Fysik år 8


FYSIK 8A GROVPLANERING HT 22


v 33 Fre 19/8   Introduktion NO, fysik, pedagogisk planering, upplägg


v 34 Mån 22/8 Optik Genomgång 66-67

v 34 Tis 23/8   Laborationsplanering, gemensam

v 34 Tor 25/8  Optik Läxförhör 66-67

v 34 Fre 26/8   UTVECKLINGSSAMTAL


v 35 Mån 29/8 Optik Genomgång 68-69

v 35 Tis 30/8   Optik Genomgång 70-71

v 35 Tor 1/9    Optik Läxförhör 68-71 

v 35 Fre 2/9    Optik Genomgång 72-76


v 36 Mån 5/9 Arbete Genomgång 2-3

v 36 Tis 6/9 Lab1 speglar linser grupp 1 / Teori grp 2  

v 36 Tor 8/9 Arbete Genomgång 4-6 (ej effekt)

v 36 Fre 9/9 FRILUFTSDAG


v 37 Mån12/9 Arbete Repetition 2-3, 4-6

v 37 Tis 13/9   Lab 1 speglar linser grupp 2 / Teori grp 1

v 37 Tor15/9 Arbete Läxförhör 2-6

v 37 Fre 16/9 Laborationsplanering laboration lutande planet


v 38 Mån 19/9 Informationssökning förberedelsse

v 38 Tis 20/9   Lab 2 lutande planet grupp 1 / Teori grp 2

v 38 Tor 22/9  Informationssökning 1

v 38 Fre 23/9  Informationssökning 2


v 39 Mån 26/9 Magnetism Genomgång 45-48

v 39 Tis 27/9   Lab 2 lutande planet grupp 2 / Teori grp 1

v 39 Tor 29/9   Magnetism Genomgång 49-53

v 39 Fre 30/9   Magnetism Rep, muntl 45-53


v 40 Mån 3/10  Akustik Genomgång 89-91

v 40 Tis 4/10    OMLABORATION

v 40 Tor 6/10   Akustik Läxförhör 89-91

v 40 Fre 7/10   Akustik Genomgång 92-94


v 41 Mån 10/10 Värmelära Genomgång 16-20 / OMLÄXFÖRHÖR

v 41 Tis 11/10   Värmelära Rep16-20, utvärdering / OMLÄXFÖRHÖR

FYSIK 8B GROVPLANERING HT 22


v 33 Fre 19/8  Introduktion NO, fysik, pedagogisk planering, upplägg


v 34 Mån 22/8 Optik Genomgång 66-67

v 34 Tis 23/8   Laborationsplanering, gemensam

v 34 Tor 25/8   Optik Läxförhör 66-67

v 34 Fre 26/8   Optik Genomgång 68-69


v 35 Mån 29/8 Optik Genomgång 70-71

v 35 Tis 30/8   Optik Repetition 68-69, 70-71

v 35 Tor 1/9    Optik Läxförhör 68-71 

v 35 Fre 2/9     Lab1 speglar linser grupp 1 / Teori grp 2  


v 36 Mån 5/9   Optik Genomgång 72-76

v 36 Tis 6/9     Arbete Genomgång 2-3 

v 36 Tor 8/9     Arbete Genomgång 4-6 (ej effekt) 

v 36 Fre 9/9     FRILUFTSDAG


v 37 Mån 12/9 Arbete Repetition 2-3, 4-6

v 37 Tis 13/9   Laborationsplanering laboration lutande planet

v 37 Tor 15/9  Arbete Läxförhör 2-6

v 37 Fre 16/9   Lab 1 speglar linser grupp 2 / Teori grp 1


v 38 Mån 19/9 Informationssökning förberedelsse

v 38 Tis 20/9   Informationssökning 1

v 38 Tor 22/9  Informationssökning 2

v 38 Fre 23/9   Lab 2 lutande planet grupp 1 / Teori grp 2


v 39 Mån 26/9 Magnetism Genomgång 45-48

v 39 Tis 27/9   Magnetism Genomgång 49-53

v 39 Tor 29/9  Magnetism Rep, muntl 45-53

v 39 Fre 30/9   Lab 2 lutande planet grupp 2 / Teori grp 1


v 40 Mån 3/10 Akustik Genomgång 89-91

v 40 Tis 4/10   Akustik Genomgång 92-94

v 40 Tor 6/10  Akustik Läxförhör 89-91

v 40 Fre 7/10   OMLABORATION


v 41 Mån 10/10 Värmelära Genomgång 16-20 / OMLÄXFÖRHÖR

v 41 Tis 11/10  Värmelära Rep16-20, utvärdering / OMLÄXFÖRHÖR

FYSIK 8C GROVPLANERING HT 22


v 33 Fre  19/8  Introduktion och planering, Optik


v 34 Mån 22/8 UTVECKLINGSSAMTAL

v 34 Tis  23/8  UTVECKLINGSSAMTAL

v 34 Ons 24/8  UTVECKLINGSSAMTAL

v 34 Fre 26/8   Optik Genomgång 66-67


v 35 Mån 29/8 Optik Genomgång 68-69

v 35 Tis 30/8  Optik Läxförhör 66-67

v 35 Ons 31/8 Optik Genomgång 70-71

v 35 Fre 2/9   Optik Läxförhör 68-71


v 36 Mån 5/9 Arbete Genomgång 2-3

v 36 Tis 6/9   Lab1 speglar linser grupp 1 / Teori grp 2

v 36 Ons 7/9 Arbete Genomgång 4-6 (ej effekt)

v 36 Fre 9/9  FRILUFTSDAG


v 37 Mån 12/9 Arbete Labplan gemensam, Rep 2-3, 4-6

v 37 Tis 13/9   Lab 1 speglar linser grupp 2 / Teori grp 1

v 37 Ons 14/9 Arbete Läxförhör 2-6

v 37 Fre 16/9   Laborationsplanering laboration lutande planet


v 38 Mån 19/9 Informationssökning förberedelsse

v 38 Tis 20/9   Lab 2 lutande planet grupp 1 / Teori grp 2

v 38 Ons 21/9 Informationssökning 1

v 38 Fre 23/9  Informationssökning 2


v 39 Mån 26/9 Magnetism Genomgång 45-48

v 39 Tis 27/9    Lab 2 lutande planet grupp 2 / Teori grp 1

v 39 Ons 28/9   STUDIEDAG

v 39 Fre 30/9    Magnetism Genomgång 49-53


v 40 Mån3/10   Akustik Genomgång 89-91

v 40 Tis 4/10    OMLABORATION

v 40 Ons 5/10  Akustik Läxförhör 89-91

v 40 Fre 6/10   Akustik Genomgång 92-94


v 41 Mån10/10 Värmelära Genomgång 16-20 / OMLÄXFÖRHÖR

v 41 Tis 11/10  Värmelära Rep16-20, utvärdering / OMLÄXFÖRHÖR


FYSIK ÅR 8 LABORATIONSPLANERING

Laboration: Medelfart


Vilka saker behöver vi för att göra experimentet?

