Kemi år 7 OLD

KEMIPROV TORSDAGEN DEN 18 MAJ 2017

Sid 21-28 Kemiska reaktioner
Sid 38-46 Syror och baser
Sid 71      Luft

Kraven för E finns här under.
För högre betyg behöver man kunna bloggen ännu bättre.

FRÅGOR ATT ÖVA PÅ TILL E-DELEN PÅ KEMIPROV

KEMISKA REAKTIONER SYROR BASER

1 Vad menas med ett grundämne?

2 Vad menas med en kemisk förening?

3 Vilket ämne reagerar något som brinner med?

4 Ungefär hur mycket syre finns det i luften?

5 Skriv den kemiska beteckningen för en syreatom.

6 Skriv den kemiska beteckningen för en syremolekyl.

7 Vad händer om järn reagerar med syre i fuktig luft?

8 Vad är skillnaden mellan en atom och en molekyl?

9 Skriv den kemiska beteckningen för en väteatom.

10 Skriv den kemiska beteckningen för en vätemolekyl.

11 Skriv den kemiska beteckningen för vatten.

12 Vad består en atomkärna av?

13 Vad snurrar runt atomkärnan?

14 Vad har positiv laddning i en atom?

15 Vad har negativ laddning i en atom?

16 Skriv namnen på tre starka syror.

17 Skriv namnen på tre svaga syror.

18 Skriv den kemiska beteckningen för saltsyra.

19 Skriv den kemiska beteckningen för svavelsyra.

20 Skriv den kemiska beteckningen för salpetersyra.

21 Var i kroppen finns det saltsyra?

22 Hur skall man späda ut koncentrerad svavelsyra med vatten?

23 Skriv tre saker man använder svavelsyra till.

24 Vilken jon finns i alla syror?

25 Skriv den kemiska beteckningen för den jon som finns i alla 
     syror.

26 Vad kan man använda natriumhydroxid till?

27Vilken jon finns i alla baser?

28 Skriv den kemiska beteckningen för den jon som finns i alla 
     baser.

29 Vilket pH-värde kan en sur lösning ha?

30 Vilket pH-värde kan en neutral lösning ha?

31 Vilket pH-värde kan en basisk lösning ha?

32 Vilken färg får BTB i en sur lösning?

33 Vilken färg får BTB i en basisk lösning?

34 Vad består en oxid består av?

35 Hur kan avgaser som innehåller svaveldioxid förstöra 
     miljön? 

36 Vad kan man göra för att minska försurningen i en sjö?

37 Skriv tre saker som växten behöver för att göra fotosyntes.

38 Skriv två saker som växten tillverkar i fotosyntesen.

PROV PÅ SÄKERHETSREGLER I KEMISALEN

Torsdag 30 mars. Se bloggen sid 2.

Pedagogisk planering
Skolår:             7
Ämne:             Kemi
Tid:                 Vecka 12–22 2017

Ämnen, kemiska reaktioner, syror och baser, luft

Målet med undervisningen är att du ska:

·  utveckla din förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

·  utveckla din förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

·  utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Språkmål:

Du ska förstå vad som menas med följande ord:

·         Provrör, provrörsställ, trefot, trådnät, bägare, mätglas,

           droppflaska

·         E-kolv, porslinsskepp, urglas, porslinsskål, dropprör, glasskål

·         Triangel, degel, spatel, degeltång, smältskopa,      

           provrörshållare

·         Metallglans

·         Värmeledning

·         Ledare, isolator

·         Fast form, flytande form, gasform

·         Is, vatten, vattenånga, smältpunkt, kokpunkt

·         Lösning, slamning, emulsion

·         Lösningsmedel, lacknafta, aceton

·         Legering, brons, rostfritt stål, lödtenn

·         Sedimentering, filtrering, destillering, indunstning

·         Grundämnen, kemiska föreningar, kemiska tecken

·         Fysikaliska förändringar, kemiska förändringar

·         Syrgas, oxygen, oxidation, syreatom, syremolekyl

·         Kemisk reaktion, reaktionsformel, järnsulfid

·         Magnesiumoxid, järnoxider, rost

·         Kopparoxid, aluminiumoxid

·         Galvanisering, förkromning, rostskyddsfärg

·         Koloxid, kolmonoxid, koldioxid

·         Ofullständig förbränning, fullständig förbränning

·         Väteatom, vätemolekyl, vattenmolekyl

·         Atom, atomkärna, proton, neutron, elektron

·         Molekylförening, jonförening

·         Svag syra, äppelsyra, vinsyra, citronsyra, askorbinsyra, 

           oxalsyra

·         Stark syra, saltsyra, salpetersyra, svavelsyra

·         Vätejon och hydroxidjon

·         Baser, natriumhydroxid, natronlut, natriumkarbonat, soda

·         Kaliumhydroxid, kalilut, kalciumhydroxid, kalkvatten

·         Ammoniak

·         pH-värde, indikator, BTB, fenoftalein, 

           universalindikatorpapper

·         Oxider, sura oxider, svaveldioxid, svaveltrioxid, koldioxid

·         Basiska oxider, magnesiumoxid

·         Försurning, svavelsyrlighet, tungmetaller

·         Kväve, syre, fotosyntes, kretslopp, växthuseffekten, ozon

·         Salter, neutralisation, natriumklorid

·         Klorider, sulfater, nitrater, karbonater, fosfater

·         Bikarbonat, kaliumnitrat, kalciumnitrat, ammoniumnitrat

·         Kalciumkarbonat, släckt kalk, gips, salmiak, ammoniumklorid

·         Hårt vatten, mjukt vatten

Det här ska vi göra:

Innehåll i laborationskursen:

·        Planera laborationer inom områdena kemiska ämnen,

      kemiska reaktioner, syror och baser, salter.

