GROVPLANERING BIOLOGI 8A HT22
v41 Tor 13/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1
v42 Tor 20/10 STUDIEDAG
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v43 Tor 27/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Fre 28/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v45 Tor 10/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Fre 11/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v46 Mån 14/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Tor 17/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Fre 18/11 Argumenterande text förbered
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v47 Tor 24/11 Argumenterande text skriv
v47 Fre 25/11 Prevmetoder 227-228
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Tor 8/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Tor 15/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
GROVPLANERING BIOLOGI 8B HT22
v41 Tor 13/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1 OBS TIS
v42 Tor 20/10 STUDIEDAG
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Tor 27/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v43 Fre 28/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Tor 10/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v45 Fre 11/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v46 Mån 14/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Tor 17/11 Argumenterande text förbered
v46 Fre 18/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 Argumenterande text skriv
v47 Tor 24/11 Prevmetoder 227-228
v47 Fre 25/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Tor 8/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Tor 15/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
GROVPLANERING BIOLOGI 8C HT22
v41 Ons 12/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1
v42 Ons 19/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v43 Ons 26/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Fre 28/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v45 Ons 9/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Fre 11/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v46 Mån 14/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Ons 16/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Fre 18/11 Argumenterande text förbered
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v47 Ons 23/11 Argumenterande text skriv
v47 Fre 25/11 Prevmetoder 227-228
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Ons 7/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Ons 14/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
GROVPLANERING BIOLOGI 8A HT22
v41 Tor 13/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1
v42 Tor 20/10 STUDIEDAG
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v43 Tor 27/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Fre 28/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v45 Tor 10/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Fre 11/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v46 Mån 14/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Tor 17/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Fre 18/11 Argumenterande text förbered
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v47 Tor 24/11 Argumenterande text skriv
v47 Fre 25/11 Prevmetoder 227-228
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Tor 8/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Tor 15/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
GROVPLANERING BIOLOGI 8B HT22
v41 Tor 13/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1 OBS TIS
v42 Tor 20/10 STUDIEDAG
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Tor 27/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v43 Fre 28/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Tor 10/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v45 Fre 11/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v46 Mån 14/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Tor 17/11 Argumenterande text förbered
v46 Fre 18/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 Argumenterande text skriv
v47 Tor 24/11 Prevmetoder 227-228
v47 Fre 25/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Tor 8/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Tor 15/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
GROVPLANERING BIOLOGI 8C HT22
v41 Ons 12/10 Kursintro, Celler, organ 240-248
v41 Fre 14/10 Celler, organ + muntl förhör 240-248
v42 Mån 17/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Tis 18/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 1
v42 Ons 19/10 Matspjälkningsorgan 252-261
v42 Fre 21/10 Matspjälkningsorgan + LÄXF 252-261
v43 Mån 24/10 Blodomlopp 274-279
v43 Tis 25/10 LAB 1 Anatomiska preparat Grupp 2
v43 Ons 26/10 Näringsämnen, sjukdom, kost, motion 262-264
v43 Fre 28/10 Blodomlopp + LÄXF 274-279
v45 Mån 7/11 Blod, hjärtsjukdomar + muntl förhör 280-289
v45 Tis 8/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 1
v45 Ons 9/11 Könsorgan, puberteten, mens 218-221
v45 Fre 11/11 Könsorgan, puberteten, mens + LÄXF 218-221
v46 Mån 14/11 LAB 2 Lungvolym, puls Grupp 2
v46 Tis 15/11 Befruktning 222-224
v46 Ons 16/11 Fosterutv, abort, klimakt, 232-236
v46 Fre 18/11 Argumenterande text förbered
v47 Mån 21/11 Argumenterande text förbered
v47 Tis 22/11 LAB Kompletteringstid / Prev metoder
v47 Ons 23/11 Argumenterande text skriv
v47 Fre 25/11 Prevmetoder 227-228
v49 Mån 5/12 Sexuella läggningar, web, samtycke 212-215, 225-226
v49 Tis 6/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan 265-270
v49 Ons 7/12 Sexuellt överförbara sjukdomar 229-231
v49 Fre 9/12 Kompletteringstid läxförhör / Andningsorgan förhör
v50 Mån 12/12 Njurarna 290-293
v50 Tis 13/12 Betygsprat, film om fosterutveckling
v50 Ons 14/12 Utvärdering, kursavslutning
v50 Fre 16/12 Kursavslutning
Pedagogisk
Planering
År: 8
Arbetsområde
Vi kommer att börja med hur kroppen är uppbyggd av celler, vävnader, organ och organsystem.
Du kommer att lära dig om hur matspjälkningsorganen är uppbyggda och hur de fungerar. I samband med det kommer du också att lära dig om näringsämnen och vad kroppen använder dem till. Vi kommer att diskutera olika sjukdomar i matspjälkningsorganen.
Du kommer att lära dig om hjärtat och blodomloppet samt om olika hjärtsjukdomar.
Du kommer också att arbeta med andningsorganen och sjukdomar i andningsorganen.
I sexualkunskapen kommer du bland mycket annat att få lära dig könsorganens delar, hur befruktningen går till och hur ett foster utvecklas under graviditeten. Vi kommer också att arbeta med abort, preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Du kommer också bland annat att lära dig vad olika sexuella läggningar betyder och vad som menas med samtycke.
Konkretisering av arbetsområdet
Celler, vävnader, organ och organsystem.
Cancer.
Näringsämnen.
Kost och motion.
Matspjälkningsorganen.
Några sjukdomar i matspjälkningsorganen.
Andningsorganen.
Några sjukdomar i andningsorganen.
Cirkulationsorganen.
Några sjukdomar i cirkulationsorganen.
Mannens och kvinnans könsorgan.
Puberteten.
Menstruation.
Samlag.
Preventivmetoder.
Sexuellt överförbara sjukdomar och hur man kan undvika dem.
Pornografi, prostitution, våldtäkt, incest.
Samtycke.
Sexuella läggningar.
Graviditet, fosterutveckling, förlossning, missfall, abort.
Skriva en argumenterande text om biologi.
Genomföra laborationer inom området anatomi.
Dokumentera laborationer inom området anatomi.
Arbetsområde
Vi kommer att börja med hur kroppen är uppbyggd av celler, vävnader, organ och organsystem.
Du kommer att lära dig om hur matspjälkningsorganen är uppbyggda och hur de fungerar. I samband med det kommer du också att lära dig om näringsämnen och vad kroppen använder dem till. Vi kommer att diskutera olika sjukdomar i matspjälkningsorganen.
Du kommer att lära dig om hjärtat och blodomloppet samt om olika hjärtsjukdomar.
Du kommer också att arbeta med andningsorganen och sjukdomar i andningsorganen.
I sexualkunskapen kommer du bland mycket annat att få lära dig könsorganens delar, hur befruktningen går till och hur ett foster utvecklas under graviditeten. Vi kommer också att arbeta med abort, preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Du kommer också bland annat att lära dig vad olika sexuella läggningar betyder och vad som menas med samtycke.
Konkretisering av arbetsområdet
Celler, vävnader, organ och organsystem.
Cancer.
Näringsämnen.
Kost och motion.
Matspjälkningsorganen.
Några sjukdomar i matspjälkningsorganen.
Andningsorganen.
Några sjukdomar i andningsorganen.
Cirkulationsorganen.
Några sjukdomar i cirkulationsorganen.
Mannens och kvinnans könsorgan.
Puberteten.
Menstruation.
Samlag.
Preventivmetoder.
Sexuellt överförbara sjukdomar och hur man kan undvika dem.
Pornografi, prostitution, våldtäkt, incest.
Samtycke.
Sexuella läggningar.
Graviditet, fosterutveckling, förlossning, missfall, abort.
Skriva en argumenterande text om biologi.
Genomföra laborationer inom området anatomi.
Dokumentera laborationer inom området anatomi.
Se InfoMentor för fullständig pedagogisk planering.
Se InfoMentor för fullständig pedagogisk planering.
KRAV FÖR E
KRAV FÖR E
01 Veta vilka två saker som cellen behöver för sin förbränning.
02 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i cellen.
Cellkärnan
03 Veta vad ribosomerna i cellen tillverkar.
Proteiner
04 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över matspjälkningsorganen: Munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm
05 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
06 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet
sugs upp.
07 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av
blodet.
08 Veta i vilken del av kroppen som den slutliga
sönderdelningen av proteiner sker.
Tunntarmen
09 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna
10 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats
på en figur över hjärtat: Övre hålven, Nedre hålven,
Höger förmak, Höger kammare, Lungartärer, Lungvener,
Vänster förmak,Vänster kammare, Stora kroppspulsådern
11 Veta vad hjärtats högra pump har för funktion.
12 Veta vad hjärtats vänstra pump har för funktion.
13 Veta vad det stora blodkärl som leder syrerikt blod ut i
kroppen från hjärtat heter.
Stora kroppspulsådern (Aorta)
14 Veta vad de tunna blodkärl som står i kontakt med cellerna
heter.
15 Veta vilken uppgift som artärerna har.
16 Vilken vilken uppgift som venerna har.
17 Kunna namnen på delarna av mannens könsorgan
enligt bild på bloggen.
01 Veta vilka två saker som cellen behöver för sin förbränning.
Syre och druvsocker
02 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i cellen.
Cellkärnan
03 Veta vad ribosomerna i cellen tillverkar.
Proteiner
Proteiner
04 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över matspjälkningsorganen: Munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm
05 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
Druvsocker
06 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet
sugs upp.
sugs upp.
Tjocktarmen
07 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av
blodet.
blodet.
Tunntarmen
08 Veta i vilken del av kroppen som den slutliga
sönderdelningen av proteiner sker.
sönderdelningen av proteiner sker.
Tunntarmen
09 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna
10 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats
på en figur över hjärtat: Övre hålven, Nedre hålven,
Höger förmak, Höger kammare, Lungartärer, Lungvener,
Vänster förmak,Vänster kammare, Stora kroppspulsådern
på en figur över hjärtat: Övre hålven, Nedre hålven,
Höger förmak, Höger kammare, Lungartärer, Lungvener,
Vänster förmak,Vänster kammare, Stora kroppspulsådern
11 Veta vad hjärtats högra pump har för funktion.
Pumpa ut syrefattigt blod till lungorna.
12 Veta vad hjärtats vänstra pump har för funktion.
Pumpa ut syrerikt blod i kroppen.
13 Veta vad det stora blodkärl som leder syrerikt blod ut i
kroppen från hjärtat heter.
kroppen från hjärtat heter.
Stora kroppspulsådern (Aorta)
14 Veta vad de tunna blodkärl som står i kontakt med cellerna
heter.
heter.
Kapillärer
15 Veta vilken uppgift som artärerna har.
Leder blod från hjärtat.
16 Vilken vilken uppgift som venerna har.
Leder blod till hjärtat.
17 Kunna namnen på delarna av mannens könsorgan
enligt bild på bloggen.
18 Kunna namnen på delarna av kvinnans könsorgan enligt
bild på bloggen.
19 Veta var kvinnans äggceller tillverkas.
20 Veta var mannens spermier tillverkas.
21 Veta vad sädesblåsan tillverkar.
22 Veta vad det är som blöder ut i samband med
menstruationen.
Livmoderslemhinnan
23 Veta vad man bör tänka på vid avslutningen av ett samlag
med kondom.
Hålla i kondomen så att den inte ramlar av i slidan
24 Veta vad kvinnor bör tänka på när de använder tampong.
25 Kunna beskriva ett av sätten som p-piller förhindrar en
graviditet.
Hindrar spermierna från att komma in i livmodern
26 Veta hur sterilisering av en man går till.
27 Kunna ge ett exempel på ett akutpreventivmedel.
Akut-p-piller
28 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som fostret
växer.
I livmodern
23 Veta vad man bör tänka på vid avslutningen av ett samlag
29 Veta i vilken del av de kvinnliga könsorganen som
befruktningen sker.