Vad vill vi ha för resultat? Medelfart

Vad behöver mätas? Sträcka Tid

Hur bygger vi experimentet?

Hur ska vi mäta?

Hur får vi noggranna mätningar?

Hur räknar vi ut resultatet?


Namn: Mönsterlösning


Problem:

Hur stor är medelfarten när en vagn rullar ned för en backe?


Hypotes: 


Materiel:

1 bräda, 9 böcker, 1 vagn, 1 linjal, 1 stoppur, 1 miniräknare



Utförande:

Lägg 5 böcker under ena sidan på brädan så att det blir en backe.

Lägg 4 böcker två och två i slutet av backen så att det blir ett stopp.

Mät sträckan i meter med en linjal från startlinjen till slutet av brädan.

Ställ vagnen bakom startlinjen.

Mät tiden för vagnen att rulla från startlinjen till slutet av brädan i sekunder med stoppuret tre gånger.

Beräkna medelvärdet av tiderna (tid 1 + tid 2 + tid 3) / 3 med en miniräknare.

Beräkna medelfarten med miniräknare med formeln medelfart = sträcka / tid. 


Källkritik av en vetenskaplig artikel


Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den: 


Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?

Är det en myndighet?

Är det en organisation?

Är det ett företag?

Är det en privatperson?

Är det någon som kan ämnet?

Är det någon du litar på?


Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.

Finns det något datum på sidan?

Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?


Sidans källor

Finns det någon kontaktinformation?

Verkar texten seriös?

Fungerar länkarna?

Hänvisas det till källor?


I vilket syfte informationen på sidan har skrivits

För att informera om något?

För att presentera fakta?

För att propagera för en åsikt?

För att sälja något?

För att underhålla?





FYSIK ÅR 8 E-KRAV

 

OPTIK

SID 66 – 67:

1  Kunna rita skuggan bakom en linjal enligt figuren här under.



2   Kunna rita hur ljuset reflekteras i en plan spegel enligt figuren här under.




SID 68 – 69:

3  Rita en konkav spegel.

4  Kunna rita hur ljusstrålarna reflekteras i spegeln här under.

5 Ge ett exempel på vad man använder en konkav spegel till.
     Sminkspegel, Rakspegel

6  Rita en konvex spegel.

7 Ge ett exempel på vad man använder en konvex spegel till.   
     Butiksspegel, Backspegel

8    Kunna rita hur en ljusstråle bryts i en vattenyta enligt figuren här under.

SID 70-71:

9  Ge ett exempel på vad man kan använda fiberoptik till.
          Optokablar för datatrafik.
          För att fotografera magsäcken.

10  Rita en konvex lins.



11   Kunna rita hur ljusstålarna bryts i linsen här under.



12  Rita en konkav lins.




SID 72-76:

13  Skriv tre saker som man kan använda laser till.   
          Fartkamera, CD-spelare, laserskrivare

MEKANIK

SID 2-3

1              Veta vilken enhet man använder för kraft.
Newton

2              Veta hur enheten för kraft förkortas.
N

3              Veta vilken enhet man använder för arbete.
Newtonmeter

4              Veta hur enheten för arbete förkortas.
Nm

5              Kunna formeln för beräkning av mekaniskt arbete.
Arbete = kraft * väg

6              Beräkna arbetet om man använder kraften 5N för att lyfta något 2m.
Arbete = kraft * väg = 5N * 2m = 10 Nm

7              Veta vilken enhet som används för energi.
Joule

8              Veta hur enheten för energi förkortas.
J

9              Kunna ge två exempel på energiformer som är mekanisk energi.
Lägesenergi, rörelseenergi

SID 4-5

10           Kunna mekanikens gyllene regel.
Det man vinner i kraft, förlorar man i väg.

11           Kunna ge två exempel på enkla maskiner.
Hävstång, lutande plan.

12           Kunna energiprincipen.
Energi kan varken skapas eller förstöras.
Den kan bara omvandlas i olika former.

SID 6

13           Kunna enheten för effekt.
Watt

14           Veta hur enheten för effekt förkortas.
W

15           Kunna formeln för beräkning av effekt.
Effekt = Arbete / tid

16           Kunna beräkna effekten om man utför arbetet 8J på 2s.
Effekt = Arbete / tid = 8J / 2s = 4W


AKUSTIK

SID 89-91

1   Vad kallar man avståndet mellan två förtätningar i luften?
         Våglängd

2   Hur snabbt rör sig ljud genom luft?
          340 m/s

3   I vilken enhet mäter man frekvens? Skriv hela ordet.
           Hertz

4   Hur förkortas enheten för frekvens?
           Hz

5   Vad menas med ljudnivå?
           Hur starkt ljudet är.

6   I vilken enhet mäter man ljudnivå? Skriv hela ordet.
           decibel

7   Hur förkortar man enheten för ljudnivå?
          dB

8   Om man sätter en svängande stämgaffel på ett bord så svänger bordsskivan
     med och det blir ett starkare ljud. Vad kallas detta fenomen?
          Resonans

9   Vilka frekvenser kan ultraljud ha?
          Frekvenser över 20 000 Hz


MAGNETISM

SID 45-48

1 Vad är skillnaden mellan en permanent magnet och en elektromagnet?
   En permanent magnet är magnetisk hela tiden.
   En elektromagnet är magnetisk när man slår på strömmen.

2 Vad kallas den permanenta magnetens två ändar?
    Sydpol och Nordpol

3 Vad händer om man har två olika magnetändar nära varandra?
   De dras till varandra.

4 Skriv tre saker som man kan använda elektromagneter till.
   Dörrlås.
   Elektrisk motor.
   Ringklocka.

VÄRMELÄRA

SID 16-20

1 Vad händer med ett fast ämne som man värmer upp?
   Den utvidgar sig. (Tar mer plats)

2 Varför spolar man varmt vatten på ett metallock som är svårt att öppna?
   Locket blir större.

3 Vad händer med en vätska som man värmer upp?
   Den utvidgar sig. (Tar mer plats)

4 Skriv en grupp av ämnen som leder värme bra.
   Metaller leder värme bra.

5 Vid hur många grader Celsius kokar vatten?
   100 grader Celsius.

6 Vid hur många grader Kelvin står atomerna helt still?
   0 grader Kelvin.




Pedagogisk Planering

Se InfoMentor för utförligare planering      

År:         8

Ämne:   Fysik

Vecka:   33 - 41 2022


                                                                       
Optik, Mekanik, Akustik,
Ellära och magnetism,
Värmelära

Vad

Arbetsområde

Du kommer att lära dig olika typer av speglar, hur de fungerar och hur ljuset reflekteras i dem. Du kommer också få kunskap om olika typer av linser och hur de fungerar. Du får också lära dig varför saker under vattnet inte verkar vara på den plats som de ser ut att vara på. Vi kommer att prata om fiberoptik och vad det kan användas till.

