Pedagogisk
Planering
Pedagogisk Planering
År: 8
Arbetsområde
Du kommer att få undervisning ögat och örat samt om lukt, smak och känsel.
Du kommer att lära dig om nervsystemet, hjärnan och sjukdomar i hjärnan.
Vi kommer att prata om celler, organ, organsystem och cancer.
Vi kommer att studera matspjälkningsorganen och andningsorganen samt sjukdomar i dessa.
Du kommer att få lära dig om hjärtat och cirkulationsorganen samt sjukdomar i dessa.
Vi kommer att prata om njurar, lever, skelett och muskler.
Vi kommer också att studera bakterier och virus, infektionssjukdomar och
undersökningsmetoder.
Se Unikum för fullständig pedagogisk planering.
Arbetsområde
Du kommer att få undervisning ögat och örat samt om lukt, smak och känsel.
Du kommer att lära dig om nervsystemet, hjärnan och sjukdomar i hjärnan.
Vi kommer att prata om celler, organ, organsystem och cancer.
Vi kommer att studera matspjälkningsorganen och andningsorganen samt sjukdomar i dessa.
Du kommer att få lära dig om hjärtat och cirkulationsorganen samt sjukdomar i dessa.
Vi kommer att prata om njurar, lever, skelett och muskler.
Vi kommer också att studera bakterier och virus, infektionssjukdomar och
undersökningsmetoder.
GROVPLANERING BIOLOGI 8A 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Tis 13/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Tis 20/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Tis 27/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Tis 3/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Tis 10/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Tis 24/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Tis 3/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Tis 10/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8B 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Mån 12/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Mån 26/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Mån 9/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Mån 2/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8C 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Ons 14/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Ons 4/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Ons 11/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Ons 25/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Ons 4/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8E 25 26
v 3 Mån 12/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Ons 14/1 10-11 Ögats delar och funktion
v 3 Ons 14/1 12-14 Örats delar och funktion
v 3 Tor 15/1 12-14 Örats delar och funktion
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Tor 22/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14
v 5 Mån 26/1 6.1 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 6.1 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 6.2A Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 6.2A Matspjälkningsorganen
v 6 Mån 2/2 6.2A Matspjälkningsorganen
v 6 Ons 4/2 Provrepetition för prov 2A
v 6 Ons 4/2 Provrepetition för prov 2A
v 6 Tor 5/2 PROV 2A: 6.1, 6.2A
v 7 Mån 9/2 6.2B Andningsorganen
v 7 Ons 11/2 6.3A Cirkulationsorganen
v 7 Ons 11/2 Argumenterande text övning
v 7 Tor 12/2 Argumenterande text övning
v 9 Mån 23/2 Argumenterande text övning
v 9 Ons 25/2 Argumenterande text PROV
v 9 Ons 25/2 11.2 Bakterier, virus, infektioner
v 9 Tor 26/2 11.3 Sjukdomar hos unga
v10 Mån 2/3 11.3 Sjukdomar hos unga
v10 Ons 4/3 11.4 Vanliga sjukdomar i Sverige
v10 Ons 4/3 11.4 Vanliga sjukdomar i Sverige
v10 Tor 5/3 Provrepetition för prov 2B
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Provrepetition för prov 2B
v11 Tor 12/3 PROV 2B: 11.3, 11.4
GROVPLANERING BIOLOGI 8A 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Tis 13/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Tis 20/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Tis 27/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Tis 3/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Tis 10/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Tis 24/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Tis 3/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Tis 10/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8B 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Mån 12/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Mån 26/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Mån 9/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Mån 2/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8C 25 26
Innehåll för betyg E, C, A
Innehåll för betyg C, A
Innehåll för betyg A
v 2 Fre 9/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Mån 12/1 12-14 Örats delar och funktion, Lukt, smak, känsel
v 3 Ons 14/1 15-17 Nervsystemet, hjärnans delar och funktion
v 3 Tor 15/1 18-21 Hjärncentra, reflexer, sjukdomar i hjärna och nervsystem, hormoner
v 3 Fre 16/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Tor 22/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Fre 23/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14, 15-17, 18-21
v 5 Mån 26/1 30-33 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 34-37 Matspjälkningsorganen
v 5 Fre 30/1 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Mån 2/2 Laborationsplanering övningsexempel 1
v 6 Ons 4/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Tor 5/2 Laborationsplanering övningsexempel 2
v 6 Fre 6/2 Laborationsplanering PROV
v 7 Mån 9/2 38-41 Sjukdomar i matspjälkningsorganen
v 7 Ons 11/2 42-45 Andningsorganen, sjukdomar i andningsorganen
v 7 Tor 12/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 7 Fre 13/2 46-49 Cirkulationsorganen
v 9 Mån 23/2 50-53 Blod, sjukdomar i cirkulationsorganen
v 9 Ons 25/2 Argumenterande text övning
v 9 Tor 26/2 Argumenterande text övning
v 9 Fre 27/2 Argumenterande text PROV
v10 Mån 2/3 60-63 Njurar, lever, skelett och muskler
v10 Ons 4/3 64-67 Bakterier, virus, undersökningsmetoder
v10 Tor 5/3 Repetition 30-33, 34-37, 38-41
v10 Fre 6/3 Repetition 42-45, 46-49, 50-53
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Tor 12/3 Provrepetition för prov 2
v11 Fre 13/3 PROV 2: SID 30-33, 34-37, 38-41, 42-45, 46-49, 50-53, 60-63, 64-67
GROVPLANERING BIOLOGI 8E 25 26
v 3 Mån 12/1 10-11 Kursintro, Ögats delar och funktion
v 3 Ons 14/1 10-11 Ögats delar och funktion
v 3 Ons 14/1 12-14 Örats delar och funktion
v 3 Tor 15/1 12-14 Örats delar och funktion
v 4 Mån 19/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 1 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Lab 1 Reaktionstid grupp 2 / Egen repetition inför prov
v 4 Ons 21/1 Provrepetition för prov 1
v 4 Tor 22/1 PROV 1: SID 10-11, 12-14
v 5 Mån 26/1 6.1 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 6.1 Celler, cancer, vävnader, organ och organsystem
v 5 Ons 28/1 6.2A Matspjälkningsorganen
v 5 Tor 29/1 6.2A Matspjälkningsorganen
v 6 Mån 2/2 6.2A Matspjälkningsorganen
v 6 Ons 4/2 Provrepetition för prov 2A
v 6 Ons 4/2 Provrepetition för prov 2A
v 6 Tor 5/2 PROV 2A: 6.1, 6.2A
v 7 Mån 9/2 6.2B Andningsorganen
v 7 Ons 11/2 6.3A Cirkulationsorganen
v 7 Ons 11/2 Argumenterande text övning
v 7 Tor 12/2 Argumenterande text övning
v 9 Mån 23/2 Argumenterande text övning
v 9 Ons 25/2 Argumenterande text PROV
v 9 Ons 25/2 11.2 Bakterier, virus, infektioner
v 9 Tor 26/2 11.3 Sjukdomar hos unga
v10 Mån 2/3 11.3 Sjukdomar hos unga
v10 Ons 4/3 11.4 Vanliga sjukdomar i Sverige
v10 Ons 4/3 11.4 Vanliga sjukdomar i Sverige
v10 Tor 5/3 Provrepetition för prov 2B
v11 Mån 9/3 Lab 2 Lungvolym grupp 1 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Lab 2 Lungvolym grupp 2 / Egen repetition inför prov
v11 Ons 11/3 Provrepetition för prov 2B
v11 Tor 12/3 PROV 2B: 11.3, 11.4
KRAV FÖR E
1 Kunna följande av ögats delar:
Hornhinnan, Linsen, Regnbågshinnan, Blinda fläcken, Senhinnan, Näthinnan, Gula fläcken, Pupillen
2 Veta vad synsinnescellerna heter.
3 Veta vad gula fläcken är.
4 Veta vad de tre hörselbenen heter.
5 Veta var hörselsinnescellerna finns?
Hornhinnan, Linsen, Regnbågshinnan,
6 Veta vilka två saker som cellen behöver för sin förbränning.
7 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i cellen.
Cellkärnan
8 Veta vad cancer är. Cancer är att celler inte slutar att dela sig.
9 Kunna tre sätt att behandla cancer. Operation, strålning, cellgifter.
10 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats på en figur över matspjälkningsorganen: munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm
11 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
12 Veta i vilken del av kroppen som den slutliga
sönderdelningen av proteiner sker. Tunntarmen
13 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av
blodet.
14 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet
sugs upp.
15 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna
16 Veta vad man måste göra om man har lunginflammation. Få antibiotika från en läkare.
17 Veta varför man inte ska äta jordnötter på t.ex. en buss. Någon kan få en allergisk chock.
18 Veta vad hjärtinfarkt beror på. Det har blivit en propp i ett kranskärl till hjärtat.
19 Veta varför man inte ska idrotta om man är mycket förkyld. Man kan få hjärtmuskelinflammation.
BIOLOGI ÅR 8 KRAV FÖR E DEL 2 T.EX. MATSPJÄLKNING
SAMMA E-KRAV, UPPLAGT FÖR 8E VT26
6 Veta två saker som cellen behöver för sin förbränning.
Druvsocker och syre (s 124)
7 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i
cellen.
