vatten.
Från enkla urceller till flercelliga organismer
De första cellerna hade ingen cellkärna.
De liknade dagens bakterier.
Man
tror att olika typer av bakterier slogs ihop.
De bildade celler med cellkärna,
mitokondrier, och kloroplaster.
Celler
började kunna tillverka socker och syre med fotosyntes.
Organismer som kunde få energi genom förbränning
utvecklades.
Man
tror att flera celler slog ihop sig till flercelliga organismer.
Ett
skikt av ozon som skyddar mot skadligt UV-ljus bildades.
De liknade dagens bakterier.
De bildade celler med cellkärna, mitokondrier, och kloroplaster.
Celler började kunna tillverka socker och syre med fotosyntes.
Organismer som kunde få energi genom förbränning utvecklades.
BI 9 UTVECKLINGSLÄRAN GENOMGÅNG S 411-417
Svampdjur och leddjur
(540-440 miljoner år sen)
Svampdjur
och leddjur med hårt skal fanns i havet.
Fiskar och groddjur (440-330
miljoner år sen)
Fiskar utvecklades.
De var de första ryggradsdjuren.
Man
tror att kvastfeniga fiskar gick upp på land.
De kanske hade lungor att andas med i stället för gälar.
Groddjuren
utvecklades från de kvastfeniga fiskarna.
Växter på land (360-300
miljoner år sen)
Från
början var alla växter i vatten för att överleva.
De var de första ryggradsdjuren.
Man tror att kvastfeniga fiskar gick upp på land.
De kanske hade lungor att andas med i stället för gälar.
Kräldjur (300-200
miljoner år sen)
Kräldjur
började komma.
Dinosaurier och fåglar (200 –145
miljoner år sen)
Dinosaurierna
utvecklades ut kräldjuren.
Blomväxter och bin (145 – 65 miljoner år sen)
Blomväxter och bin som kunde
pollinera dem utvecklades.
Blomväxter och bin som kunde pollinera dem utvecklades.
Katastrofer dödade många växter och djur (65 miljoner år sen)
Man tror att jorden drabbats
av minst fem stora katastrofer. Dinosaurierna och många andra djur och växter dödades.
Däggdjur (65 – 2 miljoner år sen)
Däggdjuren
utvecklades ur kräldjuren.
Aporna
Människan
har enligt utvecklingsläran utvecklats från aporna.
Orangutang, gorilla och schimpans är närmst släkt med
människor.
Människor (2 miljoner år sen
– nu)
Människorna
spred sig över jorden.
Mellanformer saknas i fossilen
Darwin själv sa
”det måste ha
förekommit oändligt många mellanformer,
så varför finner vi dem inte?”
Man har inte hittat mellanformer mellan kräldjur och fåglar.
Aporna
Orangutang, gorilla och schimpans är närmst släkt med människor.
Människorna spred sig över jorden.
”det måste ha förekommit oändligt många mellanformer,
så varför finner vi dem inte?”
Man har inte hittat mellanformer mellan kräldjur och fåglar.
BI 9 UTVECKLINGSLÄRAN GENOMGÅNG SID 418-421
Människans
ursprung
Människans
närmaste släktingar är schimpanser och gorillor.
Australopithecus
Australopithecus var en ungefär 1 meter lång
apliknande varelse.
Homo habilis
Homo habilis var
en förmänniska som kunde tillverka redskap.
Hon
fanns i Afrika.
Homo erectus
Homo
erectus
hade större hjärna och kunde göra upp eld.
Neandertalmänniskan
Neandertalmänniskan utvecklades ur homo erectus
i Europa.
Homo sapiens
Homo
sapiens,
människan, utvecklades i Afrika.
Cro Magnon-människan
Cro Magnon-människan levde i västra Europa.
ARGUMENTERANDE TEXT
Förslag på hur man kan skriva den argumenterande texten
Börja med att sätta + och - vid olika fakta på faktabladet.
Gruppera ihop olika fakta som hör ihop, helst från alla tre sakerna.
Exempel 1:
Papper förnybar +, Plast olja (inte förnybar) -, Aluminium (inte förnybar -)
Exempel 2:
Papper råvara från Sverige, olja utanför Sverige, Bauxit utanför Sverige
Exempel 3:
Papper 12 kJ/g +, Plast 20 - 90 kJ/g -, Aluminium 150 kJ/g -
Sätt några + eller - inom parentes som inte är så viktiga för att säga om en sak är bättre än den andra.