30 Veta till och med vilken graviditetsvecka som kvinnan har
rätt till abort utan tillstånd.
Graviditetsvecka 18
31 Veta vad det innebär att en kvinna kommer i klimakteriet.
Hon kan inte få barn längre för det tillverkas inte några ägg
32 Kunna ge ett exempel på hur alkohol kan påverka sexlivet
dåligt.
Män kan bli impotenta, inte få stånd
33 Veta vad man kallar en person som är attraherad av
personer från båda könen.
Bisexuell
34 Veta vad incest är.
Att ha sex med en nära släkting, till exempel med sitt barn.
35 Veta vad trafficking är.
Att lura kvinnor att komma till ett land och tvinga dem att bli
prostituerade.
36 Kunna tre sätt för att undvika sexuellt överförbara
sjukdomar.
Vänta med sex tills man har en fast partner, vara trofast till
sin partner, använda kondom
37 Veta vad Sveriges vanligaste könssjukdom som orsakas av
virus heter.
Kondylom
38 Veta varför det är stor risk att man kan smitta andra om
man har klamydia.
Man märker ofta inte att man har klamydia
39 Veta vad Aids orsakas av.
Ett virus som heter HIV
40 Veta vad smittskyddslagen innebär.
Om man misstänker att man har blivit smittad av klamydia,
gonorré, syfilis eller AIDS måste man gå till läkare för att
undersökas och för att berätta vem man haft sex med.
6 Veta vad nervsystemet består av.
7 Veta nerverna heter som skickar signaler från hjärnan
till musklerna.
8 Kunna tre hjärncentra.
hörselcentrum, talcentrum.
9 Veta vad som menas med hjärndöd.
10 Kunna två orsaker till stroke.
till musklerna.
hörselcentrum, talcentrum.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 240-248
Celler
Cellen är livets minsta levande byggsten.
Alla bakterier, växter och djur är uppbyggda av celler.
Cellerna använder druvsocker och syre för sin förbränning.
Cellen är livets minsta levande byggsten.
Alla bakterier, växter och djur är uppbyggda av celler.
Alla bakterier, växter och djur är uppbyggda av celler.
Cellerna använder druvsocker och syre för sin förbränning.
Förbränningen kallas cellandning.
Cellandningen har formeln:
druvsocker + syre à koldioxid + vatten + energi
Cellkärnan styr allt som händer i cellen och i cellkärnan finns arvsanlagen.
Cellkärnan styr allt som händer i cellen och i cellkärnan finns arvsanlagen.
Ribosomerna tillverkar proteiner.
Mitokondrierna förbränner druvsocker så att energi frigörs.
Lysosomerna är cellens reningsverk.
Cellmembranet är cellens hud.
Cellplasman är en vätska som fyller ut cellen.
Människans olika typer av celler
Muskelceller Blodceller Nervcell
Muskelceller, blodceller och nervceller är exempel på celler i kroppen.
En befruktad äggcell delar sig sedan till flera tusen miljarder celler.
Dessa celler bygger upp hela människan.
Muskelceller Blodceller Nervcell
Muskelceller, blodceller och nervceller är exempel på celler i kroppen.
En befruktad äggcell delar sig sedan till flera tusen miljarder celler.
Dessa celler bygger upp hela människan.
En befruktad äggcell delar sig sedan till flera tusen miljarder celler.
Dessa celler bygger upp hela människan.
Hur nya celler bildas
Det finns stamceller i kroppen som kan bilda nya celler av olika slag.
Den befruktade äggcellen är en stamcell.
Det finns också andra stamceller i kroppen som kan bli andra celler.
Nya celler kan också bildas genom att celler delar sig.
Den befruktade äggcellen är en stamcell.
Det finns också andra stamceller i kroppen som kan bli andra celler.
Nya celler kan också bildas genom att celler delar sig.
Det finns också andra stamceller i kroppen som kan bli andra celler.
Nya celler kan också bildas genom att celler delar sig.
Vävnader
Cellerna slår sig ihop och bildar olika vävnader.
Organ
Vävnaderna bygger upp kroppens organ.
Exempel på organ lunga, hjärta, lever och magsäck.
Cellerna slår sig ihop och bildar olika vävnader.
Muskelvävnad, fettvävnad och benvävnad är några exempel.
Vävnaderna bygger upp kroppens organ.
Exempel på organ lunga, hjärta, lever och magsäck.
Exempel på organ lunga, hjärta, lever och magsäck.
Organsystem
Organsystemen består av flera organ som tillsammans utför en uppgift.
Sinnesorganen och nervsystemet samlar in information om omvärlden.
Fortplantningsorganen används för att barn skall skapas.
Immunförsvaret kämpar mot bakterier och virus.
Organsystemen samarbetar och påverkar varandra, exempel 1
Matspjälkningsorganen sönderdelar maten.
Cirkulationsorganen transporterar matens näringsämnen till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar avfall till utsöndringsorganen.
Utsöndringsorganen njurar och lever gör av med avfallet.
Organsystemen samarbetar och påverkar varandra, exempel 2
Andningsorganen andas in syre i lungorna.
Cirkulationsorganen transporterar syre till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar koldioxid till lungorna.
Andningsorganen andas ut koldioxid ur lungorna.
Organsystemen består av flera organ som tillsammans utför en uppgift.
Matspjälkningsorganen sönderdelar maten.
Andningsorganen förser blodet med syre.
Cirkulationsorganen transporterar syre, näring och avfall.
Utsöndringsorganen är kroppens reningsverk.
Rörelseorganen skelett och muskler ger stadga, skyddar och ger rörelse.
Sinnesorganen och nervsystemet samlar in information om omvärlden.
Fortplantningsorganen används för att barn skall skapas.
Immunförsvaret kämpar mot bakterier och virus.
Huden skyddar kroppen mot bakterier och uttorkning.
Hormonsystemet skickar meddelanden mellan kroppens celler.
Organsystemen samarbetar och påverkar varandra, exempel 1
Matspjälkningsorganen sönderdelar maten.
Cirkulationsorganen transporterar matens näringsämnen till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar avfall till utsöndringsorganen.
Utsöndringsorganen njurar och lever gör av med avfallet.
Andningsorganen andas in syre i lungorna.
Cirkulationsorganen transporterar syre till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar koldioxid till lungorna.
Andningsorganen andas ut koldioxid ur lungorna.
Cirkulationsorganen transporterar koldioxid till lungorna.
Andningsorganen andas ut koldioxid ur lungorna.
Cancer
Cancer innebär att celler delar sig okontrollerbart utan att det behövs.
Man kan få hudcancer av att sola för mycket.
Rökning kan till exempel ge lungcancer.
Mer än hälften av alla som har cancer botas.
Cancer innebär att celler delar sig okontrollerbart utan att det behövs.
En tumör är en klump av sådana cancerceller.
Metastaser är nya tumörer som spridits till andra ställen i kroppen.
Metastaser kallas också dottertumörer.
Man kan få hudcancer av att sola för mycket.
Rökning kan till exempel ge lungcancer.
Mer än hälften av alla som har cancer botas.
Cancer kan behandlas med operation, cellgifter, strålning och hormoner.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 252-261
Näringsämnen
Maten innehåller näringsämnen som behövs i kroppen.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen
är näringsämnen.
Maten innehåller näringsämnen som behövs i kroppen.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen
är näringsämnen.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen
är näringsämnen.
Kolhydrater
Kolhydrater finns i t.ex. frukt, grönsaker, bröd och potatis.
Stärkelse, cellulosa och socker är exempel på kolhydrater.
Kolhydrater finns i t.ex. frukt, grönsaker, bröd och potatis.
Kolhydraterna bryts ner till druvsocker som ger kroppen energi.
Stärkelse, cellulosa och socker är exempel på kolhydrater.
Äter man för mycket kolhydrater kan de omvandlas till fetter.
Fetter
Fetter finns t.ex. i smör, margarin, matolja och bacon.
Fett fungerar också som varma kläder som isolerar kroppen.
Fett skyddar våra inre organ som magsäcken och levern.
Onyttigt fett och nyttigt fett
Om man äter för mycket fett kan man bli överviktig.
Fetter är reservenergi till kroppen.
Fett fungerar också som varma kläder som isolerar kroppen.
Runt nerverna finns fett som isolerar nervtrådarna.
Fett skyddar våra inre organ som magsäcken och levern.
Fett skyddar våra inre organ som magsäcken och levern.
Onyttigt fett och nyttigt fett
Om man äter för mycket fett kan man bli överviktig.
Mättat fett som finns i grädde, ost, korv och fläsk kan ge sjukdomar som åderförkalkning och hjärtinfarkt.
Fleromättat fett i margarin, matolja och fet fisk är nyttigare.
Enkelomättat fett i olivolja och rapsolja är nyttigast.
Proteiner
Proteiner finns i t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost.
Proteiner finns i t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost.
Proteinerna används som byggnadsmaterial i cellerna.
Proteinet hemoglobin transporterar syre i kroppen.
Proteinerna är uppbyggda av aminosyror.
Matspjälkningsorganen
I matspjälkningsorganen sönderdelas näringsämnena
till små molekyler som cellerna kan ta upp.
Matspjälkningsorganen är:
munhåla, spottkörtel, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tolvfingertarm (efter magsäcken), tunntarm,
blindtarmens bihang, tjocktarm och ändtarm.
Mekanisk sönderdelning
Tänderna i munnen tuggar sönder maten
Musklerna runt magsäcken knådar maten.
Kemisk sönderdelning
Kemisk sönderdelning sker i munnen, magsäcken, tunntarmen.
Kolhydrater sönderdelas till druvsocker.
Proteiner sönderdelas till aminosyror.
Matspjälkningsorganen
I matspjälkningsorganen sönderdelas näringsämnena
till små molekyler som cellerna kan ta upp.
till små molekyler som cellerna kan ta upp.
Matspjälkningsorganen är:
munhåla, spottkörtel, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tolvfingertarm (efter magsäcken), tunntarm,
blindtarmens bihang, tjocktarm och ändtarm.
Tänderna i munnen tuggar sönder maten
Musklerna runt magsäcken knådar maten.
Kemisk sönderdelning
Kemisk sönderdelning sker i munnen, magsäcken, tunntarmen.
Kolhydrater sönderdelas till druvsocker.
Proteiner sönderdelas till aminosyror.
Fetter sönderdelas till glycerol och fettsyror.
Matspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen är de organ som maten passerar från munhålan till analöppningen.
Matspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen är de organ som maten passerar från munhålan till analöppningen.
Matspjälkningskanalen är: munhålan – svalget – matstrupen – magsäcken – tolvfingertarmen – tunntarmen – tjocktarmen – ändtarmen – analöppningen.
Munnen, svalget och matstrupen
Tänderna i munnen tuggar sönder maten.
Tänderna i munnen tuggar sönder maten.
Saliven från spottkörtlarna i munnen sönderdelar kolhydrater.
Svalget och matstrupen transporterar maten ner till magsäcken.
Magsäcken
Magsäcken knådar maten.
Magsäcken knådar maten.
Saltsyran i magsaften dödar bakterier.
Enzymet pepsin i magsaften sönderdelar proteinerna.
Bukspottkörteln, levern, gallblåsan och tolvfingertarmen
Bukspottkörteln tillverkar bukspott.
Bukspottkörteln tillverkar bukspott.
Bukspott bryter ner kolhydrater, proteiner och fetter.
Bukspott gör maginnehållet mindre surt.
Levern tillverkar galla.
Gallblåsan lagrar galla.
Galla finfördelar fett.
Maten blandas med bukspott och galla i tolvfingertarmen.
Tunntarmen
I tunntarmen sönderdelas kolhydrater till druvsocker
och proteiner till aminosyror.
I tunntarmen sönderdelas kolhydrater till druvsocker
och proteiner till aminosyror.
och proteiner till aminosyror.
I tunntarmen tas näringsämnena upp i blodet.
Tjocktarmen
I tjocktarmen tas vatten bort från tarminnehållet.