Cellkärnan (s 125)
8 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats
på en figur över matspjälkningsorganen:
munhåla, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tunntarm, tjocktarm, ändtarm (s 131)
9 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
Glukos (druvsocker) (s 133)
10 Veta i vilken del av kroppen som den sista sönderdelningen
av proteiner sker.
Tunntarmen (s 133)
11 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av
blodet.
Tunntarmen (s 133)
12 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet
sugs upp.
Tjocktarmen (s 134)
13 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna (s 134)
14 Veta vad man måste göra om man har lunginflammation.
Få antibiotika från en läkare. (s 275)
15 Veta varför man inte ska äta jordnötter på t.ex. en buss.
Någon kan få en allergisk chock. (s 281)
16 Veta varför man inte ska idrotta om man är mycket förkyld.
Man kan få hjärtmuskelinflammation. (s 282)
17 Veta vad hjärtinfarkt beror på.
Det har blivit en propp i ett kranskärl till hjärtat. (s 287)
18 Veta vad cancer är.
Cancer är att celler inte slutar att dela sig. (s 288)
19 Kunna tre sätt att behandla cancer.
Operation, strålning, cellgifter. (s 289)
sönderdelningen av proteiner sker.
blodet.
BIOLOGI ÅR 8 KRAV FÖR E DEL 2 T.EX. MATSPJÄLKNING
SAMMA E-KRAV, UPPLAGT FÖR 8E VT26
6 Veta två saker som cellen behöver för sin förbränning.
Druvsocker och syre (s 124)
7 Veta vad den del av cellen heter som styr allt som händer i
cellen.
Cellkärnan (s 125)
8 Kunna skriva ut följande delar med rätt namn på rätt plats
på en figur över matspjälkningsorganen:
munhåla, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tunntarm, tjocktarm, ändtarm (s 131)
9 Veta vad kolhydraterna slutligen sönderdelas till.
Glukos (druvsocker) (s 133)
10 Veta i vilken del av kroppen som den sista sönderdelningen
av proteiner sker.
Tunntarmen (s 133)
11 Veta i vilken del av kroppen som näringsämnena tas upp av
blodet.
Tunntarmen (s 133)
12 Veta i vilken del av kroppen som vatten ur tarminnehållet
sugs upp.
Tjocktarmen (s 134)
13 Veta i vilken del av lungan som kroppen tar upp syre.
Lungblåsorna (s 134)
14 Veta vad man måste göra om man har lunginflammation.
Få antibiotika från en läkare. (s 275)
15 Veta varför man inte ska äta jordnötter på t.ex. en buss.
Någon kan få en allergisk chock. (s 281)
16 Veta varför man inte ska idrotta om man är mycket förkyld.
Man kan få hjärtmuskelinflammation. (s 282)
17 Veta vad hjärtinfarkt beror på.
Det har blivit en propp i ett kranskärl till hjärtat. (s 287)
18 Veta vad cancer är.
Cancer är att celler inte slutar att dela sig. (s 288)
19 Kunna tre sätt att behandla cancer.
Operation, strålning, cellgifter. (s 289)
BI8 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG SID 10-11
Ögats delar
Hornhinnan
Hornhinnan bryter ljusstrålarna lite.
Pupillen
Pupillen är ett hål i regnbågshinnan som ljusstrålarna passerar.
När det är mörkt är pupillen stor för att släppa in mycket ljus.
Vid starkt ljus blir pupillen liten.
Linsen
Linsen bryter ljusstrålarna.
När vi ser på något som är långt bort är linsen smal.
När vi ser på något som är nära är linsen tjock.
Glaskroppen
Glaskroppen är en genomskinlig gelékula som fyller ut ögat.
Näthinnan
På näthinnan finns synsinnescellerna stavar och tappar.
Tappar kan se färger när det är ljust.
Stavar kan bara se svartvitt, också om det är ganska mörkt.
Gula fläcken
Gula fläcken är ett område på näthinnan där man ser skarpast.
Blinda fläcken
Blinda fläcken är det område i ögat där synnerven går ut.
Där finns det inga synsinnesceller.
Därför kan man inte se med blinda fläcken.
Synnerven
Synnerven leder elektriska impulser till syncentrum i hjärnan.
Närsynthet
Närsynthet betyder att ögat är för långt.
Med en konkav lins kan man få en skarp bild på näthinnan.
Översynthet
Översynthet betyder att ögat är för kort.
Med en konvex lins kan man få en skarp bild på näthinnan.
Ålderssynthet
Vid ålderssynthet har ögat svårt för att göra linsen tjockare.
Man behöver då läsglasögon för att se på nära håll.
Grå starr
Vid grå starr är linsen grumlig.
Man kan då operera bort linsen och sätta in en konstgjord lins.
BI8 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG SID 12-14
(Film om hörseln Binogi 5 min)
Film om örat 5 min
Örat
Ytterörat
Ytterörat fångar upp ljudvågorna.
Hörselgången
Hörselgången leder ljudvågorna vidare till trumhinnan.
Trumhinnan
Ljudvågorna får trumhinnan att svänga fram och tillbaka.
Hörselbenen
Hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln förstärker ljudet och leder det vidare till snäckan.
Snäckan
I snäckan finns hörselsinnescellerna som omvandlar ljud till nervimpulser som är som elektriska signaler.
Hörselnerven
Hörselnerven leder nervimpulserna vidare till hörselcentrum i hjärnan.
Bullerskador
Sinnescellerna i örat kan skadas av att man lyssnar på för starkt ljud till exempel på en konsert eller på en telefon. Man måste då leva med en sämre hörsel för resten av sitt liv.
Starkt ljud kan också orsaka tinnitus som är att man hör ett oljud i öronen hela tiden.
Man kan skydda sig mot bullerskador och tinnitus genom att inte ha så stark volym, eller genom att använda öronproppar eller hörselskydd.
Sinnescellerna i örat kan skadas av att man lyssnar på för starkt ljud till exempel på en konsert eller på en telefon. Man måste då leva med en sämre hörsel för resten av sitt liv.
Starkt ljud kan också orsaka tinnitus som är att man hör ett oljud i öronen hela tiden.
Lukten
Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del.
Man lägger märke till nya dofter, men om man har luktat på en sak en längre tid märks inte doften så mycket.
Man lägger märke till nya dofter, men om man har luktat på en sak en längre tid märks inte doften så mycket.
Smaken
Smaksinnescellerna finns i smaklökarna på tungan.
Smaklökarna kan känna smakerna sött, surt, salt, beskt, umami.
Smaklökarna kan känna smakerna sött, surt, salt, beskt, umami.
Känseln
I huden har vi känselkroppar som kan reagera på värme, kyla, beröring, tryck och smärta.
BIOLOGI ÅK8 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG S 15-17
(Film om nervsystemet Binogi 5 min)
Nervsystemet
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Motoriska nerver skickar signaler från hjärnan till musklerna.
Sensoriska nerver skickar signaler från t.ex. ögat till hjärnan.
Nervceller
Nervsystemet består av nervceller.
Nervsystemet skickar meddelanden i kroppen med nervimpulser.
Nervimpulser är svaga elektriska strömmar.
Kopplingspunkterna mellan olika nervceller heter synapser.
Synapserna kan också sitta på en muskel.
Muskeln drar ihop sig om det kommer en nervsignal.
Hjärnan
Hjärnan skyddas av skallbenet som fungerar som hjälm.
Hjärnans delar heter storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Storhjärnan
Hjärnbarken är ytterst i storhjärnan.
I hjärnbarken finns alla nervcellkropparna.
Nervcellkropparna tänker, kommer ihåg och styr musklerna.
Storhjärnans halvor och hjärnbalken
Vänster hjärnhalva har hand om logik, matematik och språk.
Höger hjärnhalva har hand om kreativitet, musik och bilder.
Hjärnbalken är en kabel som kopplar ihop hjärnhalvorna.
Lillhjärnan
Lillhjärnan ligger i hjärnans bakre del.
Lillhjärnan sköter balansen och gör kroppens rörelser mjuka.
Hjärnstammen
Hjärnstammen ligger längst ner i hjärnan.
Hjärnstammen styr andning, temperatur, blodcirkulation, sömn.
Hjärnstammen
BIOLOGI ÅK8 NERVSYSTEMET GENOMGÅNG 18-21
Hjärncentra
Ett hjärncentra är ett område i storhjärnan med en viss uppgift.
· Rörelsecentrum styr våra rörelser.
· Känselcentrum tar hand om känseln.
· Syncentrum tar hand om synen.
· Hörselcentrum tar hand om hörseln.
· Talcentrum styr talet.
Ett hjärncentra är ett område i storhjärnan med en viss uppgift.
· Rörelsecentrum styr våra rörelser.
· Känselcentrum tar hand om känseln.
· Syncentrum tar hand om synen.
· Hörselcentrum tar hand om hörseln.
· Talcentrum styr talet.
Medfödda och inlärda reflexer
De reflexer som alla har när de föds kallas medfödda reflexer.
Smärtreflexen och sugreflexen är medfödda reflexer.
Att cykla är exempel på en inlärda reflexer.
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.
De reflexer som alla har när de föds kallas medfödda reflexer.
Smärtreflexen och sugreflexen är medfödda reflexer.
