TEKNIK 9A, 9B GROVPLANERING VT24 v12 Mån 18/3 Intro, Elektronik, motstånd, diod, lysdiod sid 25-27 Tis 19/3 NP SV Tor 21/3 NP SV Fre 22/3 Läxförhör sid 25-27 v16 Mån 15/4 Transistor, kondensator sid 28-29 Tis 16/4 NP ENG Tor 18/4 Lekt fr 10.40 Transistor, kondensator sid 28-29 UTVÄRD KEMI Fre 19/4 Uppgift E1 Tänd röd lysdiod med tryckknapp v17 Mån 22/4 Dator, binära talsystemet sid 30-31 Tis 23/4 Lekt fr 11.30? 9B 25-27, 28-29, 30-31, 142-146 Tor 25/4 Lekt fr 11.30? 9B 25-27, 28-29, 30-31, 142-146 Fre 26/4 Läxförhör sid 30-31, (A-uppgifter på 25-31) v18 Mån 29/4 Medieteknik sid 142-146 Tis 30/4 Medieteknik sid 134-141 Tor 2//5 Uppg E2 Blinka med röd lysdiod /(E1) Fre 3/5 Läxförhör sid 142-146
v19 Mån 6/5 Uppgift E3 Trafikljus för bilar progr / (E1,E2) Tis 7/5 Uppgift E3 Trafikljus för bilar koppla / (E1,E2,E3 progr) Tor 9/5 LOV Fre 10/5 LOV v20 Mån 13/5 Uppgift C1 Styr röd och grön lysdiod med tryckknapp / (E1,E2,E3) Tis 14/5 NP MA Tor 16/5 NP MA Fre 17/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare progr / (E1,E2,E3,C1) v21 Mån 20/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare koppla / (E1,E2,E3,C1, C2 progr) Tis 21/5 Uppgift Ax Release v21 / (E1,E2,E3,C1, C2) Tor 23/5 Uppgift Ax / (Komplettering 1, E1,E2,E3,C1, C2) Fre 24/5 Uppgift Ax / (Komplettering 2, E1,E2,E3,C1, C2)
v22 Mån 27/5 Uppgift Ax Tis 28/5 Uppgift Ax / (Komplettering 3, E1,E2,E3,C1, C2) Tor 30/5 Uppgift Ax / (Komplettering 4, E1,E2,E3,C1, C2) Fre 31/5 Uppgift Ax / (Komplettering 5, E1,E2,E3,C1, C2) v23 Mån 3/6 Utvärdering, Reserv Tis 4/6 Betygsprat Tor 6/6 LOV Fre 7/6 STUDIEDAG TEKNIK 9C GROVPLANERING VT24 v12 Mån 18/3 Intro, Elektronik, motstånd, diod, lysdiod sid 25-27 Tis 19/3 NP SV Ons 20/3 Intro, Elektronik, motstånd, diod, lysdiod sid 25-27 Fre 22/3 Läxförhör sid 25-27 v16 Mån 15/4 Transistor, kondensator sid 28-29 Tis 16/4 Transistor, kondensator sid 28-29 Muntligt förhör, utvärdering Kemi Ons 17/4 Elllära repetition, 7:51-57 Fre 19/4 Uppgift E1 Tänd röd lysdiod med tryckknapp v17 Mån 22/4 Dator, binära talsystemet sid 30-31 Tis 23/4 Elllära repetition, 7:51-57 Ons 24/4 Uppgift E2 Blinka med röd lysdiod /(E1) Fre 26/4 Läxförhör sid 30-31, (A-uppgifter på 25-30) v18 Mån 29/4 Medieteknik sid 142-146 Tis 30/4 Medieteknik sid 134-141 Ons 1//5 LOV Fre 3/5 Läxförhör sid 142-146 v19 Mån 6/5 Uppgift E3 Trafikljus för bilar progr / (E1,E2) Tis 7/5 Uppgift E3 Trafikljus för bilar koppla / (E1,E2,E3 progr) Ons 8/5 Uppgift C1 Styr röd och grön lysdiod med tryckknapp / (E1,E2,E3) Fre 10/5 LOV v20 Mån 13/5 Uppgift C1 Styr röd och grön lysdiod med tryckknapp / (E1,E2,E3) Tis 14/5 NP MA Ons 15/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare progr / (E1,E2,E3,C1) Fre 17/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare koppla / (E1,E2,E3,C1, C2 progr) v21 Mån 20/5 Uppgift Ax Release v21 / (E1,E2,E3,C1, C2) Tis 21/5 Uppgift Ax / (Komplettering 1, E1,E2,E3,C1, C2) Ons 22/5 Uppgift Ax / (Komplettering 2, E1,E2,E3,C1, C2) Fre 24/5 Uppgift Ax / (Komplettering 3, E1,E2,E3,C1, C2) v22 Mån 27/5 Uppgift Ax Tis 28/5 Uppgift Ax / (Komplettering 4, E1,E2,E3,C1, C2) Ons 29/5 Uppgift Ax / (Komplettering 5, E1,E2,E3,C1, C2) Fre 31/5 Uppgift Ax / (Komplettering 6, E1,E2,E3,C1, C2) v23 Mån 3/6 Utvärdering, Reserv Tis 4/6 Betygsprat Ons 5/6 Reserv Fre 7/6 STUDIEDAG TEKNIK 9SU GROVPLANERING VT24 v12 Mån 18/3 Intro, Elektronik, motstånd, diod, lysdiod sid 25-27 Tis 19/3 NP SV Ons 20/3 Läxförhör sid 25-27 Tor 21/3 NP SV v16 Mån 15/4 Transistor, kondensator sid 28-29 Tis 16/4 Uppgift E1 Tänd röd lysdiod med tryckknapp Ons 17/4 Transistor, kondensator sid 28-29, Ellära repetition 7:51-57 Tor 18/4 NP ENG v17 Mån 22/4 Dator, binära talsystemet sid 30-31 Tis 23/4 Uppgift E2 Blinka med röd lysdiod /(E1) Ons 24/4 Läxförhör sid 30-31, (A-uppgifter på 25-30) Tor 25/4 NP SO v18 Mån 29/4 Medieteknik sid 142-146 Tis 30/4 Uppgift E3 Trafikljus för bilar progr / (E1,E2) Ons 1//5 LOV Tor 2/5 Läxförhör sid 142-146 v19 Mån 6/5 Medieteknik sid 134-141 Tis 7/5 Uppgift E3 Trafikljus för bilar koppla / (E1,E2,E3 progr) Ons 8/5 Komplettering 1 / Plugga NP MA Tor 9/5 LOV v20 Mån 13/5 Komplettering 2 / Plugga NP MA Tis 14/5 Uppgift C1 Styr röd och grön lysdiod med tryckknapp / (E1,E2,E3) Ons 15/5 Komplettering 3 / Plugga NP MA Tor 16/5 NP MA v21 Mån 20/5 Uppgift Ax / (Komplettering 2, E1,E2,E3,C1, C2) Tis 21/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare progr / (E1,E2,E3,C1) Ons 22/5 Uppgift Ax Release v21 / (E1,E2,E3,C1, C2) Tor 23/5 Uppgift Ax / (Komplettering 1, E1,E2,E3,C1, C2) v22 Mån 27/5 Uppgift Ax / (Komplettering 2, E1,E2,E3,C1, C2) Tis 28/5 Uppgift C2 Trafikljus för bilar och fotgängare koppla / (E1,E2,E3,C1, C2 progr) Ons 29/5 Uppgift Ax / (Komplettering 4, E1,E2,E3,C1, C2) Tor 30/5 Uppgift Ax / (Komplettering 5, E1,E2,E3,C1, C2) v23 Mån 3/6 Utvärdering, Reserv Tis 4/6 Betygsprat Ons 5/6 Reserv Tor 6/6 STUDDAG Teknik 9 våren 2024 |
|
 |
|
Arbetsområde
Du kommer lära dig om elektronikkomponenter som används i t.ex. datorer eller mobiltelefoner. Du kommer också lära dig grunderna om hur en dator är uppbyggd.
Inom området informationsteknik kommer vi att studera PA-system som används på konserter, kameror, bildskärmar, hur lagring av ljud har utvecklats samt hur informationsöverföring har utvecklats från röksignaler till bredband.
