Biologi år 7

BIOLOGI 7A GROVPLANERING HT 21

 

OBS! LÄS I GROVPLANERINGEN FÖR ATT SE LÄXFÖRHÖR!!

v41 mån 11/10  Intro, Läran om livet, celler, arter                          8-14

v41 tis 12/10     Bakterier, RESIST, INFSJUKD                            18-24

v41 tors14/10    OMLAB FYSIK / Rep Bakterier, (bioteknik)        

v41 tors 14/10   Rep Bakterier, Läxförhör                                    18-24

                            

v42 mån 18/10   Bioteknik, Virus                                                   25-28

v42 tis 19/10      STUDIEDAG   

v42 tors 21/10   Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 1

v42 tors 21/10   Rep Bioteknik, Virus, Läxförhör (NY LF TIS)   25-28

 

v43 mån 25/10  Fotosyntesen, Förbränning                                     132-139

v43 tis 26/10     Fotosyntesen, Förbr, Läxförhör                            132-139

v43 tors28/10   Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 2                          

v43 tors 28/10  Kretslopp, Energi                                                    140-146

                            

v45 mån 8/11   Tusentals sjöar, Havet, Livsmiljö                             164-175

v45 tis 9/11      Kretslopp, Energi, Läxförhör                                  140-146

v45 tors 11/11  Sovmorgon                 

v45 tors 11/11  Samspelet i naturen BLOGFILM (NY LF TIS)     150-157

 

v46 mån 15/11   Syn                                                                             330-332             

v46 tis 16/11     Syn    Läxförhör                                                        330-332

v46 tors 18/11   Vad behöver växter för att trivas? Resultat Grupp 1 + 2             

v46 tors 18/11   Nucleus Green besöker oss (Hållbar utveckling)

 

v47 mån 22/11 Hörsel, lukt, smak, känsel                                         328-335

v47 tis 23/11   Nervsystemet, hjärnan                                                314-317

v47 tors 25/11  Mikroskop delar, mm, rödlök,(vattenpest,lilja) Grupp 1                      

v47 tors 25/11 Hjärnsjukdomar SÖMN,STRESS / OMLÄXF      318-327

 

v48 mån 29/11 Droger, tobak                                                          344-351

v48 tis 30/11    STUDIEDAG

v48 tors 2/12   Mikroskop delar, mm, rödlök,(vattenpest,lilja) Grupp 2 

v48 tors 2/12   OMLÄXFÖRHÖR BI, (FY) / Droger tobak        344-351

 

v49 mån 6/12  Alkohol                                                                     352-355

v49 tis 7/12     Omlab / OMLÄXF BI, (FY) / Alkohol                  358-364

v49 tors 9/12   Omlab / Narkotika                         

v49 tors 9/12   OMLÄXFÖRHÖR BI, (FY) / Narkotika              358-364

                            

v50 mån 13/12 Narkotika                                                                358-364

v50 tis 14/12    Betygsprat, utvärdering

 

 

 

BIOLOGI 7B GROVPLANERING HT 21

 

OBS! LÄS I GROVPLANERINGEN FÖR ATT SE LÄXFÖRHÖR!!

v41 mån 11/10  Intro, Läran om livet, celler, arter (FRE LF 18!)  8-14

v41 ons13/10     OMLAB FYSIK / Rep Bakterier, (bioteknik)        

v41 tors14/10    Bakterier, RESIST, INFSJUKD                          18-24

v41 fre 15/10    Rep Bakterier, Läxförhör                                   18-24

                            

v42 mån 18/10   Bioteknik, Virus                                                 25-28

v42 ons 20/10   Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 1

v42 tors 21/10    Rep Bioteknik, Virus, Läxförhör                     25-28                 

v42 fre 22/10    Fotosyntesen, Förbränning                                 132-139

 

v43 mån 25/10  Fotosyntes, förbränning, (kretslopp, energi)      132-139

v43 ons 27/10   Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 2                          

v43 tors 28/10   Fotosyntesen, Förbr, Läxförhör                        132-139

v43 fre 29/10    Kretslopp, Energi                                               140-146

                            

v45 mån 8/11   Tusentals sjöar, Havet, Livsmiljö                       164-175

v45 ons 10/11    Vad behöver växter för att trivas? Resultat Grupp 1              

v45 tors 11/11   Kretslopp, Energi, Läxförhör                             140-146

v45 fre 12/11    Samspelet i naturen BLOGFILM                        150-157

 

v46 mån 15/11  Syn                                                                       330-332             

v46 ons 17/11    Vad behöver växter för att trivas? Resultat Grupp 2               

v46 tors 18/11   Nucleus Green besöker oss (Hållbar utveckling)

v46 fre 19/11     Syn    Läxförhör                                                330-332

 

 

v47 mån 22/11  Hörsel, lukt, smak, känsel                                 328-335

v47 ons 24/11    Mikroskop delar, mm, rödlök,(vattenpest,lilja) Grupp 1                         

v47 tors25/11    Nervsystemet, hjärnan                                       314-317

v47 fre 26/11    Hjärnsjukdomar SÖMN,STRESS / OMLÄXF 318-327

 

v48 mån 29/11  Droger, tobak                                                     344-351

v48 ons 1/12      Mikroskop delar, mm, rödlök,(vattenpest,lilja) Grupp 2

v48 tors 2/12    Alkohol                                                               352-355

v48 fre 3/12       OMLÄXFÖRHÖR BI, (FY) / Alkohol         344-351

 

v49 mån 6/12    Narkotika                                                          358-364

v49 ons 8/12      Omlab / Narkotika                       

v49 tors 9/12     Omlab / OMLÄXF BI, (FY) / Narkotika       358-364

v49 fre 10/12    OMLÄXFÖRHÖR BI, (FY) / Narkotika       358-364

                            

v50 mån 13/12  Betygsprat, utvärdering

 

 

 

BIOLOGI 7C GROVPLANERING HT 21

 

OBS! LÄS I GROVPLANERINGEN FÖR ATT SE LÄXFÖRHÖR!!

v41 mån 11/10  Intro, Läran om livet, celler, arter                           8-14

v41 tis12/10       Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 1                         

v41 tis 12/10      Bakterier, RESIST, INFSJUKD                            18-24

v41 tors 14/10   Rep Bakterier, Läxförhör                                     18-24

                            

v42 mån 18/10 Bioteknik, Virus                                                      25-28

v42 tis 19/10       STUDIEDAG

v42 tis 19/10     STUDIEDAG    

v42 tors 21/10   Rep Bioteknik, Virus, Läxförhör (NY LF TIS)   25-28

 

v43 mån 25/10  Fotosyntesen, Förbränning                                   132-139

v43 tis26/10      Vad behöver växter för att trivas? Krasse Grupp 2                         

v43 tis 26/10     Fotosyntesen, Förbr, Läxförhör                          132-139

v43 tors 28/10   Kretslopp, Energi                                                140-146

                            

v45 mån 8/11    Tusentals sjöar, Havet, Livsmiljö                        164-175

v45 tis 9/11        Vad behöver växter för att trivas? Resultat Grupp 1               

v45 tis 9/11        Kretslopp, Energi, Läxförhör                           140-146

v45 tors 11/11   Samspelet i naturen BLOGFILM (NY LF TIS) 150-157

 

v46 mån 15/11  Syn                                                                     330-332             

v46 tis 16/11     Vad behöver växter för att trivas? Result. Gr 2                

v46 tis 16/11     Syn    Läxförhör                                               330-332

v46 tors 18/11   Nucleus Green besöker oss (Hållbar utveckling)

 

v47 mån 22/11  Hörsel, lukt, smak, känsel                               328-335

v47 tis 23/11      Mikroskop delar, mm, rödlök,(vattenpest,lilja) Grupp 1                       

v47 tis 23/11     Nervsystemet, hjärnan                                   314-317

v47 tors 25/11   Hjärnsjukdomar SÖMN,STRESS / OMLÄXF 318-327

 

v48 mån 29/11  Droger, tobak / OMLÄXFÖRHÖR BI, (FY)  344-351

v48 tis 30/11     STUDIEDAG  

v48 tis 30/11     STUDIEDAG

v48 tors 2/12     Mikroskop delar, mm, rödlök, Grupp 2, ÖVR: 344-351

 

v49 mån 6/12    Alkohol / OMLÄXF BI, (FY)                            352-355

v49 tis 7/12       Omlaboration  

v49 tis 7/12       Omlab / OMLÄXF BI, (FY) / Alkohol            352-355

v49 tors 9/12     Omlab / OMLÄXF BI, (FY) / Narkotika         358-364

 

v50 mån 13/12  Narkotika                                                           358-364

v49 tis 14/12     Narkotika                                                           358-364

v50 tis 14/12     Betygsprat, utvärdering

 

BIOLOGI ÅR 7 E KRAV

LÄRAN OM LIVET SID 8-14

1  Vad betyder ordet biologi?

     Läran om livet.

2  Vad heter det område av biologin som handlar om 
    hur egenskaper ärvs?

     Genetik.

3  Vad heter det område av biologin som handlar om växter?

     Botanik.

4  Vad heter det område av biologin som handlar om samspelet 
     mellan växter och djur?

     Ekologi.

5   Skriv tre saker som är typiska för organismer.

     De föds, växer, andas, behöver energi, förökar sig, dör.

6   I vilken del av cellen finns arvsanlagen?

     I cellkärnan.