Att cykla är exempel på en inlärda reflexer.
Vi kan cykla utan att hjärnan behöver tänka på det.
Reflexer
En reflex är en rörelse som görs utan att hjärnan bestämt det.
Smärtreflexen fungerar så här:
1 Man sticker sig på en kaktus.
2 Känselceller i handen registrerar smärta.
3 Sensoriska nerver leder smärtimpulsen till ryggmärgen.
4 Ryggmärgen kopplar smärtimpulsen till motoriska nerver.
5 (Ryggmärgen kopplar impulsen till hjärnan.)
6 Motoriska nerver leder direkt impulser till musklerna.
7 Musklerna drar undan handen.
8 Man rör inte kaktusen längre.
Det är ryggmärgen som bestämmer att handen ska dras bort.
(Film om nervreflexer Binogi 4 min)
En reflex är en rörelse som görs utan att hjärnan bestämt det.
Smärtreflexen fungerar så här:
1 Man sticker sig på en kaktus.
2 Känselceller i handen registrerar smärta.
3 Sensoriska nerver leder smärtimpulsen till ryggmärgen.
4 Ryggmärgen kopplar smärtimpulsen till motoriska nerver.
5 (Ryggmärgen kopplar impulsen till hjärnan.)
6 Motoriska nerver leder direkt impulser till musklerna.
7 Musklerna drar undan handen.
8 Man rör inte kaktusen längre.
Det är ryggmärgen som bestämmer att handen ska dras bort.
Minnet
Man tror att minnet är utspritt över hela storhjärnan.
I korttidsminnet kommer man ihåg det man tänker på just nu.
I långtidsminnet finns kunskaper, språk och vad man gjort förut.
Hjärndöd
En person är hjärndöd när det inte finns elektriska signaler och inget blodflöde i hjärnan.
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.
Stroke
Stroke är antingen hjärninfarkt eller hjärnblödning.
Hjärninfarkt är att det har blivit en propp i ett blodkärl i hjärnan.
Hjärnblödning är att ett blodkärl i hjärnan har gått sönder.
En person med stroke kan få svårt att röra en arm eller ett ben eller få svårt att prata.
Huvudvärk
Spänningshuvudvärk kan bero på att man spänner musklerna i nacken för att man är stressad.
Migrän är stark huvudvärk och ibland illamående.
Hjärnhinneinflammation kan ge stark huvudvärk, kräkningar och stelhet i nacken. Man behöver snabbt behandla hjärnhinneinflammation med antibiotika.
Man tror att minnet är utspritt över hela storhjärnan.
I korttidsminnet kommer man ihåg det man tänker på just nu.
I långtidsminnet finns kunskaper, språk och vad man gjort förut.
Hjärndöd
En person är hjärndöd när det inte finns elektriska signaler och inget blodflöde i hjärnan.
Enligt svensk lag är en person död när den är hjärndöd, även om hjärtat slår.
Stroke
Stroke är antingen hjärninfarkt eller hjärnblödning.
Hjärninfarkt är att det har blivit en propp i ett blodkärl i hjärnan.
Hjärnblödning är att ett blodkärl i hjärnan har gått sönder.
En person med stroke kan få svårt att röra en arm eller ett ben eller få svårt att prata.
Huvudvärk
Spänningshuvudvärk kan bero på att man spänner musklerna i nacken för att man är stressad.
Migrän är stark huvudvärk och ibland illamående.
Hjärnhinneinflammation kan ge stark huvudvärk, kräkningar och stelhet i nacken. Man behöver snabbt behandla hjärnhinneinflammation med antibiotika.
Hjärnskakning
Man kan få hjärnskakning om man får ett slag mot huvudet.
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund. Den som fått hjärnskakning får inte somna.
Dyslexi
En person med dyslexi har svårt för att avläsa ord och för att stava.
Psykiska sjukdomar
Depression är att vara mycket ledsen under en lång tid.
Panik-ångest är att få attacker av stark ångest utan att man vet varför.
Social fobi är att till exempel vara rädd för att prata inför andra.
Stress, oro för framtiden, att känna sig ensam kan ge psykiska sjukdomar.
Det är viktigt att prata med en vän, en förälder eller någon på skolan.
Psykiska sjukdomar kan behandlas hos en psykolog eller med läkemedel.
ADHD och autism
En person med ADHD är överaktiv och har svårt för att sitta still och koncentrera sig eller svårt för att kontrollera sina impulser.
En person med autism kan isolera sig själv och ha svårt för att kommunicera med andra.
Ryggmärgsskador
Om man bryter nacken eller ryggen kan nervbanor slitas av.
Då kan man bli förlamad och förlora känseln.
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är.
Hormoner
Kroppen kan skicka meddelanden med ämnen som heter hormoner.
Hypofysen i hjärnan tillverkar tillväxthormon som behövs för att skelett och muskler ska växa i lagom takt.
Sköldkörteln tillverkar hormon som gör så att man känner sig kall eller varm.
Binjurarna tillverkar stresshormonet adrenalin som ökar puls och blodtryck när en person utsätts för fara.
Bukspottkörtlarna tillverkar hormonet insulin som gör så att det är rätt nivå på blodsocker.
Testiklarna tillverkar hormonet testosteron som gör så att spermier börjar tillverkas.
Äggstockarna tillverkar hormonet östrogen som gör så att ägglossning och menstruation börjar.
Man kan få hjärnskakning om man får ett slag mot huvudet.
Då kan man bli illamående, kräkas, tappa minnet eller bli medvetslös en kort stund. Den som fått hjärnskakning får inte somna.
Dyslexi
En person med dyslexi har svårt för att avläsa ord och för att stava.
Psykiska sjukdomar
Depression är att vara mycket ledsen under en lång tid.
Panik-ångest är att få attacker av stark ångest utan att man vet varför.
Social fobi är att till exempel vara rädd för att prata inför andra.
Stress, oro för framtiden, att känna sig ensam kan ge psykiska sjukdomar.
Det är viktigt att prata med en vän, en förälder eller någon på skolan.
Psykiska sjukdomar kan behandlas hos en psykolog eller med läkemedel.
ADHD och autism
En person med ADHD är överaktiv och har svårt för att sitta still och koncentrera sig eller svårt för att kontrollera sina impulser.
En person med autism kan isolera sig själv och ha svårt för att kommunicera med andra.
Ryggmärgsskador
Om man bryter nacken eller ryggen kan nervbanor slitas av.
Då kan man bli förlamad och förlora känseln.
Dyk inte på huvudet i vatten där du inte vet hur djupt det är.
Hormoner
Kroppen kan skicka meddelanden med ämnen som heter hormoner.
Hypofysen i hjärnan tillverkar tillväxthormon som behövs för att skelett och muskler ska växa i lagom takt.
Sköldkörteln tillverkar hormon som gör så att man känner sig kall eller varm.
Binjurarna tillverkar stresshormonet adrenalin som ökar puls och blodtryck när en person utsätts för fara.
Bukspottkörtlarna tillverkar hormonet insulin som gör så att det är rätt nivå på blodsocker.
Testiklarna tillverkar hormonet testosteron som gör så att spermier börjar tillverkas.
Äggstockarna tillverkar hormonet östrogen som gör så att ägglossning och menstruation börjar.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 30-33
FILM BINOGI DJURCELLEN 5 MIN
Celler
Cellen är livets minsta levande byggsten.
Alla bakterier, växter och djur är uppbyggda av celler.
Cellerna använder druvsocker och syre för sin förbränning.
Förbränningen kallas cellandning.
Cellandningen har formeln:
druvsocker + syre -> koldioxid + vatten + energi
Cellkärnan styr allt som händer i cellen och i cellkärnan finns arvsanlagen.
Ribosomerna tillverkar proteiner.
Mitokondrierna förbränner druvsocker så att energi frigörs.
Lysosomerna är cellens reningsverk.
Cellmembranet är cellens hud.
Cellplasman är en vätska som fyller ut cellen.
Människans olika typer av celler
Muskelceller Blodceller Nervcell
Muskelceller, blodceller och nervceller är exempel på celler i kroppen.
En befruktad äggcell delar sig sedan till flera tusen miljarder celler.
Dessa celler bygger upp hela människan.
Hur nya celler bildas
Det finns stamceller i kroppen som kan bilda nya celler av olika slag.
Den befruktade äggcellen är en stamcell.
Det finns också andra stamceller i kroppen som kan bli andra celler.
Nya celler kan också bildas genom att celler delar sig.
Vävnader
Cellerna slår sig ihop och bildar olika vävnader.
Muskelvävnad, fettvävnad och benvävnad är några exempel.
Organ
Vävnaderna bygger upp kroppens organ.
Exempel på organ lunga, hjärta, lever och magsäck.
Organsystem
Organsystemen består av flera organ som tillsammans utför en uppgift.
Matspjälkningsorganen sönderdelar maten.
Andningsorganen förser blodet med syre.
Cirkulationsorganen transporterar syre, näring och avfall.
Utsöndringsorganen är kroppens reningsverk.
Rörelseorganen skelett och muskler ger stadga, skyddar och ger rörelse.
Sinnesorganen och nervsystemet samlar in information om omvärlden.
Fortplantningsorganen används för att barn skall skapas.
Immunförsvaret kämpar mot bakterier och virus.