Bestäm dig från dina viktiga + och minus med inringade grupper vilket material som är bäst, till exempel papper.
Förslag på hur man kan skriva den argumenterande texten
- Använd faktabladets fakta som stöd för dina argument.
- Börja med att skriva vilket alternativ du väljer.
- Jämför helst alla tre alternativen!
- Gör många jämförelser mellan de tre materialen
- Skriv en välutvecklad text
1) Skriv en inledning
Angående förslag till förpackningsmaterial för praliner
Jag har fått i uppgift att ge er ett förslag till vilket förpackningsmaterial som ska användas för PralinPrinsessans praliner. Jag föreslår att vi använder pappersförpackningar.
2) Jämför materialen och skriv argument för det du valt.
För första tillverkas papper av trä som är en förnybar resurs.
Plast tillverkas av olja som inte är förnybart och aluminium är inte förnybart.
För det andra kommer största delen av råvaran till papper från Sverige medan olja som används för plast och bauxit som man tillverkar aluminium av måste transporteras till Sverige.
Transporterna kostar pengar och förstör miljön.
För det tredje behövs bara 12kJ för att tillverka ett gram papper medan det behövs 20-90 kJ / g för att tillverka plast och150 kJ / g
för att tillverka aluminium
Dessutom ingår förbränningen av papper i kolatomens kretslopp och bidrar inte till den ökade växthuseffekten men förbränningen av plast gör det.
3) Skriv kort om någon eller några nackdelar med det du valt
En nackdel med papper är att det släpper igenom dofter, luft och vatten medan plast och aluminium inte gör det.
En annan nackdel med papper är att kvaliteten försämras efter ett antal återvinningar medan till exempel aluminium inte får försämrad kvalitet.
4) Sammanfatta
Sammanfattningsvis anser jag att fördelarna för papper är större än nackdelarna varför jag rekommenderar er att välja papper som förpackningsmaterial till PralinPrinsessans praliner.
5) Skriv avsändare
Med vänlig hälsning
Anders Svensson
Källkritik av en vetenskaplig artikel
Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den:
Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
Universitet och högskolor är tillförlitliga.
Nationalencyklopedin är ett officiellt uppslagsverk i Sverige som är en tillförlitlig källa.
Illustrerad vetenskap www.illvet.se är en vetenskaplig tidskrift som är tillförlitlig.
Wikipedia kan vem som helst gå in och redigera i och den är därför inte så tillförlitlig.
Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.
Finns det något datum på sidan?
Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?
Sidans källor
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Hänvisas det till källor?
Står det var textens information kommer från?
I vilket syfte informationen på sidan har skrivits
För att informera om något?
För att presentera fakta?
För att propagera för en åsikt?
För att sälja något?
För att underhålla?
LABORATIONSPLANERING
Sambandet mellan BMI och pulsökning vid fysisk ansträngning
Namn: ____________________________________________ Klass: _________
Fakta om puls
Pulsen är hur många gånger hjärtat slår varje minut. Enheten för puls är antal slag i minuten.
Fakta om BMI
BMI (Body Mass Index) är ett mått på hur mycket man väger i förhållande till hur lång man är.
BMI räknas ut som personens vikt i kilo delat med personens längd i kvadrat.
Normalt BMI ligger mellan 18,5 och 25.
Exempel: En person väger 70 kg och är 1,70 m lång
BMI = 70 / (1,70*1,70) = 24,2.
Problem:
Din uppgift är att jämföra ökningen av pulsen vid fysisk ansträngning
för personer med ett högt BMI jämfört med personer som har ett lågt BMI.
Du ska göra mätningar för 20 personer som alla har olika BMI.
Du ska berätta hur resultatet ska presenteras för att vara så tydligt som möjligt.
Se det bifogade bladet ”Olika sätt som man kan redovisa ett resultat:”
Materiel:
Måttband, personvåg, löpband, stoppur, elektronisk pulsmätare.
Måttbandet visar längden i cm.
När man ställer sig på personvågen (badrumsvågen) ser man vikten i kg.
Ett löpband är något som man springer på när man är på ett gym.
Ett stoppur är en klocka som kan ta tiden i timmar, minuter och sekunder.