Du kommer att lära dig hur man beräknar arbetet för att lyfta en vagn till högsta backen på en berg och dalbana och hur stor energi vagnen har när den står där. Du kommer få kunskap om olika energiomvandlingar och om att man inte kan förstöra energi. Vi kommer att studera olika typer av enkla maskiner som sparar kraft.

Du kommer att lära dig om vad ljud är och hur det uppstår. Du kommer också att lära dig skillnaden mellan starkt och högt ljud.

Du kommer få undervisning om olika typer av magneter och hur de fungerar. Du kommer att lära dig hur en elmotor, en generator och en transformator fungerar.

Vi kommer att gå igenom vad som händer när man värmer ett ämne och hur värme kan flytta sig.

Konkretisering av arbetsområdet

Planera laboration inom området mekanik.

Genomföra laborationer inom områdena optik och mekanik.

Dokumentera laborationer inom områdena optik och mekanik.


Ljuskällor och ljusstrålning.

Ljusets reflektion i speglar.

Ljusets brytning i linser och i en vattenyta.

Användningsområden för optik.

Spektrum.


Vad som menas med kraft och väg.

Beräkning av mekaniskt arbete.

Vad som menas med energi.

Beräkning av lägesenergi.

Energiprincipen att energi inte kan skapas eller förstöras.

Energiomvandlingar.

Mekanikens gyllene regel.

Exempel på enkla maskiner.


Vad ljud är och hur ljud uppstår.

Frekvens och ljudnivå.

Toner och buller.

Användningsområden för akustik.


Permanenta magneter.

Elektromagneter.

Elmotorns och generatorns funktion.

Transformatorns funktion.

Elektrisk effekt och elektrisk energi.


Hur fasta ämnen, vätskor och gaser utvidgar sig när de värms.

Att vatten är ett undantag är en förutsättning för liv.

Värmeledning, värmeströmning och värmestrålning.

Temperaturskalor.


Hur

Arbetssätt

Genomgångar med hjälp av undervisningsblogg och projektor.

Kompletterande förklaringar på whiteboardtavla.

Repetitioner med projektor, whiteboardtavla eller muntligt.

Arbete med studieuppgifter enskilt eller parvis.

Inläsning enskilt eller parvis.

Muntliga repetitioner.

Muntliga förhör.

Skriftliga läxförhör.

Gemensam genomgång av en vetenskaplig artikel.

Eleverna hämtar fakta från, sammanfattar och granskar källkritiskt en vetenskaplig artikel.

Genomgång av hur man planerar en laboration.

Egen planering av en laboration.

Genomgång, förberedelse, utförande och dokumentation av laborationer.




FYSIK ÅRSKURS 8 OPTIK SID 66 – 67 GENOMGÅNG


Optik betyder läran om ljuset

Optik används i till exempel kameror, glasögon och kikare.

Ljuskälla


En ljuskälla sänder ut ljus.
Solen och en glödlampa är exempel på ljuskällor.

Solstrålning består av

Infraröd strålning (IR-strålning) = värmestrålning
Synligt ljus
Ultraviolett strålning (UV-strålning) som gör oss solbrända

Ljusets fart i luft

300 000 km / s         (obs! enheten kilometer i sekunden)

Ljusstrålar

En ljusstråle går alltid rakt fram genom samma material
(luft, glas, vatten)
OBS! En ljusstråle som går genom luften kan inte helt plötsligt ändra riktning!

Skuggan av en linjal sedd rakt uppifrån


OBS!!! Det är viktigt att man ritar noggrant!
I det här exemplet är det tre rutor till höger och en ruta upp från lampan till linjalen. Då måste man räkna 3 höger, 1 upp, 3 höger, 1 upp, 3 höger, 1 upp tills man är framme vid väggen.
Sedan markerar man skuggan lite svart.

Varför föremål som inte är ljuskällor syns

Månen är ingen ljuskälla.
Vi ser månen eftersom månen reflekterar ljuset från solen.
Detta betyder att ljuset från solen studsar på månen.
En bok är ingen ljuskälla. Man ser den därför att ljuset från taklamporna reflekteras (studsar) i boken.

Ljusets reflektion i en plan spegel och reflektionslagen

Om man kastar en studsboll rakt ner i golvet studsar den rakt upp tillbaka

Om man kastar studsbollen lite snett ner i golvet studsar den upp i samma vinkel.

Om man kastar bollen mycket snett så studsar den upp mycket snett i samma vinkel.

Ljusstrålar studsar i en spegel på samma sätt som studsbollen!
Vinkeln in i spegeln är alltid lika stor som vinkeln ut ur spegeln.


Tänk dig att du har en vanlig spegel som ligger på golvet.
Om en ljusstråle går snett ner i spegeln med en infallsvinkel (i) så kommer den att studsa i spegeln så att strålen som reflekteras (studsar ut) har en reflektionsvinkel (r) som är lika stor som infallsvinkeln.

Reflektionslagen

En ljusstråle reflekteras alltid så att 
infallsvinkeln = reflektionsvinkeln

Hur man ritar en ljusstråles reflektion i en plan spegel



OBS!!! Det är viktigt att du ritar noggrant!
Titta på ljusstrålen som kommer in snett upp mot spegeln.
Leta efter var den går rakt genom där linjerna på rutpappret möts.
Fyra rutor till vänster om spegeln finns en sådan punkt.
Den punkten ligger precis två rutor under normalen.
(den prickade linjen)
Den reflekterade strålen ska gå ut precis två rutor ovanför normalen.




FYSIK ÅRSKURS 8 OPTIK SID 68 – 69 GENOMGÅNG

Var bilden ligger i en plan spegel

I en plan spegel ligger bilden alltid lika långt bakom spegeln som det verkliga föremålet ligger framför.
Om du tittar på dig själv i spegeln så ser det ut som att du står lika långt bakom spegeln som du i verkligheten står framför spegeln.