Huden skyddar kroppen mot bakterier och uttorkning.
Hormonsystemet skickar meddelanden mellan kroppens celler.
Organsystemen samarbetar och påverkar varandra, exempel 1
Matspjälkningsorganen sönderdelar maten.
Cirkulationsorganen transporterar matens näringsämnen till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar avfall till utsöndringsorganen.
Utsöndringsorganen njurar och lever gör av med avfallet.
Organsystemen samarbetar och påverkar varandra, exempel 2
Andningsorganen andas in syre i lungorna.
Cirkulationsorganen transporterar syre till cellerna.
Cirkulationsorganen transporterar koldioxid till lungorna.
Andningsorganen andas ut koldioxid ur lungorna.
Cancer
Cancer är att celler inte slutar att dela sig.
En tumör är en klump av sådana cancerceller.
Metastaser är nya tumörer från cancerceller som har spridit sig till andra delar av kroppen.
Att sola för mycket kan ge hudcancer.
Rökning kan ge lungcancer.
Cancer kan behandlas med operation, strålning, cellgifter, hormoner och läkemedel. Blodcancer kan behandlas med blodstamceller från en frisk person.
Mer än två tredjedelar av alla som får cancer botas.
FILM BINOGI ORGAN OCH ORGANSYSTEM
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 34-37
Näringsämnen
Maten innehåller näringsämnen som behövs i kroppen.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen
är näringsämnen.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen
är näringsämnen.
Kolhydrater
Kolhydrater finns i t.ex. frukt, grönsaker, bröd och potatis.
Stärkelse, cellulosa och socker är exempel på kolhydrater.
Fetter
Fetter finns t.ex. i smör, margarin, matolja och bacon.
Fett fungerar också som varma kläder som isolerar kroppen.
Fett skyddar våra inre organ som magsäcken och levern.
Onyttigt fett och nyttigt fett
Om man äter för mycket fett kan man bli överviktig.
Fett skyddar våra inre organ som magsäcken och levern.
Onyttigt fett och nyttigt fett
Om man äter för mycket fett kan man bli överviktig.
Proteiner
Proteiner finns i t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost.
Matspjälkningsorganen
I matspjälkningsorganen sönderdelas näringsämnena
till små molekyler som cellerna kan ta upp.
Matspjälkningsorganen är:
munhåla, spottkörtel, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tolvfingertarm (efter magsäcken), tunntarm,
blindtarmens bihang, tjocktarm och ändtarm.
Mekanisk sönderdelning
Tänderna i munnen tuggar sönder maten
Musklerna runt magsäcken knådar maten.
Kemisk sönderdelning
Kemisk sönderdelning sker i munnen, magsäcken, tunntarmen.
Kolhydrater sönderdelas till druvsocker.
Proteiner sönderdelas till aminosyror.
till små molekyler som cellerna kan ta upp.
Matspjälkningsorganen är:
munhåla, spottkörtel, svalg, matstrupe,
magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel,
tolvfingertarm (efter magsäcken), tunntarm,
blindtarmens bihang, tjocktarm och ändtarm.
Matspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen är de organ som maten passerar från munhålan till analöppningen.
Munnen, svalget och matstrupen
Tänderna i munnen tuggar sönder maten.
Tänderna i munnen tuggar sönder maten.
Magsäcken
Magsäcken knådar maten.
Magsäcken knådar maten.
Bukspottkörteln, levern, gallblåsan och tolvfingertarmen
Bukspottkörteln tillverkar bukspott.
Bukspottkörteln tillverkar bukspott.
Tunntarmen
I tunntarmen sönderdelas kolhydrater till druvsocker
och proteiner till aminosyror.
och proteiner till aminosyror.
Tjocktarmen
I tjocktarmen tas vatten bort från tarminnehållet.
I tjocktarmen bryter bakterier ner tarminnehållet.
I tjocktarmen bryter bakterier ner tarminnehållet.
Ändtarmen
I ändtarmen lagras avföringen.
Avföringen åker ut genom analöppningen.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 38-41
Karies
Karies är att det har blivit hål i en tand.
Bakterierna i munnen äter socker från till exempel godis.
Bakterierna bildar syror som fräter sönder tandens emalj.
Man får tandvärk om hålet når ner till nerverna i pulpan.
Man kan undvika karies genom att inte äta mellan måltiderna.
Det är också bra att borsta tänderna några gånger om dagen.
Kräkningar och diarré
Illamående, kräkningar och diarré kan orsakas av att man har smittats av bakterier eller virus. Det kan också bero på att man har ätit något olämpligt.
Muskelrörelserna i magsäcken stannar. En kräkreflex sätts igång.
Musklerna i magsäcken och i matstrupen pressar upp maten.
Diarré är att maginnehållet är för lättflytande.
Diarré beror på att det finns för många onyttiga bakterier i magen.
Antibiotika används för att döda bakterier som gör oss sjuka.
Antibiotika dödar också de nyttiga tarmbakterierna.
Därför kan man få diarré om man äter antibiotika.
A-fil, yoghurt och bakteriemedicin innehåller nyttiga bakterier.
Ont i magen och magsår
Ont i magen kan bero på att slemhinnan i magen är irriterad.
Det är för surt i magen.
Ont i magen kan orsakas av stress, stark mat, alkohol och rökning.
Man ska låta bli kaffe, juice, ketchup starka kryddor, hårt stekt mat.
Man kan köpa medicin som gör maginnehållet mindre surt.
Magsår är att det sura maginnehållet har frätt hål på magsäcken.
Magsår kan orsakas av en speciell sorts bakterie och av rökning.
Det finns medicin som gör så att magsåret läker på några veckor
Blindtarmsinflammation
Blindtarmsinflammation är att blindtarmsbihanget har blivit inflammerat.
Blindtarmsbihanget måste då opereras bort.
Annars kan den spricka, vilket är livshotande.
Övervikt och bulimi
Övervikt kan bero på att man äter för mycket socker och fett.
Övervikt kan också bero på att man motionerar för lite.
Övervikt ökar risken för diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdomar.
Bulimi är att man äter mycket mat.
Sen kräker man upp maten igen.
Anorexi
Anorexi är att en person tycker att han eller hon väger för mycket trots att det inte är så. Personen äter då för lite mat eller motionerar för mycket för att gå ner i vikt.
Diabetes
Typ 1-diabetes beror på att kroppen tillverkar för lite insulin.
En person som har typ 1-diabetes kan bli törstig och behöva kissa mycket.
Typ 1-diabetes behandlas med insulinsprutor eller insulinpump.
En person med typ 1-diabetes som blir blek, svettig och orolig kan behöva mer socker.
Att äta hälsosamt
Godis, läsk, chips och kakor innehåller mycket socker och fett.
Om man äter mycket sådan mat får man för mycket energi.
Denna extra energi omvandlas till fett som lägger sig på kroppen.
Bacon, fläsk och smör innehåller mycket fett. Om man äter mycket sådan mat kan fettet lägga sig på kroppen så att man blir överviktig.
Det är bra för kroppen att äta mycket frukt och grönsaker.
Man ska äta allsidig mat. Detta innebär att man äter så att man får i sig olika näringsämnen, till exempel proteiner i fisk, kolhydrater i potatis och fett i smör. Om man äter vegetarisk kost och undviker kött, fisk och kyckling är det viktigt att få i sig tillräckligt med proteiner, till exempel genom att äta bönor och linser.
Motion
När man tränar fysiskt till exempel genom att jogga eller springa stärker man hjärtat och förbättrar blodcirkulationen. Man får bättre kondition. Man får mer blod till hjärnan och man kan lära sig bättre. Man blir gladare. Man behöver träna några gånger i veckan i minst en halvtimme så att pulsen går upp.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 42-45
Varför vi måste andas
Kroppens celler behöver syre för sin förbränning.
Vid förbränningen frigörs energi som kan användas i cellen.
Det bildas också koldioxid och vatten.
Formeln för förbränningen är:
Druvsocker + syre --> Energi + koldioxid + vatten
Andningsorganen
Andningsorganen är näshålan, luftstrupen, luftrören, lungorna.
I näshålan värms och fuktas luften.
Den renas också från små partiklar.
Luften passerar svalget, struplocket och kommer ner i luftstrupen.
I luftstrupen finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
I slemhinnorna i luftstrupen och luftrören finns vita blodkroppar.
De vita blodkropparna angriper bakterier och virus.
Luftstrupen delar sig i två luftrör som går till lungorna.
I lungorna finns mindre och mindre luftrör.
Lungblåsorna
Runt de allra minsta luftrören finns små lungblåsor.
Lungblåsorna har tunna väggar.
Tunna blodkärl finns runt lungblåsorna.
I lungblåsorna tar blodet upp syre som vi har andats in.
I lungblåsorna lämnar blodet koldioxid som vi sedan andas ut.
Diafragman
Vi har en stor muskel som heter diafragman eller mellangärdet.
Den sitter under lungorna och sköter andningen.
Hur man gör om man själv fått något i luftstrupen
Andas lugnt.
Annars kan det som sitter fast fastna ännu mer.
Försök att andas in mycket sakta och andas ut snabbt.
Tryck dig mot en stolsrygg eller mot ett bord enligt bilden ovan.
