PEDAGOGISK PLANERING I TEKNIK ÅR 8
LINDÄNGESKOLAN
VÅREN 2024

Se pedagogisk planering teknik 8 i Infomentor för fler detaljer.

Ämne och arbetsområde
Du kommer i en projektgrupp att konstruera en bil som ska köra så långt som möjligt. På våren bygger ni bilen och utvecklar den så att den blir ännu bättre. I slutet av kursen har vi en tävling och ser vilken bil som kommer längst.
Alla kommer att rita en egen ritning av bilen i en vy eller i tre vyer. För att kunna göra det kommer ni få undervisning om ritteknik.
De som har ritat färdigt bilen på papper kommer att få rita bilen i TinkerCAD på sin dator. För att göra det kommer ni att få undervisning om ritning i TinkerCAD.
Vi kommer att studera tekniska system, till exempel en bil, och hur ett tekniskt system kan delas upp i olika delsystem, till exempel kraftsystemet.
Du kommer att lära dig om infrastruktur, till exempel vägar och bilar och om infrasystem t.ex. Sveriges vägnät.
Vi kommer behandla olika former av styrning och reglering, till exempel tjuvlarm, industrirobotar, farthållare och autopiloter.
Du kommer också få lära dig hur fabriker har utvecklats, till exempel med hjälp av det löpande bandet och genom standardisering.
Vi kommer att titta på hur industrialiseringen påverkat människor negativt, samt vad som menas med hållbar utveckling.

GROVPLANERING TEKNIK 8 VÅREN 2024

v 02 Ons 10/1 Tekniska system sid 124-128
v 03 Ons 17/1 Bygga bil
v 04 Ons 24/1 Tekniska system sid 124-128 rep, läxförhör
v 05 Ons 31/1 Styrning sid 86-91, 94-95
v 06 Ons 7/2 Bygga bil
v 07 Ons 14/2 Styrning sid 86-91, 94-95 rep, läxförhör

v 09 Ons 28/2 Bygga bil
v 10 Ons 6/3 Teknisk ritning sid 112-113, Ritövning
v 11 Ons 13/3 PRAO
v 12 Ons 20/3 Bygga bil / Rita

v 14 Ons 3/4 Fabriker sid 164-169
v 15 Ons 10/4 Teknisk ritning sid 112-113, CAD ritning gemomg
v 16 Ons 17/4 Fabriker sid 164-169 rep, läxförhör
v 17 Ons 24/4 Bygga bil / Rita / CAD ritning / komplettering
v 18 Ons 1/5 FÖRSTA MAJ
v 19 Ons 8/5 Rita / CAD ritning / komplettering
v 20 Ons 15/5 Rita / CAD ritning / komplettering
v 21 Ons 22/5 Rita / CAD ritning / komplettering
v 22 Ons 29/5 Biltävling, Utvärdering
v 23 Ons 5/6 Betygsprat, avslutning

KUNSKAPSKRAV FÖR E

Mekanismer sid 44-49, 50-57

1 Veta vad man kallar en tråd av metall som flyttar en kraft
från en plats till en annan.

Vajer

2 Kunna ge ett exempel på en led.
Gångjärnet

3 Veta vad fjädern som används som stötdämpare i bilar heter.
Tryckfjäder

4 Veta vad fjädern som sitter i bagageluckan på bilar heter.
Gasfjäder

5 Veta vad som menas med ett hjuls varvtal.
Hur många varv som hjulet snurrar per minut

6 Kunna tre typer av bromsar som används på antingen
cyklar eller på bilar.

Fälgbroms, trumbroms, skivbroms

7 Kunna namnet på någon annan typ av lager än kullager.
Rullager

8 Kunna ett annat sätt än att använda lager för att få något att
rulla lättare.

Smörja med olja, fett eller grafit.