En elektronisk pulsmätare sätter man på armen för att läsa pulsen.
Olika sätt som man kan redovisa ett resultat:
Tabell:
Punktdiagram:
Linjediagram:
Stapeldiagram:
Stolpdiagram:
Cirkeldiagram:
LABORATIONSPLANERING
Sambandet mellan BMI och pulsökning vid fysisk ansträngning
FACIT
Utförande:
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg/m2.
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter.
Ta tiden med stoppuret. Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den
elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln
med enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Laborationsutvärdering för sambandet BMI och pulsökning
Namn: __________________________________________ Klass: ___________
1 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg/m2
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 1: ___________________________________________________________________
2 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med
enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 2: ____________________________________________________________
3 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg / m2.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät pulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med enheten kg/m2 och pulsen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 3: ____________________________________________________________
4 Vad är fel i följande punktdiagram?
Svar 4: ____________________________________________________________
Laborationsutvärdering för sambandet BMI och pulsökning
FACIT
1 FACIT: Man har inte skrivit att man ska mäta längden och omvandla till meter.
2 FACIT: Man har inte skrivit att man ska beräkna BMI.
3 FACIT: Man har inte mätt vilopuls och inte beräknat pulsökningen.
4 FACIT: Det finns inga enheter slag / minut för pulsökning och
kg / m2 för BMI.
Australopithecus
Hon fanns i Afrika.
Homo erectus
Homo sapiens
Cro Magnon-människan
Förslag på hur man kan skriva den argumenterande texten
Börja med att sätta + och - vid olika fakta på faktabladet.
Gruppera ihop olika fakta som hör ihop, helst från alla tre sakerna.
Exempel 1:
Papper förnybar +, Plast olja (inte förnybar) -, Aluminium (inte förnybar -)
Exempel 2:
Papper råvara från Sverige, olja utanför Sverige, Bauxit utanför Sverige
Exempel 3:
Papper 12 kJ/g +, Plast 20 - 90 kJ/g -, Aluminium 150 kJ/g -
Sätt några + eller - inom parentes som inte är så viktiga för att säga om en sak är bättre än den andra.
Bestäm dig från dina viktiga + och minus med inringade grupper vilket material som är bäst, till exempel papper.
- Använd faktabladets fakta som stöd för dina argument.
- Börja med att skriva vilket alternativ du väljer.
- Jämför helst alla tre alternativen!
- Gör många jämförelser mellan de tre materialen
- Skriv en välutvecklad text
Angående förslag till förpackningsmaterial för praliner
Jag har fått i uppgift att ge er ett förslag till vilket förpackningsmaterial som ska användas för PralinPrinsessans praliner. Jag föreslår att vi använder pappersförpackningar.
2) Jämför materialen och skriv argument för det du valt.
För första tillverkas papper av trä som är en förnybar resurs.
Plast tillverkas av olja som inte är förnybart och aluminium är inte förnybart.
För det andra kommer största delen av råvaran till papper från Sverige medan olja som används för plast och bauxit som man tillverkar aluminium av måste transporteras till Sverige.
Transporterna kostar pengar och förstör miljön.
För det tredje behövs bara 12kJ för att tillverka ett gram papper medan det behövs 20-90 kJ / g för att tillverka plast och150 kJ / g
för att tillverka aluminium
Dessutom ingår förbränningen av papper i kolatomens kretslopp och bidrar inte till den ökade växthuseffekten men förbränningen av plast gör det.
3) Skriv kort om någon eller några nackdelar med det du valt
En nackdel med papper är att det släpper igenom dofter, luft och vatten medan plast och aluminium inte gör det.
En annan nackdel med papper är att kvaliteten försämras efter ett antal återvinningar medan till exempel aluminium inte får försämrad kvalitet.
4) Sammanfatta
Sammanfattningsvis anser jag att fördelarna för papper är större än nackdelarna varför jag rekommenderar er att välja papper som förpackningsmaterial till PralinPrinsessans praliner.
5) Skriv avsändare
Med vänlig hälsning
Anders Svensson
Källkritik av en vetenskaplig artikel
Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den:
Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
Universitet och högskolor är tillförlitliga.
Nationalencyklopedin är ett officiellt uppslagsverk i Sverige som är en tillförlitlig källa.