I tjocktarmen bryter bakterier ner tarminnehållet.
I tjocktarmen tas vatten bort från tarminnehållet.
I tjocktarmen bryter bakterier ner tarminnehållet.
I tjocktarmen bryter bakterier ner tarminnehållet.
Ändtarmen
I ändtarmen lagras avföringen.
Avföringen åker ut genom analöppningen.
I ändtarmen lagras avföringen.
Avföringen åker ut genom analöppningen.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 262-264
Karies
Karies är att det har blivit hål i en tand.
Bakterierna bildar syror som fräter sönder tandens emalj.
Man kan undvika karies genom att inte äta mellan måltiderna.
Det är också bra att borsta tänderna några gånger om dagen.
Karies är att det har blivit hål i en tand.
Bakterierna i munnen äter socker från till exempel godis.
Bakterierna bildar syror som fräter sönder tandens emalj.
Man får tandvärk om hålet når ner till nerverna i pulpan.
Man kan undvika karies genom att inte äta mellan måltiderna.
Det är också bra att borsta tänderna några gånger om dagen.
Det är också bra att borsta tänderna några gånger om dagen.
Halsbränna
På ovansidan av magsäcken sitter övre magmunnen.
Den öppnas när mat skall komma in i magsäcken.
Sur magsaft kan komma upp om övre magmunnen inte är stängd.
Det kallas halsbränna.
Kräkningar
Man kräks när man ätit något som inte är bra för kroppen.
Man kan kräkas av bakterier eller virus.
Halsbränna
På ovansidan av magsäcken sitter övre magmunnen.
Den öppnas när mat skall komma in i magsäcken.
Sur magsaft kan komma upp om övre magmunnen inte är stängd.
Det kallas halsbränna.
Kräkningar
Man kräks när man ätit något som inte är bra för kroppen.
Man kan kräkas av bakterier eller virus.
Den öppnas när mat skall komma in i magsäcken.
Sur magsaft kan komma upp om övre magmunnen inte är stängd.
Det kallas halsbränna.
Kräkningar
Man kräks när man ätit något som inte är bra för kroppen.
Man kan kräkas av bakterier eller virus.
Muskelrörelserna i magsäcken stannar.
Musklerna i magsäcken och i matstrupen pressar upp maten.
Dyspepsi och magsår
Dyspepsi är att magsäckens slemhinna har blivit irriterad.
Det är för surt i magen.
Man kan ha ont i magen och bli illamående.
Dyspepsi orsakas av stress, oro, rökning, alkohol, dåliga matvanor.
Man ska låta bli kaffe, juice, ketchup starka kryddor, hårt stekt mat.
Magsår är att det sura maginnehållet har frätt hål på magsäcken.
Det finns medicin som gör så att magsåret läker på några veckor
Muskelrörelserna i magsäcken stannar.
En kräkreflex sätts igång.
Musklerna i magsäcken och i matstrupen pressar upp maten.
Musklerna i magsäcken och i matstrupen pressar upp maten.
Dyspepsi och magsår
Dyspepsi är att magsäckens slemhinna har blivit irriterad.
Det är för surt i magen.
Man kan ha ont i magen och bli illamående.
Det är för surt i magen.
Man kan ha ont i magen och bli illamående.
Dyspepsi orsakas av stress, oro, rökning, alkohol, dåliga matvanor.
Man ska låta bli kaffe, juice, ketchup starka kryddor, hårt stekt mat.
Man kan köpa medicin som gör maginnehållet mindre surt.
Magsår är att det sura maginnehållet har frätt hål på magsäcken.
Magsår kan orsakas av en speciell sorts bakterie och av rökning.
Det finns medicin som gör så att magsåret läker på några veckor
Det finns medicin som gör så att magsåret läker på några veckor
Diarré
Diarré är att maginnehållet är för lättflytande.
Diarré beror på att det finns för många onyttiga bakterier i magen.
Antibiotika används för att döda bakterier som gör oss sjuka.
Antibiotika dödar också de nyttiga tarmbakterierna.
Därför kan man få diarré om man äter antibiotika.
A-fil, yoghurt och bakteriemedicin innehåller nyttiga bakterier.
Diarré
Diarré är att maginnehållet är för lättflytande.
Därför kan man få diarré om man äter antibiotika.
Diarré beror på att det finns för många onyttiga bakterier i magen.
Antibiotika används för att döda bakterier som gör oss sjuka.
Antibiotika dödar också de nyttiga tarmbakterierna.Därför kan man få diarré om man äter antibiotika.
A-fil, yoghurt och bakteriemedicin innehåller nyttiga bakterier.
Blindtarmsinflammation
Blindtarmsinflammation är att blindtarmsbihanget har blivit inflammerat.
Blindtarmsbihanget måste då opereras bort.
Annars kan den spricka, vilket är livshotande.
Blindtarmsinflammation
Blindtarmsinflammation är att blindtarmsbihanget har blivit inflammerat.
Blindtarmsbihanget måste då opereras bort.Annars kan den spricka, vilket är livshotande.
Fetma
Fetma beror på att man äter för mycket och motionerar för lite.
Fetma
Fetma beror på att man äter för mycket och motionerar för lite.
Fetma beror på att man äter för mycket och motionerar för lite.
Fetma ökar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdomar.
Annorexia nervosa och bulimia nervosa
Annorexia nervosa innebär att man äter alltför lite.
Man är rädd för att bli tjock.
Bulimia nervosa är att man äter mycket mat.
Sen kräker man upp maten igen.
Att äta hälsosamt
Godis, läsk, chips och kakor innehåller mycket socker och fett.
Om man äter mycket sådan mat får man för mycket energi.
Denna extra energi omvandlas till fett som lägger sig på kroppen.
Bacon, fläsk och smör innehåller mycket fett. Om man äter mycket sådan mat kan fettet lägga sig på kroppen så att man blir överviktig.
Det är bra för kroppen att äta mycket frukt och grönsaker.
Man ska äta allsidig mat. Detta innebär att man äter så att man får i sig olika näringsämnen, till exempel proteiner i fisk, kolhydrater i potatis och fett i smör.
Om man äter vegetarisk kost och undviker kött, fisk och kyckling är det viktigt att få i sig tillräckligt med proteiner, till exempel genom att äta bönor och linser.
Motion
När man tränar fysiskt till exempel genom att jogga eller springa stärker man hjärtat och förbättrar blodcirkulationen. Man får bättre kondition. Man får mer blod till hjärnan och man kan lära sig bättre. Man blir gladare. Man behöver träna några gånger i veckan i minst en halvtimme så att pulsen går upp.
Annorexia nervosa innebär att man äter alltför lite.
Man är rädd för att bli tjock.
Man är rädd för att bli tjock.
Bulimia nervosa är att man äter mycket mat.
Sen kräker man upp maten igen.
Sen kräker man upp maten igen.
Att äta hälsosamt
Godis, läsk, chips och kakor innehåller mycket socker och fett.
Om man äter mycket sådan mat får man för mycket energi.
Denna extra energi omvandlas till fett som lägger sig på kroppen.
Bacon, fläsk och smör innehåller mycket fett. Om man äter mycket sådan mat kan fettet lägga sig på kroppen så att man blir överviktig.
Det är bra för kroppen att äta mycket frukt och grönsaker.
Man ska äta allsidig mat. Detta innebär att man äter så att man får i sig olika näringsämnen, till exempel proteiner i fisk, kolhydrater i potatis och fett i smör.
Om man äter vegetarisk kost och undviker kött, fisk och kyckling är det viktigt att få i sig tillräckligt med proteiner, till exempel genom att äta bönor och linser.
Motion
När man tränar fysiskt till exempel genom att jogga eller springa stärker man hjärtat och förbättrar blodcirkulationen. Man får bättre kondition. Man får mer blod till hjärnan och man kan lära sig bättre. Man blir gladare. Man behöver träna några gånger i veckan i minst en halvtimme så att pulsen går upp.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 265-270
Varför vi måste andas
Kroppens celler behöver syre för sin förbränning.
Vid förbränningen frigörs energi som kan användas i cellen.
Formeln för förbränningen är:
Kroppens celler behöver syre för sin förbränning.
Vid förbränningen frigörs energi som kan användas i cellen.
Det bildas också koldioxid och vatten.
Formeln för förbränningen är:
Formeln för förbränningen är:
Druvsocker + syre à Energi + koldioxid + vatten
Andningsorganen
Andningsorganen är näshålan, luftstrupen, luftrören, lungorna.
Den renas också från små partiklar.
Andningsorganen är näshålan, luftstrupen, luftrören, lungorna.
I näshålan värms och fuktas luften.
Den renas också från små partiklar.
Den renas också från små partiklar.
Luften passerar svalget, struplocket och kommer ner i luftstrupen.
Luftstrupen delar sig i två luftrör som går till lungorna.
I lungorna finns mindre och mindre luftrör.
Lungblåsorna
Runt de allra minsta luftrören finns små lungblåsor.
I lungblåsorna tar blodet upp syre som vi har andats in.
Runt de allra minsta luftrören finns små lungblåsor.
Lungblåsorna har tunna väggar.
Tunna blodkärl finns runt lungblåsorna.
I lungblåsorna tar blodet upp syre som vi har andats in.
I lungblåsorna lämnar blodet koldioxid som vi sedan andas ut.
Stämbanden
Diafragman
Vi har en stor muskel som heter diafragman eller mellangärdet.
Den sitter under lungorna och sköter andningen.
Man tar ungefär 12 andetag per minut.
Man andas in ungefär 0,5 liter i varje andetag.
Vi har en stor muskel som heter diafragman eller mellangärdet.
Den sitter under lungorna och sköter andningen.
Man tar ungefär 12 andetag per minut.
Man andas in ungefär 0,5 liter i varje andetag.
Man tar ungefär 12 andetag per minut.
Man andas in ungefär 0,5 liter i varje andetag.
Rening av luften
I näshålan finns små hår som renar luften från partiklar.
I näshålan värms och fuktas luften.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
I slemhinnorna i luftstrupen och luftrören finns vita blodkroppar. De vita blodkropparna angriper bakterier och virus.
Hur man gör om någon fått något i luftstrupen
Ta ner handen i svalget och ta bort det som sitter i vägen.
Ett litet barn kan man lägga på magen i knät och dunka i ryggen.
Försök få personen att andas lugnt.
Stå bakom personen och lägg armarna om kroppen.
Knyt handen och lägg den med tummen nedanför bröstbenet.
Lägg andra handen ovanpå.
Tryck inåt och uppåt.
FILM: HUR MAN FÅR UT SAK UR LUFTSTRUPEN
Hur man gör om man själv fått något i luftstrupen
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
I slemhinnorna i luftstrupen och luftrören finns vita blodkroppar. De vita blodkropparna angriper bakterier och virus.
Hur man gör om någon fått något i luftstrupen
Ta ner handen i svalget och ta bort det som sitter i vägen.
Ett litet barn kan man lägga på magen i knät och dunka i ryggen.
Försök få personen att andas lugnt.
Stå bakom personen och lägg armarna om kroppen.
Knyt handen och lägg den med tummen nedanför bröstbenet.
Lägg andra handen ovanpå.
Tryck inåt och uppåt.
FILM: HUR MAN FÅR UT SAK UR LUFTSTRUPEN
Hur man gör om man själv fått något i luftstrupen
Hur man gör om någon fått något i luftstrupen
Ta ner handen i svalget och ta bort det som sitter i vägen.
Ett litet barn kan man lägga på magen i knät och dunka i ryggen.
Försök få personen att andas lugnt.
Stå bakom personen och lägg armarna om kroppen.
Knyt handen och lägg den med tummen nedanför bröstbenet.
Lägg andra handen ovanpå.
Tryck inåt och uppåt.
FILM: HUR MAN FÅR UT SAK UR LUFTSTRUPEN
Hur man gör om man själv fått något i luftstrupen
Andas lugnt.
Annars kan det som sitter fast fastna ännu mer.