9 Kunna ge tre exempel på enkla maskiner.
Kuggväxeln, hävstången och lutande planet.

Tekniska system sid 124-128

1 Veta vad man kallar de minsta delarna i ett tekniskt system.

Komponenter

2 Kunna tre delsystem i en bil.

Kraftsystem, styrsystem, bromssystem

3 Veta vilka delar drivlinan består av på en bakhjulsdriven bil.

Motor, koppling, växellåda, drivaxel, bakaxel, hjul

4 Veta vilka två delar ett hjul består av.

Däck och fälg

5 Veta vilken del i bilen som tillverkar ström.

Generatorn

Styrning sid 86-91, 94-95

1 Kunna ge ett exempel på följdstyrning.
Ett tjuvlarm

2 Veta vad en termostat gör i ett elektriskt värmeelement.
Den bryter strömmen om det blir för varmt.

3 Veta vilken typ av styrning som finns i en tvättmaskin.
Programstyrning

4 Kunna ge ett exempel på var man använder hydraulik.
I grävmaskiner

5 Veta vad som menas med pneumatik.
Att använda tryckluft för att öppna till exempel bussdörrar.

Teknikhistoria sid 160-163, 190-191

1 Skriv en viktig uppfinning på bloggen som kom på 1400-talet.
Att trycka böcker

2 När började den industriella revolutionen?
Slutet av 1700-talet

3 Vilken var den viktigaste uppfinningen i den industriella
revolutionen?
Ångmaskinen

4 Skriv två fördelar med ottomotorn.
Den vägde inte så mycket som ångmaskinen.
Bilarna kunde köra fortare.

5 Hur tillverkade Henry Ford sina bilar?
På löpande band.

6 Skriv två viktiga uppfinningar som Volvo gjort enligt bloggen.
Säkerhetsbältet
Rullbältet

7 Vad tillverkade SAAB först?
Flygplan

Fabriker, återvinning sid 164-169

1 Ge tre exempel på hur tillverkning i fabriker har utvecklats
De tillverkade sakerna är lika varandra i fabriken.
Man tillverkar saker på löpande band i fabriken.
Man har standardiserade mått på till exempel skruvar.

2 Ge tre exempel på hållbar utveckling inom energiteknik
Man använder förnybara energikällor.
Man använder inte fossila bränslen som tar slut.
Man använder inte energikällor som ger miljöproblem.

3 Ge tre exempel på hållbar utveckling inom trafikteknik
Man använder elbilar.
Man använder kollektivtrafik som tunnelbana och buss.
Man bygger vägar förbi städerna.

4 Var kastar man möbler, kylskåp och cyklar?
På en återvinningscentral

TEKNIK ÅR 8 DESIGN SID 108 GENOMGÅNG

Designprocessen, hur man gör en design av en ny produkt

1 Beskriv vilket problem du vill lösa.

2 Skriv önskemål på produkten, gärna i punktform.

3 Kravspecifikation: Gör en lista över egenskaper som produkten måste ha.

4 Brainstorming: Tänk fritt och hitta på en massa idéer och en massa skisser.

5 Välj ut några idéer som verkar bäst som du arbetar vidare med.

6 Undersök vilka av idéerna som uppfyller kraven på produkten.

7 Undersök fördelar och nackdelar med förslagen.

8. Bestäm dig för ett förslag.

9 Arbeta vidare med det utvalda förslaget och gör en prototyp.

10 Testa prototypen.

11 Gör de ändringar som behövs och testa mer tills du har en färdig produkt.

FILM OM ROBOTAR SOM TILLVERKAR BILAR 8 MIN

https://www.youtube.com/watch?v=Q33NMYdIyik

TEKNIK ÅR 8 MEKANISMER SID 44-49 GENOMGÅNG

Mekanismer

En mekanism kan flytta en kraft från en plats till en annan.
Cykelkedjan flyttar kraften från pedalerna som man trampar på till bakhjulet.