Vi kommer också studera vad modern informationsteknik (IT) är, på vilket sätt vi kan ha glädje av IT, risker med IT samt hur man kan skydda sig.
Du kommer koppla elektronikkomponenter för att styra lysdioder med tryck-knappar.
Du kommer programmera kretskortet Micro:Bit till att styra elektronik. Alla kommer att styra trafikljus. Vissa kommer att styra knapplås.
Konkretisering av arbetsområdet
Vad som menas med elektronik.
Vad elektronik består av.
Elektronikkomponenter.
Fotodiod, transistor, fototransistor, optokopplare.
Kondensator, spole, solcell.
Hårdvara och mjukvara.
Operativsystem och applikationsprogram.
Datorns delar.
Binära talsystemet.
Analog teknik.
PA-system.
Hur kameror har utvecklats.
Hur bildskärmar har utvecklats.
Hur inspelning av ljud har utvecklats.
Hur överföring av information har utvecklats.
Vad informationsteknik är.
Digital teknik.
Internet, webbläsare, bredband, mobilt bredband, wifi.
Fördelar med informationsteknik.
Risker med informationsteknik och hur man kan skydda sig.
Koppla en tryck-knapp med en lysdiod.
Använda Micro:Bit för att styra lysdioder med en tryck-knapp.
Använda Micro:Bit för att styra ett trafikljus för bilar.
Använda Micro:Bit för att blinka med en lysdiod.
Använda Micro:Bit för att styra lysdioder med en tryck-knapp.
Använda Micro:Bit för att styra ett trafikljus för bilar och fotgängare.
Använda Micro:Bit för att bygga ett knapplås med tillståndsmaskin.
Teknik år 9 kunskapskrav för E facit
Elektronik sid 28-29
14 Kunna rita symbolen för en transistor.
Informationsteknik sid 134-141
20 Kunna ge två exempel på analog teknik.
29 Ge två exempel på digital teknik.
Datorer och miniräknare.
30 Vad är URL?
Adressen till en hemsida på Internet.
31 Vad är en IP-adress?
Adressen till en dator på Internet.
32 Vad skickar man laserljuset genom när man använder
bredband?
Glasfiberkablar.
33 Vad är LAN?
Ett lokalt nätverk.
34 Vad är Wifi?
Ett trådlöst nätverk.
35 Vad kan man göra för att skydda information om datorn
skulle gå sönder, tappas eller bli stulen?
Ta säkerhetskopior på informationen.
36 Vad är en brandvägg?
Ett program som blockerar obehörig datatrafik.
TEKNIK ÅK 9 ELLÄRA S.7: 51-57 GENOMGÅNG
Batteri och elektrisk ström
Elektrisk spänning mäts i volt (förkortas V).
Från vägguttaget går jordledningen vidare ner i marken.
TEK9 ELEKTRONIK GENOMGÅNG SID 25-27
Elektronik
Elektronikkomponenterna som kopplas ihop med varandra.
Kretskort
På kretskortet finns ledningar som kopplar ihop komponenterna.
Elektronikkomponenter
Den viktigaste elektronikkomponenten
jämfört med elektronröret som fanns före transistorn.
Integrerade kretsar
Motstånd
Ohms lag
Exempel 1
Exempel 2
Fotomotstånd
Andra termistorer får lägre resistans när det blir varmare.
Diod
Man kan pumpa luft in i cykelslangen.
Luften kan inte gå ut andra hållet.
Symbolen för diod består av en linje och en triange
Linjen är katod.
Katoden är negativ. (diodens minus-sida)
Anoden är positiv. (diodens plus-sida)
Lysdiod
TEK9 ELEKTRONIK GENOMGÅNG SID 28-29
I figuren här ovanför betyder det från höger till vänster.
Transistorn uppfanns 1947.
Transistorn är en av 1900-talets allra viktigaste uppfinningar.
Den används till datorer, mobiltelefoner och musikanläggningar.
Då öppnas dörren vid C och vattnet kan rinna från C till E.
B kallas bas.
Fototransistor
De sitter ihop i en komponent.
Lysdioden lyser om det går en ström genom den.
Då får fototransistorn ljus och det gå en ström från C till E.
Solcell
En solcellspanel har fler seriekopplade solceller.
Då blir spänningen större.
Mjukvara heter software på engelska.