Försök att andas in mycket sakta och andas ut snabbt.
Tryck dig mot en stolsrygg eller mot ett bord enligt bilden ovan.
Andas lugnt.
Annars kan det som sitter fast fastna ännu mer.
Försök att andas in mycket sakta och andas ut snabbt.
Tryck dig mot en stolsrygg eller mot ett bord enligt bilden ovan.
Förkylning och halsfluss
Förkylningar orsakas oftast av virus.
Man får ont i halsen, hosta och snuva.
Halsfluss orsakas av bakterier.
Man får mycket ont i halsen och feber.
Lunginflammation
Lunginflammation ger feber och svår hosta.
Den orsakas av bakterier.
Om man har lunginflammation måste man uppsöka läkare.
Lunginflammation kan botas med antibiotika.
Astma
När någon har astma svullnar slemhinnorna i luftrören.
Det bildas mer slem än vanligt i luftrören.
Då kan mindre luft än vanligt passera.
Personen får svårt att andas.
Astma kan orsakas av allergi mot pollen eller pälsdjur.
Astma kan behandlas med mediciner som vidgar luftrören.
Förkylningar orsakas oftast av virus.
Man får ont i halsen, hosta och snuva.
Man får ont i halsen, hosta och snuva.
Halsfluss orsakas av bakterier.
Man får mycket ont i halsen och feber.
Man får mycket ont i halsen och feber.
Lunginflammation
Lunginflammation ger feber och svår hosta.
Den orsakas av bakterier.
Om man har lunginflammation måste man uppsöka läkare.
Den orsakas av bakterier.
Om man har lunginflammation måste man uppsöka läkare.
Lunginflammation kan botas med antibiotika.
Astma
När någon har astma svullnar slemhinnorna i luftrören.
Det bildas mer slem än vanligt i luftrören.
Då kan mindre luft än vanligt passera.
Personen får svårt att andas.
Astma kan orsakas av allergi mot pollen eller pälsdjur.
Astma kan behandlas med mediciner som vidgar luftrören.
Det bildas mer slem än vanligt i luftrören.
Då kan mindre luft än vanligt passera.
Personen får svårt att andas.
Astma kan orsakas av allergi mot pollen eller pälsdjur.
Astma kan behandlas med mediciner som vidgar luftrören.
Rökning
Tobaksröken kan också förstöra lungblåsorna.
Det är 10-30 gånger så stor risk för en rökare att få lungcancer.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Tobaksröken förlamar flimmerhåren.
Till sist försvinner flimmerhåren helt.
Då kan inte smuts, slem, bakterier och virus transporteras bort.
Man blir lättare sjuk.
Tobaksröken kan också förstöra lungblåsorna.
Det är 10-30 gånger så stor risk för en rökare att få lungcancer.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Tobaksröken förlamar flimmerhåren.
Till sist försvinner flimmerhåren helt.
Då kan inte smuts, slem, bakterier och virus transporteras bort.
Man blir lättare sjuk.
Det är 10-30 gånger så stor risk för en rökare att få lungcancer.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Tobaksröken förlamar flimmerhåren.
Till sist försvinner flimmerhåren helt.
Då kan inte smuts, slem, bakterier och virus transporteras bort.
Man blir lättare sjuk.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 274-279
Hjärtat och blodomloppet, introduktion
Blodomloppet transporterar syre och näring till cellerna. samt Koldioxid och avfallsprodukter transporteras från cellerna.
Hjärtat
Hjärtat består av två blodpumpar.
Höger hjärthalva ritas på vänster sida.
Om du tittar på en person ser du personens högra sida till vänster.
Vänster hjärthalva pumpar blod till kroppen.
Artärerna är stora blodkärl som transporterar ut blod i kroppen.
Artärerna förgrenar sig till små blodkärl som heter kapillärer.
Cellerna lämnar koldioxid tillbaka till blodet i kapillärerna.
Venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat.
Hjärtat
Blodomloppet transporterar syre och näring till cellerna. samt Koldioxid och avfallsprodukter transporteras från cellerna.
Hjärtat
Hjärtat består av två blodpumpar.
Hjärtat består av två blodpumpar.
Höger hjärthalva pumpar blod till lungorna.
Höger hjärthalva ritas på vänster sida.
Om du tittar på en person ser du personens högra sida till vänster.
Höger hjärthalva ritas på vänster sida.
Om du tittar på en person ser du personens högra sida till vänster.
Vänster hjärthalva pumpar blod till kroppen.
Vänster hjärthalva ritas på höger sida.
Artärerna förgrenar sig till små blodkärl som heter kapillärer.
Cellerna får syre från blodet i kapillärerna.
Cellerna lämnar koldioxid tillbaka till blodet i kapillärerna.
Cellerna lämnar koldioxid tillbaka till blodet i kapillärerna.
Venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat.
Hjärtat
Höger pump Vänster pump
(Hålven) (Lungven)
Hjärtat består av två pumpar.
Den vänstra pumpen pumpar syrerikt blod till kroppen.
Den högra pumpen pumpar syrefattigt blod till lungorna.
Segelklaffarna är dörrar mellan förmaken och kamrarna.
(Hålven) (Lungven)
Höger förmak Vänster förmak
Segelklaff Segelklaff
Höger kammare Vänster kammare
Fickklaff Fickklaff
(Lungartär) (Stora kroppspulsådern = Aorta)
Den vänstra pumpen pumpar syrerikt blod till kroppen.
Den vänstra pumpen består av vänster förmak, vänster kammare.
Den vänstra pumpen ritas på höger sida!
Den högra pumpen pumpar syrefattigt blod till lungorna.
Den högra pumpen består av höger förmak och höger kammare.
Den högra pumpen ritas på vänster sida!
Fickklaffarna är dörrar mellan kamrarna och artärerna.
Hjärtat slår 70 slag i minuten när man vilar sig.
Lilla kretsloppet
Blodomloppet delas upp i lilla kretsloppet och stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet är:
Blodomloppet delas upp i lilla kretsloppet och stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet är:
Syrefattigt blod pumpas från höger kammare ut i lungartärerna.
I lungorna avger blodet koldioxid och tar upp syre.
Syrerikt blod rinner genom lungvenerna till vänster förmak.
Från vänster förmak rinner blodet ner i vänster kammare.
Stora kretsloppet
Syrerikt blod pumpas från vänster kammare ut i aorta.
De tunnaste artärerna heter kapillärer.
I tunntarmens kapillärer tar blodet upp näring.
Levern renar blodet.
Cellerna får syre och näring från blodet i kapillärerna.
Cellerna avger koldioxid och avfall till blodet i kapillärerna.
I njurarna lämnar blodet ifrån sig avfall som man sen kissar ut.
Kapillärerna samlar ihop sig i vener.
Kondition
Man har en god kondition om musklerna orkar arbeta länge.
Konditionen beror på hur mycket syre musklerna kan ta upp.
Konditionen beror också på hur mycket blod hjärtat kan pumpa.
Syrerikt blod pumpas från vänster kammare ut i aorta.
Aorta heter också stora kroppspulsådern.
Aorta förgrenar sig i allt tunnare artärer.
De tunnaste artärerna heter kapillärer.
De tunnaste artärerna heter kapillärer.
I tunntarmens kapillärer tar blodet upp näring.
Levern renar blodet.
Levern renar blodet.
Cellerna får syre och näring från blodet i kapillärerna.
Cellerna avger koldioxid och avfall till blodet i kapillärerna.
I njurarna lämnar blodet ifrån sig avfall som man sen kissar ut.
Kapillärerna samlar ihop sig i vener.
De två hålvenerna leder in syrefattigt blod i höger förmak.
Blodet rinner ner i höger kammare.
Kondition
Man har en god kondition om musklerna orkar arbeta länge.
Konditionen beror på hur mycket syre musklerna kan ta upp.
Konditionen beror också på hur mycket blod hjärtat kan pumpa.
Konditionen beror också på hur mycket blod hjärtat kan pumpa.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 280-289
Blodet
Blod består av blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar syre med hemoglobin.
Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna.
Blodplättar
Blodplättarna täpper till hålet när man har skurit sig.
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna skyddar mot infektioner.
De vita blodkropparna kan äta upp bakterier.
Vita blodkroppar kan tillverka antikroppar.
Antikropparna gör hål på bakterierna så att de spricker och dör.
Vaccination
När man vaccinerar sig får man en liten mängd smittämne.
Mängden smittämnen är så liten att man inte blir sjuk.
Undersökning av hjärtat med stetoskop
Läkaren kontrollerar med stetoskop att hjärtats klaffar fungerar.
Läkaren hör ett annat ljud när fickklaffarna stängs.
Undersökning av hjärtat med EKG
Med EKG undersöker man nervsignalerna i hjärtat.
Man mäter då hjärtats elektriska aktivitet.
Läkaren kan se på en dataskärm om hjärtat inte är friskt.
Blodprov
Läkare kan upptäcka vissa sjukdomar med hjälp av blodprov.
Ett lågt blodvärde är att det finns för lite hemoglobin i blodet.
Detta kallas blodbrist eller anemi.
Blodcancer
Blodcancer heter också leukemi.
Blodstamcellerna kan bilda nya friska vita blodkroppar.
Högt blodtryck och lågt blodtryck
Blodtrycket brukar anges med ett övre värde och ett undre värde.
Det undre värdet är blodtrycket då hjärtat vilar sig.
Ett högt blodtryck kan skada hjärtat och blodkärlen.
Man kan bli yr och svimma om man har för lågt blodtryck.
Hjärnan får då för lite blod.
Chock
Chock kan uppstå vid stora blödningar vid trafikolyckor.
Chock beror på att blodtrycket sjunker snabbt.
För lite blod cirkulerar i kroppen.
Personen blir kall och blek och kan i värsta fall dö.
Så här hjälper man en person som är i chock:
Lägg personen i stabilt sidoläge om personen är medvetslös.
Lägg annars personen på rygg med benen högt.
Lägg något varmt över och under personen.
Ge inget att äta eller dricka.
Stanna hos personen och se till att det är lugnt runtomkring.
Åderförkalkning
Åderförkalkning är att fett och kalk är på insidan av blodkärl.
Hjärtinfarkt
Om man har hjärtinfarkt får man kraftiga smärtor mitt i bröstet.
Ibland strålar smärtan ut i arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
Den uppstår när ett kranskärl till hjärtat täpps till av en blodpropp.
Hjärtinfarkt kan leda till att hjärtat stannar och att man dör.
Stroke
Hjärninfarkt och hjärnblödning kallas stroke.
Hjärtmuskelinflammation
Man kan få hjärtmuskelinflammation om man tränar hårt när man har en infektion i kroppen.
Bakterier eller virus ger då en inflammation i hjärtmuskeln.
Man ska inte idrotta om man är kraftigt förkyld eller har feber.
Blodet
Blod består av blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar syre med hemoglobin.
Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna.
Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna.
Blodplättar
Blodplättarna täpper till hålet när man har skurit sig.
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna skyddar mot infektioner.
De vita blodkropparna kan äta upp bakterier.
Vita blodkroppar kan tillverka antikroppar.
Antikropparna gör hål på bakterierna så att de spricker och dör.
Antikropparna gör hål på bakterierna så att de spricker och dör.
Vaccination
När man vaccinerar sig får man en liten mängd smittämne.
Mängden smittämnen är så liten att man inte blir sjuk.
Mängden smittämnen är så liten att man inte blir sjuk.
De vita blodkropparna bildar då antikroppar.
Antikropparna dödar bakterierna om man håller på att få sjukdomen senare i livet.
Undersökning av hjärtat med stetoskop
Läkaren kontrollerar med stetoskop att hjärtats klaffar fungerar.
Läkaren hör ett ljud i stetoskopet när segelklaffarna stängs.
Läkaren hör ett annat ljud när fickklaffarna stängs.
Läkaren hör ett annat ljud när fickklaffarna stängs.
Undersökning av hjärtat med EKG
Med EKG undersöker man nervsignalerna i hjärtat.