Illustrerad vetenskap www.illvet.se är en vetenskaplig tidskrift som är tillförlitlig.
Wikipedia kan vem som helst gå in och redigera i och den är därför inte så tillförlitlig.
Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.
Finns det något datum på sidan?
Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?
Sidans källor
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Hänvisas det till källor?
Står det var textens information kommer från?
I vilket syfte informationen på sidan har skrivits
För att informera om något?
För att presentera fakta?
För att propagera för en åsikt?
För att sälja något?
För att underhålla?
LABORATIONSPLANERING
Sambandet mellan BMI och pulsökning vid fysisk ansträngning
Namn: ____________________________________________ Klass: _________
Fakta om puls
Pulsen är hur många gånger hjärtat slår varje minut. Enheten för puls är antal slag i minuten.
Fakta om BMI
BMI (Body Mass Index) är ett mått på hur mycket man väger i förhållande till hur lång man är.
BMI räknas ut som personens vikt i kilo delat med personens längd i kvadrat.
Normalt BMI ligger mellan 18,5 och 25.
Exempel: En person väger 70 kg och är 1,70 m lång
BMI = 70 / (1,70*1,70) = 24,2.
Problem:
Din uppgift är att jämföra ökningen av pulsen vid fysisk ansträngning
för personer med ett högt BMI jämfört med personer som har ett lågt BMI.
Du ska göra mätningar för 20 personer som alla har olika BMI.
Du ska berätta hur resultatet ska presenteras för att vara så tydligt som möjligt.
Se det bifogade bladet ”Olika sätt som man kan redovisa ett resultat:”
Materiel:
Måttband, personvåg, löpband, stoppur, elektronisk pulsmätare.
Måttbandet visar längden i cm.
När man ställer sig på personvågen (badrumsvågen) ser man vikten i kg.
Ett löpband är något som man springer på när man är på ett gym.
Ett stoppur är en klocka som kan ta tiden i timmar, minuter och sekunder.
En elektronisk pulsmätare sätter man på armen för att läsa pulsen.
Olika sätt som man kan redovisa ett resultat:
Tabell:
Punktdiagram:
Linjediagram:
Stapeldiagram:
Stolpdiagram:
Cirkeldiagram:
LABORATIONSPLANERING
Sambandet mellan BMI och pulsökning vid fysisk ansträngning
FACIT
Utförande:
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg/m2.
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter.
Ta tiden med stoppuret. Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den
elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln
med enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Laborationsutvärdering för sambandet BMI och pulsökning
Namn: __________________________________________ Klass: ___________
1 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg/m2
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 1: ___________________________________________________________________
2 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Låt försökspersonen sitta ner och vila sig 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät sedan vilopulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät arbetspulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Beräkna pulsökningen med formeln pulsökning = arbetspuls – vilopuls.
Anteckna resultatet med enheten antal slag per minut.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med
enheten kg/m2 och pulsökningen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 2: ____________________________________________________________
3 Vad är fel i följande laborationsplanering?
Mät vikten i kg för den första försökspersonen med hjälp av personvågen och anteckna resultatet.
Mät längden i cm med hjälp av måttbandet.
Omvandla längden till meter och anteckna resultatet.
Beräkna BMI med hjälp av formeln massa / (längd * längd) och anteckna resultatet
i enheten kg / m2.
Låt personen springa på löpbandet i en bestämd hastighet i 10 minuter. Ta tiden med stoppuret.
Mät pulsen i antal slag per minut med den elektroniska pulsmätaren och anteckna resultatet.
Gör om samma sak för alla 20 försökspersonerna.
Redovisa resultatet i ett punktdiagram med BMI på x-axeln med enheten kg/m2 och pulsen på y-axeln med enheten antal slag / min.
Svar 3: ____________________________________________________________
4 Vad är fel i följande punktdiagram?
Svar 4: ____________________________________________________________
Laborationsutvärdering för sambandet BMI och pulsökning
FACIT
1 FACIT: Man har inte skrivit att man ska mäta längden och omvandla till meter.
2 FACIT: Man har inte skrivit att man ska beräkna BMI.
3 FACIT: Man har inte mätt vilopuls och inte beräknat pulsökningen.
4 FACIT: Det finns inga enheter slag / minut för pulsökning och
kg / m2 för BMI.