Windows är ett exempel på operativsystem.
Operativsystemet bestämmer när andra programmen får köra.
Datorns delar
Processor
Skivorna snurrar runt snabbt.
SSD-minne
Ett SSD-minne fungerar som en hårddisk utan rörliga delar.
Data lagras i transistorer i SSD-minnet.
SSD-minnet är snabbare, tystare och inte känsligt för stötar.
Informationen finns kvar när man stänger av datorn.
Grafikkort
Ljudkort
Nätverkskort
Den sänker spänningen till en spänning mellan 5V och 12V.
En etta brukar betyda spänningen 5V.
En nolla brukar betyda spänningen 0V.
Nästa siffra dubbelt är värd 2, nästa 4, nästa 8, och så vidare.
1 1 0 1 = 13 (8+4+1)
TEKNIK ÅR 9
LARMKOPPLINGAR
TEK9 INFORMATIONSTEKNIK S 134-141 GENOMGÅNG
Analog teknik
Analog signal
I analog teknik finns analoga signaler som exemplet ovanför.
Starkt ljud i mikrofonen ger en stor elektrisk spänning.
Stor elektrisk spänning in i högtalaren ger ett starkt ljud.
PA-system
Ett PA-system används till exempel på konserter.
Mikrofoner tar upp ljudet och ger elektriska signaler.
På mixerbordet ställer man in hur starka signalerna ska vara.
Förstärkare gör så att signalerna blir starkare.
Högtalare gör om de elektriska signalerna till ljud.
Fotografera bilder: 1 Kamera
I en kamera finns en lins som heter objektiv. Objektivet ger en upp och nervänd bild på filmen.
Bländaren i kameran gör hålet som ljuset släpps in genom mindre eller större. Slutaren i kameran öppnar hålet in i kameran en kort tid eller en lång tid. Zoom är en sorts kikare i kameran som man kan ändra förstoringen i så att bilderna ser ut att vara gjorda på närmare eller längre håll.
Fotografera bilder: 2 Digitalkamera
En digitalkamera har ingen film utan en liten platta som gör en elektrisk bild som består av ett mycket stort antal små rutor. Varje ruta har en viss färg. En ruta kallas en pixel. En bra digitalkamera har många pixlar. Bilderna i digitalkameran lagras i ett dataminne.
Bildskärmar: 1 Katodstråleskärm
En katodstråleskärm i en tv eller datorskärm har en elektronkanon som skjuter elektroner mot bildskärmen. Bildskärmen har punkter som lyser upp i olika färger om de träffas av elektroner.
Bildskärmar: 2 LCD-skärm
En LCD-skärm har flytande kristaller som kan polariseras elektriskt. Med polariseras menar man att kristallerna kan ställa sig i olika riktningar och genom det stoppa ljuset mer eller mindre.
Bildskärmar: 3 Plasmaskärm
En plasmaskärm har små ljuskällor som lyser på samma sätt som lysrören i reklamskyltar.
Bildskärmar: 4 LED-skärm
En LED-skärm (Light Emitting Diode) har många små lysdioder.
Hur vi har sparat ljud: 1 Stenkaka
Stenkakan var den första typen av grammofonskiva.
På en grammofonskiva lagras musik i spår med vågiga sidor.
En nål som kallas pickup följer spåret när man spelar skivan.
När pickupen rör sig fram och tillbaka i spåret bildas signaler.
Hur vi har sparat ljud: 2 Vinylskiva
Vinylskivan är en grammofonskiva av vinyl.
Hur vi har sparat ljud: 3 Magnetband
Bandspelare lagrar ljud på ett magnetband. En elektromagnet skriver information på magnetbandet.
Man måste snurra upp ena änden av bandet på en tom rulle.
Hur vi har sparat ljud: 4 Kassettband
Ett kassettband är ett magnetiskt band i en plastlåda.
Plastlådan kallas kassett.
Man behöver inte rulla upp bandet på en tom rulle.
Hur vi har sparat ljud: 5 CD-skiva
CD-skivan spelas upp i en CD-spelare.
I CD-spelaren finns en laser.
Lasern läser små prickar på CD-skivan.
Hur vi har sparat ljud: 6 Dataminne i MP3-spelare
I en MP3-spelare lagras ljudet i ett dataminne.