Hur man gör om någon fått något i luftstrupen
Ta ner handen i svalget och ta bort det som sitter i vägen.
Ett litet barn kan man lägga på magen i knät och dunka i ryggen.
Försök få personen att andas lugnt.
Stå bakom personen och lägg armarna om kroppen.
Knyt handen och lägg den med tummen nedanför bröstbenet.
Lägg andra handen ovanpå.
Tryck inåt och uppåt.
Förkylning och halsfluss
Förkylningar orsakas oftast av virus.
Man får ont i halsen, hosta och snuva.
Halsfluss orsakas av bakterier.
Man får mycket ont i halsen och feber.
Lunginflammation
Lunginflammation ger feber och svår hosta.
Den orsakas av bakterier.
Om man har lunginflammation måste man uppsöka läkare.
Lunginflammation kan botas med antibiotika.
Allergi
En person som är allergisk kan få rinnande näsa eller kliande ögon.
Personen kan vara allergisk mot till exempel hund, katt eller pollen från träd.
Jordnötter kan orsaka en allergisk chock där blodtrycket sjunker snabbt.
Astma
En person med astma får inflammation med slem i luftrören i lungorna.
Det är svårt att andas och rösten låter pipig eller rosslig.
Astma kan orsakas av allergi mot pollen eller pälsdjur.
Astma kan behandlas med mediciner som vidgar luftrören.
Rökning
Tobaksröken kan förstöra lungblåsorna.
Det är 10-30 gånger så stor risk för en rökare att få lungcancer.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Tobaksröken förlamar flimmerhåren.
Till sist försvinner flimmerhåren helt.
Då kan inte smuts, slem, bakterier och virus transporteras bort.
Man blir lättare sjuk.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 42-45
Varför vi måste andas
Kroppens celler behöver syre för sin förbränning.
Vid förbränningen frigörs energi som kan användas i cellen.
Det bildas också koldioxid och vatten.
Formeln för förbränningen är:
Druvsocker + syre --> Energi + koldioxid + vatten
Andningsorganen
Andningsorganen är näshålan, luftstrupen, luftrören, lungorna.
I näshålan värms och fuktas luften.
Den renas också från små partiklar.
Luften passerar svalget, struplocket och kommer ner i luftstrupen.
I luftstrupen finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
I slemhinnorna i luftstrupen och luftrören finns vita blodkroppar.
De vita blodkropparna angriper bakterier och virus.
Luftstrupen delar sig i två luftrör som går till lungorna.
I lungorna finns mindre och mindre luftrör.
Lungblåsorna
Runt de allra minsta luftrören finns små lungblåsor.
Lungblåsorna har tunna väggar.
Tunna blodkärl finns runt lungblåsorna.
I lungblåsorna tar blodet upp syre som vi har andats in.
I lungblåsorna lämnar blodet koldioxid som vi sedan andas ut.
Diafragman
Vi har en stor muskel som heter diafragman eller mellangärdet.
Den sitter under lungorna och sköter andningen.
Hur man gör om man själv fått något i luftstrupen
Andas lugnt.
Annars kan det som sitter fast fastna ännu mer.
Försök att andas in mycket sakta och andas ut snabbt.
Tryck dig mot en stolsrygg eller mot ett bord enligt bilden ovan.
Hur man gör om någon fått något i luftstrupen
Ta ner handen i svalget och ta bort det som sitter i vägen.
Ett litet barn kan man lägga på magen i knät och dunka i ryggen.
Försök få personen att andas lugnt.
Stå bakom personen och lägg armarna om kroppen.
Knyt handen och lägg den med tummen nedanför bröstbenet.
Lägg andra handen ovanpå.
Tryck inåt och uppåt.
Förkylning och halsfluss
Förkylningar orsakas oftast av virus.
Man får ont i halsen, hosta och snuva.
Halsfluss orsakas av bakterier.
Man får mycket ont i halsen och feber.
Lunginflammation
Lunginflammation ger feber och svår hosta.
Den orsakas av bakterier.
Om man har lunginflammation måste man uppsöka läkare.
Lunginflammation kan botas med antibiotika.
Allergi
En person som är allergisk kan få rinnande näsa eller kliande ögon.
Personen kan vara allergisk mot till exempel hund, katt eller pollen från träd.
Jordnötter kan orsaka en allergisk chock där blodtrycket sjunker snabbt.
Astma
En person med astma får inflammation med slem i luftrören i lungorna.
Det är svårt att andas och rösten låter pipig eller rosslig.
Astma kan orsakas av allergi mot pollen eller pälsdjur.
Astma kan behandlas med mediciner som vidgar luftrören.
Rökning
Tobaksröken kan förstöra lungblåsorna.
Det är 10-30 gånger så stor risk för en rökare att få lungcancer.
I luftstrupen och luftrören finns små flimmerhår.
Flimmerhåren transporterar upp smutspartiklar.
Tobaksröken förlamar flimmerhåren.
Till sist försvinner flimmerhåren helt.
Då kan inte smuts, slem, bakterier och virus transporteras bort.
Man blir lättare sjuk.BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 46-49
Hjärtat och blodomloppet, introduktion
Blodomloppet transporterar syre och näring till cellerna. samt Koldioxid och avfallsprodukter transporteras från cellerna.
Hjärtat
Hjärtat består av två blodpumpar.
Höger hjärthalva pumpar blod till lungorna.
Höger hjärthalva ritas på vänster sida.
Om du tittar på en person ser du personens högra sida till vänster.
Vänster hjärthalva pumpar blod till kroppen.
Artärerna är stora blodkärl som transporterar ut blod i kroppen.
Artärerna förgrenar sig till små blodkärl som heter kapillärer.
Cellerna lämnar koldioxid tillbaka till blodet i kapillärerna.
Venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat.
Hjärtat
Hjärtat består av två blodpumpar.
Höger hjärthalva ritas på vänster sida.
Om du tittar på en person ser du personens högra sida till vänster.
Cellerna lämnar koldioxid tillbaka till blodet i kapillärerna.
Höger pump Vänster pump
(Hålven) (Lungven)
Hjärtat består av två pumpar.
Den vänstra pumpen pumpar syrerikt blod till kroppen.
Den högra pumpen pumpar syrefattigt blod till lungorna.
Segelklaffarna är dörrar mellan förmaken och kamrarna.
Den vänstra pumpen pumpar syrerikt blod till kroppen.
Lilla kretsloppet
Blodomloppet delas upp i lilla kretsloppet och stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet är:
Lilla kretsloppet är:
Stora kretsloppet
Syrerikt blod pumpas från vänster kammare ut i aorta.
De tunnaste artärerna heter kapillärer.
I tunntarmens kapillärer tar blodet upp näring.
Levern renar blodet.
Cellerna får syre och näring från blodet i kapillärerna.
Cellerna avger koldioxid och avfall till blodet i kapillärerna.
I njurarna lämnar blodet ifrån sig avfall som man sen kissar ut.
Kapillärerna samlar ihop sig i vener.
Kondition
Man har en god kondition om musklerna orkar arbeta länge.
Konditionen beror på hur mycket syre musklerna kan ta upp.
Konditionen beror också på hur mycket blod hjärtat kan pumpa.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 50-53
Blodet
Blod består av blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar syre med hemoglobin.
Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna.
Blodplättar
Blodplättarna täpper till hålet när man har skurit sig.
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna skyddar mot infektioner.
De vita blodkropparna kan äta upp bakterier.
Vita blodkroppar kan tillverka antikroppar.
Antikropparna dödar bakterier.
Blodtransfusion
Blodtransfusion är att en person som till exempel ska opereras får blod från en annan person.
Blod kan ha någon av blodgrupperna 0, A, B eller AB.
Det är livsfarligt att få blodtransfusion från fel blodgrupp.
En person med blodgrupp 0 kan få blod från blodgrupp 0.
En person med blodgrupp A kan få blod från blodgrupp 0 och A.
En person med blodgrupp B kan få blod från blodgrupp 0 och B.
En person med blodgrupp AB kan få blod från alla blodgrupper.
Högt blodtryck och lågt blodtryck
Blodtrycket brukar anges med ett övre värde och ett undre värde.
Det övre värdet är blodtrycket då hjärtat drar ihop sig.
Det undre värdet är blodtrycket då hjärtat vilar sig.
Vuxna brukar ungefär ha blodtrycket 140/80.
Ett högt blodtryck kan skada hjärtat och blodkärlen.
Man kan bli yr och svimma om man har för lågt blodtryck.
Hjärnan får då för lite blod.
Chock
Chock kan uppstå vid stora blödningar vid trafikolyckor.
Chock kan uppstå av att man är allergisk mot t.ex. jordnötter.
Chock beror på att blodtrycket sjunker snabbt.
För lite blod cirkulerar i kroppen.
Personen blir kall och blek och kan i värsta fall dö.
Så här hjälper man en person som är i chock:
Lägg personen i stabilt sidoläge om personen är medvetslös.
Lägg annars personen på rygg med benen högt.
Lägg något varmt över och under personen.
Ge inget att äta eller dricka.
Stanna hos personen och se till att det är lugnt runtomkring.
Åderförkalkning
Åderförkalkning är att fett och kalk lagras i blodkärlens väggar.
Blodkärlen blir trånga och kan gå sönder.