Man mäter då hjärtats elektriska aktivitet.
Läkaren kan se på en dataskärm om hjärtat inte är friskt.
Blodprov
Läkare kan upptäcka vissa sjukdomar med hjälp av blodprov.
Om sänkan är för hög kan man ha en infektion.
Om blodsockret är för högt kan man ha diabetes (sockersjuka).
Ett lågt blodvärde är att det finns för lite hemoglobin i blodet.
Detta kallas blodbrist eller anemi.
Ett lågt blodvärde kan bero på att kroppen har fått för lite järn.
Man blir onormalt trött.
Blodcancer
Blodcancer heter också leukemi.
De vita blodkropparna förökar sig okontrollerat.
Man kan bota blodcancer med cellgifter.
Man kan också tillföra benmärg med blodstamceller.
Blodstamcellerna kan bilda nya friska vita blodkroppar.
Blodstamcellerna kan bilda nya friska vita blodkroppar.
Högt blodtryck och lågt blodtryck
Blodtrycket brukar anges med ett övre värde och ett undre värde.
Det övre värdet är blodtrycket då hjärtat drar ihop sig.
Det undre värdet är blodtrycket då hjärtat vilar sig.
Det undre värdet är blodtrycket då hjärtat vilar sig.
Vuxna brukar ungefär ha blodtrycket 140/80.
Ett högt blodtryck kan skada hjärtat och blodkärlen.
Man kan bli yr och svimma om man har för lågt blodtryck.
Hjärnan får då för lite blod.
Chock
Chock kan uppstå vid stora blödningar vid trafikolyckor.
Chock kan uppstå av att man är allergisk mot t.ex. jordnötter.
Chock beror på att blodtrycket sjunker snabbt.
För lite blod cirkulerar i kroppen. Personen blir kall och blek och kan i värsta fall dö.
Så här hjälper man en person som är i chock:
Lägg personen i stabilt sidoläge om personen är medvetslös.
Lägg annars personen på rygg med benen högt.
Lägg något varmt över och under personen.
Ge inget att äta eller dricka.
Stanna hos personen och se till att det är lugnt runtomkring.
Åderförkalkning
Åderförkalkning är att fett och kalk är på insidan av blodkärl.
Det kan bero på rökning, högt blodtryck, mycket fett i blodet.
Blodkärlen blir trånga och kan gå sönder.
Hjärtinfarkt
Om man har hjärtinfarkt får man kraftiga smärtor mitt i bröstet.
Ibland strålar smärtan ut i arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
Den uppstår när ett kranskärl till hjärtat täpps till av en blodpropp.
Den uppstår när ett kranskärl till hjärtat täpps till av en blodpropp.
Åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan orsaka denna blodpropp.
Hjärtinfarkt kan leda till att hjärtat stannar och att man dör.
Man måste snabbt till sjukhus om man har hjärtinfarkt.
Hjärninfarkt och hjärnblödning kallas stroke.
Hjärnblödning är att ett blodkärl i hjärnan går sönder.
Hjärtmuskelinflammation
Man kan få hjärtmuskelinflammation om man tränar hårt när man har en infektion i kroppen.
Bakterier eller virus ger då en inflammation i hjärtmuskeln.
Man ska inte idrotta om man är kraftigt förkyld eller har feber.
Bakterier eller virus ger då en inflammation i hjärtmuskeln.
Man ska inte idrotta om man är kraftigt förkyld eller har feber.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 290-293
Njurarna
Blodet som ska renas kommer till njurarna genom njurartärerna som kommer från aorta.
I njurarna renas blodet i en miljon små reningsverk som består av en njurkropp och en njurkanal som har formen av ett U-format rör.
Urinen som bildas i njurarna rinner genom urinledarna till urinblåsan och därefter vidare genom urinröret när man kissar.
Njurarna ser också till att vi har lagom mycket vätska och salter i kroppen genom att släppa ut mer eller mindre vatten tillsammans med urinen.
Sjukdomar i njurarna och urinvägarna
Om njurarna inte fungerar som de ska kan man rena blodet med hjälp av en dialysmaskin. Man kan också operera in en frisk njure från en annan människa.
Levern
Levern är kroppens största inre organ.
Levern kan skadas om den utsätts för stora mängder giftiga ämnen.
Njurarna
Från cellerna kommer avfall som transporteras bort med blodet.
Den största delen av avfallet i blodet renas i njurarna och levern.
Blodet som ska renas kommer till njurarna genom njurartärerna som kommer från aorta.
Det renade blodet lämnar njurarna genom njurvenerna som leder till nedre hålvenen.
I njurarna renas blodet i en miljon små reningsverk som består av en njurkropp och en njurkanal som har formen av ett U-format rör.
I njurkroppen blir blodet av med vatten, salter och avfall som leds som primärurin ner i njurkanalen.
I njurkanalen sugs det mesta av vattnet och en del salter tillbaks till blodet. Kvar i njurkanalen blir urinen med avfall som ska kissas ut.
Urinen som bildas i njurarna rinner genom urinledarna till urinblåsan och därefter vidare genom urinröret när man kissar.
Njurarna ser också till att vi har lagom mycket vätska och salter i kroppen genom att släppa ut mer eller mindre vatten tillsammans med urinen.
Om man svettas mycket så släpper njurarna ut mindre urin.
Om blodtrycket är för lågt så släpper njurarna ut mindre urin för att mer vätska ska vara kvar i blodet.
Sjukdomar i njurarna och urinvägarna
Om man har urinvägsinfektion kan ett urinprov visa att man har bakterier i urinen.
Diabetes kan upptäckas genom att det finns för mycket socker i urinen.
Andra njursjukdomar kan upptäckas genom att det finns för mycket proteiner i urinen.
Njurstenar är stenar som kan fastna i njuren eller urinledaren och ge svåra smärtor. Man använder ultraljud för att krossa stenarna.
Om njurarna inte fungerar som de ska kan man rena blodet med hjälp av en dialysmaskin. Man kan också operera in en frisk njure från en annan människa.
Levern
Levern är kroppens största inre organ.
Levern renar blodet från skadliga ämnen som alkohol.
Levern kan också lagra energi och näringsämnen.
Om det finns mycket druvsocker i blodet kan levern lagra det i form av glykogen. När man behöver extra energi omvandlas glykogenet till druvsocker igen.
Levern kan skadas om den utsätts för stora mängder giftiga ämnen.
Om man dricker mycket alkohol under lång tid kan man få skrumplever.
Om man har gulsot blir levern inflammerad. Det gula färgämnet från gallan kommer ut i blodet och färgar huden gul.
Om man ska resa till länder med gulsot kan man vaccinera sig mot det.
BI ÅK 9 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG SID 218-221
Mannens könsorgan
Testiklarna tillverkar spermier.
Mannens hygien
Kvinnans könsorgan
Äggstockarna tillverkar ägg varje månad
Äggledartrattarna fångar upp ägget från äggstocken
Befruktningen sker i äggledarna.
Befruktningen sker i äggledarna.
Kvinnans hygien
Pojkars utveckling under puberteten
Testiklarna tillverkar det manliga könshormonet testosteron.
Flickors utveckling under puberteten
Äggstockarna tillverkar det kvinnliga könshormonet östrogen.
Menstruation
Mensen brukar börja vid ungefär 12-14 års ålder och sluta när kvinnan är 50 år.
Menstruation
Menstruation innebär att en del av livmoderslemhinnan blöder ut.
Mensen kommer en gång i månaden och är ett tecken på att kvinnan inte är gravid.
Mensen brukar börja vid ungefär 12-14 års ålder och sluta när kvinnan är 50 år.
Mensskydd och menshygien
En tampong är en mjuk propp som förs in i slidan och som suger upp blod.
Kvinnan kan använda en binda i stället för en tampong.
Det finns särskilda nattbindor som är extra stora och som kan suga upp mycket blod.
BI ÅK 8 KÖNSORGANEN ÖVA ELLER TESTA
Det finns särskilda nattbindor som är extra stora och som kan suga upp mycket blod.
BI ÅK 8 KÖNSORGANEN ÖVA ELLER TESTA
BI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG SID 222-224
Förberedelser för samlaget
Man kan förbereda sig för samlaget genom att duscha, använda deodorant, munvatten, parfym och att raka skägget.
Förspel inför samlaget
Mannen och kvinnan smeker varandra och kysser varandra.
Penis blir styv.
Slidan blir våt.
Samlaget
Mannen har ett stort ansvar för att vänta på att kvinnan är förberedd för samlaget och för att få orgasm. Brösten och klitoris vid framsidan av slidan är erogena zoner. Kvinnan blir upphetsad och slidan blir våt om mannen smeker henne där.
Det kan göra ont av samlaget om slidan är för torr.
Man kan vid behov använda glidmedel.
När kvinnan nästan har sin orgasm för mannen in penis i slidan.
Det är viktigt att hålla i kondomen när man drar ut penis ur slidan.
Att ha samlag med någon under 15 år är olagligt.
Befruktningen
När mannen får orgasm sprutas sädesvätska med spermier genom urinröret in i slidan.
Spermierna simmar genom livmodern upp i äggledarna och den spermie som kommer först befruktar ägget i en av äggledarna.
Petting
Petting är att smeka varandras könsorgan utan att ha samlag med varandra.
Onani
Onani är att smeka sitt könsorgan för att bli sexuellt upphetsad.
FILM: KÄRLEKENS MIRAKEL LÅNG! SE VALDA DELAR
Förberedelser för samlaget
Man kan förbereda sig för samlaget genom att duscha, använda deodorant, munvatten, parfym och att raka skägget.
Förspel inför samlaget
Mannen och kvinnan smeker varandra och kysser varandra.
Penis blir styv.
Man trär på en kondom. Den skyddar mot könssjukdomar.
Slidan blir våt.
Samlaget
Mannen har ett stort ansvar för att vänta på att kvinnan är förberedd för samlaget och för att få orgasm. Brösten och klitoris vid framsidan av slidan är erogena zoner. Kvinnan blir upphetsad och slidan blir våt om mannen smeker henne där.
Det kan göra ont av samlaget om slidan är för torr.
Man kan vid behov använda glidmedel.
När kvinnan nästan har sin orgasm för mannen in penis i slidan.
Mannen får orgasm och spermierna sprutar ut.
Kvinnan får orgasm och slidan drar ihop sig och kramar om penis.
Det är viktigt att hålla i kondomen när man drar ut penis ur slidan.
Att ha samlag med någon under 15 år är olagligt.
Befruktningen
När mannen får orgasm sprutas sädesvätska med spermier genom urinröret in i slidan.
Spermierna simmar genom livmodern upp i äggledarna och den spermie som kommer först befruktar ägget i en av äggledarna.
Petting
Petting är att smeka varandras könsorgan utan att ha samlag med varandra.
Onani
Onani är att smeka sitt könsorgan för att bli sexuellt upphetsad.
FILM: KÄRLEKENS MIRAKEL LÅNG! SE VALDA DELAR
FILM: KÄRLEKENS MIRAKEL LÅNG! SE VALDA DELAR
BI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG SID 232 - 236
BI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG SID 232 - 236
Befruktningen och graviditet
Befruktningen och graviditet
Spermierna simmar genom livmodern upp i äggledarna.
De blir ett foster.
Fostret får syre och näring genom navelsträngen.
3 veckor: hjärtat börjar pumpa blod.
8 veckor: fostret kan gripa med handen
10 veckor: fostret är känslig för smärta, beröring, ljus och ljud
12 veckor: alla organsystem fungerar
Så kan man veta att man är gravid
Om mensen inte kommer när den ska är kvinnan kanske gravid.
Illamående och kräkningar kan vara andra tecken på graviditet.
Graviditetstest kan användas för att se om man är gravid.
Man köper graviditetstest på apoteket.
Spermierna simmar genom livmodern upp i äggledarna.
I en äggledare befruktar en spermie ett ägg.
Den befruktade äggcellen delar sig till flera celler.