MP3-spelaren tål skakningar mycket bättre än en CD-spelare.
Hur vi har sparat ljud: 7 Dataminne i mobiltelefon
I mobiltelefonen lagras musik i mobiltelefonens eget dataminne.
Musiken kan också hämtas via Internet från ett annat dataminne.
Hur vi har skickat information: 1 Röksignaler
För länge sen skickades meddelanden med röksignaler från eldar.
Hur vi har skickat information: 2 Brev
Man skickade brev med hästar och senare även med tåg.
Hur vi har skickat information: 3 Telegraf
Med en telegraf skickar man meddelanden med morsealfabetet.
Morsealfabetet består av korta och långa signaler.
Hur vi har skickat information: 4 Telefon
En telefon har en mikrofon och en högtalare.
Informationen skickas genom elektriska ledningar.
På de första telefonerna valde man nummer med en nummerskiva.
Hur vi har skickat information: 5 Mobiltelefon
Mobiltelefonen skickar en radiosignal till en radiomast.
Radiosignalen skickas via andra radiomaster till den man ringer till.
Mobilsamtal till andra världsdelar skickas via satelliter i rymden.
Hur vi har skickat information: 6 ADSL
ADSL var att överföra data snabbt genom en telefonledning.
På bilden ovanför kunde man koppla datorn i vänstra kontakten.
Hur vi har skickat information: 7 Bredband
Bredband är olika sätt att överföra data med hög hastighet.
Bredband kan vara att skicka laserljus genom glasfiberkablar.
TEK9 INFORMATIONSTEKNIK S 142-146 GENOMGÅNG
VAD INFORMATIONSTEKNIK ÄR
Informationsteknik (IT) består av datorteknik och telekommunikation.
Datorer kan samla in, lagra och bearbeta data som text, tal, ljud, bild och video.
Smarta mobiltelefoner och surfplattor innehåller också datorer
All data lagras digitalt i datorn.
Digital teknik
Datorer och miniräknare är exempel på digital teknik.
Digital signal
I digital teknik finns digitala signaler som på bilden ovanför.
Digitala signaler består av "nollor" och "ettor".
En "nolla" kan ha spänningen 0V och en "etta" spänningen 5V.
Telekommunikation har utvecklats från att skicka röstsamtal genom kopparledningar till datakommunikation med Internet.
Internet
Med Internet är datorer över hela världen ihopkopplade.
Hela nätverket av datorer kallas World Wide Web.
URL t.ex. www.google.se, är adressen till en hemsida på Internet.
IP-adress, 64.233.183.104, är adressen till en dator på Internet.
Email är elektronisk post som man kan skicka mellan datorer.
IP-telefoni är att ringa från en dator till en annan via Internet.
Webbläsare
Webbläsare är program som läser information på Internet. Google Chrome, Internet Explorer och Safari är webläsare.
(De andra på bilden heter Opera och Mozilla Firefox.)
Internet via bredband
Bredband är olika sätt att överföra data med hög hastighet.
Bredband kan vara att skicka laserljus genom glasfiberkablar.
Internet via mobilt bredband
När man använder mobilt bredband går kommunikationen via radiomaster.
Ett telefonsamtal kan gå från en mobiltelefon till en radiomast, till nästa radiomast och sen till den andra mobiltelefonen.
Wifi
En router kopplar ihop en internetleverantörs nätverk med ett privat nätverk som man har hemma eller på arbetet.
LAN är det lokala nätverket mellan t.ex. router och datorer.
Det lokala nätverket kan vara kopplat med kablar eller trådlöst.
Wifi är ett trådlöst nätverk, t.ex. mellan router och datorer.
FÖRDELAR MED INFORMATIONSTEKNIK
Människor kan kommunicera snabbt och billigt med både ljud och bild.
Forskning inom många områden har gjort stora och snabba framsteg för att det finns datorer.
Kunskap kan spridas till många över hela världen. Man kan sitta i en by i Afrika och lyssna på en föreläsning från ett universitet i USA.
Utbildningar kan göras effektivare med datorer. Med hjälp av datorer kan elever och studenter lära sig snabbare.
Datorer har gjort produkter bättre. Produkter som bilar och diskmaskiner har blivit smartare med hjälp av datorer.