En mekanism kan göra om en rörelse som går fram och tillbaka till en rörelse som går runt. Vevstaken i explosionsmotorn i en bil gör om en rörelse som går fram och tillbaka till en rörelse som går runt. Vevstaken är pinnen som går snett ner till vänster.

Man kan också använda en mekanism för att inte behöva använda så stor kraft. Med hjälp av kuggväxeln behöver man inte använda så stor kraft.

Vajer

En vajer är en tråd av metall som man kan använda för att flytta en kraft från en plats till en annan.
Bromsvajern på cykeln flyttar kraften från bromshandtaget till fälgbromsen på cykelhjulet.

Hävstången

Man kan använda en hävstång för att flytta på en stor sten.

På vänster sida på bilden är det en stor rörelse men liten kraft.

På höger sida på bilden är det en liten rörelse men stor kraft.

Led

En led används för att sätta ihop två saker som skall röra sig i. Gångjärnet är en led mellan dörren och dörrkarmen.

Spiralfjäder

Spiralfjädern försöker att rullas ut igen så att varven inte sitter så tätt efter att man har rullat ihop den.
En spiralfjäder används för att
dra tillbaka dammsugarsladden.

Dragfjäder

Dragfjädern har en krok i varje ända.
Man kan dra isär fjädern.

Dragfjädern används studsmattor.

Tryckfjäder.

Tryckfjädern kan tryckas ihop.
Tryckfjädrar används som stötdämpare i bilar.

Gasfjäder

Gasfjädern ser ut ungefär som en cykelpump om man håller för hålet.

Den används på kontorsstolar och till bagageluckan på bilar.

TEKNIK ÅR 8 MEKANISMER SID 50 - 57 GENOMGÅNG

Hjulet

Hjulet är en av de viktigaste mekaniska uppfinningarna.

Pinnen som hjulet sitter på kallas axel.

Varvtal är hur många varv som hjulet snurrar per minut.

Svänghjul

Ett svänghjul är ett tungt hjul som används för att något ska

snurra med en jämn fart.
Under drejskivan sitter ett tungt svänghjul.

Rem

Man kan använda en rem för att överföra en rotation från ett hjul

till ett annat. Fläktremmen i en bil är ett exempel på en rem.

Kedja

Man kan också använda en kedja för att överföra en rotation från

ett hjul till ett annat hjul. Cykelkedjan överför rotationen från

tramporna till bakhjulet.

Kuggväxel

En kuggväxel består av två eller fler kugghjul.
På bakhjulet på en cykel finns en kuggväxel.
Man kan använda en kuggväxel få det andra hjulet att snurra med mer kraft.

Det lilla hjulet snurrar många varv men med liten kraft.

Det stora hjulet snurrar få varv men med stor kraft.

Utväxlingen är 2 om man måste vrida 2 varv på det lilla kugghjulet för att det stora kugghjul ska röra sig 1 varv.
Om man i stället börjar med det stora kugghjulet kan man få det andra hjulet att snurra fler varv än det första.

Vev

Man kan använda en vev för att snurra på någonting.
Cykelpedalerna som man trampar på sitter på vevar.

Vevstake

En vevstake gör om en rörelse som går fram och tillbaka till en rörelse som går runt. Vevstaken på första figuren av explosionsmotorn är pinnen som går ner snett till vänster.

Fälgbroms

Cyklar har ofta fälgbromsar.

Fälgen är metallringen som däcket sitter fast på.

Fälgbromsen har två gummikuddar som trycks mot fälgen när man trycker på bromshandtaget. Då stannar cykeln.

Trumbroms

En trumbroms kan också finnas i bakhjulet på en cykel.

I mitten av bakhjulet finns bromstrumman (blå).
Bromsbackar (gröna) trycks ut mot insidan av bromstrumman när man bromsar.

Skivbroms

Skivbromsar brukar finnas på bilar och motorcyklar.

När man bromsar trycks bromsbackar mot bromsskivan.

Kullager

Ett kullager används för att ett hjul ska snurra lättare.
Kullager finns i till exempel bilar och cyklar.