Cellerna sätter sig fast på livmoderslemhinnan.
De blir ett foster.
Fostret får syre och näring genom navelsträngen.
Fostret får syre och näring genom navelsträngen.
3 veckor: hjärtat börjar pumpa blod.
8 veckor: fostret kan gripa med handen
10 veckor: fostret är känslig för smärta, beröring, ljus och ljud
12 veckor: alla organsystem fungerar
Så kan man veta att man är gravid
Illamående och kräkningar kan vara andra tecken på graviditet.
Graviditetstest kan användas för att se om man är gravid.
Man köper graviditetstest på apoteket.
Enäggstvillingar
Ett befruktat ägg kan utvecklas till två enäggstvillingar. Enäggstvillingar är alltid av samma kön.
De är mycket lika varandra.
Tvåäggstvillingar
Om 2 ägg befruktas av varsin spermie utvecklas tvåäggstvillingar.
Tvåäggstvillingar behöver inte vara av samma kön.
De behöver inte vara lika varandra.
Enäggstvillingar
Ett befruktat ägg kan utvecklas till två enäggstvillingar. Enäggstvillingar är alltid av samma kön.
De är mycket lika varandra.
De är mycket lika varandra.
Tvåäggstvillingar
Om 2 ägg befruktas av varsin spermie utvecklas tvåäggstvillingar.
Tvåäggstvillingar behöver inte vara av samma kön.
De behöver inte vara lika varandra.
Tvåäggstvillingar behöver inte vara av samma kön.
De behöver inte vara lika varandra.
Missfall
Ibland sker ett missfall och fostret stöts ut.
Ofta beror missfallet på att det är något fel på fostret.
Missfall kallas också spontan abort.
Ibland sker ett missfall och fostret stöts ut.
Ofta beror missfallet på att det är något fel på fostret.
Missfall kallas också spontan abort.
Ofta beror missfallet på att det är något fel på fostret.
Missfall kallas också spontan abort.
Abort
Abort innebär att kvinnan väljer att avbryta graviditeten.
Fostret dödas och stöts ut ur livmodern.
Kvinnan har rätt att göra abort till och med graviditetsvecka 18. Före en abort får kvinnan om hon vill prata med en kurator.
Abort innebär att kvinnan väljer att avbryta graviditeten.
Fostret dödas och stöts ut ur livmodern.
Kvinnan har rätt att göra abort till och med graviditetsvecka 18. Före en abort får kvinnan om hon vill prata med en kurator.
Fostret dödas och stöts ut ur livmodern.
Kvinnan har rätt att göra abort till och med graviditetsvecka 18. Före en abort får kvinnan om hon vill prata med en kurator.
Abort inom 72 timmar
Kvinnan tar akut-p-piller och fostret stöts ut.
Medicinsk abort i vecka 1-8
Kvinnan får mediciner som gör så att livmodern blöder ut fostret.
Kvinnan får mediciner som gör så att livmodern blöder ut fostret.
Detta brukar göra mycket ont.
Kirurgisk abort i vecka 1-13
Fostret sugs eller skrapas ut.
Om fostret är för stort skärs det först sönder.
Fostret sugs eller skrapas ut.
Om fostret är för stort skärs det först sönder.
Om fostret är för stort skärs det först sönder.
Sen abort i vecka 14-18
Man framkallar ett missfall med mediciner.
Fostret dödas och föds fram.
Man framkallar ett missfall med mediciner.
Fostret dödas och föds fram.
Fostret dödas och föds fram.
Abort i vecka 19-22
Socialstyrelsen måste ge tillstånd till aborten.
Abort tillåts bara om man har synnerliga skäl.
Barnet kan till exempel ha en missbildning.
Abort efter vecka 22
Abort tillåts bara om kvinnans liv är i livsfara
eller om barnet är mycket svårt skadat.
Socialstyrelsen måste ge tillstånd till aborten.
Abort tillåts bara om man har synnerliga skäl.
Barnet kan till exempel ha en missbildning.
Abort tillåts bara om man har synnerliga skäl.
Barnet kan till exempel ha en missbildning.
Abort efter vecka 22
Abort tillåts bara om kvinnans liv är i livsfara
eller om barnet är mycket svårt skadat.
eller om barnet är mycket svårt skadat.
Förlossning
Man ska till förlossningsavdelningen om fostervattnet rinner ut.
Man ska också åka vid kraftiga, täta och regelbundna värkar.
Vid förlossningen föder kvinnan fram barnet.
Man ska till förlossningsavdelningen om fostervattnet rinner ut.
Man ska också åka vid kraftiga, täta och regelbundna värkar.
Vid förlossningen föder kvinnan fram barnet.
Man ska också åka vid kraftiga, täta och regelbundna värkar.
Vid förlossningen föder kvinnan fram barnet.
Amning
Efter förlossningen börjar mammans bröst att tillverka mjölk.
Bröstmjölken skyddar barnet mot allergier och sjukdomar. Amning ger barnet trygghet och närhet till mamman.
Efter förlossningen börjar mammans bröst att tillverka mjölk.
Bröstmjölken innehåller all näring som barnet behöver.
Bröstmjölken skyddar barnet mot allergier och sjukdomar. Amning ger barnet trygghet och närhet till mamman.
Bröstmjölken skyddar barnet mot allergier och sjukdomar. Amning ger barnet trygghet och närhet till mamman.
Könsorganens utveckling när man blir gammal
Kvinnan kommer i klimakteriet i 50-årsåldern.
Då tillverkas inga nya ägg.
Kvinnan kan därför inte få några barn.
Män som blir gamla slutar inte att tillverka spermier.
Det innebär att hon inte kan få några barn längre eftersom det inte tillverkas några nya ägg. Män kan få barn hela livet.
Kvinnan kommer i klimakteriet i 50-årsåldern.
Då tillverkas inga nya ägg.
Kvinnan kan därför inte få några barn.
Män som blir gamla slutar inte att tillverka spermier.
Det innebär att hon inte kan få några barn längre eftersom det inte tillverkas några nya ägg. Män kan få barn hela livet.
Då tillverkas inga nya ägg.
Kvinnan kan därför inte få några barn.
Män som blir gamla slutar inte att tillverka spermier.
Det innebär att hon inte kan få några barn längre eftersom det inte tillverkas några nya ägg. Män kan få barn hela livet.
BI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG S 227-228
Preventivmetoder skyddar mot oönskade graviditeter.
Vissa preventivmedel skyddar också mot könssjukdomar.
BI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG S 227-228
Preventivmetoder skyddar mot oönskade graviditeter.
Vissa preventivmedel skyddar också mot könssjukdomar.
Kondom
Kondomen ser ut som en ballong och är gjord av tunt gummi.
Den är det enda preventivmedlet för män.
Kondom skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Man vara försiktig att inte skada kondomen med vassa naglar.
Man provar vilken sida som är utsida genom att försöka rulla ner den någon centimeter på tummen.
Sen trycker man ihop kondomens topp med tummen och pekfingret och rullar ner den på den styva penisen.
Kondomen ska sitta på under hela samlaget.
När man efter utlösning drar ut penis ska man hålla fast kondomen.
Annars kan kondomen halka av och vara kvar i slidan.
Man måste använda en ny kondom vid varje nytt samlag.
Femidom
Kondomen ser ut som en ballong och är gjord av tunt gummi.
Den är det enda preventivmedlet för män.
Kondom skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Man vara försiktig att inte skada kondomen med vassa naglar.
Man provar vilken sida som är utsida genom att försöka rulla ner den någon centimeter på tummen.
Sen trycker man ihop kondomens topp med tummen och pekfingret och rullar ner den på den styva penisen.
Kondomen ska sitta på under hela samlaget.
När man efter utlösning drar ut penis ska man hålla fast kondomen.
Annars kan kondomen halka av och vara kvar i slidan.
Man måste använda en ny kondom vid varje nytt samlag.
Femidom
Femidom är som en stor kondom som läggs in i slidan.
En femidom kan bara användas en gång.
Femidom skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-piller
P-piller gör det svårt för ett fostret att fästa i livmodern.
P-piller gör det svårt för spermierna att komma in i livmodern.
P-piller skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Det är lika lätt att bli gravid igen när man slutar ta p-piller.
P-piller gör det svårt för ett fostret att fästa i livmodern.
P-piller gör det svårt för spermierna att komma in i livmodern.
P-piller skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Det är lika lätt att bli gravid igen när man slutar ta p-piller.
Minipiller
Minipiller gör det svårt för spermier att komma in i livmodern.
Minipiller gör det svårt för ett fostret att fästa i livmodern.
Det går bra att använda minipiller även under amningsperioden.
Minipiller skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Minipiller gör det svårt för ett fostret att fästa i livmodern.
Det går bra att använda minipiller även under amningsperioden.
Minipiller skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-ring
P-ringen är en mjuk plastring som sätts in i slidan.
Den utsöndrar samma hormoner som finns i p-piller.
P-ring skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-ringen är en mjuk plastring som sätts in i slidan.
Den utsöndrar samma hormoner som finns i p-piller.
P-ring skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-plåster
P-plåstret är ett 5x5 centimeter stort plåster.
Man sätter det på höften, skinkan, magen, ryggen eller armen.
Det utsöndrar samma hormoner som kombinerade p-piller.
P-plåster skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-stav
P-staven förs in under huden på insidan av armen.
P-staven utsöndrar hormonet progesteron varje dag.
Hormonet gör det svårt för spermier att komma in i livmodern.
P-stav skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Man sätter det på höften, skinkan, magen, ryggen eller armen.
Det utsöndrar samma hormoner som kombinerade p-piller.
P-plåster skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-stav
P-staven förs in under huden på insidan av armen.
P-staven utsöndrar hormonet progesteron varje dag.
Hormonet gör det svårt för spermier att komma in i livmodern.
P-stav skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
P-spruta
P-spruta innehåller hormonet progesteron.
Man får sprutan var tredje månad.
När man använder p-spruta får man ingen ägglossning.
När du slutar med p-spruta kan det ta lång tid innan ägglossning och menstruation kommer tillbaka.
P-spruta skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Man får sprutan var tredje månad.
När man använder p-spruta får man ingen ägglossning.
När du slutar med p-spruta kan det ta lång tid innan ägglossning och menstruation kommer tillbaka.
P-spruta skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Hormonspiral
Hormonspiralen har formen av ett T.
I spiralen finns en cylinder med hormonet progesteron.
Hormonet gör det svårt för spermier att komma in i livmodern.
Ägglossningen blir också oregelbunden.
Spiralen skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Hormonspiralen har formen av ett T.
I spiralen finns en cylinder med hormonet progesteron.
Hormonet gör det svårt för spermier att komma in i livmodern.
Ägglossningen blir också oregelbunden.
Spiralen skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Kopparspiral
Kopparspiralen har formen av ett T och är gjord av plast.
Koppartråd är lindad runt plasten.
Små mängder av koppar utsöndras till livmoderslemhinnan.
Spermier och äggceller påverkas så att befruktningen försvåras.
Spiralen skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Koppartråd är lindad runt plasten.
Små mängder av koppar utsöndras till livmoderslemhinnan.
Spermier och äggceller påverkas så att befruktningen försvåras.
Spiralen skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Pessar
Pessar är en gummikupa som förs in i slidan.
Pessaret hindrar spermierna från att ta sig in i livmodern.
Pessar ska alltid kombineras med en spermiedödande salva.
Pessar skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Pessar är en gummikupa som förs in i slidan.
Pessaret hindrar spermierna från att ta sig in i livmodern.
Pessar ska alltid kombineras med en spermiedödande salva.
Pessar skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Avbrutet samlag
Avbrutet samlag är att penis dras ur slidan före utlösningen. Avbrutet samlag är en mycket osäker preventivmetod.
Den skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Den skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Säkra perioder
Säkra perioder är de dagar då risken för befruktning är mindre.
Det är de dagar som inte är nära ägglossningen.