Det kan också bildas blodproppar som täpper till blodkärlen.
Åderförkalkning kan bero på rökning, högt blodtryck, mycket fett i blodet.
Kärlkramp
Kärlkramp kan ge smärtor i bröstet.
Kärlkramp beror på åderförkalkning i hjärtats kranskärl.
Hjärtmuskeln får för lite syre med blodet.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt beror på en propp i ett kranskärl så att blod inte kan komma fram till hjärtat genom detta kranskärl.
Delar av hjärtmuskeln blir då helt utan blod och skadas av syrebrist.
Åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan orsaka denna blodpropp.
Om man har hjärtinfarkt får man kraftiga smärtor mitt i bröstet.
Ibland strålar smärtan ut i arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
Hjärtinfarkt kan leda till att hjärtat stannar och att man dör.
Man måste snabbt till sjukhus om man har hjärtinfarkt.
Hjärtmuskelinflammation
Man kan få hjärtmuskelinflammation om man tränar hårt när man har en infektion i kroppen.
Bakterier eller virus ger då en inflammation i hjärtmuskeln.
Man ska inte idrotta om man är kraftigt förkyld eller har feber.
De tunnaste artärerna heter kapillärer.
Levern renar blodet.
Man har en god kondition om musklerna orkar arbeta länge.
Konditionen beror också på hur mycket blod hjärtat kan pumpa.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 50-53
Blodet
Blod består av blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar syre med hemoglobin.
Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna.
Blodplättar
Blodplättarna täpper till hålet när man har skurit sig.
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna skyddar mot infektioner.
De vita blodkropparna kan äta upp bakterier.
Vita blodkroppar kan tillverka antikroppar.
Antikropparna dödar bakterier.
Blodtransfusion
Blodtransfusion är att en person som till exempel ska opereras får blod från en annan person.
Blod kan ha någon av blodgrupperna 0, A, B eller AB.
Det är livsfarligt att få blodtransfusion från fel blodgrupp.
En person med blodgrupp 0 kan få blod från blodgrupp 0.
En person med blodgrupp A kan få blod från blodgrupp 0 och A.
En person med blodgrupp B kan få blod från blodgrupp 0 och B.
En person med blodgrupp AB kan få blod från alla blodgrupper.
Högt blodtryck och lågt blodtryck
Blodtrycket brukar anges med ett övre värde och ett undre värde.
Det övre värdet är blodtrycket då hjärtat drar ihop sig.
Det undre värdet är blodtrycket då hjärtat vilar sig.
Vuxna brukar ungefär ha blodtrycket 140/80.
Ett högt blodtryck kan skada hjärtat och blodkärlen.
Man kan bli yr och svimma om man har för lågt blodtryck.
Hjärnan får då för lite blod.
Chock
Chock kan uppstå vid stora blödningar vid trafikolyckor.
Chock kan uppstå av att man är allergisk mot t.ex. jordnötter.
Chock beror på att blodtrycket sjunker snabbt.
För lite blod cirkulerar i kroppen.
Personen blir kall och blek och kan i värsta fall dö.
Så här hjälper man en person som är i chock:
Lägg personen i stabilt sidoläge om personen är medvetslös.
Lägg annars personen på rygg med benen högt.
Lägg något varmt över och under personen.
Ge inget att äta eller dricka.
Stanna hos personen och se till att det är lugnt runtomkring.
Åderförkalkning
Åderförkalkning är att fett och kalk lagras i blodkärlens väggar.
Blodkärlen blir trånga och kan gå sönder.
Det kan också bildas blodproppar som täpper till blodkärlen.
Åderförkalkning kan bero på rökning, högt blodtryck, mycket fett i blodet.
Kärlkramp
Kärlkramp kan ge smärtor i bröstet.
Kärlkramp beror på åderförkalkning i hjärtats kranskärl.
Hjärtmuskeln får för lite syre med blodet.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt beror på en propp i ett kranskärl så att blod inte kan komma fram till hjärtat genom detta kranskärl.
Delar av hjärtmuskeln blir då helt utan blod och skadas av syrebrist.
Åderförkalkning i hjärtats kranskärl kan orsaka denna blodpropp.
Om man har hjärtinfarkt får man kraftiga smärtor mitt i bröstet.
Ibland strålar smärtan ut i arm, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
Hjärtinfarkt kan leda till att hjärtat stannar och att man dör.
Man måste snabbt till sjukhus om man har hjärtinfarkt.
Hjärtmuskelinflammation
Man kan få hjärtmuskelinflammation om man tränar hårt när man har en infektion i kroppen.
Bakterier eller virus ger då en inflammation i hjärtmuskeln.
Man ska inte idrotta om man är kraftigt förkyld eller har feber.
BI ÅK 8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 60-63
Njurarna
Från cellerna kommer avfall som transporteras bort med blodet.
Den största delen av avfallet i blodet renas i njurarna och levern.
Blodet som ska renas kommer till njurarna genom njurartärerna som kommer från aorta.
Det renade blodet lämnar njurarna genom njurvenerna som leder till nedre hålvenen.
I njurarna renas blodet i en miljon små reningsverk som består av en njurkropp och en njurkanal som har formen av ett U-format rör.
I njurkroppen blir blodet av med vatten, salter och avfall som leds som primärurin ner i njurkanalen.
I njurkanalen sugs det mesta av vattnet och en del salter tillbaks till blodet. Kvar i njurkanalen blir urinen med avfall som ska kissas ut.
Urinen som bildas i njurarna rinner
genom urinledarna till urinblåsan och därefter vidare genom urinröret när man kissar.
Sjukdomar i njurarna och urinvägarna
Om man har urinvägsinfektion kan ett urinprov visa att man har bakterier i urinen.
Diabetes kan upptäckas genom att det finns för mycket socker i urinen.
Andra njursjukdomar kan upptäckas genom att det finns för mycket proteiner i urinen.
Njurstenar är stenar som kan fastna i njuren eller urinledaren och ge svåra smärtor. Man använder ultraljud för att krossa stenarna.
Om njurarna inte fungerar som de ska kan man rena blodet med hjälp av en dialysmaskin. Man kan också operera in en frisk njure från en annan människa.
Levern
Levern är kroppens största inre organ.
Levern renar blodet från skadliga ämnen som alkohol.
Levern kan också lagra energi och näringsämnen.
Om det finns mycket druvsocker i blodet kan levern lagra det i form av glykogen. När man behöver extra energi omvandlas glykogenet till druvsocker igen.
Levern kan skadas om den utsätts för stora mängder giftiga ämnen.
Om man dricker mycket alkohol under lång tid kan man få skrumplever.
Om man har gulsot blir levern inflammerad. Det gula färgämnet från gallan kommer ut i blodet och färgar huden gul.
Om man ska resa till länder med gulsot kan man vaccinera sig mot det.
Skelett
Skelettet håller upp kroppen och skyddar kroppens inre organ.
Leder mellan skelettets delar gör så att vi kan röra oss.
Muskler
Skelettmuskler kan styras med viljan.
Glatta muskler runt magsäck och tarmar styrs automatiskt.
Hjärtmuskeln styrs automatiskt.
Biceps och triceps
Muskeln biceps drar ihop sig när armen böjs.
Muskeln triceps drar ihop sig när armen sträcks ut.
BI ÅK8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 64-67
Kroppens yttre försvar mot bakterier
Huden försvarar kroppen mot bakterier.
Saltsyra i magsäcken dödar bakterier.
Kroppens inre immunförsvar mot bakterier och virus
De vita blodkropparna är kroppens försvarsceller.
De vita blodkropparna tillverkas i benmärgen.
De vita blodkropparna förvaras i lymfkörtlarna och mjälten.
Vita blodkroppar kan äta bakterier och angripa virus.
Vita blodkroppar kan också tillverka antikroppar som dödar bakterier.
Att bli immun mot en sjukdom
Minnesceller är vita blodkroppar kommer ihåg infektioner som en person har haft tidigare.
Minnescellerna bildar antikroppar så att personen inte blir sjuk nästa gång som infektionen försöker att göra personen sjuk.
Personen har blivit immun mot sjukdomen.
I ett vaccin finns lite smittämne.
Minnesceller kommer ihåg sjukdomen som man vaccinerat sig mot
och gör kroppen immun mot sjukdomen så att personen inte får den senare.
Det finns till exempel vaccin mot bakteriesjukdomarna difteri, kikhosta och stelkramp.
Bakterier
Nyttiga bakterier som finns i tarmarna hjälper till med matspjälkningen.
Bakterier kan ge lunginflammation, öroninflammation, halsfluss och hål i tänderna.
Antibiotika
Antibiotika är medicin som dödar bakterier.
Penicillin är ett exempel på antibiotika.
Antibiotikaresistens är att vissa bakterier har lärt sig att inte dödas av antibiotika.
För att minska problem med antibiotikaresistens kan man utveckla nya antibiotika, använda vaccin, och inte använda antibiotika i onödan.
Läkare ger inte alltid antibiotika för att inte ännu fler bakterier ska lära sig att inte dödas av antibiotika.
Virus
Virus är mycket mindre än bakterier.
Virus kan ge till exempel snuva, ont i halsen och feber.
Virus förökar sig inne i cellerna.
Epidemi
En epidemi är att många människor smittas av samma sjukdom.