Rullager

I ett rullager har man rullar i stället för kulor.

Glidlager

I ett glidlager använder man två material som glider lätt mot varandra i stället för att ha kulor eller rullar.

Smörjning

Man kan smörja med olja, fett eller grafit för att något ska snurra lättare.

Mekanikens gyllene regel:

Det som vinns i kraft förloras i väg.

Om man vill använda liten kraft måste man ta en större väg.
Med en lätt växel på cykeln behöver man trampa många varv.

Enkla maskiner

Kuggväxeln, hävstången och det lutande planet är

exempel på enkla maskiner.
Med enkla maskiner använder man en liten kraft, men måste "betala" med en större väg.

Teknik 8 mekanismer uppgifter till bilderna.

Vilka mekanismer tillhör samma grupp?

Vad heter mekanismerna?

Vad har mekanismerna i gruppen gemensamt med varandra?

Hur fungerar mekanismerna?

Var används mekanismerna?

10:

11:

12:

13:

14:

15:

16:

17:

18:

19:

20:

21:

22:

TEKNIK ÅK 8 SID 160-163, 190-191 TEKNIKHISTORIA

Viktiga uppfinningar som betytt mycket för mänskligheten

Plogen 6000 f. Kr.
Hjulet 3500 f. Kr.
Skriftspråket 3000 f. Kr.
Trycka böcker 1400-talet
Ångmaskinen 1700-talet

Telegrafen 1800-talet
Telefonen 1800-talet
Fyrtaktsmotorn 1800-talet
Bilen 1800-talet
Glödlampan 1800-talet

Radion 1900-talet
Penicillinet 1900-talet
TVn 1900-talet
Transistorn 1900-talet
Persondatorn 1900-talet

Den industriella revolutionen

Den industriella revolutionen började i slutet av 1700-talet.

Det var i samhället Ironbridge i Storbritannien.

Samhället heter så eftersom världens första järnbro byggdes där.
I Ironbridge var man skickliga på att tillverka järn.

Ångmaskinen

Ångmaskinen var den viktigaste uppfinningen i den industriella

revolutionen.

Tack vare ångmaskinen kunde man bygga ånglok och järnvägar.

Med ångmaskinen kunde man bygga fabriker var som helst.
Tidigare behövde fabrikerna vattenhjul för att driva maskinerna.

Industrisamhällen byggdes upp och människor flyttade till städer.

Bilens historia

På 1700-talet byggdes en självgående vagn.
Den drevs av en ångmaskin, gick i 4 km/h, vägde 2,5 ton.
Vagnen var mycket svår att styra och kraschade in i en tegelmur.

En bil behövde gå fortare, vara lättare, och vara lättare att styra.

Ottomotorn

Tysken Otto uppfann i slutet av 1800-talet ottomotorn.

Ottomotorn väger inte lika mycket som en ångmaskin.
Bilarna kan köra fortare med ottomotorn.
Ottomotorn heter också fyrtaktsmotorn.
Fyrtaktsmotorn används fortfarande i bilar.

Mercedes

Tysken Daimler byggde en bil som döptes till Mercedes.

Den hade en ottomotor.

Löpande bandet

Henry Ford tillverkade 16 miljoner bilar på löpande band.
Löpande band betyder att man på en plats sätter på alla rattar.
På en annan plats i fabriken sätter man på alla hjul.

Gummihjul

John Dunlop uppfann luftfyllda gummidäck.

Nu kunde bilarna köra mjukare och fortare än med trähjul.

Ratten

De första bilarna med styrspak var svåra att styra.
Därför bytte man ut styrspaken mot en ratt.

Svenska bilfabriker: Scania

Maskinfabriks AB Scania i Malmö började tillverka bilar.

Scania ligger nu i Södertälje och tillverkar lastbilar och bussar.