Spermier kan leva upp till fem dagar i livmodern.
Många kvinnor har inte en regelbunden menstruationscykel.
Säkra perioder är därför en osäker preventivmetod.
Den skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Det är de dagar som inte är nära ägglossningen.
Spermier kan leva upp till fem dagar i livmodern.
Många kvinnor har inte en regelbunden menstruationscykel.
Säkra perioder är därför en osäker preventivmetod.
Den skyddar inte mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Sterilisering
När man blir steriliserad kan man aldrig mer få barn.
Du måste vara 25 år för att få göra operationen.
Samtal med kurator och läkare är obligatoriskt.
Du måste vara 25 år för att få göra operationen.
Samtal med kurator och läkare är obligatoriskt.
Sterilisering för kvinnor
Läkaren löder ihop äggledarna med hjälp av elektricitet.
Man kan också skära av äggledarna.
Läkaren löder ihop äggledarna med hjälp av elektricitet.
Man kan också skära av äggledarna.
Sterilisering för män
Sädesledarna skärs av och stängs till.
Sädesledarna skärs av och stängs till.
Akutpreventivmedel
Man kan använda akutpreventivmedel om man haft oskyddat samlag vid tiden för ägglossningen eller om kondomen gått sönder.
Akut-p-piller ska tas inom 72 timmar efter samlaget.
Man ska också följa upp med ett graviditetstest efter tre veckor.
Akut-p-pillret finns receptfritt på apoteket.
Du kan också få det på en ungdomsmottagning.
En kopparspiral kan sättas in akut inom fem dygn.
Akut-p-piller ska tas inom 72 timmar efter samlaget.
Man ska också följa upp med ett graviditetstest efter tre veckor.
Akut-p-pillret finns receptfritt på apoteket.
Du kan också få det på en ungdomsmottagning.
En kopparspiral kan sättas in akut inom fem dygn.
BI8 SEXUALKUNSKAP GENOMGÅNG S 212-215, 225-226
SEXUELLA LÄGGNINGAR
En heterosexuell person blir attraherad av det andra könet.
En homosexuell person blir attraherad av samma kön.
En transvestit klär sig i det andra könets kläder.
En transsexuell person byter kön
Man kan byta kön genom operation och hormonbehandling.
En intergender vill inte vara man eller kvinna.
Alla människor skall behandlas lika.
Det är enligt svensk lag förbjudet att diskriminera någon
på grund av sexuell läggning.
PORNOGRAFI
Pornografi är sexuellt upphetsande filmer och bilder.
Pornografiska bilder är ofta förbättrade i bildbehandlingsprogram.
Personerna ser vackrare ut än de är i verkligheten.
Man kan bli missnöjd med sin egen kropp.
Man kan bli missnöjd med sin partners kropp.
Porr kan få kvinnor att bli som saker som bara kan användas.
BARNPORNOGRAFI
Polisen spårar upp dem som har barnpornografi.
De som har barnpornografi i sin dator blir åtalade.
GROOMING
Grooming är olagligt.
SEX OCH ALKOHOL
Om man är berusad kan man kan bli lurad till att ha sex.
Sinnesceller blir bedövade om man är berusad.
Då njuter man mindre av sex.
POSERING FRAMFÖR WEBKAMERA
Man kan bli lurad att klä av sig framför en webkamera.
En person som säger sig vara snygg kille som är 17 kan vara 70.
Allt som görs framför en webkamera kan läggas ut på Internet.
En pojkvän som gjort slut kan lägga ut avklädda bilder eller filmer på flickvännen för att hämnas på henne.
Låt ingen fotografera eller filma dig när du är naken.
PROSTITUTION
Prostitution innebär att sälja sex.
Trafficking är att unga kvinnor lockas hit från andra länder för att sedan tvingas till att bli prostituerade.
BLOTTARE
Blottare är oftast ofarliga.
VÅLDTÄKT
De kan undvika mörka platser som parker när det är mörkt ute.
Det finns överfalls larm som gör starkt ljud.
SAMTYCKE
Samtyckeslagen som kom 2018 innebär att sex ska vara frivilligt.
Allt sex där den ena parten inte medverkar frivilligt är en våldtäkt.
Det är straffbart att ha sex med någon som inte tydligt har sagt ja till sex eller aktivt har visat att han eller hon vill ha sex.
Det krävs inte längre våld, hot eller att offret är i en utsatt situation för att man ska kunna bli straffad för våldtäkt.
Det finns inte automatiskt ett samtycke bara för att personen inte har sagt ordet nej.
Två personer ska inte ha sex om inte båda har sagt ja. En person som först har sagt ja har alltid rätt att ångra sig och sen säga nej.
Det är olagligt att ha sex med en person som sover, för personen kan inte säga ja till sex.
Det är också olagligt att ha sex med en person som är mycket påverkad av alkohol eller droger.
Man får inte ha sex med någon som man har makt över eller som är rädd.
En person som ligger helt still deltar inte aktivt. Då har kroppen slutat säga ja.
Fråga om personen vill fortsätta ha sex om du är osäker.
Att ha gått med på sex betyder inte att man går med på att ha sex igen.
INCEST
Det kan vara en förälder som tvingar sitt barn till sex.
Incest är olagligt.
Den som har sex med barn kallas pedofil.
Prata med någon om du blivit utsatt för incest!
Du kan få hjälp att få incesten stoppad.
Du kan få hjälp med att bearbeta sina själsliga sår.
Du kan ringa till BRIS (Barnens rätt i samhället).
SEXUELLA LÄGGNINGAR
En heterosexuell person blir attraherad av det andra könet.
En homosexuell person blir attraherad av samma kön.
En homosexuell kvinna kallas lesbisk.
En bisexuell person blir attraherad av båda könen.
En asexuell person dras inte sexuellt till andra.
En transvestit klär sig i det andra könets kläder.
En transvestit klär sig i det andra könets kläder.
En transsexuell person byter kön
Man kan byta kön genom operation och hormonbehandling.
Man kan byta kön genom operation och hormonbehandling.
En intergender vill inte vara man eller kvinna.
Alla människor skall behandlas lika.
Det är enligt svensk lag förbjudet att diskriminera någon
på grund av sexuell läggning.
Det är enligt svensk lag förbjudet att diskriminera någon
på grund av sexuell läggning.
PORNOGRAFI
Pornografi är sexuellt upphetsande filmer och bilder.
Porr ger felaktiga bilder av hur kvinnor och män ska se ut.
Pornografiska bilder är ofta förbättrade i bildbehandlingsprogram.
Personerna ser vackrare ut än de är i verkligheten.
Man kan bli missnöjd med sin egen kropp.
Man kan bli missnöjd med sin partners kropp.
Porr kan få kvinnor att bli som saker som bara kan användas.
BARNPORNOGRAFI
Barnpornografi innebär att man tittar på bilder av nakna barn.
Det är olagligt att ha barnpornografi i sin dator.
Polisen spårar upp dem som har barnpornografi.
De som har barnpornografi i sin dator blir åtalade.
Polisen spårar upp dem som har barnpornografi.
De som har barnpornografi i sin dator blir åtalade.
GROOMING
Grooming är olagligt.
SEX OCH ALKOHOL
Om man är berusad kan man kan bli lurad till att ha sex.
Det är lättare att glömma att använda preventivmedel.
Män kan bli impotenta. (Penis blir inte styv)
Sinnesceller blir bedövade om man är berusad.
Då njuter man mindre av sex.
Då njuter man mindre av sex.
POSERING FRAMFÖR WEBKAMERA
Man kan bli lurad att klä av sig framför en webkamera.
En person som säger sig vara snygg kille som är 17 kan vara 70.
Allt som görs framför en webkamera kan läggas ut på Internet.
En person som säger sig vara snygg kille som är 17 kan vara 70.
Allt som görs framför en webkamera kan läggas ut på Internet.
En pojkvän som gjort slut kan lägga ut avklädda bilder eller filmer på flickvännen för att hämnas på henne.
Låt ingen fotografera eller filma dig när du är naken.
PROSTITUTION
Prostitution innebär att sälja sex.
I Sverige är det straffbart att köpa sex av en prostituerad.
Polisen tar fast män som köper sex av prostituerade.
Det är mycket stor risk att få en könssjukdom.
Trafficking är att unga kvinnor lockas hit från andra länder för att sedan tvingas till att bli prostituerade.
BLOTTARE
En blottare visar sina könsorgan för andra personer.
Att göra det är olagligt.
Blottare är oftast ofarliga.
Blottare är oftast ofarliga.
VÅLDTÄKT
Våldtäkt innebär att tvinga någon till samlag som inte vill.
Våldtäkt är olagligt och kan ge fängelsestraff.
Kvinnor kan tänka på att inte gå hem ensamma sent på natten.
De kan undvika mörka platser som parker när det är mörkt ute.
Det finns överfalls larm som gör starkt ljud.
De kan undvika mörka platser som parker när det är mörkt ute.
Det finns överfalls larm som gör starkt ljud.
SAMTYCKE
Samtyckeslagen som kom 2018 innebär att sex ska vara frivilligt.
Allt sex där den ena parten inte medverkar frivilligt är en våldtäkt.
Det är straffbart att ha sex med någon som inte tydligt har sagt ja till sex eller aktivt har visat att han eller hon vill ha sex.
Det krävs inte längre våld, hot eller att offret är i en utsatt situation för att man ska kunna bli straffad för våldtäkt.
Det finns inte automatiskt ett samtycke bara för att personen inte har sagt ordet nej.
Två personer ska inte ha sex om inte båda har sagt ja. En person som först har sagt ja har alltid rätt att ångra sig och sen säga nej.
Det är olagligt att ha sex med en person som sover, för personen kan inte säga ja till sex.
Det är också olagligt att ha sex med en person som är mycket påverkad av alkohol eller droger.
Man får inte ha sex med någon som man har makt över eller som är rädd.
En person som ligger helt still deltar inte aktivt. Då har kroppen slutat säga ja.
Fråga om personen vill fortsätta ha sex om du är osäker.
Att ha gått med på sex betyder inte att man går med på att ha sex igen.
INCEST
Incest innebär att ha sex en nära släkting.
Det kan vara en förälder som tvingar sitt barn till sex.
Incest är olagligt.
Det kan vara en förälder som tvingar sitt barn till sex.
Incest är olagligt.
Incest kan ge själsliga sår som kan vara mycket länge.
Den som har sex med barn kallas pedofil.
Den som har sex med barn kallas pedofil.
Prata med någon om du blivit utsatt för incest!
Du kan få hjälp att få incesten stoppad.
Du kan få hjälp med att bearbeta sina själsliga sår.
Du kan ringa till BRIS (Barnens rätt i samhället).
BIOLOGI ÅK 8 SEXUALKUNSKAP SID 229-231
SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR
SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR
Man kan få sexuellt överförbara sjukdomar om man har sex med en smittad person. Sexuellt överförbara sjukdomar kallas också könssjukdomar.
Det allra bästa sättet för att skydda sig mot könssjukdomar är att bara hålla sig till en enda sexualpartner.
Kondom är ett bra skydd mot könssjukdomar.
Man kan få sexuellt överförbara sjukdomar om man har sex med en smittad person. Sexuellt överförbara sjukdomar kallas också könssjukdomar.
Det allra bästa sättet för att skydda sig mot könssjukdomar är att bara hålla sig till en enda sexualpartner.
Kondom är ett bra skydd mot könssjukdomar.
Kondom är ett bra skydd mot könssjukdomar.
KLAMYDIA
Klamydia orsakas av en bakterie
Man märker ofta inte att man har klamydia.
Man kan få flytningar och klåda i underlivet.
Det kan svida när man kissar.
Både mannen, kvinnan och barnet kan få ögoninfektion.
Man kan bli steril av klamydia.
Steril betyder att man inte kan få barn.
Man kan få flytningar och klåda i underlivet.
Det kan svida när man kissar.
Det kan svida när man kissar.