Man kan styra sina saker med informationsteknik. Man kan till exempel i sin mobiltelefon se hur varmt det är hemma och öka värmen.
Man kan arbeta hemifrån med hjälp av informationsteknik. Man slipper restiden till och från arbetet och kan ha videokonferenser med arbetskamraterna.
Man kan handla hemifrån. Man kan beställa varor på nätet och behöver inte gå ut i affärer.
Informationsteknik kan användas för underhållning. Man kan spela både med sig själv och med andra via internet. Man kan köpa eller hyra film på internet.
RISKER MED INFORMATIONSTEKNIK
Mobiltelefoner avger strålning och man vet inte hur farlig denna strålning är.
Om man vill vara på den säkra sidan kan man använda handsfree i stället för att hålla mobilen mot huvudet.
Man kan förlora viktig information som program, bilder och dokument på sin dator eller mobil om den går sönder, tappas eller blir stulen. Därför är det mycket viktigt att göra säkerhetskopior antingen till en server på molnet eller till en hårddisk eller USB-sticka.
Obehöriga kan ta sig in i din dator och få tag på viktig information. Därför är det viktigt att ha en brandvägg som skyddar datorn. En brandvägg är ett program som blockerar obehörig datatrafik.
Din dator kan få virus som är skadliga program. Därför är det viktigt att ha de senaste antivirusprogrammen installerade på datorn.
Antivirusprogram kan både hitta och ta bort virus från datorn.
Klicka aldrig på okända länkar. Om du gör det kan du släppa in virus i datorn.
Var extra försiktig om du uppmanas att göra något snabbt, till exempel att klicka på en länk för att något dåligt eller bra har hänt. (”du har blivit kapad”, ”du har vunnit”)
Du kan bli utsatt för hämnd eller utpressning. Låt aldrig någon fotografera dig avklädd eller i en pinsam situation, och lägg aldrig ut sådana bilder på dig själv på nätet. Även om din pojkvän eller flickvän ber om sådana bilder kan han eller hon lägga ut dem på nätet till exempel som hämnd för att du har gjort slut.
Du kan bli lurad av en falsk date på nätet. Det kan vara en helt annan person som du börjar få kontakt med på nätet än som du ser på profilbilden. Låt ingen lura dig att visa dig avklädd på nätet.
Arbetsgivare kan kolla dina sociala medier inför anställning. Var därför noga med bilder och annat som du publicerar på sociala medier som Twitter och Facebook.
Du kan bli borttagen från sociala medier, till exempel Twitter.
Om du uttalar dig kränkande mot andra, eller sprider information som inte anses vara sann kan sociala medier radera ditt konto.
Andra kan läsa filer som du har tagit bort från datorn. När man tar bort en fil på datorn så tar man bara bort adressen till den. All information finns kvar.
Därför måste man på en Mac-dator använda säker papperskorgstömning och på en PC använda speciella program som raderar minnet säkert.
Mobiltelefoner kan registrera vad du pratar om även när du inte pratar i telefon så att du sedan till exempel får riktad reklam om saker som du har pratat om. Stäng av telefonen eller lägg den i ett annat rum om du vill vara säker på att inte registreras.
Länder kan övervaka sina invånare med hjälp av mobiltelefoner och ansiktsigenkänning.
Människor kan bli arbetslösa på grund av informationstekniken. Butiksanställda kan förlora arbetet när många beställer varorna på nätet eller går till en kassa för självscanning.
Uppgift E2: Blinka med röd lysdiod
Nu ska du skriva ett program i Micro:Bit som får lysdioden att blinka.
Kopplingsschemat är som kopplingen ovanför och den gäller Micro:Bit som inte fanns i ritprogrammet för kopplingsschema.
Från utgång P8 kopplas en gul sladd till en resistor på 47 ohm.
Färgringarna på resistorn ska vara gul, lila, brun.
OBS! den gula sladden måste vara rakt under eller rakt över resistorn!
Resistorns andra ben ska kopplas till höger som på bilden här ovanför.
Den röda lysdiodens långa ben (anoden) kopplas till resistorns högra ben.
Lysdiodens katod är kopplad med en svart sladd till minusbanan längst upp.