Svenska bilfabriker: Volvo

Volvo var ett dotterbolag till Svenska Kullagerfabriken SKF.
Volvo och SKF ligger i Göteborg.
Volvo uppfann det vanliga säkerhetsbältet och rullbältet.

Svenska bilfabriker: SAAB

SAAB tillverkade först flygplan.

Efter andra världskriget behövdes inte så många stridsflygplan.

Därför började SAAB tillverka bilar också.
SAAB har nu gått i konkurs.

Film: Den industriella revolutionen 5 min

Film: Volvos historia

TEKNIK ÅK 8 TEKNISKA SYSTEM SID 124-128

Tekniska system

En bil är ett exempel på ett tekniskt system.

Ett tekniskt system kan delas upp i olika delsystem.

Delsystem

Bilden här ovanför visar bränslesystemet i en bil.
Bränslesystemet är ett exempel på ett delsystem i bilen.
Några andra delsystem i bilen är:

· Kraftsystemet (alla delar som behövs för att driva fram bilen)

· Styrsystemet (alla delar som behövs för att styra bilen)

· Bromssystemet (alla delar som behövs för att bromsa)

Komponenter

De minsta delarna i en bil kallas komponenter.

En skruv, ett däck eller en glödlampa kallas för en komponent.

Kraftsystemet i bilen

Kraftsystemet i bilen kallas drivlinan.
I drivlinan är motor, koppling, växellåda, drivaxel, bakaxel, hjul.

Motor

Motorn brukar ha 4 cylindrar som är som 4 burkar.

Inuti en cylinder finns en tjock pinne som kallas kolv.
Ett tändstift får bensinen i cylindern att explodera.

När bensinen exploderar trycks kolven ut.

Kolven är kopplad till en vevaxel som börjar snurra.

Mer förklaring om hur motorn fungerar med bild

Koppling

Vevaxeln sitter ihop med kopplingen.

I kopplingen finns två skivor, lameller, som trycks mot varandra.

När vevaxeln snurrar så snurrar också hjulen på bilen.

När man trampar på kopplingspedalen drar man isär lamellerna. Då snurrar inte hjulen på bilen även om vevaxeln snurrar.

Växellåda

I växellådan finns en massa kugghjul.

Man byter vilka kugghjul i växellådan som sitter ihop med varandra när man byter växel med växelspaken.

Drivaxel och bakaxel

Drivaxeln snurrar runt.
Drivaxeln kopplar ihop växellådan med bakaxeln.

Bakaxeln är en axel som går mellan bilens bakhjul.

Hjul

Ett hjul består av ett däck av gummi och en fälg av metall.

Fälgarna är fastskruvade på bakaxeln.

Några andra viktiga delar på bilen:

Generatorn

Generatorn tillverkar elektrisk ström till hela bilen.
Generatorn laddar bilens batteri.

Batteriet

Bilen får ström från batteriet om motorn inte är igång.

Startmotorn

Startmotorn är en elektrisk motor som startar bilens stora motor.

Kylaren

Kylaren kyler vatten som kyler ner motorn.

Varför tekniska system förändras:

· Någon vill ha minskade kostnader.

· Någon vill ha ökade inkomster.

· Någon vill bli bättre än sina konkurrenter.

· Någon behöver energi.

· Någon behöver viktiga varor.

Infrastruktur

Infrastruktur används för att flytta något till en annan plats.
Infrastruktur är även vad som behövs för att bo och utbilda sig.

Exempel på infrastruktur:

· Vägar och bilar

· Järnvägar och tåg

· Flygplatser och flygplan

· Elnät och datanät

· Vatten och avlopp

· Post och telefon

· Radio och TV

· Bostadshus

· Skolor

Infrasystem

Infrasystem är tekniska system som ingår i infrastruktur.

Några infrasystem i Sverige:

· Vägnätet

· Järnvägsnätet

· Elnätet

· Telefonnätet (med kopparledningar)

· Bredbandsnätet (med glasfiberledningar)

TEKNIK ÅK 8 SID 86-91, 94-95 GENOMGÅNG STYRNING

Manuell styrning

Att styra en bil med en ratt är ett exempel på manuell styrning.