Varje år kommer en ny influensaepidemi.
Influensa ger hög feber, hosta och värk i kroppen.
Äldre personer och personer med hjärtsjukdomar eller försvagat immunförsvar rekommenderas att vaccinera sig mot influensa varje höst.
Pandemi
En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen.
Covid-19-pandemin är den värsta pandemin som drabbat världen på 100 år.
Covid-19 dödade 5 miljoner människor över hela världen.
Covid-19 orsakades av ett coronavirus som upptäcktes i Kina 2019.
Det finns vacciner mot Covid-19.
Läkemedel och vaccinationer mot virus
Aids kan bromsas med ett läkemedel så att personen med aids kan leva länge.
Det finns vaccin mot virussjukdomarna mässling, polio, påssjuka och HPV.
HPV är ett virus som kan ge vårtor på könsorganen eller cancer.
Undersökningsmetoder
En läkare kan lyssna på hjärta och lungor med ett stetoskop.
Röntgen används för att ta bilder på brutna ben eller hål i tänderna.
Datortomografi och magnetkamera tar bilder av kroppens mjuka delar.
Med EKG undersöker man hjärtats elektriska signaler.
Med EEG mäter man hjärnans elektriska aktivitet.
Blodprover kan användas för att upptäcka bakterier. Med blodprover kan man också se hur mycket socker, järn och andra ämnen som finns i blodet.
Laborationsplanering biologi år 8, övning 1
Hur bra frön av smörgåskrasse kan gro
Fakta
Smörgåskrasse är en växt som man kan äta och lägga på smörgås.
Innan ett frö kan växa upp till en växt behöver det komma ut en grodd från fröet.
Grodden är som en liten rot som kommer ut från fröet.
(Bilden här ovanför visar groddar, men det är inte smörgåskrasse.)
Frön kan gro i en blomkruka med jord.
I detta försök ska frön av smörgåskrasse gro på våt bomull.
Uppgift
Planera en undersökning där du ska ta reda på om fler krassefrön gror på våt bomull i ljus än i mörker.
Så här kan du tänka
Vilken materiel behöver du?
Frön av smörgåskrasse, 100 st.
Bomull.
Vi behöver lägga bomullen i något, 2 plastskålar lika stora.
Vi behöver en märkpenna för att märka skålarna S (sol) och M (mörk)
Vi behöver hälla vatten med något, 100 ml bägare.
Vilka saker ska vara konstanta (inte ändra sig, samma i båda skålarna)?
Lika stora skålar.
Lika mycket bomull i skålarna.
Lika mycket vatten i skålarna.
Lika många frön i skålarna.
Undersöka lika lång tid.
Vilka saker ska variera (ändra sig, vara olika för de båda skålarna)?
Om skålen står i solljus eller i mörker
Hur ska försöket genomföras?
Kolla hela tiden att inte bomullen torkar, och häll på lika mycket vatten i båda skålarna.
Hur ska resultatet avläsas?
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har fått en grodd i de båda skålarna och anteckna resultatet.
FACIT FÖR LABORATIONSPLANERING ÖVNING 1
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
Laborationsutvärdering biologi år 8, övning 1
1 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll vatten i båda plastskålarna.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med vatten i skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
2 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg frön av smörgåskrasse i de båda skålarna.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
3 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Håll på i 10 dagar.
4 Vad är fel med följande resultat?
S: 35
M: 17
FACIT FÖR LABORATIONSUTVÄRDERING ÖVNING 1
1 Det står inte hur mycket vatten som ska hällas i skålarna när man
börjar och när man vattnar under försöket.
2 Det står inte att man ska lägga lika många frön i skålarna eller hur
många frön man ska lägga i skålarna.
3 Det står inget om hur man ska avläsa resultatet eller att man ska
skriva en slutsats.
4: Det står inte korrekt storhet eller korrekt enhet.
(Antal groddar i sol: 35 st)
Laborationsplanering biologi år 8, övning 2
Mögligt bröd
Fakta
Mögel på bröd är att mögelsvampar har vuxit på brödet.
Temperatur och fuktighet är två saker som kan påverka om det blir mögel på brödet.
Uppgift
Planera en undersökning för att se hur temperatur och fuktighet påverkar om det bildas mögel på bröd.
Så här kan du tänka
Vilken materiel behöver du?
Kylskåp för att testa att det är kallt.
4 genomskinliga plastpåsar volym 1 liter.
4 påsklämmor för att stänga plastpåsarna.
1 märkpenna för att märka plastpåsarna.
1 50 ml bägare.
Hur ska man tänka när både temperatur och fuktighet kan variera?
Vilka saker ska vara konstanta (inte ändra sig)?
Lika stora brödskivor.
Lika gamla brödskivor från samma brödpåse.
Att man tittar efter mögel på alla bröden efter samma tid.
Temperatur för två par av bröden. (Två brödskivor ska ligga bredvid varandra i rumstemperatur och två brödskivor ska ligga bredvid varandra i kylskåpet).
Luftfuktighet för två par av bröden. (Två brödskivor ska få lika mycket vatten på sig.)
Vilka saker ska variera (ändra sig)?
Temperatur (rumstemperatur eller kylskåp)
Fuktighet (vatten på brödet eller inte)
Hur ska försöket genomföras?
Märk plastpåsarna med märkpenna
Häll 20 ml vatten på två av brödskivorna.
Lägg brödskivorna i plastpåsar och sätt på påsklämmor.
Lägg en våt och en torr brödskiva bredvid varandra på en bänk i rummet där solen inte lyser direkt på brödskivorna.
Lägg en våt och en torr brödskiva på samma hylla i kylskåpet.
Titta varje dag vid samma tid om det har blivit mögel på någon av brödskivorna.
Hur ska resultatet avläsas?
Så fort man ser mögel på något av bröden skriver man upp om brödet var
kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Man fortsätter att titta varje dag om det har blivit mögel på nästa bröd.
Man skriver upp om brödet var kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller
varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Man bryter försöket efter 30 dagar.
Man skriver en slutsats från sina resultat.
FACIT FÖR LABORATIONSPLANERING ÖVNING 2
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll 20 ml vatten på en brödskiva och 20 ml vatten på en annan brödskiva.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig bredvid varandra på en bänk i ett rum där solen inte skiner på dem.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
Laborationsutvärdering biologi år 8, övning 2
1 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll lite vatten på två brödskivor.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig bredvid varandra på en bänk i ett rum där solen inte skiner på dem.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
2 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll 20 ml vatten på en brödskiva och 20 ml vatten på en annan brödskiva.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig i ett rum.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
3 Vad är fel med följande resultat?
Brödskivan i kylskåpet möglade först.
FACIT FÖR LABORATIONSUTVÄRDERING ÖVNING 1
1 Man har inte skrivit hur mycket vatten man ska hälla på brödskivorna eller att
det ska vara lika mycket vatten.
2 Man har inte skrivit att brödskivorna ska ligga bredvid varandra i rummet och
inte ligga i direkt solljus.
3 Man har inte skrivit om brödskivan var torr eller fuktig.
Man har inte undersökt vilken nästa brödskiva var som möglade.
BI ÅK8 MÄNNISKOKROPPEN GENOMGÅNG SID 64-67
Kroppens yttre försvar mot bakterier
Huden försvarar kroppen mot bakterier.
Saltsyra i magsäcken dödar bakterier.
Kroppens inre immunförsvar mot bakterier och virus
De vita blodkropparna är kroppens försvarsceller.
De vita blodkropparna tillverkas i benmärgen.
De vita blodkropparna förvaras i lymfkörtlarna och mjälten.
Vita blodkroppar kan äta bakterier och angripa virus.
Vita blodkroppar kan också tillverka antikroppar som dödar bakterier.
Att bli immun mot en sjukdom
Minnesceller är vita blodkroppar kommer ihåg infektioner som en person har haft tidigare.
Minnescellerna bildar antikroppar så att personen inte blir sjuk nästa gång som infektionen försöker att göra personen sjuk.
Personen har blivit immun mot sjukdomen.
I ett vaccin finns lite smittämne.
Minnesceller kommer ihåg sjukdomen som man vaccinerat sig mot
och gör kroppen immun mot sjukdomen så att personen inte får den senare.
Det finns till exempel vaccin mot bakteriesjukdomarna difteri, kikhosta och stelkramp.
Bakterier
Nyttiga bakterier som finns i tarmarna hjälper till med matspjälkningen.
Bakterier kan ge lunginflammation, öroninflammation, halsfluss och hål i tänderna.
Antibiotika
Antibiotika är medicin som dödar bakterier.
Penicillin är ett exempel på antibiotika.
Antibiotikaresistens är att vissa bakterier har lärt sig att inte dödas av antibiotika.
För att minska problem med antibiotikaresistens kan man utveckla nya antibiotika, använda vaccin, och inte använda antibiotika i onödan.
Läkare ger inte alltid antibiotika för att inte ännu fler bakterier ska lära sig att inte dödas av antibiotika.
Virus
Virus är mycket mindre än bakterier.
Virus kan ge till exempel snuva, ont i halsen och feber.
Virus förökar sig inne i cellerna.
Epidemi
En epidemi är att många människor smittas av samma sjukdom.
Varje år kommer en ny influensaepidemi.