7   Vad heter det gröna färgämne som gör så att växten 
     kan tillverka mat och syre?

     Klorofyll

    

8   Vad menas med en hypotes?

     En gissning.

BAKTERIER SID 18-24

9   Hur förökar sig bakterier?

     De delar sig.

10 Vad kallas runda bakterier?

     Kocker.

11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?

     Nedbrytare.

12 Hur pastöriserar man mjölk?

     Man värmer den så att bakterierna dör.

13 Vad kallas en infektionssjukdom som sprids 
     snabbt till många människor?

     Epidemi.

BIOTEKNIK OCH VIRUS SID 25-28

9   Hur förökar sig bakterier?

     De delar sig.

10 Vad kallas runda bakterier?

     Kocker.

11 Vad kallas bakterier som äter döda växter och djur?

     Nedbrytare.

12 Hur pastöriserar man mjölk?

     Man värmer den så att bakterierna dör.

13 Vad kallas en infektionssjukdom som sprids 
     snabbt till många människor?

     Epidemi.

14 Vad menas med bioteknik?

     Att man använder bakterier och andra mikroorganismer till nyttiga saker.

FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING SID 132-139

15 Skriv tre saker som växterna behöver för fotosyntesen. 

     Koldioxid, vatten och solenergi.

16 Skriv två saker som växterna tillverkar i fotosyntesen.

     Druvsocker och syre.

17 Vad kallas förbränningen i cellerna?

     Cellandning.

KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146

18 Vad kallas de gröna växterna i en näringskedja?

     Producenter.

19 Vad kallas det sista djuret i en näringskedja?

     Toppkonsument.

20 Varför ligger det inte en massa döda lejon på marken?

      Nedbrytare bryter ner dem.

21 Vilka två typer av energi omvandlar djuret 
      den kemiska energin till?

     Värmeenergi och rörelseenergi.

EKOLOGI SID 150-157

22 Ge ett exempel på ett ekosystem.

      En sjö, en skog.

23 Vad kallar man alla individer av samma art i ett ekosystem?

     Population.

24 Skriv en enkel näringskedja med en hare, gräs och en räv.

     Gräs  -> Hare  -> Räv

1    Kunna följande av ögats delar:  
      Hornhinnan, Linsen, Regnbågshinnan, Blinda fläcken
      Senhinnan, Näthinnan, Pupillen, Gula fläcken

2    Veta vad synsinnescellerna heter.

      Stavar och tappar.

3    Veta vad gula fläcken är.

      Det område på näthinnan där det finns flest 
      synsinnesceller.

4    Veta vad de tre hörselbenen heter.

      Hammaren, städet och stigbygeln.

5    Veta var hörselsinnescellerna finns?

      I snäckan.

6     Veta vad nervsystemet består av.

       Hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

7     Veta nerverna heter som skickar signaler från hjärnan 
       till musklerna.

       Motoriska nerver.

8     Kunna tre hjärncentra.

       Rörelsecentrum, känselcentrum, syncentrum, 
       hörselcentrum, talcentrum.

9    Veta vad som menas med hjärndöd.

      Det finns inte några elektriska signaler i hjärnan.

      Det finns inte något blodflöde i hjärnan.

10 Kunna två orsaker till stroke.

     Man har fått en blodpropp i hjärnans blodkärl.

     Man har fått en blödning i hjärnans blodkärl.

FRÖVÄXTER SID 56-59

25 Ge tre exempel på fröväxter.

      Blomväxter, gräs, lövträd.

26 Vad heter blommans honorgan?

      Pistill

27 Vad heter blommans hanorgan?

     Ståndare

28 Vad finns i ståndaren som innehåller en sorts spermier?

     Pollenkorn

FRÖVÄXTER SID 60-66

28 Vad betyder pollinering?

     Att pollen kommer från ståndaren till pistillen.

29 Ge ett exempel på hur pollinering kan gå till.

     En insekt tar med sig pollen från ståndaren till pistillen.

30 Ge tre exempel på hur frön kan spridas.

     Med vinden, på vattnet, med fåglar.

Pedagogisk planering      

År: 7

Ämne: Biologi

Vecka: 41-50 2021

Ämne och arbetsområde

Du kommer att få en introduktion i vad biologi är och biologins olika områden.

Vi kommer att prata om vad som menas med en organism och hur organismer kan delas in i till exempel bakterier och virus, växter och djur.

Det kommer att handla om bakterier, virus och bioteknik.

Vi kommer att studera hur växterna producerar mat i fotosyntesen och förbränningen i människor och djur.

I ekologin pratar vi om näringskedjor, näringsvävar och olika ekosystem.

I anatomin studerar vi ögat, örat, hjärnan och nervsystemet.

Till sist jobbar vi med området droger där vi tar upp tobak, alkohol och narkotika.

Konkretisering av arbetsområdet

Organismer

Djurcellen och växtcellen

Familjer, släkten, arter

Bakterier och hur de gör oss sjuka

Läkemedel mot bakterier

Bioteknik

Virus

Fotosyntes

Cellandning och allmän förbränning

Kretslopp av syre och koldioxid

Näringskedja och närningsväv

Nedbrytare

Kolets kretslopp

Ekologi och ekosystem

Naturligt urval och ekologisk nisch

Näringsrika och näringsfattiga sjöar

Havens ekologi

Ögats delar

Närsynthet, översynthet, ålderssynthet

Örats delar

Bullerskador och öroninflammation

Lukt, smak, känsel

Nervsystemet

Hjärnans delar

Hjärncentra, reflexer, minne

Sjukdomar i hjärnan

Droger, överdos, tolerans, abstinens

Rökning, nikotin, koldioxid, andra gifter

Sjukdomar på grund av rökning

Passiv rökning

Snusning

Olika sorters alkohol

Hur man blir påverkad av alkohol

Skador på kroppen på grund av alkohol

Alkohol, graviditet och bilkörning

Narkotika och beroende av narkotika

Hasch, marijuana, heroin, morfin och opium

Amfetamin, kokain, ecstasy och LSD

Sniffning

Se InfoMentor för mer detaljerad pedagogisk planering.

FILM: ENVIS UTHÅLLIGHET!! (1 MIN)

BI ÅK 7 LÄRAN OM LIVET SID 8-14

Biologi är läran om livet
Biologi handlar om allt levande.
Ordet biologi betyder läran om livet.

I biologi studerar man små bakterier, växter och djur.

Även människor räknas till djuren.

Biologi består av följande områden:

·       Botanik är läran om växterna.

·       Zoologi är läran om djuren.

·       Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur, omgivning.

·       Miljökunskap handlar om miljön och om hur vi påverkar         
        miljön.

·       Medicin är läran om människokroppen och dess sjukdomar.

·       Genetik handlar om hur egenskaper ärvs.

·       Evolutionsläran handlar om hur allt levande utvecklats.

Organismer

Alla levande varelser kallas organismer.

Typiskt för organismer är att de föds, växer, andas, behöver energi, förökar sig och dör.

Alla organismer består av celler. Cellen är livets minsta levande byggstenen.

Bakterier består av en enda cell. En människa består av flera miljarder celler.

Djurcellen

Runt djurcellen finns en tunn hinna som heter cellmembran.

Genom cellmembranet kan olika ämnen passera in i och ut ur cellen.

Innanför cellmembranet finns en vätska som heter cellplasma.

I cellkärnan finns arvsanlagen och det är cellkärnan som bestämmer vad som skall hända i cellen.

Växtcellen 

Växtcellen har också cellmembran, cellplasma och cellkärna.

Utanför cellmembranet finns en hård cellvägg som ger stöd åt växten.

I växtcellen finns ett cellsaftrum som innehåller vatten.

När man vattnar en växt fylls cellsaftrummet med vatten.

I växtcellen finns också korn med det gröna färgämnet klorofyll.

Klorofyllet gör att växten kan tillverka mat och syre med hjälp av solenergi.

Hur man ordnar organismer

Organismer kan delas upp i grupperna

·       Bakterier och virus

·       Alger och urdjur

·       Svampar och lavar

·       Växter  

·       Djur

Familjer, släkten och arter

Svensken Carl von Linné delade på 1700-talet in växter och djur i

familjer, släkten och arter. Denna indelning används än idag.

Det latinska artnamnet består av två delar där den första delen talar om vilket släkte arten tillhör.

Människan har artnamnet Homo sapiens.

Detta betyder att vi tillhör släkten Homo.

För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn.

Hundar kan få barn med varandra. Därför tillhör de samma art.

Hästar och åsnor kan få barn, men deras barn som kallas

mulor och mulåsnor kan inte få barn.  De är sterila.

Hästar och åsnor kan alltså inte få barnbarn.

Därför tillhör de inte samma art.

Vi har gett namn åt 2 miljoner arter, men det finns kanske 10 miljoner.

Ett naturvetenskapligt arbetssätt

I biologin använder man ett undersökande arbetssätt.

Man har ett problem, en fråga som man vill ha svar på.

Sen gör man en hypotes, vilket innebär att man gissar hur något är.

Därefter testar man med experiment om hypotesen stämmer.

Man skriver ner resultat, vad som hände.

Man drar en slutsats, vad man lärde sig av försöket.

I biologin går man också ut i naturen och studerar växter och djur.

En bok med djur kallas fauna.

En bok med växter kallas flora.