Konkav spegel


En konkav spegel buktar inåt.
Konkava speglar förstorar bilden och används till exempel som sminkspeglar och rakspeglar. Insidan av handen buktar inåt.
På insidan av handen är håret av. Konkav
  
Hur ljuset reflekteras i en konkav spegel

Ljusstrålarna reflekteras in mot brännpunkten eller fokus.
Avståndet mellan brännpunkten och spegeln kallas brännvidd. 

Konvex spegel


En konvex spegel buktar utåt.
Den ger en förminskad bild, men man ser ett större område i den konvexa spegeln. Konvexa speglar används som butiksspeglar och backspeglar på bilar.
Utsidan av handen buktar utåt.
På utsidan av handen växer det hår. Konvex (obs! stavas med e)
Hur ljuset reflekteras i en konvex spegel
Ljusstrålarna reflekteras ut från spegeln.
Brännpunkten ligger bakom spegeln.
OBS! Ljusstrålarna reflekteras (studsar) i spegeln.
Ljusstrålarna finns inte bakom spegeln!
Därför är linjerna bakom spegeln streckade!

Ljusets brytning i en vattenyta


Om man försöker plocka en sten i vattnet blir man lurad av att stenen inte
är där man tror att den ska vara.  Ljusstrålen ändrar riktning (bryts) när den går från ett material (vatten) till ett annat (luft).


Om man skickar en ljusstråle snett ner mot en vattenyta så bryts ljusstrålen ner i vattnet.
Vatten är optiskt tätare än luft.
Då blir brytningsvinkeln b i vattnet mindre än infallsvinkeln i i luften.
Infallsvinkeln i är vinkeln mellan den infallande ljusstrålen och normalen.
Brytningsvinkeln b är vinkeln mellan den brutna ljusstrålen och normalen.

Ljusets brytning från glas till luft

Glas är optiskt tätare än luft.
Därför blir brytningsvinkeln (b) i glaset mindre än infallsvinkeln (i) i luften.
När ljuset ska lämna glaset ligger infallsvinkeln i glaset och brytningsvinkeln i luften. (vinklarna mot normalen nere till höger)
Luft är optiskt tunnare än glas.
Därför är brytningsvinkeln i luften större än infallsvinkeln i glaset.
Luft är optiskt tunnare än glas.

Då blir brytningsvinkeln (b) i luften större än infallsvinkeln (i) i glaset.

FYSIK ÅRSKURS 8 OPTIK SID 70-71 GENOMGÅNG

Totalreflektion i glas


Om ljus går från glas mot luft så reflekteras allt ljus tillbaka in i glaset om infallsvinkeln är större än 42 grader. (Se figuren här ovanför) (om man ser att infallsvinkeln är 45 grader eller mer så vet man att vinkeln också är större än 42 grader)


Om ljus går från glas mot luft så bryts det ut i luften om infallsvinkeln är mindre än 42 grader. (Se figuren här ovanför)

Fiberoptik


Fiberoptik innebär ljus leds genom tunna glasfibrer. Då studsar ljuset fram genom glasfibern på grund av totalreflektion i glas. Ljuset tar sig fram i glasfibern även om man böjer den.
Fiberoptik används i optokablar för telefonsamtal, dataöverföring och Internet-trafik. I dag skickar man laserljus genom optokablar i stället för att skicka elektriska signaler i kopparkablar mellan till exempel Malmö och Stockholm.

 Film: Fiberoptik i ett stadsnät



Fiberoptik kan också användas för att fotografera magsäcken. Läkaren sänker ner en tunn optokabel genom matstrupen. Genom några glasfibrer sänder man ner ljus, genom några andra glasfibrer kan man titta eller fotografera.

Totalreflektion i vatten

Om ljus går från vatten mot luft så reflekteras allt ljus tillbaka in i vattnet om infallsvinkeln är större än 49 grader.

Konvex lins
En konvex lins kallas också en positiv lins.
Den är tjockast på mitten.
En konvex lins förstorar bilden.

Ljusets brytning i en konvex lins




OBS! Ljuset kan inte ändra riktning inne i glaset!
Figuren i boken på sidan 71 stämmer utanför linsen, men inte inuti linsen!
Den konvexa linsen kallas också samlingslins eftersom den samlar ihop ljuset. 
Strålarna efter linsen kallas konvergenta när de går ihop mot varandra.
Avståndet mellan linsen och brännpunkten kallas brännvidd.

Konkav lins

En konkav lins kallas också en negativ lins.
Den är tunnast i mitten.
Den förminskar bilden.

Ljusets brytning i en konkav lins


                 

OBS! Ljuset kan inte ändra riktning inne i glaset! Figuren i boken på sidan 71 stämmer utanför linsen, men inte inuti linsen! 
Den konkava linsen kallas också spridningslins eftersom den sprider ljuset. Ljusstrålarna kallas divergenta när de sprids. Ljusstrålarna verkar komma från brännpunkten före linsen, men de gör det inte på riktigt och därför är linjerna streckade före linsen.

FYSIK ÅRSKURS 8 OPTIK SID 72-76 GENOMGÅNG

Belysning
Med belysning menar man hur mycket ljus ett föremål får.
Belysning mäts i enheten lux med en luxmeter.
Belysningen beror på lampans ljusstyrka och avståndet till lampan.

Spektrum


När solstrålarna bryts och reflekteras i vattendroppar kan man ibland se en regnbåge.


Regnbågens alla färger i rätt ordning kallas ett spektrum.
Färgerna är Röd Orange Gul Grön Blå Indigo Violett.
(ROGGBIV) (röd och gul blir orange, gul och blå blir grön, blå och röd blir violett, lär dig att indigo ”blåviolett” ligger mellan blå och violett)
Vitt ljus består av alla regnbågens färger.
Med ett glasprisma kan man dela upp vitt ljus i ett spektrum. 

Varför vi ser saker som vita, svarta och röda


Alla färger reflekteras när vitt ljus träffar en vit sak.
Alla färger tillsammans uppfattar vi som vitt.

Inga färger reflekteras när vitt ljus träffar en svart sak.
Alla färger absorberas (sugs upp) av den svarta saken.
Inget ljus uppfattar vi som svart.

Bara röd färg reflekteras av en röd sak.
Alla andra färger absorberas av den röda saken. 

LASER

Bilden här ovanför är från en lasershow.