Gå in i Micro:Bit genom att klicka på LÄNK IN TILL MICROBIT längst upp på bloggen www.mattenojohank.blogspot.com välj Teknik 9.
Dra in Forever från menyn Basic om den inte redan finns på skärmen.
Välj Advanced på menyn och klicka på Pins.
Dra in digital write pin P0 to 0 och ändra till
digital write pin P8 to 1.
Dra in pause (ms) 100 från menyn Basic och ändra till
pause (ms) 500.
Dra in digital write pin P0 to 0 och ändra till
digital write pin P8 to 0.
Dra in pause (ms) 100 från menyn Basic och ändra till
pause (ms) 500.
Kolla på bilden här ovanför att ditt program stämmer!
Koppla din Micro:Bit till din Chromebook med USB-kabeln.
Tryck på den gröna rutan Download.
Om det kommer upp en ruta Download completed med en knapp
Pair device trycker du på Pair device. Tryck sen Pair device igen.
Klicka på texten BBC micro:bit XXXXXXX och sen Anslut.
Tryck på Download en gång till.
Om du gjort rätt ska din lysdiod nu blinka.
VISA LÄRAREN!
När läraren har godkänt din koppling ska du dra bort allt från forever.
Dra in show number 0 inuti forever.
Tryck på Download.
Nu ska lysdioden blinka och siffran 0 visas på kretskortet. Lägg tillbaka komponenterna där de var från början. Visa läraren siffran 0 och komponenter.
Uppgift E3: Trafikljus
Du ska bygga ett trafikljus för bilar.
Koppla enligt kopplingen här nedanför:
Vänta med att koppla in batteri eller dator tills läraren godkänt din koppling!
47 ohm motstånd
Har färgerna gul, lila, svart.
Lysdiod
Det långa benet är anod som kopplas till 47 ohm motståndet.
OBS! Lysdioden måste kopplas rakt under motståndet för att vara ihopkopplad.
Koppla sladden som går till Micro:Bit kontakt P0 till motståndets vänstra sida.
OBS! Koppla sladden rakt ovanför motståndet.
Triangeln betyder 0V, vilket är den blå minusbanan. Koppla svart sladd dit.
Koppla den svarta sladden rakt ovanför lysdiodens katod (det korta benet)
Koppla gul och grön lysdiod på samma sätt enligt kopplingsschemat här ovanför.
OBS! Visa läraren din koppling innan du kopplar in datorn, men du kan börja programmera medan du väntar. (batteriet ska inte kopplas in)
Programmering:
Trafikljuset ska lysa på följande sätt:
Gör hela tiden
Lys grönt
Vänta 3 sekunder
Lys grönt + gult
Vänta 1 sekund
Lys rött
Vänta 3 sekunder
Lys rött + gult
Vänta 1 sekund
Att lysa med en lysdiod på P0 görs med kommandot
”digital write pin P0 to 1”.
Att INTE lysa med en lysdiod på P8 görs med kommandot
”digital write pin P0 to 0”.
”digital write pin” finns under ”Advanced” och ”Pins”.
Kolla på kopplingsschemat här ovanför vilken Pin som är röd, gul och grön!!
Visa läraren kopplingen innan du kopplar datorn. (Batteri ska ej kopplas)
Koppla in datorn.
Tryck på den gröna rutan Download.
Om det kommer upp en ruta Download completed med en knapp
Pair device trycker du på Pair device. Tryck sen Pair device igen.
Klicka på texten BBC micro:bit XXXXXXX och sen Anslut.
Tryck på Download en gång till.
Testa att trafikljuset fungerar som det ska göra. Visa läraren!
Lägg tillbaka komponenterna på det nedre kopplingsdäcket.
Koppla loss batteriet och datorn. Visa läraren
Uppgift C1: Styr röd och grön lysdiod med tryck-knapp
Om man trycker på tryck-knappen ska bara grön lysdiod lysa.
Annars ska bara röd lysdiod lysa.
Längst upp på kopplingsschemat visas +3V och en triangel (jord).
Dessa två är sladdarna till datorn eller till batteriet.
Vänta med att koppla in dator eller batteri tills du visat läraren!