BI ÅK 7 BAKTERIER SID 18-24

 

Bakterier

Bakterier finns nästan överallt. De finns i jorden, luften, vattnet och i kroppen. På en millimeter får det plats 1000 bakterier.

Eftersom de är så små kan man bara se dem med mikroskop.

Så små levande varelser kallas mikroorganismer.

En bakterie består av en enda cell som saknar cellkärna.

Olika typer av bakterier

Stavformade bakterier kallas baciller.

Runda bakterier kallas kocker.

Spiralvridna bakterier kallas spiriller.

Hur bakterier förökar sig

Bakterier förökar sig genom att dela sig till två nya bakterier.

På ett dygn kan en bakterie bli flera miljoner bakterier.

Bakterier som nedbrytare

De bakterier som äter döda växter och djur kallas nedbrytare.

Tillsammans med svampar och smådjur bryter bakterierna ner döda växter och djur till jord. Man säger att de döda växterna och djuren förmultnar.

Nyttiga bakterier i kroppen

Nyttiga bakterier sönderdelar maten i magsäcken.

Nyttiga bakterier som finns på vår hud försvarar oss mot infektioner.

Bakterier som gör oss sjuka

Bakterier kan ge oss sjukdomar som halsfluss, lunginflammation, karies, gonorré, salmonella, stelkramp och kikhosta.

En infektionssjukdom är en sjukdom som sprids genom bakterier.

En epidemi är en infektionssjukdom som sprids snabbt till många människor.

Bakterier kan spridas genom hostningar, nysningar och samlag.

Bakterier kan också spridas genom mat eller genom dricksvatten.

Inkubationstiden är den tid det tar från att man har blivit smittad tills att sjukdomen bryter ut.

Bakterier som gör att vi luktar illa

Bakterier i våra tarmar tillverkar gas som luktar illa.

När bakterier äter smuts på vår hud avger de ämnen som luktar illa.

Några infektionssjukdomar

Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av bakterier eller virus.

Delar av lungorna är inflammerade.

Det börjar med en förkylning som blir värre efter 4 – 5 dagar.

Man kan få hosta, feber och svårt för att andas, eller ont när man andas djupt.

Man kan hosta upp slem.

Man kan behandla lunginflammation med antibiotika.

Luftrörskatarr

Luftrörskatarr orsakas ofta av virus och ger hosta.

Luftrörskatarr brukar gå över av sig själv på 2-4 veckor.

Man ska dricka mycket och sova med extra kuddar under huvudet.

Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka orsakas av ett virus och sprids mycket lätt.

Man kan bli illamående, få kräkningar, ont i magen, diarré, feber och huvudvärk.

Det räcker med att vila och dricka tillräckligt mycket, men lite i taget.

Man ska dricka lite vätska i taget, till exempel vätskeersättning som man kan köpa på apoteket. Annars kan man göra vätskeersättning själv med 1 liter vatten, 6 teskedar socker och en halv tesked salt.

Fortsätt sedan försiktigt med mat som är snäll mot magen, till exempel kokt fisk.

Man blir oftast bättre på ett till tre dygn.

Bakterier som gör att vi luktar illa

Bakterier i våra tarmar tillverkar gas som luktar illa.

När bakterier äter smuts på vår hud avger de ämnen som luktar illa.

Bakterier som ger oss hål i tänderna

När bakterier äter gammal mat på tänderna avger bakterierna frätande ämnen som fräter hål på tänderna. Hål i tänderna kallas karies.

Läkemedel mot bakterier

Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier och andra mikroorganismer.

Penicillin är ett antibiotika som man ofta använder mot infektionssjukdomar. Tyvärr har vissa bakterier lärt sig att överleva penicillinet eftersom penicillin används för ofta.

Man kan vaccinera sig mot bland annat kikhosta och stelkramp.

När man vaccinerat sig får man inte sjukdomen även om man blir smittad.

Resistens mot antibiotika

Om vi använder för mycket antibiotika kan bakterierna bli resistenta mot antibiotika.

Resistens mot antibiotika betyder att bakterierna har lärt sig att skydda sig mot antibiotika så att antibiotikan inte kan döda bakterierna.

Därför har läkarna börjat vara mer försiktiga med att skriva ut antibiotika. 

Om du har en liten infektionssjukdom kan det därför hända att läkaren inte ger dig antibiotika även om du vill ha det.

Skydda maten mot bakterier

Kyla i ett kylskåp gör att bakterierna inte förökar sig så snabbt.

Att frysa mat i en frysbox eller frysskåp förhindrar bakterierna från att föröka sig.

När man pastöriserar mjölk så värmebehandlar man mjölken så att bakterierna dör. Då håller den längre.

Mat kan konserveras (läggas i en konservburk) eller vakuumförpackas (plastförpackning där man tagit bort luften).

Man kan också bestråla maten för att döda bakterierna.

Matförgiftning av rå kyckling

Rå kyckling kan innehålla salmonellabakterier som man kan bli mycket sjuk av. Kycklingen måste vara bra stekt.

Knivar, fat och skärbrädor som man har haft rå kyckling på måste rengöras mycket noggrant. 

BI ÅK 7 BIOTEKNIK OCH VIRUS SID 25-28

Bioteknik

Bioteknik är att använda bakterier och andra mikroorganismer till nyttiga saker.

Mjölksyrebakterier ger filmjölk en god smak.

Mjölksyrebakterier tillverkar mjölksyra inuti de stora vita plastpaketen med gräs som skall bli mat till kor.

Bakterier kan användas till att tillverka antibiotika som penicillin och andra läkemedel.

Bakterier kan användas till att tillverka vaccin och tillväxthormon.

Tillväxthormon ger man till mycket korta personer som behöver växa.

Insulin tillverkas av bakterier.

Bakterier kan också användas till att tillverka insulin som man ger till personer som har sockersjuka.

Bakterier renar avloppsvatten i reningsverken. Det är viktigt att inte spola ut giftiga ämnen i avloppet eftersom de giftiga ämnena kan döda de nyttiga bakterierna i reningsverken.

Bakterier kan tillverka metangas ur sopor och avloppsvatten.

Metangas kan användas som bränsle.

Bakterier kan sönderdela olja som läckt ut från båtar.

Virus

Virus är så små att man bara kan se dem med elektronmikroskop som förstorar 100 000 gånger.

Virus kan inte föröka sig själva.

Virus förökar sig inne i levande celler.

Virus sprutar in sina arvsanlag i en cell.

Cellen tvingas att tillverka många nya virus.

Till sist sprängs cellen och alla virus strömmar ut.

Nya celler angrips och vi blir sjuka.

Virus kan göra att man blir sjuk i influensa.

Varje år kommer nya sorters influensaepidemier.

Man kan få hosta, värk och hög feber av influensa.

Man kan vaccinera sig mot influensa.

Virus kan göra så att man får vårtor, munsår, förkylning och aids.

Kroppen måste själv kämpa mot virussjukdomar eftersom antibiotika inte hjälper mot virus.

Man kan vaccinera sig mot influensa, påssjuka och röda hund.

BIOLOGI ÅK7 FOTOSYNTES FÖRBRÄNNING SID 132-139

Fotosyntes

Växterna byggs upp av kolatomer från koldioxid som finns i luften.

Växterna byggs också upp av vatten från marken

Det behövs också solenergi (ljus) för att växterna skall växa.

I fotosyntesen skapar växterna druvsocker och syre.

Fotosyntes betyder att sätta samman något med hjälp av ljus.

Koldioxid och vatten sätts samman med hjälp av solenergi (ljus).

Formeln för fotosyntes:

Koldioxid + vatten + solenergi 

--> druvsocker + syre

Det är det gröna färgämnet klorofyll i växterna som gör att växten kan ta vara på solenergin.

Växten använder druvsockret som mat för att få energi.

Växten använder också druvsockret som byggmaterial för att bygga upp sig själv.

Stärkelse är en kedja av druvsockermolekyler. Växten använder stärkelsen som matförråd för mat som den vill använda senare.

Cellulosa är en ännu längre kedja av druvsockermolekyler.

Cellulosan är byggmaterial som bygger upp trädstammar, grenar och blad.  

Druvsocker, stärkelse och cellulosa kallas för kolhydrater.

Växterna kan också tillverka proteiner, fetter och vitaminer.

För att tillverka proteiner och vitaminer behöver växterna mineralämnen som kväve, fosfor och kalium, men dessa ämnen ingår inte i formeln för fotosyntesen.

Gödsel och växtnäring innehåller sådana ämnen.

                                                                                       

Förbränning

Både växter och djur behöver druvsocker som mat för att få energi.

Växten tillverkar sitt eget druvsocker.

Djur får druvsocker genom att äta växter.

Förbränning betyder att energin i maten frigörs så att till exempel ett djur blir varmt eller kan röra på sig.

Förbränningen i cellerna kallas cellandning.

Vid förbränningen delas druvsocker sönder till koldioxid och vatten.

Energin i sockret omvandlas till rörelseenergi och värmeenergi.

Både växter och djur behöver också syre för att förbränningen skall kunna ske.

Formeln för cellandning:

druvsocker + syre --> 

koldioxid + vatten + energi

Förbränningen är som fotosyntesen baklänges.

Förbränning = cellandning i djurets celler

Druvsocker som djuret äter och syre som djuret andas in förbränns i djurets celler.

Djuret andas ut koldioxid och vatten och får värmeenergi och rörelseenergi.

Russin innehåller druvsocker och ger kroppen snabbt energi.