Laserljus kan vara mycket starkt. Sådant laserljus kan man använda till att skära genom metall eller till att svetsa.
Annat laserljus kan användas i laserskrivare eller i CD-spelare.
Polisen använder laser för att kontrollera hur fort bilarna kör.
Laser kan användas för att operera ögon på människor.
Man kan ändra formen på ögats lins så att man slipper att använda glasögon.
Man kan också svetsa fast en hornhinna som har lossnat. 

Ögat


Det finns en konvex lins i ögat. Bilden kommer upp och ner på näthinnan.
När man tittar på ett föremål som är nära blir linsen tjock.
När man tittar på ett föremål som är långt borta blir linsen smal.

Översynt öga

Ett översynt öga är för kort. Ljusstrålarna kommer ”över” näthinnan för att komma till brännpunkten bakom näthinnan.
(i verkligheten stannar de på näthinnan)
Med en konvex (positiv) lins får man ljusstrålarna lite konvergenta så att ögats lins sedan klarar att få brännpunkten på näthinnan.

Närsynt öga


Ett närsynt öga är för långt. Brännpunkten ligger för nära linsen.
Med en konkav (negativ) lins får man ljusstrålarna lite divergenta så att ögats lins sedan klarar att få brännpunkten på näthinnan.

Kameran

I kameran finns en konvex lins. Bilden inne i kameran blir upp och ner.
Ljuset släpps in i kameran genom ett litet hål.
Bländaren gör hålet stort eller litet.
Slutaren öppnar och stänger hålet.

FYSIK ÅK 8 MEKANIK SID 2-3 GENOMGÅNG 

Kraft

Om man skall lyfta en låda behövs en kraft som är riktad uppåt.


Kraft mäts i enheten Newton (N).
För att lyfta 1kg behövs kraften 10N. 

Väg

Med väg menar man hur lång sträckan är i kraftens riktning.
Väg mäts i meter (m).


Loket drar tåget till höger.
Kraften från loket är riktad till höger.
Väg är hur långt tåget åkt till höger.

Mekaniskt arbete

Man uträttar ett mekaniskt arbete om man använder en kraft för att flytta en sak i kraftens riktning.

Arbete = kraft * väg

Arbete mäts i Newtonmeter (Nm) eller Joule (J).

1Nm = 1J                                                                                            

Exempel 1


Hur stort är arbetet för att dra tomtens släde 5m om renarna drar med kraften 200N?

kraft = 200N
väg = 5m
Arbete = kraft * väg = 200N * 5m = 1000 Nm

Exempel 2
Hur stort är arbetet för att lyfta en väska som väger 12 kg 1m rakt upp? Det behövs 10N för att lyfta något som väger 1 kg.

massa = 12 kg
kraft = 12 * 10N = 120N
väg = 1m
Arbete = kraft * väg = 120N * 1m = 120Nm (= 120J)
  


Friktionskraft

När man drar en sak över ett underlag så finns det en friktionskraft som är riktad åt motsatt håll som dragkraften. Friktionskraften beror att ojämnheter i ytorna som glider mot varandra griper tag i varandra. Om saken rör sig med jämn fart är friktionskraften lika stor som dragkraften.

ENERGI
För att köra en bil behövs energi i bensinen.
För att kunna röra sig behöver människan energi från maten.
Man kan säga att energi är lagrat arbete (arbete på lager).
Energi mäts i enheten Joule (J) eller i Newtonmeter (Nm). 

LÄGESENERGI


En vagn som är högt upp på en berg och dalbana får lägesenergi.
Lägesenergin beror på hur högt vagnen är och hur stor massa den har.

Exempel 5
Du behöver arbetet 500 J för att lyfta upp en låda på en hylla.
Hur stor är lägesenergin när lådan står på hyllan?

Lägesenergin = arbetet = 500J

RÖRELSEENERGI

En sak som rör sig har rörelseenergi.
Rörelseenergi beror på hur fort saken rör sig och vilken massa saken har. Vagnen i berg och dalbanan får större och större rörelseenergi när den åker ner för backen.

MEKANISK ENERGI


Lägesenergi och rörelseenergi är två olika former av mekanisk energi.

FYSIK ÅK 8 MEKANIK SID 4-6 GENOMGÅNG


 ENERGIPRINCIPEN
Energi kan inte skapas eller förstöras.
Energi kan bara omvandlas i olika former.

Energiprincipen betyder att den totala mängden energi är samma.
Energi kan omvandlas mellan olika former som till exempel mellan lägesenergi, rörelseenergi, elektrisk energi, ljus och värme.

Energiomvandlingar
  

I figuren här ovanför omvandlas en del av solens strålningsenergi till lägesenergi för vattnet som avdunstar och lyfts upp från havet.

När vattnet rinner ner i en flod omvandlas lägesenergi till rörelseenergi.

I vattenkraftverkets generator omvandlas rörelseenergi till elektrisk energi.

I det elektriska värmeelementet i huset omvandlas elektrisk energi till värmeenergi. 

Exempel 1

Man lyfter en sten som väger 30 kg 2 meter upp i luften.
Hur stor lägesenergi har den då?

Massa = 30 kg
Kraft = 30*10 N = 300N
Väg = 2m
Arbete = kraft*väg = 300N * 2m = 600 Nm
Lägesenergi = arbetet = 600 Nm                                

Exempel 2

En person väger 70 kg. Han dyker från 5 meters-trampolinen.
Hur stor rörelseenergi har han när han slår i vattenytan?

Massa = 70 kg
Kraft = 70*10N = 700N
Väg = 5m
Arbete = kraft*väg=700N*5m=3500Nm = 3500J
Lägesenergi = 3500J
Rörelseenergi vid vattenytan = lägesenergi uppe = 3500J

Enkla maskiner
Enkla maskiner använder man för att inte behöva ta i med så stor kraft. Man måste ”betala” med att det blir en längre väg.
Hävstång, lutande plan och block är några exempel på enkla maskiner. Enkla maskiner bygger på mekanikens gyllene regel.

Mekanikens gyllene regel
Det man vinner i kraft förlorar man i väg.

Hävstång


Figuren här ovanför visar en hävstång.
Tyngdkraften på bollen som väger 100 kg är 20 gånger så stor som tyngdkraften på bollen som väger 5 kg.
Bollen som väger 5 kg har 20 gånger så stor hävarm som bollen som väger 20 kg. 
Hävarmen är avståndet från kraften till vridningspunkten. 


Lutande plan

I stället för att lyfta en motorcykel rakt upp på en lastbil kan man rulla den upp för en planka. Om man rullar motorcykeln upp för plankan blir kraften mindre men vägen större än om man lyfter motorcykeln rakt upp.
Arbetet blir lika stort när man rullar upp för plankan som när man lyfter rakt upp!