Koppling av tryck-knappen:
Bilden här ovanför visar hur tryck-knappen är kopplad till inporten P5 (blå sladd). +3V betyder att man ska koppla vänstra övre hörnet av tryck-knappen med en röd sladd till plusbanan. (röd)
10k ohm motståndet kan kopplas direkt till minusbanan. (blå)
10k ohm motståndet är märkt med färgerna brun, svart, orange.
Koppling av röd lysdiod och grön lysdiod:
Bilden här ovanför visar hur man börjar koppla röd lysdiod.
Gul sladd kommer från utporten P8.
47 ohm motståndet är märkt med färgerna gul, lila, svart.
Lysdiodens långa ben är anod.
Svart sladd ska användas för att koppla katoden till triangeln.
Triangeln betyder jord, och det är den blå minusbanan.
Grön lysdiod kopplas på samma sätt från utgång 12 med ett 47 ohms motstånd.
VISA LÄRAREN DIN KOPPLING NU!
Programmering
Klicka på länken längst upp i bloggen www.mattenojohank.blogspot.com / Teknik 9.
Skriv ett nytt program som gör följande:
Om man trycker på tryck-knappen så
Lys bara med grön lysdiod
Annars
Lys bara med röd lysdiod
När man trycker på tryck-knappen kopplas inporten P5 till +3V.
Det betyder att pin P5 får värdet 1.
Programraden här under visar hur man ska skriva
Om man trycker på tryck-knappen så
if then else hittas i Micro:Bit under Logic.
Digital read pin hittas under Advanced och Pins.
Röd och grön lysdiod styrs med kommandot digital write pin som man också hittar i Micro:Bit under Advanced och Pins.
Tryck på den gröna rutan Download.
Om det kommer upp en ruta Download completed med en knapp
Pair device trycker du på Pair device. Tryck sen Pair device igen.
Klicka på texten BBC micro:bit XXXXXXX och sen Anslut.
Tryck på Download en gång till.
Bara röd lysdiod ska lysa. Om du trycker på knappen ska bara grön lysdiod lysa.
Visa läraren.
När läraren godkänt programmerar du On start Show number 0.
Download. Sätt tillbaka alla komponenter. Låt locket vara öppet. Läraren godkänner.
Visa läraren kopplingen innan du kopplar datorn. (Batteri ska ej kopplas)
Koppla in datorn.
Tryck på den gröna rutan Download.
Om det kommer upp en ruta Download completed med en knapp
Pair device trycker du på Pair device. Tryck sen Pair device igen.
Klicka på texten BBC micro:bit XXXXXXX och sen Anslut.
Tryck på Download en gång till.
Testa att trafikljuset fungerar som det ska göra. Visa läraren!
Lägg tillbaka komponenterna på det nedre kopplingsdäcket.
Koppla loss batteriet och datorn. Visa läraren
KOMMA IGÅNG
Koppla ihop ditt Micro:bit-kretskort och datorn med USB-kabeln.
LÄNK IN TILL MICROBIT
Länken här ovanför gör följande saker
och du behöver inte skriva detta om du trycker på länken!
(Gå in på hemsidan www.microbit.org)
(Tryck på fliken Let´s code)
(Scrolla ner till MakeCode Editor och
välj den orange rutan Let´s code.)
(Klicka på + New Project)
PROGRAM 1 VISA Hello!
Välj Basic i meny och dra in blocket "show string Hello!" i blocket on start enligt bilden här ovanför.
Tryck på den gröna rutan Download.
Den gula lysdioden på ditt micro:bit-kretskort ska börja blinka.
Vänta tills det slutat blinka.
Programmet körs.
Om du vill köra programmet en gång till från början trycker du på tryck-knappen på baksidan av kretskortet.
PROGRAM 2 VISA HJÄRTA
Ta bort Show string Hello om den finns kvar i blocket on start genom att högerklicka på den. Då kommer det en gul ram runt den.
Välj sedan delete block. På en Chromebook högerklickar man genom att trycka ner två fingrar en bit från varandra på pekplattan.
Dra in show icon hjärta från menyn Basic.
Dra in pause (ms) 100 och ändra det till 1000.
Dra in show icon hjärta och ändra till X.
Tryck på Download för att ladda ner programmet och köra det.
PROGRAM 3 SHOW LEDS
Tryck på den gröna rutan Download.
Tryck på den gröna rutan Download.