Potatis måste först brytas ner till druvsocker innan kroppen kan ta upp energin från potatisen.

Förbränning när något brinner

Om till exempel trä brinner behövs bränsle (cellulosa som är en långa rader av druvsockermolekyler) och syre.

När något brinner skapas koldioxid, vatten och värmeenergi.

Film om fotosyntesen

BIOLOGI ÅK7  KRETSLOPP OCH ENERGI SID 140-146

Kretsloppet av syre och koldioxid mellan växt och djur

Fotosyntes i en grön växt

Växten andas in koldioxid CO₂ och andas ut syre O₂.

Förbränning i ett djur

Djuret andas in syre O₂ och andas ut koldioxid CO₂.

Näringskedja

De gröna växterna kallas producenter.

De producerar, tillverkar mat till djuren i fotosyntesen.

Djuren kallas konsumenter.

De konsumerar, äter växterna.

  

Växter och djur bildar tillsammans en näringskedja.

Det är alltid en grön växt, en producent, som är först i näringskedjan.

Konsumenterna heter förstahandskonsument, andrahandskonsument , tredjehandskonsument, och så vidare.

Det är alltid en toppkonsument som är sist i näringskedjan.

Pilarna pekar vilken väg maten tar. Blåbäret kommer in i musens mage. Musen kommer in i ormens mage och så vidare.

Nedbrytare

Bakterier, svampar, maskar och insekter kallas nedbrytare.

De bryter ner döda växter och djur.

Därför ligger det inte en massa döda lejon i Afrika även om lejonen är toppkonsumenter.

Nedbrytarna bryter ner växterna och djuren till koldioxid och vatten som växterna sen kan ta upp.

Kolatomerna går runt i ett kretslopp från producent till konsument, toppkonsument, nedbrytare och tillbaka till producent.

Kolets kretslopp på en dag

Växten andas in koldioxid i fotosyntesen.

Samma växt andas ut koldioxid i sin egen cellandning.

Kolets kretslopp på ett år

Växten andas in koldioxid i fotosyntesen.

En mus äter upp växten och andas sedan ut koldioxid.

Kolets kretslopp på 10 år

Växten andas in koldioxid i fotosyntesen.

En hare äter växten och en räv äter haren.

När räven dör bryter en mask ner räven till koldioxid och vatten.

Kolets kretslopp på 100 år

Ett träd andas in koldioxid i fotosyntesen.

Man sågar ner trädet efter 100 år och eldar upp det.

När man eldar bildas det koldioxid.

Kolets kretslopp på 100 miljoner år

För 100 miljoner år sedan fanns det växter som andades in koldioxid.

De döda växterna blev olja.

När man eldar oljan i till exempel en fabrik så bildas koldioxid.

Energiflödet i naturen

Växterna får solenergi från solen.

Växterna tillverkar druvsocker som är kemisk energi.

När djuret äter växterna får djuret kemisk energi.

I djuret blir den kemiska energin rörelseenergi och värmeenergi.

All energi omvandlas förr eller senare till värmeenergi som strålar rakt ut i rymden.

Energiförluster i näringskedjan

När en hare äter gräs är det bara 15% av energin som fanns i gräset som bygger upp harens kropp. Resten, 85%, försvinner som rörelseenergi och värmeenergi i haren.

Näringspyramid

Man kan visa i en näringspyramid att det blir färre och färre djur i näringskedjan. 1000kg växter blir bara 150 kg växtätare.

150 kg växtätare blir bara 22 kg rovdjur.

BIOLOGI ÅK7 EKOLOGI GENOMGÅNG SID 150-157

Ekologi
Ekologi är läran om samspelet mellan växter och djur och deras omgivning.

Ekosystem

Ett ekosystem är en avgränsad bit av naturen. Exempel på ekosystem är en sjö, en strand, en skog, en äng, en ö.

Ett ekosystem består av
Levande faktorer
Icke levande faktorer

Levande faktorer
Växtsamhället
Djursamhället

Icke levande faktorer
Solljus, vatten, temperatur, vind, jord, berggrund, strömmar, salthalt.

Växtsamhälle 
Alla växter i ekosystemet

Djursamhälle
Alla djur i ekosystemet

Population

Alla individer av samma art i ett ekosystem.

Harpopulationen är alla harar i ekosystemet.

Individ

En hare i ekosystemet

Näringskedja

GRÄS     -->           HARE     -->            RÄV 

Näringsväv

Hur antalet djur påverkar varandra i en näringsväv

Titta på näringsväven här ovanför.

Om antalet rävar minskar så ökar antalet möss och ormar, för det är inte så många rävar som äter upp dem. Då blir ugglorna fler, för de får mer möss och ormar att äta.

Film How Wolves change rivers

https://m.youtube.com/watch?v=ysa5OBhXz-Q

Balans i en population

Mat, vatten, boplatser, ljus och partners att föröka sig med tar slut.
Därför kan en art inte föröka sig hur mycket som helst
När det dör lika många harar som det föds harar har det blivit balans i harpopulationen.

Hur människan kan påverka ett ekosystem

Människor påverkar ekosystem när de jagar djur, fiskar och hugger ner träd. Vi påverkar också ekosystem när vi sprider växter och djur från en världsdel till en annan.

Naturligt urval

De individer som klarar konkurrensen bäst i ett ekosystem överlever och kan föröka sig. De andra dör ut. Att de starkaste överlever kallas naturligt urval.

Ekologisk nisch

Det område i ekosystemet där arten klarar sig bäst.

Exempel 1: Älgen äter löv högt uppe. Haren äter gräs långt nere.

Exempel 2: Tallen lever på torra höjder eller blöta marker.

Granen lever på näringsrika sluttningar.

Hur växter anpassar sig för att inte torka ut

Lingon har vax på sina blad. Vaxet gör så att vattnet inte avdunstar så lätt.

Barrträd som gran och tall har också ett lager av vax på sina barr så att vattnet inte ska avdunsta.

Lövträd som björk har inga blad på vintern. Då behöver de inte så mycket vatten när marken är frusen.

Hur djur anpassar sig för att hålla rätt temperatur

Ökenräven har stora öron för att kyla ner kroppen i den varma öknen.

Fjällräven har små öron för att inte förlora värme i det kalla klimatet.

BIOLOGI ÅK7 EKOLOGI GENOMGÅNG SID 164-175

SJÖAR

I Sverige finns det över 100 000 sjöar.

Det finns näringsrika och näringsfattiga sjöar.

Det är berggrunden och jordarna runt sjön som gör att sjön blir näringsrik eller näringsfattig.

NÄRINGSRIKA SJÖAR

I en näringsrik sjö finns det mycket växtplankton, fisk och fåglar.

Det brukar vara åkrar runt näringsrika sjöar.

Gödsel från åkrarna läcker ut i sjöarna och då kan de växa igen för att de får för mycket näring.

NÄRINGSFATTIGA SJÖAR

Det finns inte så mycket fiskar i en näringsfattig sjö som i en näringsrik sjö, men det finns lite gädda och abborre.

Det brukar vara barrskog runt näringsfattiga sjöar.

Vattnet i en näringsfattig sjö är ofta brunfärgat från barrskogen.

  

SJÖARNAS TEMPERATUR

Vatten som har temperaturen 4 grader är tyngst och lägger sig längst ner i sjön.

Därför är is som har temperaturen 0 grader lättare än vatten som är 4 grader. Isen lägger sig längst upp.

Om is hade följt fysikens lagar och varit tyngre än vatten så hade isen lagt sig på botten av sjön. Då hade växterna på sjöbottnen dött och fiskarna inte fått någon mat.

På sommaren ligger vatten som har temperaturen 4 grader längst ner.

Därför kan man känna att det finns en gräns mellan varmt vatten längst upp och kallt vatten längst ner i sjön. Gränsen mellan varmt och kallt vatten kallas språngskikt.

På hösten och våren blandas vattnet runt i sjön när vattnet är 4 grader både uppe och nere. Då kan friskt syrerikt vatten komma ner till sjöbotten. Näringen från sjöbotten kommer samtidigt upp i sjön.

  

HAV

Två tredjedelar av jorden är hav.

Salthalten i haven är i genomsnitt 3,5%.

Nära floder och isberg är salthalten lägre.

Havet som ligger öster om Sverige heter Östersjön.

Många älvar (stora floder) rinner ut i Östersjön och därför är salthalten mycket lägre i Östersjön än i Atlanten. Allra lägst är salthalten längst upp i norra Östersjön.

Saltvatten med en salthalt under 2,5% kallas bräckt vatten.

I Östersjön är vattnet bräckt.

Eftersom vattnet är bräckt finns det inte så många växter och djur i Östersjön som det finns i Atlanten. Många växter och djur behöver antingen riktigt salt vatten eller vatten som inte alls är salt.

Sillen i Östersjön kallas strömming och är mindre än sillen i Atlanten.

Stora delar av havsbotten i Östersjön är syrefria. Syrerikt vatten kommer inte ner till havsbotten. De grunda sunden mellan Sverige och Danmark gör att det inte kan komma in så mycket syrerikt vatten från Atlanten.

En stor del av havsbottnarna i Östersjön är döda vissa år. Då finns det inga växter på dem och då får inte fiskarna någon mat. När det stormar kommer det ner nytt syre till havsbotten så att växter kan leva där igen.

I varma länder avdunstar vattnet från havet och då blir salthalten större. I varma länder utvinner man salt genom att låta vatten avdunsta i bassänger.