Influensa ger hög feber, hosta och värk i kroppen.
Äldre personer och personer med hjärtsjukdomar eller försvagat immunförsvar rekommenderas att vaccinera sig mot influensa varje höst.
Pandemi
En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen.
Covid-19-pandemin är den värsta pandemin som drabbat världen på 100 år.
Covid-19 dödade 5 miljoner människor över hela världen.
Covid-19 orsakades av ett coronavirus som upptäcktes i Kina 2019.
Det finns vacciner mot Covid-19.
Läkemedel och vaccinationer mot virus
Aids kan bromsas med ett läkemedel så att personen med aids kan leva länge.
Det finns vaccin mot virussjukdomarna mässling, polio, påssjuka och HPV.
HPV är ett virus som kan ge vårtor på könsorganen eller cancer.
Undersökningsmetoder
En läkare kan lyssna på hjärta och lungor med ett stetoskop.
Röntgen används för att ta bilder på brutna ben eller hål i tänderna.
Datortomografi och magnetkamera tar bilder av kroppens mjuka delar.
Med EKG undersöker man hjärtats elektriska signaler.
Med EEG mäter man hjärnans elektriska aktivitet.
Blodprover kan användas för att upptäcka bakterier. Med blodprover kan man också se hur mycket socker, järn och andra ämnen som finns i blodet.
Laborationsplanering biologi år 8, övning 1
Hur bra frön av smörgåskrasse kan gro
Fakta
Smörgåskrasse är en växt som man kan äta och lägga på smörgås.
Innan ett frö kan växa upp till en växt behöver det komma ut en grodd från fröet.
Grodden är som en liten rot som kommer ut från fröet.
(Bilden här ovanför visar groddar, men det är inte smörgåskrasse.)
Frön kan gro i en blomkruka med jord.
I detta försök ska frön av smörgåskrasse gro på våt bomull.
Uppgift
Planera en undersökning där du ska ta reda på om fler krassefrön gror på våt bomull i ljus än i mörker.
Så här kan du tänka
Vilken materiel behöver du?
Frön av smörgåskrasse, 100 st.
Bomull.
Vi behöver lägga bomullen i något, 2 plastskålar lika stora.
Vi behöver en märkpenna för att märka skålarna S (sol) och M (mörk)
Vi behöver hälla vatten med något, 100 ml bägare.
Vilka saker ska vara konstanta (inte ändra sig, samma i båda skålarna)?
Lika stora skålar.
Lika mycket bomull i skålarna.
Lika mycket vatten i skålarna.
Lika många frön i skålarna.
Undersöka lika lång tid.
Vilka saker ska variera (ändra sig, vara olika för de båda skålarna)?
Om skålen står i solljus eller i mörker
Hur ska försöket genomföras?
Kolla hela tiden att inte bomullen torkar, och häll på lika mycket vatten i båda skålarna.
Hur ska resultatet avläsas?
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har fått en grodd i de båda skålarna och anteckna resultatet.
FACIT FÖR LABORATIONSPLANERING ÖVNING 1
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
Laborationsutvärdering biologi år 8, övning 1
1 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll vatten i båda plastskålarna.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med vatten i skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
2 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg frön av smörgåskrasse i de båda skålarna.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Räkna efter 10 dagar hur många frön som har en grodd i skålen som var i solljus i fönsterkarmen och anteckna resultatet.
Räkna också hur många frön som har en grodd i skålen som var i ett mörkt skåp och anteckna resultatet.
Jämför resultaten och skriv en slutsats.
3 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Lägg 2 cm bomull i två plastskålar som har diametern 10 cm.
Skriv S på skålen som ska stå i sol och M på skålen som ska stå i mörker.
Häll på 50 ml vatten i båda plastskålarna med en 100 ml bägare.
Lägg 50 frön av smörgåskrasse i den ena plastskålen och 50 frön av smörgåskrasse i den andra plastskålen.
Ställ skål S i fönsterkarmen så att skålen får solljus.
Ställ skål M i ett mörkt skåp.
Kontrollera varannan dag om bomullen i någon av skålarna har blivit torr, och fyll i så fall på med 25 ml vatten i båda skålarna.
Håll på i 10 dagar.
4 Vad är fel med följande resultat?
S: 35
M: 17
FACIT FÖR LABORATIONSUTVÄRDERING ÖVNING 1
1 Det står inte hur mycket vatten som ska hällas i skålarna när man
börjar och när man vattnar under försöket.
2 Det står inte att man ska lägga lika många frön i skålarna eller hur
många frön man ska lägga i skålarna.
3 Det står inget om hur man ska avläsa resultatet eller att man ska
skriva en slutsats.
4: Det står inte korrekt storhet eller korrekt enhet.
(Antal groddar i sol: 35 st)
Laborationsplanering biologi år 8, övning 2
Mögligt bröd
Fakta
Mögel på bröd är att mögelsvampar har vuxit på brödet.
Temperatur och fuktighet är två saker som kan påverka om det blir mögel på brödet.
Uppgift
Planera en undersökning för att se hur temperatur och fuktighet påverkar om det bildas mögel på bröd.
Så här kan du tänka
Vilken materiel behöver du?
Kylskåp för att testa att det är kallt.
4 genomskinliga plastpåsar volym 1 liter.
4 påsklämmor för att stänga plastpåsarna.
1 märkpenna för att märka plastpåsarna.
1 50 ml bägare.
Hur ska man tänka när både temperatur och fuktighet kan variera?
Vilka saker ska vara konstanta (inte ändra sig)?
Lika stora brödskivor.
Lika gamla brödskivor från samma brödpåse.
Att man tittar efter mögel på alla bröden efter samma tid.
Temperatur för två par av bröden. (Två brödskivor ska ligga bredvid varandra i rumstemperatur och två brödskivor ska ligga bredvid varandra i kylskåpet).
Luftfuktighet för två par av bröden. (Två brödskivor ska få lika mycket vatten på sig.)
Vilka saker ska variera (ändra sig)?
Temperatur (rumstemperatur eller kylskåp)
Fuktighet (vatten på brödet eller inte)
Hur ska försöket genomföras?
Märk plastpåsarna med märkpenna
Häll 20 ml vatten på två av brödskivorna.
Lägg brödskivorna i plastpåsar och sätt på påsklämmor.
Lägg en våt och en torr brödskiva bredvid varandra på en bänk i rummet där solen inte lyser direkt på brödskivorna.
Lägg en våt och en torr brödskiva på samma hylla i kylskåpet.
Titta varje dag vid samma tid om det har blivit mögel på någon av brödskivorna.
Hur ska resultatet avläsas?
Så fort man ser mögel på något av bröden skriver man upp om brödet var
kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Man fortsätter att titta varje dag om det har blivit mögel på nästa bröd.
Man skriver upp om brödet var kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller
varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Man bryter försöket efter 30 dagar.
Man skriver en slutsats från sina resultat.
FACIT FÖR LABORATIONSPLANERING ÖVNING 2
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll 20 ml vatten på en brödskiva och 20 ml vatten på en annan brödskiva.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig bredvid varandra på en bänk i ett rum där solen inte skiner på dem.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
Laborationsutvärdering biologi år 8, övning 2
1 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll lite vatten på två brödskivor.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig bredvid varandra på en bänk i ett rum där solen inte skiner på dem.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
2 Vad är fel eller saknas i följande laborationsplanering?
Märk 4 genomskinliga plastpåsar med volymen 1 liter med en märkpenna.
Påse 1: kall, torr
Påse 2: varm, torr
Påse 3: kall, fuktig
Påse 4: varm, fuktig
Ta fram 4 lika stora brödskivor från samma brödpåse.
Häll 20 ml vatten på en brödskiva och 20 ml vatten på en annan brödskiva.
Lägg en fuktig brödskiva i påsen märkt kall, fuktig.
Lägg en annan fuktig brödskiva i påsen märkt varm, fuktig.
Lägg de torra brödskivorna i påsarna märkta kall, torr och varm, torr.
Sätt påsklämmor på alla fyra påsarna.
Lägg brödskivorna märkta kall, torr och kall, fuktig bredvid varandra på samma hylla i kylskåpet.
Lägg brödskivorna märkta varm, torr och varm, fuktig i ett rum.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om någon av dem har börjat mögla.
Skriv om det bröd som först möglade låg i påsen märkt kall + torr, kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla.
Titta varje dag på brödskivorna för att se om nästa brödskiva har börjat mögla.
Skriv om det andra brödet som möglade låg i påsen märkt kall + torr,
kall + fuktig, varm + torr eller varm + fuktig samt antal dagar som har gått för att brödet skulle mögla. Bryt försöket efter 30 dagar om det andra brödet inte möglat.
Skriv en slutsats från resultaten.
3 Vad är fel med följande resultat?
Brödskivan i kylskåpet möglade först.
FACIT FÖR LABORATIONSUTVÄRDERING ÖVNING 1
1 Man har inte skrivit hur mycket vatten man ska hälla på brödskivorna eller att
det ska vara lika mycket vatten.
2 Man har inte skrivit att brödskivorna ska ligga bredvid varandra i rummet och
inte ligga i direkt solljus.
3 Man har inte skrivit om brödskivan var torr eller fuktig.
Man har inte undersökt vilken nästa brödskiva var som möglade.