OBS! FRÅN HÖSTEN 22 OCH FRAMÅT INGÅR INTE EFFEKT OCH VERKNINGSGRAD!

Effekt

Med effekt menar man hur mycket arbete som görs på en sekund.

                 Arbete
Effekt =     --------
                   Tid

Effekt mäts i Watt (W)
Arbete mäts i Nm eller J
Tid mäts i s

Förr mättes effekt i enheten hästkraft. 1 hästkraft = 736 W.

Exempel 1

Hur stor är effekten om man lyfter 3 kg 4meter upp i luften på 6 sekunder?

massa = 3kg
kraft = 3*10N = 30N
väg = 4m
tid = 6s
Arbete = kraft*väg = 30N * 4m = 120 Nm

                   Arbete      120Nm
 Effekt =    --------- = ---------- = 20W
                     Tid             6s

Exempel 2

En maskin har effekten 500W. Hur mycket energi förbrukar den på en minut?

Vi antar i denna uppgift att all energi blir arbete.

Effekt = 500W
Tid = 1 minut = 60s
Arbete = ?

                  Arbete     

Effekt =     ---------
                    Tid         

Skriv upp den magiska triangeln och håll för Arbete

Arbete = Effekt * tid = 500 * 60 J = 30 000 J
All energi blev arbete. Därför är energin lika stor.
Energi = arbete = 30 000 J                                            

Exempel 3

En maskin har effekten 200W. Hur lång tid behöver maskinen för att hissa en låda som väger 40kg 2 meter upp i luften?

Massa = 40kg
Kraft = 40*10N = 400N
Väg = 2m
Effekt = 200W
Tid?

Arbete = kraft*väg = 400N*2m = 800Nm

                 Arbete
Effekt = -----------------
                   Tid
Använd magiska triangeln, håll för tid

           Arbete         800Nm
Tid = ----------- = -------------- = 4s
           Effekt          200W

Verkningsgrad

Med verkningsgrad menar man hur stor del av den tillförda energin som blir nyttig energi. Verkningsgrad har enheten %

                              Nyttig energi

Verkningsgrad = -------------------
                             Tillförd energi

Exempel 1

Bensinen i en bil har energin 100 000J
Rörelseenergin framåt är 30 000J
Hur stor är verkningsgraden?

Tillförd energi = 100 000J
Nyttig energi   =   30 000J

                             Nyttig energi          
Verkningsgrad = ------------------ = 
                             Tillförd energi      

        30 000 J               30
= --------------------- = ------ = 30%

      100 000 J              100

Exempel 2
Verkningsgraden i en motor är 40%

Man vill lyfta 20kg 4m upp i luften.
Hur mycket elenergi måste man använda?

massa = 20 kg
kraft = 20*10N = 200N
väg = 4m
verkningsgrad = 40%=0,4
tillförd energi?

Nyttig energi = Arbete = kraft*väg = 200N*4m= 800 Nm

                              Nyttig energi
Verkningsgrad = ------------------
                             Tillförd energi

Skriv upp den magiska triangeln för verkningsgrad.
Håll för ”Tillförd energi”



                              Nyttig energi         
Tillförd energi = -------------------- =  

                             Verkningsgrad         
     800Nm        8000Nm
= ------------- = -------------- 
       0,4                 4

= 2000 Nm





FYSIK ÅK 8 AKUSTIK SID 89-91 GENOMGÅNG


HUR LJUD UPPKOMMER

Ljud uppkommer när något svänger fram och tillbaka.
En gitarrsträng kan svänga fram och tillbaka.
Membranet i en högtalare svänger också fram och tillbaka.

VÅGLÄNGD
Luft består av kvävemolekyler och syremolekyler.
När en gitarrsträng svänger fram och tillbaka så uppstår
förtätningar och förtunningar i luftens molekyler.
När luftens molekyler är nära varandra kallas det en förtätning.
När luftens molekyler är långt från varandra kallas det en förtunning.

Förtätningar och förtunningar bildar tillsammans ljudvågor som rör sig genom luften med farten 340 m/s. När ljudvågorna når örat hör vi ljud.

Avståndet mellan två förtätningar kallas en våglängd.

FREKVENS
Frekvens = antal svängningar per sekund.
(Hur många gånger gitarrsträngen svänger fram och tillbaka
på en sekund) 
Frekvens mäts i enheten Hertz. (Hz)
Man kan också se frekvensen som antalet förtätningar som når örat varje sekund.

En låg ton låter mörkt och har en låg frekvens.
(har få svängningar per sekund)
Den lägsta ton människan kan höra har frekvensen 20 Hz.

En hög ton låter pipigt och har en hög frekvens.
(har många svängningar per sekund)
Den högsta ton människan kan höra har frekvensen 20 000 Hz.

LJUDET FRÅN EN GITARRSTRÄNG
En tunn gitarrsträng ger en högre frekvens (pipigare ljud) än en tjock.
En kort sträng ger en högre frekvens än en lång.
En spänd sträng ger en högre frekvens än en som inte är så spänd.

RESONANS
Resonans innebär att något svänger med. Om man slår på en stämgaffel och sätter den på ett bord så börjar bordet att svänga med i samma frekvens som stämgaffeln.
Ljudet låter mycket starkare då. Denna medsvängning kallas resonans.

På bilderna här under ser man två stämgafflar i resonanslådor.
Om man slår med en hammare på den högra stämgaffeln kommer den högra resonanslådan i resonans (den svänger med). Den vänstra resonanslådan och den vänstra stämgaffeln svänger också med.
Pingispollen vid den vänstra stämgaffeln börjar hoppa.




LJUDNIVÅ

Ljudnivån anger hur stark tonen är.
Ljudnivå mäts i decibel (dB)
Hörbarhetsgränsen, 0 dB, är den lägsta ljudnivå som ett normalt öra kan höra.
Smärtgränsen, 120-130 dB, är den ljudnivå när vi får ont i öronen av ljudet.
En ökning av ljudnivån med 10 dB innebär att
ljudet är dubbelt så starkt.
När man viskar är ljudet svagt. Ljudnivån är liten.
När man skriker är ljudet starkt. Ljudnivån är stor.


TONER OCH BULLER
Svängingarna från ett musikinstrument är regelbundna.
Sådana svängingar kallar vi för toner.
Varje ton har en viss frekvens och svänger lika fort hela tiden.
Oregelbundna svängningar kallar man för buller.

ULTRALJUD OCH INFRALJUD


Ljud som har en frekvens över 20 000 Hz kallas ultraljud.
Bilden av fostret här ovanför är gjord med ultraljud.

Ljud som har en frekvens under 20 Hz kallas infraljud.