ETT MINSKAT ANTAL ARTER AV VÄXTER OCH DJUR

Människan utrotar växtarter och djurarter i en allt snabbare takt.

Då minskar den biologiska mångfalden, det vill säga antalet olika arter. Om en art försvinner i ett ekosystem så påverkar det också andra arter.

Nästan all skog i Sverige är odlad. Alla träd i sådana skogar är av samma sort och är planterade samtidigt. I en sådan odlad skog finns det färre arter än i en naturskog med olika träd som fått växa i fred.

Vissa skogar är skyddade och har blivit nationalparker.

Nära ekvatorn finns de tropiska regnskogarna. En stor del av alla världens växtarter och djurarter finns i regnskogarna. Man hugger ner stora delar av regnskogarna för att få virke, för att göra plantager eller för att ha boskapsfarmer. Då kan ett stort antal arter försvinna. Regnskogarna är också viktiga för att tillverka syre.

I jordbruket odlar man nuförtiden stora åkrar med en enda sorts växt, till exempel vete eller raps. En sådan odling av bara en enda sorts växt kallas en monokultur. I en monokultur finns det inte plats för en massa olika växter och djur.

Korallreven i varma hav innehåller många olika växter och djur.

Korallreven skadas av oljeutsläpp, miljögifter och av ett allt varmare klimat. Då kan flera arter försvinna från korallreven.

BI7 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG SID 330-332

Ögats delar

Hornhinnan

Hornhinnan bryter ljusstrålarna lite.

Pupillen

Pupillen är ett hål i regnbågshinnan som ljusstrålarna passerar.

När det är mörkt är pupillen stor för att släppa in mycket ljus.

Vid starkt ljus blir pupillen liten.

Linsen

Linsen bryter ljusstrålarna.

När vi ser på något som är långt bort är linsen smal.

När vi ser på något som är nära är linsen tjock.

Glaskroppen

Glaskroppen är en genomskinlig gelékula som fyller ut ögat.

Näthinnan

På näthinnan finns synsinnescellerna stavar och tappar.

Tappar kan se färger när det är ljust.

Stavar kan bara se svartvitt, också om det är ganska mörkt.

Gula fläcken

Gula fläcken är ett område på näthinnan där man ser skarpast.

Blinda fläcken

Blinda fläcken är det område i ögat där synnerven går ut. 
Där finns det inga synsinnesceller. 
Därför kan man inte se med blinda fläcken.

Synnerven

Synnerven leder elektriska impulser till syncentrum i hjärnan. 

Närsynthet

Närsynthet betyder att ögat är för långt.
Med en konkav lins kan man få en skarp bild på näthinnan.

  

Översynthet

Översynthet betyder att ögat är för kort.

Med en konvex lins kan man få en skarp bild på näthinnan.

Ålderssynthet

Vid ålderssynthet har ögat svårt för att göra linsen tjockare.
Man behöver då läsglasögon för att se på nära håll.

Grå starr

Vid grå starr är linsen grumlig. 
Man kan då operera bort linsen och sätta in en konstgjord lins.

BI7 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG SID 328-329, 333-335

Örat

Ytterörat

Ytterörat fångar upp ljudvågorna.

Hörselgången

Hörselgången leder ljudvågorna vidare till trumhinnan.

Trumhinnan

Ljudvågorna får trumhinnan att svänga fram och tillbaka.

Hörselbenen

Hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln förstärker ljudet.

Snäckan

Hörselsinnescellerna i snäckan som omvandlar ljud till nervimpulser.

Hörselnerven

Nervimpulserna går genom hörselnerven till hjärnan.

Bullerskador

Sinnescellerna i örat skadas av att man lyssnar på för starkt ljud.
Man måste då leva med en sämre hörsel för resten av sitt liv.

Man kan också få tinnitus av för starkt ljud.
När man har tinnitus piper det i öronen hela tiden.

Man kan använda öronproppar för att skydda sig mot tinnitus.
Man kan också låta bli att lyssna på musik med för stark volym.

Öroninflammation

Öroninflammation beror på bakterier eller virus i mellanörat.  Man kan behandla öroninflammation med antibiotika.

Lukten

Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del.

Man lägger märke till nya dofter.
Efter att ha luktat på något länge märks inte lukten så mycket.

Smaken

Smaksinnescellerna finns i smaklökarna på tungan.

Smaklökarna kan känna smakerna sött, surt, salt, beskt, umami.

Smaken umami påminner om buljongsmak.

Lukten påverkar också hur något smakar. 
Man tror man äter äpple om man äter potatis och luktar på äpple. 

Känseln

Känselkropparna finns i huden.
De kan reagera på värme, kyla, beröring, tryck och smärta. 

BIOLOGI ÅK7 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG S 314-317

FILM OM HJÄRNAN

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. 
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.

Motoriska nerver skickar signaler från hjärnan till musklerna.

Sensoriska nerver skickar signaler från t.ex. ögat till hjärnan.

Nervceller

Nervsystemet består av nervceller.

Nervsystemet skickar meddelanden i kroppen med nervimpulser.
Nervimpulser är svaga elektriska strömmar.

Kopplingspunkterna mellan olika nervceller heter synapser.
Synapserna kan också sitta på en muskel. 

Muskeln drar ihop sig om det kommer en nervsignal.

  

Hjärnan

Hjärnan skyddas av skallbenet som fungerar som hjälm.

Hjärnans delar heter storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Storhjärnan

Hjärnbarken är ytterst i storhjärnan.

I hjärnbarken finns alla nervcellkropparna.

Nervcellkropparna tänker, kommer ihåg och styr musklerna.

Storhjärnans halvor och hjärnbalken

Vänster hjärnhalva har hand om logik, matematik och språk.

Höger hjärnhalva har hand om kreativitet, musik och bilder.

Hjärnbalken är en kabel som kopplar ihop hjärnhalvorna.

Lillhjärnan

Lillhjärnan ligger i hjärnans bakre del.

Lillhjärnan sköter balansen och gör kroppens rörelser mjuka. 

Hjärnstammen

Hjärnstammen ligger längst ner i hjärnan.

Hjärnstammen styr andning, temperatur, blodcirkulation, sömn. 

BIOLOGI ÅK7 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG 318-327

Hjärncentra

Ett hjärncentra är ett område i storhjärnan med en viss uppgift. 

·       Rörelsecentrum styr våra rörelser.

·       Känselcentrum tar hand om känseln.

·       Syncentrum tar hand om synen.

·       Hörselcentrum tar hand om hörseln.

·       Talcentrum styr talet.

Medfödda och inlärda reflexer

De reflexer som alla har när de föds kallas medfödda reflexer.

Smärtreflexen och sugreflexen är medfödda reflexer.

Att cykla är exempel på en inlärda reflexer. 
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.

Reflexer

En reflex är en rörelse som görs utan att hjärnan bestämt det.

Smärtreflexen fungerar så här:

1  Man sticker sig på en kaktus.

2  Känselceller i handen registrerar smärta.

3  Sensoriska nerver leder smärtimpulsen till ryggmärgen.

4  Ryggmärgen kopplar smärtimpulsen till motoriska nerver.

    5  (Ryggmärgen kopplar impulsen till hjärnan.)

    6  Motoriska nerver leder direkt impulser till musklerna.

    7  Musklerna drar undan handen.

    8  Man rör inte kaktusen längre.

Det är ryggmärgen som bestämmer att handen ska dras bort.

Minnet

Man tror att minnet är utspritt över hela storhjärnan.

I korttidsminnet kommer man ihåg det man tänker på just nu.

I långtidsminnet finns kunskaper, språk och vad man  gjort förut.

Några sätt att undersöka hjärnan och nerverna

Datortomografi är att man tar bilder av tunna skivor av hjärnan.

EEG innebär att man mäter de elektriska signalerna från hjärnan.

Hjärndöd

En person är hjärndöd när det inte finns elektriska signaler och inget blodflöde i hjärnan. 
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.

Slaganfall / Stroke

Slaganfall eller stroke innebär att man får en 
blodpropp eller en blödning i hjärnans blodkärl. 
Man kan bli förlamad eller få svårt att prata.

Migrän

Migrän är kraftig huvudvärk ofta tillsammans med illamående. 

Hjärnskakning

Man kan få hjärnskakning om man får ett slag mot huvudet. 
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund. 
Den som fått hjärnskakning får inte somna.

Dyslexi

Dyslexi innebär att man har svårigheter att läsa och skriva.

                                                                               

Depression

Depression innebär att man känner sig mycket ledsen.
Depression kan beror på att det finns för lite av signalämnen i hjärnan. Sådan depression kan botas med läkemedel.

Ryggmärgsskador

Om man bryter nacken eller ryggen kan nervbanor slitas av.

Då kan man bli förlamad och förlora känseln. 
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är. 

BI7 TOBAK ALKOHOL NARKOTIKA GENOMGÅNG 344-351

Droger

Narkotika och alkohol är några exempel på droger.

När man tar droger blir storhjärnan bedövad.

Då gör man saker som man inte skulle gjort annars.

En människa som är full kan lätt bli aggressiv och slåss.

Belöningsämnen

Hjärnan släpper ut belöningsämnen som får oss att må bra.
Hjärnan gör det när vi ansträngt oss och gjort något bra.

Droger är konstgjorda belöningsämnen.

När man fått en drog vill man bara ha mer och mer.