Både mannen, kvinnan och barnet kan få ögoninfektion.
Man kan bli steril av klamydia.
Steril betyder att man inte kan få barn.
Steril betyder att man inte kan få barn.
Klamydia kan botas med antibiotika.
KONDYLOM
Kondylom är Sveriges vanligaste könssjukdom
Kondylom orsakas av virus.
Man får vårtor på könsorganen som kliar och svider.
Kondylom kan i vissa fall ge livmodercancer.
Kondylom är Sveriges vanligaste könssjukdom
Kondylom orsakas av virus.
Man får vårtor på könsorganen som kliar och svider.
Kondylom orsakas av virus.
Man får vårtor på könsorganen som kliar och svider.
Kondylom kan i vissa fall ge livmodercancer.
Kondylom behandlas med en frätande vätska eller opereras bort.
GENITAL HERPES
Genital herpes orsakas av virus.
Man får vätskefyllda blåsor könsorganen som kliar och gör ont.
Det finns en viss risk att barnet skadas vid förlossningen.
Sjukdomen är obotlig.
Man får vätskefyllda blåsor könsorganen som kliar och gör ont.
Blåsorna torkar ut och blir sår.
Det finns en viss risk att barnet skadas vid förlossningen.
Genital herpes kommer tillbaka flera gånger om året
Sjukdomen är obotlig.
Sjukdomen är obotlig.
GONORRÉ
Gonorré orsakas av bakterier.
Man kan få flytningar som luktar illa.
Det kan svida när man kissar.
Man kan ha gonorré utan att märka något.
Man kan bli steril av gonorré.
Man kan få flytningar som luktar illa.
Det kan svida när man kissar.
Man kan ha gonorré utan att märka något.
Det kan svida när man kissar.
Man kan ha gonorré utan att märka något.
Man kan bli steril av gonorré.
Gonorré kan botas med antibiotika.
SYFILIS
Syfilis orsakas av bakterier.
Ibland märker man inte att man är smittad.
Man kan få svårläkta sår på könsorganen.
Man kan få utslag över hela kroppen.
Syfilis kan orsaka svåra hjärnskador och skada hjärtat.
Man kan få svårläkta sår på könsorganen.
Man kan få utslag över hela kroppen.
Man kan få utslag över hela kroppen.
Syfilis kan orsaka svåra hjärnskador och skada hjärtat.
Om kvinnan har syfilis kan fostret skadas under graviditeten.
Syfilis kan botas med antibiotika.
AIDS
AIDS är förkortning för Acquired ImmunoDeficiency Syndrome
(Förvärvat immunbristsyndrom).
(Förvärvat immunbristsyndrom).
AIDS orsakas av ett virus som heter HIV
(humant immunbrist virus).
HIV-viruset finns i blod, sädesvätska och slidsekret.
HIV smittar vid sexuellt umgänge genom samlag och analsamlag.
Narkomaner kan smittas genom att använda varandras sprutor.
Man kan dö i t.ex. cancer eller lunginflammation.
Om man fått klamydia eller gonorré är det lättare för att få AIDS.
Det finns ingen medicin som botar AIDS.
TIPS FÖR ATT UNDVIKA KÖNSSJUKDOMAR
A Abstinence. Avhållsamhet.
Vänta med sex tills du hittat din livspartner.
B Be faithful. Var trofast till en enda sexualpartner.
C Condom. Använd kondom.
Narkomaner kan smittas genom att använda varandras sprutor.
HIV kan smitta från mor till dotter vid graviditeten.
Man kan dö i t.ex. cancer eller lunginflammation.
Om man fått klamydia eller gonorré är det lättare för att få AIDS.
Det finns ingen medicin som botar AIDS.
TIPS FÖR ATT UNDVIKA KÖNSSJUKDOMAR
A Abstinence. Avhållsamhet.
Vänta med sex tills du hittat din livspartner.
B Be faithful. Var trofast till en enda sexualpartner.
C Condom. Använd kondom.
SMITTSKYDDSLAGEN
Om du misstänker att du blivit smittad av klamydia, gonorré, syfilis eller AIDS måste du gå till läkare för undersökning och berätta vem du har haft sex med. Undersökningen och behandlingen är gratis.
Om du misstänker att du blivit smittad av klamydia, gonorré, syfilis eller AIDS måste du gå till läkare för undersökning och berätta vem du har haft sex med. Undersökningen och behandlingen är gratis.
Om man tror att man blivit smittad med någon könssjukdom kan man få en undersökning gratis hos en hudläkare, på en ungdomsmottagning eller på en SESAM-mottagning (SESAM betyder SEx och SAMlevnad).
FRÅGOR OM SEX, KÖNSJUKDOMAR OCH PREVENTIVMEDEL
Skolsköterskan, skolans kurator, eller ungdomsmottagningen kan svara på frågor om sex. Man kan också vända sig till BRIS (barnens rätt i samhället) eller RFSU
(riksförbundet för sexuell upplysning).
FRÅGOR OM SEX, KÖNSJUKDOMAR OCH PREVENTIVMEDEL
Skolsköterskan, skolans kurator, eller ungdomsmottagningen kan svara på frågor om sex. Man kan också vända sig till BRIS (barnens rätt i samhället) eller RFSU
(riksförbundet för sexuell upplysning).
BIOLOGI ÅK9 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG S 314-317
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Motoriska nerver skickar signaler från hjärnan till musklerna.
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Motoriska nerver skickar signaler från hjärnan till musklerna.
Sensoriska nerver skickar signaler från t.ex. ögat till hjärnan.
Nervceller
Nervsystemet består av nervceller.
Nervsystemet skickar meddelanden i kroppen med nervimpulser.
Nervimpulser är svaga elektriska strömmar.
Kopplingspunkterna mellan olika nervceller heter synapser.
Synapserna kan också sitta på en muskel.
Muskeln drar ihop sig om det kommer en nervsignal.
Hjärnan
Hjärnan skyddas av skallbenet som fungerar som hjälm.
Hjärnans delar heter storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Storhjärnan
Hjärnbarken är ytterst i storhjärnan.
Storhjärnans halvor och hjärnbalken
Vänster hjärnhalva har hand om logik, matematik och språk.
Lillhjärnan
Lillhjärnan ligger i hjärnans bakre del.
Hjärnstammen
Hjärnstammen ligger längst ner i hjärnan.
Nervsystemet består av nervceller.
Nervsystemet skickar meddelanden i kroppen med nervimpulser.
Nervimpulser är svaga elektriska strömmar.
Nervimpulser är svaga elektriska strömmar.
Synapserna kan också sitta på en muskel.
Muskeln drar ihop sig om det kommer en nervsignal.
Hjärnan
Hjärnan skyddas av skallbenet som fungerar som hjälm.
Hjärnans delar heter storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Storhjärnan
Hjärnbarken är ytterst i storhjärnan.
I hjärnbarken finns alla nervcellkropparna.
Nervcellkropparna tänker, kommer ihåg och styr musklerna.
Storhjärnans halvor och hjärnbalken
Vänster hjärnhalva har hand om logik, matematik och språk.
Höger hjärnhalva har hand om kreativitet, musik och bilder.
Hjärnbalken är en kabel som kopplar ihop hjärnhalvorna.
Lillhjärnan
Lillhjärnan ligger i hjärnans bakre del.
Lillhjärnan sköter balansen och gör kroppens rörelser mjuka.
Hjärnstammen
Hjärnstammen ligger längst ner i hjärnan.
Hjärnstammen styr andning, temperatur, blodcirkulation, sömn.
BIOLOGI ÅK9 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG 318-327
Hjärncentra
Ett hjärncentra är ett område i storhjärnan med en viss uppgift.
· Rörelsecentrum styr våra rörelser.
Ett hjärncentra är ett område i storhjärnan med en viss uppgift.
· Rörelsecentrum styr våra rörelser.
· Känselcentrum tar hand om känseln.
· Syncentrum tar hand om synen.
· Hörselcentrum tar hand om hörseln.
· Talcentrum styr talet.
Medfödda och inlärda reflexer
De reflexer som alla har när de föds kallas medfödda reflexer.
Att cykla är exempel på en inlärda reflexer.
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.
De reflexer som alla har när de föds kallas medfödda reflexer.
Smärtreflexen och sugreflexen är medfödda reflexer.
Att cykla är exempel på en inlärda reflexer.
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.
Reflexer
En reflex är en rörelse som görs utan att hjärnan bestämt det.
Smärtreflexen fungerar så här:1 Man sticker sig på en kaktus.2 Känselceller i handen registrerar smärta.3 Sensoriska nerver leder smärtimpulsen till ryggmärgen.4 Ryggmärgen kopplar smärtimpulsen till motoriska nerver. 5 (Ryggmärgen kopplar impulsen till hjärnan.) 6 Motoriska nerver leder direkt impulser till musklerna. 7 Musklerna drar undan handen.
Det är ryggmärgen som bestämmer att handen ska dras bort.
En reflex är en rörelse som görs utan att hjärnan bestämt det.
Smärtreflexen fungerar så här:
1 Man sticker sig på en kaktus.
2 Känselceller i handen registrerar smärta.
3 Sensoriska nerver leder smärtimpulsen till ryggmärgen.
4 Ryggmärgen kopplar smärtimpulsen till motoriska nerver.
5 (Ryggmärgen kopplar impulsen till hjärnan.)
6 Motoriska nerver leder direkt impulser till musklerna.
7 Musklerna drar undan handen.
8 Man rör inte kaktusen längre.
Det är ryggmärgen som bestämmer att handen ska dras bort.
Minnet
Man tror att minnet är utspritt över hela storhjärnan.
Man tror att minnet är utspritt över hela storhjärnan.
I korttidsminnet kommer man ihåg det man tänker på just nu.
I långtidsminnet finns kunskaper, språk och vad man gjort förut.
Några sätt att undersöka hjärnan och nerverna
Datortomografi är att man tar bilder av tunna skivor av hjärnan.
Hjärndöd
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.
Datortomografi är att man tar bilder av tunna skivor av hjärnan.
EEG innebär att man mäter de elektriska signalerna från hjärnan.
Hjärndöd
En person är hjärndöd när det inte finns elektriska signaler och inget blodflöde i hjärnan.
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.
Slaganfall / Stroke
Slaganfall eller stroke innebär att man får en
blodpropp eller en blödning i hjärnans blodkärl.
Man kan bli förlamad eller få svårt att prata.
Slaganfall eller stroke innebär att man får en
blodpropp eller en blödning i hjärnans blodkärl.
Man kan bli förlamad eller få svårt att prata.
blodpropp eller en blödning i hjärnans blodkärl.
Man kan bli förlamad eller få svårt att prata.
Migrän
Migrän är kraftig huvudvärk ofta tillsammans med illamående.
Migrän är kraftig huvudvärk ofta tillsammans med illamående.
Hjärnskakning
Man kan få hjärnskakning om man får ett slag mot huvudet.
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund.
Den som fått hjärnskakning får inte somna.
Dyslexi
Dyslexi innebär att man har svårigheter att läsa och skriva.
Man kan få hjärnskakning om man får ett slag mot huvudet.
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund.
Den som fått hjärnskakning får inte somna.
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund.
Den som fått hjärnskakning får inte somna.
Dyslexi
Dyslexi innebär att man har svårigheter att läsa och skriva.
Depression
Depression innebär att man känner sig mycket ledsen.
Depression kan beror på att det finns för lite av signalämnen i hjärnan. Sådan depression kan botas med läkemedel.
Depression innebär att man känner sig mycket ledsen.
Depression kan beror på att det finns för lite av signalämnen i hjärnan. Sådan depression kan botas med läkemedel.
Depression kan beror på att det finns för lite av signalämnen i hjärnan. Sådan depression kan botas med läkemedel.
Ryggmärgsskador
Om man bryter nacken eller ryggen kan nervbanor slitas av.Då kan man bli förlamad och förlora känseln.
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är.
Då kan man bli förlamad och förlora känseln.
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är.
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är.