Automatisk styrning

En väckarklocka är ett exempel på automatisk styrning.
Väckarklockan gör ljud av sig själv på den tid man ställt in.

Sensor

En sensor används för att känna av när något händer.

Givare är ett annat namn för sensor.
Givaren här ovanför upptäcker när någon rör sig i rummet.

Mikroströmbrytare

En mikroströmbrytare finns i en diskmaskin.

Den bryter strömmen om man öppnar luckan till diskmaskinen.

Tungelement

Ett tungelement är en strömbrytare som reagerar på magnetism.

Man kan använda det för att upptäcka när någon öppnar en dörr.

Man sätter tungelementet i fönsterkarmen och en magnet i fönstret.

Följdstyrning

Ett tjuvlarm är ett exempel på följdstyrning.
Följdstyrning betyder att en händelse får en bestämd följd.

Händelsen att en tjuv bryter sig in får följden att ett larm tjuter.

Tidsstyrning

Tidsstyrning betyder att något styrs med tiden.
Ett elektriskt dörrlås är ett exempel på tidsstyrning.
Det elektriska dörrlåset låser dörren klockan 22.00.

Tidsstyrning med fördröjning

En äggklocka är ett exempel på tidsstyrning med fördröjning.
Man kan vrida upp den så att den ringer efter 10 minuter.

Termostater och automatisk återkoppling

I ett elektriskt värmeelement finns en termostat.
Den bryter strömmen om temperaturen i är högre än man ställt in.

När temperaturen sjunkit tillräckligt slås strömmen på igen.

En termostat försöker hela tiden hålla en önskad temperatur.

Detta kallas automatisk återkoppling.

Reglerteknik

Reglerteknik handlar om att styra saker automatiskt.

Reglerteknik i industrin

Positionsreglering används i industrirobotar.
Robotens arm ska så fort som möjligt kommat till en önskad
position (plats).
Varvtalsreglering innebär att en motor ska snurra med ett önskat
antal varv per minut.

Film: Industrirobot spelar musik

Farthållare i en bil

Farthållaren i en bil gör att bilen kör med en önskad fart.

Autopilot i en båt

Autopiloten i en båt gör så att båten håller rätt kurs.

Programstyrning

Programstyrning finns i en tvättmaskin.
En dator i tvättmaskinen styr så att allt görs i rätt ordning.

Hydraulik

Grävskopan i en grävmaskin rör sig med hjälp av hydraulik.

Man pumpar olja genom slangar till en cylinder med en kolv i.

Kolven i cylindern trycks ut när man pumpar in olja i den.
Då rör skopan på sig.

Pneumatik

Bussdörrar drivs med pneumatik.

Tryckluft används för att öppna bussdörren.

Reglersystem

Ett reglersystem består av en process och en regulator.

Processen är det man vill styra.
Elspiralen som värmer vatten är processen på bilden här ovanför.

Ärvärdet är den verkliga temperaturen från temperaturgivaren.
Börvärdet är den temperatur som vill ha.
Reglerfelet är hur mycket fel den verkliga temperaturen är.
Reglerfelet skickas in i regulatorn.
Regulatorn styr processen automatiskt.

På bilden här ovanför styr regulatorn elspiralen.

TEKNIK ÅK 8 SID 164-169, FABRIKER, ÅTERVINNING

FILM: BILBYGGE PÅ LÖPANDE BAND 8 MIN

Hur tillverkningen i fabriker har utvecklats

1 Saker som tillverkas är identiska

I en fabrik blir alla saker identiska (lika varandra).
Förr kunde en tillverkad stol se annorlunda ut än en annan stol.

2 Löpande bandet

Henry Ford uppfann det löpande bandet för att tillverka bilar.

Bilarna rörde sig fram genom fabriken.