Då har man blivit beroende av drogen och kan inte sluta.

Dos och överdos

Den mängd man tar av drogen kallas dos.

Överdos är när man tar en livsfarlig mängd av drogen.

Kroppens tolerans för drogen ökar. 

Man måste ta mer och mer av drogen för att få samma effekt.

Problem när man slutar ta drogen kallas abstinens.

Personer som slutar ta drogen kan få ångest, illamående, smärtor. 

Rökning

I Sverige dör 30 personer om dagen på grund av rökning.

Var tredje rökare kommer att dö av sin rökning.

Det finns 4000 farliga ämnen i tobaksrök.

40 av ämnena i tobaksröken kan ge cancer.

Nikotin i tobak

I tobaken finns nikotin som är ett mycket starkt gift.

Nikotinet skapar ett starkt beroende som gör det svårt att sluta röka.

Blodkärlen dras samman så att blodet inte kommer fram så bra.

Då måste hjärtat pumpa fortare. 
Blodtrycket höjs.

Koloxid i tobaksrök

Våra celler behöver syre som transporteras ut genom blodet.

Koloxiden från rökningen kommer ut i blodet.
Därför finns det mindre plats för syret. 
Då får cellerna mindre syre.
Man orkar mindre och får dålig kondition.

Andra sjukdomar som kan orsakas av rökning

Flimmerhåren in luftstrupen förstörs.
Då får man lättare smuts och slem i lungorna. 
Med smuts och slem i lungorna blir man lättare sjuk.

Man kan få cancer i strupen och lungorna.

Ämnena i tobaken förs ut med blodet.
Då kan man också få cancer i njurar, livmoder och urinblåsa.

Man kan få blodpropp, hjärtinfarkt och hjärnblödning. 
Man kan få lungemfysem.
Det betyder att lungblåsorna förstörs och att man får svårt att andas.

Passiv rökning

Man kan få skador av att andas in andras tobaksrök.

Det kallas för passiv rökning.

                                               









                                                        

Snusning

Även snus innehåller nikotin.

Snusaren får i sig mer nikotin än rökaren.

Man kan få tandskador och tandlossning.

Det finns risk för muncancer.

Risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning ökar.

FILM   TOBAK SNUS OCH NIKOTIN 11 MIN 

Hittas på skolbibliotek.malmo.se

BI7 TOBAK ALKOHOL NARKOTIKA SID 352-355

Olika sorters alkohol

Etanol är den alkohol som finns i sprit, vin och öl.

Etanol tillverkas från till exempel vindruvor, säd eller potatis.

Metanol kallas också för träsprit.

Man kan bli blind eller dö om man dricker metanol.

Hembränd sprit kan innehålla metanol.

Promille

Koncentrationen av alkohol i blodet mäts i promille.

En promille alkohol är att det finns 1 ml alkohol / liter blod.

En liten person med en liten blodvolym blir mer berusad än en stor person även om de dricker precis lika mycket.

Hur man blir påverkad av alkohol

0,2 promille: Sämre reaktionsförmåga och döms för rattfylleri.

0,5 promille: Man blir högljudd och stökig.

1,0 promille: Man pratar sluddrigt och blir trög och långsam.

1,5 promille: Man får svårt att hålla balansen.

2,0 promille: Man får svårt att gå och att prata.

4,0 promille: Man andas långsamt och kan bli medvetslös.

Mer än 4 promille: Man kan dö.

Hur mycket man blir påverkad av alkohol

Detta bestämmer hur mycket man blir påverkad av alkohol:

Hur mycket alkohol man dricker.

Hur många procent alkohol det finns i drycken. 
Sprit innehåller många procent alkohol.

Hur mycket man väger. 

En liten person kan inte dricka så mycket.

Skador på kroppen om man dricker alkohol

Hjärnan och nervsystemet skadas av alkohol.

Levern och bukspottkörteln skadas.

Det finns risk för att man får sockersjuka.

Hjärtat fungerar sämre.

Man kan få oro, ångest och psykisk sjukdom. 

Andra följder av att använda alkohol

Risken för våld och misshandel ökar om man är berusad.

Man kan förlora sitt arbete och bli arbetslös.

Man kan förlora sin familj.

Man kan förlora sina vänner.

Man kan bli vräkt från sin bostad.

Alkohol och graviditet

Fostret kan få hjärnskador så att det blir svårt att lära sig saker.

Alkohol och medicin

Använd aldrig värktabletter och sömnmedel med alkohol! 
Man kan få svåra skador, bli medvetslös och dö!

Alkohol och trafik

Drick inte alkohol innan du ska köra bil! 
Du kan döda eller skada någon om du är berusad. 

Du kan dömas för rattfylleri om du har mer än 0,2 promille alkohol.

BI7 TOBAK ALKOHOL NARKOTIKA SID 358-364 

Narkotika

Om man prövar narkotika är det lätt att bli beroende.
Då har man mycket svårt för att sluta.

En person som är beroende av narkotika kallas narkoman.

Narkotika får bara användas inom sjukvården.

All annan användning är olaglig och kan ge hårda straff.

Det är olagligt att ge bort, sälja, köpa, ha och använda narkotika.
Det är också olagligt att tillverka, förpacka och transportera.

Hasch och marijuana

Hasch och marijuana kommer från cannabisväxtens växtsaft.

Man röker hasch och marijuana.

Man kan bli trött och glömsk eller bli våldsam.

Man kan få panik, känna sig jagad och få hallucinationer.
Haschrökning kan ge värre lungskador än tobaksrökning.

Det finns stor risk för att man fortsätter med t.ex. heroin.

Heroin, morfin och opium

I sjukvården kan man ge morfin som smärtstillande medel.
Man blir lugn, dämpad, slö och likgiltig av heroin. 
Man blir lätt förslummad och socialt utslagen. 
Om man använder andras sprutor kan man lätt få hiv.

Amfetamin

Amfetamin är ett vitt pulver.
Amfetamin kan ätas, sniffas eller sprutas in i blodet.

Man blir snabb, rastlös, otålig, elak, kall, aggressiv och våldsam.

Hjärtat kan slå jättefort och helt plötsligt stanna.

Man kan få leverskador, HIV, gulsot och lungskador.       

Kokain

Kokain ser ut som snöflingor.

Kokain kan ätas, sniffas, rökas eller sprutas in i blodet.

Man blir snabbt mycket beroende av kokain. 

Man kan få hallucinationer, förföljelsemani och skräckkänslor.

Hjärtat kan slå mycket fort och stanna helt plötsligt. 

Blodkärl kan brista. 

Man kan bli elak, känslokall och våldsam. 

Ecstasy

Man får en känsla av att orka länge och uppleva allting intensivt. Det finns stor risk att bli överhettad, uttorkad, överansträngd. Efteråt blir man mycket trött och nedstämd.

Man får hallucinationer. 
Man ser, hör och känner saker som inte finns. 
Det finns stor risk för själsliga och fysiska skador.
Flera personer har dött efter att ha använt ecstasy.

LSD

Man får hallucinationer. 
Det finns stor risk för själsliga och fysiska skador.

Färg, form och känselintryck förändras. 

Man kan få farliga personlighetsförändringar resten av livet.

Sniffning

Att sniffa är att andas in ångor från till exempel sprayflaskor.

Det är vanligt att den som sniffar blir yr och kräks.

Sniffaren kan drunkna i sina egna spyor.

Hjärnan, levern och njurarna skadas.

Man kan bli medvetslös och dö direkt av att hjärtat stannar.

FILM SKOLBIBLIOTEK FAKTA DROGER LAGEN

BI ÅK 7 FRÖVÄXTER SID 56-59

Fröväxter

Fröväxterna sprider sig med frön.

Blomväxter, gräs, lövträd och barrträd är fröväxter.

Barrträd som gran och tall har kottar med frön i.

Fröväxternas kärl transporterar vatten och socker

I trädets rötter, stam, grenar och blad finns kärl.

Kärl är rör som leder vattnet från rötterna ut i bladen.

I bladen tillverkar trädet socker.

Sockret åker genom kärl ut i trädets alla delar.

Växtfamiljer:  Korgblommiga växter

Korgblommiga växter har småblommor som sitter ihop i en korg.

Prästkragen har en gul blomkorg med vita kronblad runt.

Växtfamiljer: Flockblommiga växter

Flockblommiga växter har småblommor i en flock.

Moroten är en flockblommig växt.

Växtfamiljer: Ärtväxter

Ärtväxter har småblommor med speciell form.

Rödklöver är ett exempel på en ärtväxt.

Blommans delar

En blomma har stora kronblad.

Under kronbladen sitter gröna foderblad.

Honorganet heter pistill och sitter ofta i mitten.

Pistillens märke sitter längst upp på pistillen.

Längst ner på pistillen finns fröämnet med äggcellen.

Runt fröämnet finns fruktämnet som kan bilda en frukt.

Hanorganen kallas ståndare.

I ståndarna finns pollenkorn som innehåller en sorts spermier.

 Film om blomman

BI ÅK 7 FRÖVÄXTER SID 60-66

Pollinering med insekter

Pollinering är att pollen kommer från ståndaren till pistillen. 

Då befruktas blomman.

Det är ofta insekter som sköter pollineringen.

De lockas till blomman av de vackra kronbladen.

Andra typer av pollinering

Många träd och gräs sprider pollen med vinden.