HUR LJUD UPPKOMMER

Ljud uppkommer när något svänger fram och tillbaka.

En gitarrsträng kan svänga fram och tillbaka.



















VÅGLÄNGD

När en gitarrsträng svänger fram och tillbaka så uppstår förtätningar och förtunningar i luftens molekyler.



Förtätningar och förtunningar bildar tillsammans ljudvågor som rör sig genom luften med farten 340 m/s. 

Avståndet mellan två förtätningar 
kallas en våglängd.

















FREKVENS
Frekvens = antal svängningar per sekund.

Frekvens mäts i enheten Hertz. (Hz)























HÖG TON OCH LÅG TON


En låg ton låter mörkt och har en låg frekvens.

En hög ton låter pipigt och har en hög frekvens.



RESONANS

Resonans innebär att något svänger med. 
Om man slår på en stämgaffel och sätter den på ett bord så börjar bordet att svänga med.

Ljudet låter mycket starkare då. 





















LJUDNIVÅ

Ljudnivån anger hur stark tonen är.
Ljudnivå mäts i decibel (dB)

En ökning av ljudnivån med 10 dB innebär att ljudet är dubbelt så starkt.
När man viskar är ljudet svagt. 
Ljudnivån är liten.
När man skriker är ljudet starkt. 
Ljudnivån är stor.















TONER OCH BULLER
Svängingarna från ett 
musikinstrument är regelbundna.
Sådana svängingar kallar vi för toner.

Oregelbundna svängningar 
kallar man för buller.

ULTRALJUD OCH INFRALJUD


Ljud som har en frekvens 
över 20 000 Hz kallas ultraljud.

Ljud som har en frekvens under 20 Hz kallas infraljud.




FYSIK ÅK 8 AKUSTIK SID 92-94 GENOMGÅNG


LJUDETS FART
Ljud kan inte ta sig fram genom rymden eftersom det inte finns någon luft ute i rymden.
I luft är ljudets fart 340 m/s.
I vatten är ljudets fart mer än 4 gånger så stor som i luft. (1490 m/s)
Ljudet leds bättre i vatten än i luft.


Exempel 1
Hur långt bort är blixten om du under ett åskväder hör knallen efter 2 sekunder?
Ljuset ser vi direkt. (ljusets fart är 300 000 km/s)
På 1 sekund hinner ljudet 340 m.
På 2 sekunder hinner ljudet 2*340 m = 680 m.
Svar: blixten är 680 m bort.

Exempel 2
Räkna på ett ungefär hur långt bort blixten är om du hör knallen efter 12 sekunder.
På 1 sekund hinner ljudet 340 m.
På 3 sekunder hinner ljudet ungefär 1 km.
På 12 sekunder hinner ljudet ungefär 12/3 km = 4 km.
Svar: blixten är 4 km bort.

EKO
Om man ropar mot en vägg så studsar ljudet tillbaka från väggen.
Man hör ett eko.

Exempel 3
Du ropar mot en bergvägg och hör ekot efter 4 sekunder. Hur långt bort är bergväggen?
Ljudet behöver 2 sekunder fram till bergväggen och 2 sekunder tillbaka.
På 1 sekund hinner ljudet 340 m.
På 2 sekunder hinner ljudet 2*340 m = 680 m.
Svar: bergväggen är 680 meter bort.

EKOLODNING


Ekolodning används på fartyg för att mäta havsdjupet.
Fartyget sänder ut ultraljud genom vattnet mot havsbottnen.
Ljudet studsar mot havsbottnen tillbaka till fartyget.
Genom att mäta hur lång tid ljudet behöver till havsbottnen och tillbaka till fartyget kan man räkna ut hur djupt det är.
(Hur långt det är ner till havsbottnen.)

DOPPLEREFFEKTEN


Dopplereffekten innebär att ljudet från en polisbil som kör mot dig har en högre frekvens (låter ljusare) än ljudet från en polisbil som kör bort från dig.
Det beror på att om polisbilen skickar en förtätning av luften mot ditt öra så kommer nästa förtätning till ditt öra fortare när polisbilen kör mot dig än om den hade stått still.
Om polisbilen kör bort från dig så tar det längre tid mellan varje förtätning av luften än om den hade stått still.
                                                                  
INSPELNING AV LJUD

På en fonograf spelades ljudet in på en vaxrulle. Man kunde lyssna på ljudet genom en tratt.


Skivspelaren var en utveckling av fonografen. Ljudet är inspelat på en grammofonskiva av plast som snurrar på skivspelaren.
En liten nål (pickup) tar upp ljudet från grammofonskivan.

Bandspelaren har ett magnetiskt band med som ljudet spelas in på.


I kassettbandspelaren är ligger bandet i en liten plastlåda som kallas kassett.

CD-spelaren har en laser som läser informationen på CD-skivan. Informationen består av en massa ettor och nollor.

TELEFONEN

En telefon har en mikrofon som man pratar i och en högtalare som man hör ljud från.

Alexander Graham Bell tog patent på telefonen 1876. 



FYSIK ÅK8 MAGNETISM S 45-48 GENOMGÅNG

Olika typer av magneter

 Permanenta magneter är magnetiska hela tiden.

 Elektromagneter är magnetiska om det går ström genom dem.

Permanenta magneter


Permanenta magneter är magnetiska hela tiden.

Permanenta magneter har en sydpol (vit) och en nordpol (röd).

Två lika magnetändar stöter bort varandra.

 Två olika magnetändar dras till varandra.











Den magnetiska jorden




Jordens magnetiska sydpol visas vit i figuren här ovanför.

 Kompassens röda pil pekar mot jordens magnetiska sydpol.

 Jordens magnetiska sydpol ligger en bit bort från nordpolen.

 Missvisning är att kompassen visar fel nära nordpolen.





Spole



En spole är en elektrisk ledare som man har snurrat i en spiral.








Elektromagneter



En elektromagnet består av en spole som man leder ström genom.

 Elektromagneten blir starkare om det finns järn inuti spolen.
Elektromagneter är magnetiska när det går ström genom dem.









Fördelar med elektromagneter

 Man kan slå på dem och slå av dem med strömmen.

 Man kan göra dem svaga eller starka med strömmen.




Användning av elektromagneter




Man kan använda elektromagneter till: 

 Att lyfta saker av järn

 Dörrlås i trappuppgångar

 Elektriska motorer

 Ringklockor



Film Elektromagnet 2 min

FYSIK ÅRSKURS 8 ELLÄRA OCH MAGNETISM SID 49-53

Elektrisk motor

I en elektrisk motor finns en elektromagnet som kallas rotor.