På en plats i fabriken satte man hjul på bilarna.

På en annan plats satte man på en ratt på bilarna.

Det gick mycket fortare att bygga en bil på detta sätt.

3 Standardisering

Skruvar och muttrar är standardiserade.

Det betyder att de har bestämda mått.

Kontakter till olika apparater är standardiserade.

4 Just-in-time

Just-in-time är att komponenter kommer till fabriken precis i tid.

Man behöver t.ex. inte ha en massa rattar på en hylla i fabriken.

Nackdelar med industrialismen

Det var tråkigt att stå i en fabrik och göra samma sak hela tiden.

Människor trivdes inte med att bo i en stad nära fabriken.

Man fick stränga straff om man kom för sent till fabriken.

Maskiner i fabrikerna gjorde människor arbetslösa.

Barn arbetade i textilindustrier och kolgruvor till dålig lön.

Hållbar utveckling: energiteknik

Man använder förnybara energikällor som vindkraft.
Man använder inte fossila bränslen som olja som kan ta slut.
Man använder inte energi som olja som ger stora miljöproblem.

Hållbar utveckling: trafikteknik

Man använder elbilar i stället för bensinbilar.
Man använder mer kollektivtrafik som tunnelbana och buss.
Man bygger vägar förbi städerna så att bilar inte behöver köra in.

Hållbar utveckling: material

Man odlar energiskog för att få bränsle.
Energiskog växer snabbare än annan skog.
Det är viktigt för träd behövs för att tillverka syre.
I Sverige högg man förr ner mycket träd för att få bränsle.
Man använde bränslet för tillverkning av järn och för uppvärmning.

Hållbar utveckling: återanvändning

Återanvändning är att använda begagnade (använda) saker.
Man kan köpa begagnade saker i en secondhand-affär.
Man kan också köpa saker på Internet.
Genom att använda gamla saker sparar man material och energi.

Hållbar utveckling: återvinning på en återvinningsstation

På återvinningsstationen kastar man plast, papper, glas, metall.
Man använder det gamla materialet till att tillverka nya saker.
På så sätt blir det inte så mycket avfall som måste brännas upp.

Hållbar utveckling: återvinning på en återvinningscentral

Möbler, kylskåp, cyklar kastar man på en återvinningscentral.
Bilden här ovanför visar hur en återvinningscentral kan se ut.

TEKNIK ÅK 8 SID 112-113 RITTEKNIK

Teknisk ritning i två vyer

Ritningen på handfatet är en ritning i två vyer med måttsättning.

Linjer för måttsättning görs smala och heldragna.

Måtten sätts ut med smala ifyllda pilar.

Måtten anges i millimeter, men man skriver inte ut mm.

Teknisk ritning av en bil i två vyer

Bilden här ovanför visar en ritning av en bil i två vyer.

I båda vyerna slutar bilen lika långt till vänster och till höger.

Teknisk ritning i tre vyer

Vi ska rita av en sak som ser ut som figuren längst ner till höger.

Uppe till vänster ser man saken som den ser ut från sidan.

Uppe till höger ser man saken framifrån.

Nere till vänster ser man saken uppifrån.

Måttsättningslinjerna ritas lite tunnare än den verkliga saken.

Den skymda linjen som man ser rakt uppifrån ritas streckad.

Vyer från sidan och uppifrån slutar lika långt till vänster och höger.

Vyerna från sidan och framifrån slutar lika långt upp och ner.

Det står bara i en av figurerna att saken är 35 mm lång.
Om det hade stått 35 i två vyer hade det blivit dubbelmåttsättning.
I vyn från sidan är höjden 30 mm.
Till vänster har man bara skrivit måtten 20 och 5.
Om man skriver 20, 5 och 5 blir det dubbelmåttsättning.

FILM: VOLVOFABRIKEN I BELGIEN

FILM: HOW TO BUILD A SUPERCAR (59 min)

Teknik år 8