Självpollinering är att pistillen pollineras av 
blommans egna pollenkorn. 

Vete, havre och korn har självpollinering.

Befruktningen ger frön och frukter

I pollenkornet finns en sorts spermier.

En spermie befruktar en äggcell och ett frö bildas. 

Pistillens fruktämne växer till en frukt runt fröet.

Hur frön sprids

En del frön sprids med vinden.

Maskrosens frön sprids med vinden.

Frön från trädet al bildar små kottar som flyter på vattnet.

Frön från blåbär och rönnbär kan spridas med fåglar.

Frön från till exempel kardborre kan fastna i pälsen på djur.

Hur ett frö blir en växt

När fröet gror bildar det först rötter.

Sen kommer en stam och de första gröna hjärtbladen.

Hjärtbladen kan sedan tillverka mat till växten.

BI ÅK 7 FANTASTISKA DJUR SID 72-74 

Ryggradsdjur

Ryggradslösa djur

Nässeldjur 
Svampdjur
Tagghudingar
Maskar
Blötdjur 
Leddjur 

Leddjur

Leddjur är den vanligaste djurgruppen.

Insekter, kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar är leddjur.

Yttre befruktning
Fiskar och groddjur har yttre befruktning.

Det betyder att spermier och ägg möts i vattnet utanför djuren.

Inre befruktning
Däggdjur, fåglar och kräldjur har inre befruktning.

Det betyder att spermier och ägg möts inne i honans kropp.

Däggdjuren föder ungar. Fåglar och kräldjur lägger ägg.

Jämnvarma djur
Fåglar och däggdjur är jämnvarma. 
Kroppstemperaturen är samma om det är varmt eller kallt ute. 

Växelvarma djur
Fiskar, kräldjur och groddjur är växelvarma.
De ändrar sin kroppstemperatur.

BI ÅK 7 INSEKTER SID 88-92 

Insekter

Ungefär 75% av alla djur är insekter.

Insekterna flyger bra och har spridits över hela världen.

Insekternas delar

Alla insekter har 6 ben. 

Kroppen består av ett huvud, en mellankropp och en bakkropp.

Insekternas andning

Insekter har inga lungor. 
Luften pumpas in genom öppningar i sidan av bakkroppen. 
Luften förs genom tunna rör till luftsäckar i bakkroppen. 

Insekternas sinnen

Insekter kan ha fasettögon och punktögon.

Fasettögonen består av flera hundra små ögon.

Fasettögonen kan uppfatta rörelser.

Punktögonen ger en tydligare bild än fasettögonen.

Antenner kan uppfatta beröring, temperatur, fuktighet och dofter. 

Fullständig förvandling från ägg till vuxen

Fjärilar, skalbaggar, bin, myror, humlor, getingar, flugor och myggor har fullständig förvandling från ägg till vuxen.

Äggen och spermierna möts inne i fjärilens kropp.

Efter befruktningen lägger honan ägg.

En larv kommer ut ur ägget.

När larven blivit stor bildar den en puppa med ett hårt skal.

Larven förvandlas fullständigt till en fjäril inuti puppan.

När fjärilen är färdig går puppan sönder och fjärilen kommer ut.

Ofullständig förvandling från ägg till vuxen

Gräshoppor, sländor, bladlöss och skinnbaggar har ofullständig förvandling från ägg till vuxen.

Äggen och spermierna möts inne i gräshoppans kropp.

Efter befruktningen lägger honan ägg.

En larv kommer ut ur ägget.

Larven som kläcks ur ägget kallas nymf. 
Nymfen byter hud flera gånger. 
För var gång nymfen byter hud blir den mer och mer lik en vuxen. 

Sociala insekter

Myror, bin, humlor och getingar är sociala insekter.

De har olika arbetsuppgifter.
Myrsoldaterna skyddar myrstacken från fiender.

Arbetarna matar honorna och larverna.

Honorna lägger ägg.

Nyttiga insekter

Silkesfjärilen tillverkar silkestrådar som man kan väva tyg av.

Humlor och bin pollinerar fruktträd.

Bin tillverkar honung.

Nyckelpigor äter bladlöss.

Onyttiga insekter

Hårlöss sätter sig i håret och gör att det kliar.

Skalbaggar förstör träd i skogen.

Insekter angriper växter på åkrarna.

Flugor sprider sömnsjuka 
Myggor sprider malaria. 

BI ÅK 7 FISKAR SID 93-96

Benfiskar

Benfiskar och har ett hårt skelett av ben.

Sill, abborre, gädda, torsk och lax är benfiskar.

Broskfiskar

Broskfiskar har ett mjukt skelett av brosk.

Hajar och rockor är broskfiskar.

  

Fiskarnas sinnen

De flesta fiskar har bra syn.

De har också bra lukt och smak. 
En del fiskar hör bra.

Fiskar har ett sidolinjeorgan på sidan av kroppen.
Med det kan de som kan känna tryckförändringar i vattnet.
Du upptäcker de saker som rör sig.

Hur fiskarna rör sig

Fiskarna rör sig genom att röra kroppen från sida till sida.

De använder fenorna för att simma framåt, svänga och bromsa.

De använder simblåsan för att flytta sig mellan olika djup. 

Hur fiskarna andas

Fiskar andas genom att ta in vatten genom munnen.

Vattnet passerar fiskens gälar som tar upp syret ut vattnet.

Fiskens delar

Fiskens delar:

A          Ryggfena

E          Simblåsa

H          Hjärna

M          Gälar

N           Hjärta

O          Magsäck

R           Lever

S           Bukfenor

U          Analfenor

V          Stjärtfenor

Fiskarnas förökning

Honan lägger ägg i vattnet. 
Äggen kallas rom.

Hanen sprutar mjölke med spermier över äggen.

Ur en del ägg kläcks små fiskar som kallas yngel.

film1 om hajar

film2 om hajar

BI ÅK 7 FÅGLAR SID 102-105

Fåglar

                            Hussvala

Fåglar är de enda ryggradsdjur som kan flyga.

                        Struts

Strutsar och pingviner kan inte flyga.

Pingviner simmar med sina vingar.

De stora fjädrarna som fåglarna flyger med kallas vingpennor.

Fåglarna ruggar varje år. Då byter de sina gamla fjädrar mot nya.

Hur fåglar är byggda för att kunna flyga.

Fåglar har kraftiga flygmuskler.

De har ett lätt och ihåligt skelett.

Luften som fåglarna andas kommer först till lungorna (röd), sen till luftsäckarna (blå och grön) och sist tillbaka till lungorna. 

På så sätt får fåglarna tillräckligt med syre för att orka flyga.

Luftsäckarna gör att fåglarna blir lättare.

Fåglarna har flera magar för att få ut extra mycket energi från maten för att orka flyga.

Mer om hur fåglar är byggda

Fåglarna ser och hör bra.

De är jämnvarma och deras kroppstemperatur är drygt 40 grader.

Fåglar som behöver simma har simhud mellan tårna.

                                  Havsörn

Rovfåglar har vassa klor för att kunna fånga andra djur som de vill äta.

Fågelhanar sjunger och har vackra färger för att locka till sig honor.

Fågelhonor lägger ägg. De ligger på äggen tills de kläcks och det kommer ut en fågelunge. Man säger att fågelhonorna ruvar äggen.

Flyttfåglar och stannfåglar

                    Kanadagäss

Flyttfåglar som lövsångaren och sädesärlan flyger till varmare länder på vintern. Stannfåglar som talgoxen och blåmesen stannar i Sverige.

FILM: ÖRNAR

BI ÅK 7 DÄGGDJUR SID 108-111

Däggdjur

Alla däggdjur dricker mjölk från sina mammor.

Man säger att ungarna diar mjölk från sina mammor.

Ordet dägga betyder samma sak som dia.

Däggdjuren är jämnvarma. De svettas om temperaturen är för hög.

Däggdjur som lever där det är kallt har ofta päls.

Valar har tjockt underhudsfett som heter späck som skyddar mot kyla.

När det är kallt och lite mat kan vissa djur som fladdermöss gå i dvala. Det betyder att de sover med sänkt temperatur.

Björnar sover en djup vintersömn med normal kroppstemperatur.

Däggdjuren delas in i kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur.

Kloakdjur

Kloakdjur finns i Australien. Näbbdjuren är kloakdjur.

De lägger ägg.

Ungarna diar sina mammor och därför är kloakdjuren däggdjur.

Urin, avföring och spermier kommer ut ur samma öppning som kallas kloak.

Pungdjur

Kängurun och koalan är pungdjur. De finns i Australien.

Ungarna föds outvecklade efter ungefär en månad.

De ligger i en hudficka som kallas pung på mammans mage.

Där diar de mamman tills de är tillräckligt gamla för att klara sig själva.

Moderkaksdjur

Hundar, hästar, lejon och människor är moderkaksdjur.

Ungen utvecklas i livmodern inne i honans kropp.

Ungen får näring och syre genom en slang som heter navelsträng.

Navelsträngen går mellan ungen och en moderkaka som sitter fast på livmoderns vägg.

Människan är ett däggdjur med en välutvecklad hjärna och en upprätt gång. Människan kan använda händerna till andra saker än att gå med.

Tack vare att människan kunnat bygga bostäder, ordna uppvärmning och göra kläder kan människan nu bo över hela jorden.

Däggdjur i havet

Sälar och valar är däggdjur som lever i havet. De andas med lungor och måste upp till ytan för att andas.