Runt rotorn finns en permanentmagnet som kallas stator.

 Rotorn snurrar runt så att nordändan dras till statorns sydända.










Elektromagneten består av en spole med koppartråd.
Den blir magnetisk om det går ström genom koppartråden.

Strömmen byter riktning två gånger varje varv rotorn snurrar. 

 När nordändan är vid statorns sydända byter strömmen riktning.

 Då blir nordändan sydända och puttas bort från statorns sydända.

Därför fortsätter elmotorn att snurra.

Induktion

Det blir en elektrisk spänning i en spole om man ändrar magnetfältet i spolen.

Spänningen kallas induktionsspänning. 
















Generator



En generator är som en ”bakvänd motor”.

En turbin får en spole i generatorn att snurra runt.

 Spolen snurrar i ett magnetfält från en magnet i generatorn.

 Då bildas en ström som byter riktning hela tiden.

 Denna ström kallas växelström.












Transformator

En transformator gör om en stor spänning till en liten spänning.
En transformator finns i en laddare till en dator.

 Den vänstra spolen heter primärspole.
Det blir ett magnetfält som går runt till den andra spolen till höger. 

 Den högra spolen heter sekundärspole.
Det är inte lika många varv på sekundärspolen.
Därför blir spänningen lägre på sekundärspolen.

Exempel:
Primärspolen har 100 varv.
Sekundärspolen har 50 varv.
Primärspänningen är 60 V.
Hur stor är sekundärspänningen?

Sekundärspolen har hälften så många varv.
Sekundärspänningen är då hälften så stor.
Sekundärspänning = 60V / 2 = 30V



ELEKTRISK EFFEKT

Effekt = spänning * ström.

Effekt mäts i Watt (W)




Exempel 
Spänning = 5V
Ström = 2A
Effekt = spänning * ström = 5*2W = 10W











ELEKTRISK ENERGI 

Energi = effekt * tid

 Effekt mäts i Watt (W)
Tid mäts i sekunder (s) eller timmar (h).
Energi mäts i Ws eller Wh eller kWh.




Exempel 
Effekt = 2W
Tid = 4s
Energi = effekt * tid = 2W * 4s = 8Ws









Exempel 
Effekt = 2000W
Tid = 3h
Energi = effekt * tid = 2000W * 3h = 6000Wh = 6kWh

Från kraftverk till elapparat

I kraftverket tillverkas den elektriska strömmen i en elgenerator.
I en transformator höjs spänningen till 400 000 V.

 Kraftledningar överför elströmmen till rätt stad.

 I en transformator sänks spänningen till 230 V. 
I huset använder du en elektrisk visp för att baka en kaka.













FYSIK ÅK 8 VÄRMELÄRA, SID 16-20 


Film solkurvor





Utvidgning av fasta ämnen





Järnvägsskenor blir större när de blir varma på sommaren.

 Metallocket på en glasburk blir större om man värmer på det.
Man kan spola locket med varmt vatten om det sitter för hårt fast.

 Alla fasta ämnen utvidgar sig (blir större) när man värmer dem.























Utvidgning av vätskor






Vätskor utvidgar sig (tar mer plats) när man värmer dem.

Vätskan i termometern tar mer plats när man värmer termometern.
















Vattnets livsviktiga undantag





Vatten som är varmare än 4 grader utvidgar sig när det blir varmare.
Då blir vattnet lättare och lättare ju varmare det är.

Vatten som är 4 grader är tyngre än vatten som är 0 grader.

Om vattnet som är 0 grader och är is hade varit tyngst hade isen lagt sig på botten av sjöarna. 













Utvidgning av gaser




 Gaser utvidgar sig (tar mer plats) när man värmer dem.



När man värmer ballongen åker luftmolekyler ut ur hålet där nere.

Därför blir ballongen lättare.



Om man värmer en gas som är instängd så ökar trycket.

Film: Ballongflygning

Värmeledning


Metaller leder värme bra.
Vätskor leder värme dåligt.
Gaser leder värme dåligt. 

 I en termos har man luft mellan yttre och inre behållaren.







Värmeströmning

I en vätska eller gas kan värmen strömma.
Exempel: värme strömmar från elementet runt i rummet.





Värmestrålning

Värmen från solen kommer genom värmestrålning.
En mörk yta tar lättare upp värmestrålning än en ljus yta.



















Temperaturskalor

Celsiusskalan är vanligast.
Vatten fryser vid 0 grader C och kokar vid 100 grader C.

Kelvinskalan är en vetenskaplig temperaturskala.
Atomerna är still vid 0 grader K. Vatten fryser vid 273 grader K

Fahrenheitskalan används i USA.
Vatten fryser vid 32 grader F och kokar vid 212 grader F















FYSIK ÅK 8 METEOROLOGI, SID 35-39



Meteorologi är läran om vädret.

En väderprognos är information om hur man tror vädret ska bli.

Meteorologen kan visa vädret på en väderkarta.

I Sverige är det SMHI som gör och visar väderprognoser.

Man måste veta lufttryck, temperatur och vindhastighet från många olika platser för att göra väderprognoser.






























Lågtryck

Normalt lufttryck är 1013 hPa (hektoPascal).

I ett lågtryck är lufttrycket mindre än normalt lufttryck.

Ett område med lågtryck markeras med L på väderkartan.

Det brukar bildas lågtryck med regn och blåst ute på Atlanten.

Det regniga vädret rör sig sen in mot Sverige.





















Högtryck



Ett område med högtryck markeras med H.

Det brukar vara vackert väder vid högtryck.














Vindar

Runt ett lågtryck blåser vinden moturs in mot centrum.

Runt ett högtryck blåser vinden medurs ut från centrum.

Med vindriktning menar man från vilket håll vinden kommer.
Om det är sydlig vind kommer vinden från söder.

Vindhastighet mäts i m/s (meter per sekund).

Det är storm om det blåser 25 m/s eller mer.

Det är orkan om det blåser 32 m/s eller mer.















Sjöbris

När det är varmt värms marken upp fortare än havet.

Luften över land stiger.

Ny luft blåser då in från havet mot land.

Den vinden från havet kallas sjöbris.











Varmfront

En varmfront är att varm luft rör sig mot kall luft.
Den varma luften glider upp ovanpå den kalla luften.
Det brukar ofta regna länge vid en varmfront.


Kallfront


En kallfront är att kall luft rör sig mot varm luft.
Den kalla luften trycker upp den varma luften.
Det brukar ofta regna i kraftiga regnskurar vid en kallfront.














Prenumerera på: Inlägg (Atom)