BI ÅK 7 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG SID 218-221

Detta är en förkortad kurs för år 7, resten av sexualkunskapen kommer i år 8.

Mannens könsorgan

Testiklarna tillverkar spermier.

Pungen är en påse av hud som de två testiklarna ligger i.

Bitestiklarna lagrar spermierna.

Sädesledaren leder spermierna till prostatakörteln.

Sädesblåsan tillverkar sädesvätska.

Prostatakörteln tillverkar sädesvätska.

Urinröret transporterar sädesvätska eller urin.

Penis förs in kvinnans slida vid samlaget.

Ollonet stimuleras under samlaget.

Svällkropparna fylls med blod när mannen får stånd.

Förhuden är huden som ligger i ett veck utanpå ollonet.

Mannens hygien

Det är viktigt att göra rent under förhuden varje dag.

Kvinnans könsorgan

Äggstockarna tillverkar ägg varje månad

Äggledartrattarna fångar upp ägget från äggstocken

Äggledarna leder ägget till livmodern. 
Befruktningen sker i äggledarna.

Livmodern. I livmodern ligger fostret under graviditeten.

Slidan. Penis förs in i slidan vid samlaget.

Klitoris är känslig för beröring och stimuleras under samlaget.

Inre blygdläpparna och yttre blygdläpparna är utanför slidan.

Kvinnans hygien

Kvinnor bör tvätta sig dagligen med mild tvål.
Kvinnor bör inte tvätta sig eller torka sig bakifrån och fram.
Annars kan tarmbakterier från avföringen infektera könsorganen. Kroppen sköter själv att hålla rent inne i slidan.

Omskärelse

Manlig omskärelse innebär att förhuden tas bort.

Kvinnlig omskärelse är att klitoris eller blygdläpparna tas bort.

Kvinnlig omskärelse kan också vara att blygdläpparna sys ihop.

Kvinnlig omskärelse är olaglig i Sverige.

Pojkars utveckling under puberteten

Testiklarna tillverkar det manliga könshormonet testosteron.

Testiklarna tillverkar spermier.

Penis växer.

Det kommer hår runt könsorganen.

Rösten blir mörkare (målbrottet).

Det bildas skägg.

Pojken får fet hy (acne) med finnar och pormaskar.

Pojken blir längre.

Flickors utveckling under puberteten

Äggstockarna tillverkar det kvinnliga könshormonet östrogen.

Äggstockarna tillverkar ägg.

Menstruationen börjar.

Det kommer hår runt könsorganen.

Brösten växer.

Flickan får fet hy (acne) med finnar och pormaskar.

Flickan blir längre. 

Menstruation

Varje månad får kvinnor mellan ungefär 12 och 50 år menstruation.

Menstruation innebär att en del av livmoderslemhinnan blöder ut.

Kvinnor kan få ont eller få dåligt humör när de har mens.

Mensskydd och menshygien

En tampong förs in i slidan och suger upp blod.

Det är viktigt att kvinnan byter tampongen ofta.
Det är också viktigt att inte använda tampong på natten.
Man kan få tampongsjuka om man har tampong på natten.
Då kan man få hög feber, kräkningar, diarré och ont i huvudet.

Kvinnan kan använda en binda i stället för en tampong.

Det finns särskilda nattbindor som är extra stora.

BIOLOGI ÅK 7 SEXUALKUNSKAP SID 229-231

Detta är en förkortad kurs för år 7, resten av sexualkunskapen kommer i år 8.

SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR

Man kan få sexuellt överförbara sjukdomar om man har sex med en smittad person. Sexuellt överförbara sjukdomar kallas också könssjukdomar.

Det allra bästa sättet för att skydda sig mot könssjukdomar är att bara hålla sig till en enda sexualpartner. 
Kondom är ett bra skydd mot könssjukdomar.

  

KLAMYDIA

Klamydia orsakas av en bakterie 

Man märker ofta inte att man har klamydia.

Man kan få flytningar och klåda i underlivet.
Det kan svida när man kissar.

Både mannen, kvinnan och barnet kan få ögoninfektion.

Man kan bli steril av klamydia. 
Steril betyder att man inte kan få barn.

Klamydia kan botas med antibiotika.

KONDYLOM

Kondylom är Sveriges vanligaste könssjukdom 
Kondylom orsakas av virus. 
Man får vårtor på könsorganen som kliar och svider.

Kondylom kan i vissa fall ge livmodercancer.

Kondylom behandlas med en frätande vätska eller opereras bort.

GENITAL HERPES

Genital herpes orsakas av virus.

Man får vätskefyllda blåsor könsorganen som kliar och gör ont.

Blåsorna torkar ut och blir sår.

Det finns en viss risk att barnet skadas vid förlossningen.

Genital herpes kommer tillbaka flera gånger om året 
Sjukdomen är obotlig.

GONORRÉ

Gonorré orsakas av bakterier.

Man kan få flytningar som luktar illa.
Det kan svida när man kissar. 
Man kan ha gonorré utan att märka något.

Man kan bli steril av gonorré.

Gonorré kan botas med antibiotika.

SYFILIS

Syfilis orsakas av bakterier.

Ibland märker man inte att man är smittad.

Man kan få svårläkta sår på könsorganen.
Man kan få utslag över hela kroppen.

Syfilis kan orsaka svåra hjärnskador och skada hjärtat.

Om kvinnan har syfilis kan fostret skadas under graviditeten.

Syfilis kan botas med antibiotika.

AIDS

AIDS är förkortning för Acquired ImmunoDeficiency Syndrome

(Förvärvat immunbristsyndrom).

AIDS orsakas av ett virus som heter HIV 

(humant immunbrist virus).

HIV-viruset finns i blod, sädesvätska och slidsekret.

 

HIV smittar vid sexuellt umgänge genom samlag och analsamlag.

Narkomaner kan smittas genom att använda varandras sprutor.

HIV kan smitta från mor till dotter vid graviditeten.

Man kan dö i t.ex. cancer eller lunginflammation.

Om man fått klamydia eller gonorré är det lättare för att få AIDS.

Det finns ingen medicin som botar AIDS.

TIPS FÖR ATT UNDVIKA KÖNSSJUKDOMAR

A  Abstinence.  Avhållsamhet. 

                          Vänta med sex tills du hittat din livspartner.

B  Be faithful.   Var trofast till en enda sexualpartner.

C  Condom.       Använd kondom.

SMITTSKYDDSLAGEN

Om du misstänker att du blivit smittad av klamydia, gonorré, syfilis eller AIDS måste du gå till läkare för undersökning och berätta vem du har haft sex med. Undersökningen och behandlingen är gratis.

Om man tror att man blivit smittad med någon könssjukdom kan man få en undersökning gratis hos en hudläkare, på en ungdomsmottagning eller på en SESAM-mottagning (SESAM betyder SEx och SAMlevnad).

 

BI ÅK 7 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG S 227-228

Detta är en förkortad kurs för år 7, resten av sexualkunskapen kommer i år 8.

Kondom

Kondomen ser ut som en avlång påse av gummi.
Man trär på kondomen när penis är styv. 
Kondomen fångar upp spermierna.

Kondomen bör sitta på under hela samlaget.

När man drar ut penis efter samlaget ska man hålla fast kondomen.
Annars kan kondomen stanna kvar inne i slidan.

Kondom är det enda preventivmedel som skyddar mot de flesta infektioner som kan överföras vid samlag.

BI8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG S 212-215, 225-226

Detta är en förkortad kurs för år 7, resten av sexualkunskapen kommer i år 8.

PORNOGRAFI

Pornografi är sexuellt upphetsande filmer och bilder.

Porr ger felaktiga bilder av hur kvinnor och män ska se ut.

Pornografiska bilder är ofta förbättrade i bildbehandlingsprogram.

Personerna ser vackrare ut än de är i verkligheten.

Man kan bli missnöjd med sin egen kropp.
Man kan bli missnöjd med sin partners kropp.
Porr kan få kvinnor att bli som saker som bara kan användas.

BARNPORNOGRAFI

Barnpornografi innebär att man tittar på bilder av nakna barn.

Det är olagligt att ha barnpornografi i sin dator. 
Polisen spårar upp dem som har barnpornografi.
De som har barnpornografi i sin dator blir åtalade.

SEX OCH ALKOHOL

Om man är berusad kan man kan bli lurad till att ha sex. 

Det är lättare att glömma att använda preventivmedel. 

Män kan bli impotenta. (Penis blir inte styv)

Sinnesceller blir bedövade om man är berusad.
Då njuter man mindre av sex.

VÅLDTÄKT

Våldtäkt innebär att tvinga någon till samlag som inte vill.

Våldtäkt är olagligt och kan ge fängelsestraff.

Kvinnor kan tänka på att inte gå hem ensamma sent på natten.
De kan undvika mörka platser som parker när det är mörkt ute. 
Det finns överfalls larm som gör starkt ljud.

 



INCEST

Incest innebär att ha sex en nära släkting.
Det kan vara en förälder som tvingar sitt barn till sex.
Incest är olagligt.

Incest kan ge själsliga sår som kan vara mycket länge.
Den som har sex med barn kallas pedofil.

Prata med någon om du blivit utsatt för incest!
Du kan få hjälp att få incesten stoppad.
Du kan få hjälp med att bearbeta sina själsliga sår.
Du kan ringa till BRIS (Barnens rätt i samhället).