·        Genomföra laborationer inom områdena kemiska ämnen,

      kemiska reaktioner, syror och baser, salter.

·        Dokumentera laborationer inom områdena kemiska ämnen,

      kemiska reaktioner, syror och baser, salter.

Innehåll i teorikursen:

·        Säkerhetsregler för kemlaborationer och varningssymboler.

·        Laborationsutrustning.

·        Ämnens egenskaper.

·        Ämnens fysikaliska former och övergångar mellan dessa.

·        Hur ämnen kan blandas och delas upp.

·        Grundämnen och kemiska föreningar.

·        Kemiska reaktioner och reaktionsformler.

·        Syre, väte, vatten, luft

·        Oxider

·        Atomens delar

·        Molekylföreningar och jonföreningar

·        Starka och svaga syror

·        Baser

·        Indikatorer

·        Försurning, växthuseffekten, ozon

·        Salter

Detta ska bedömas:

·        din förmåga att planera kemilaborationer.

·        din förmåga att genomföra kemilaborationer på ett säkert, 

          ändamålsenligt och effektivt sätt.

·        din förmåga att dokumentera kemilaborationer.

·        dina kunskaper om säkerhetsregler för kemlaborationer.

·        dina kunskaper om varningssymboler.

·        dina kunskaper om laborationsutrustning.

·        dina kunskaper om ämnens egenskaper.

·        dina kunskaper om ämnens fysikaliska former.

·        dina kunskaper om övergångar mellan dessa.

·        din förståelse för hur ämnen kan blandas och delas upp.

·        dina kunskaper om grundämnen och kemiska föreningar.

·        din förståelse för kemiska reaktioner och reaktionsformler.

·        dina kunskaper om syre, väte, vatten, luft.

·        dina kunskaper om oxider.

·        dina kunskaper om atomens delar.

·        din förståelse för molekylföreningar och jonföreningar.

·        dina kunskaper om starka och svaga syror.

·        dina kunskaper om baser.

·        dina kunskaper om indikatorer.

·        din förståelse för försurning, växthuseffekten, ozon.

·        dina kunskaper om salter.

Hur dina kunskaper ska bedömas:

Läraren ser hur säkert och bra du arbetar på lektionerna.

Läraren bedömer din dokumentation av laborationerna.

Läraren bedömer dina kunskaper på lektioner, läxförhör och prov.

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 2-6 GENOMGÅNG

Säkerhetsregler för kemilaborationer

OBS! Om du bryter mot dessa regler finns det stor risk för att någon skadar sig, kanske allvarligt, eller för att utrustning förstörs!

Skojbråk, knuffar och spring är strängt förbjudet i laborationssalen.

Ytterkläder får inte tas med in i laborationssalen.

Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde eller rock när du laborerar.

Behåll skyddsglasögon och skyddsförkläde på när du diskar och städar.

Sätt upp långt hår och ta av löst hängande halsdukar.

Ta av ringar från händerna.

Läs skyddsinstruktion eller laborationshandledning före laborationen.

Följ lärarens instruktioner och arbeta lugnt och metodiskt.

Man får inte lov att hitta på egna experiment.

Läs noga på burken eller flaskan att du använder rätt kemikalier.

Läs varningstexten på burken eller flaskan.

Man får inte hälla tillbaka kemikalier i burken eller flaskan.

Torka genast upp utspillda kemikalier.

Använd sked när du tar kemikalier och ta dem inte med fingrarna.

Man får inte äta, dricka eller lägga på kosmetika i laborationssalen.

Man får inte smaka på några kemikalier.

Spola med vatten i 15 minuter om du får frätande vätska på kroppen.

Spola med ögondusch i 15 minuter om du får frätande vätska i ögonen.

Använd provrörshållare när du värmer provrör.

Rikta inte provrör som du värmer mot dig själv eller mot någon annan.

Brandfarliga vätskor får inte användas i närheten av en öppen låga.

Luta dig aldrig över en brännare. Lågan kan vara osynlig.

Se upp med varmt glas.  Det svalnar långsamt.

Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem väl efter laborationen.

Laborationsmateriel

Lär dig namnen på laborationsmaterielen

   1   Provrör

   2   Provrörsställ

   3   Trefot med trådnät

   4   Bägare

   5   Mätglas

   6   Droppflaska

   7   E-kolv

   8   Porslinsskepp

   9   Urglas

 10   Porslinsskål

 11   Dropprör

 12   Glasskål

 13   Triangel

 14   Degel med lock

 15   Spatel

 16   Degeltång

 17   Smältskopa

 18   Provrörshållare

Varningssymboler

Farliga ämnen är märka med varningssymboler som är viktiga att lära sig! Lär dig följande varningssymboler!

Hur man känner igen ämnen

Hur ämnet ser ut

Metaller, till exempel järn och guld, har metallglans.

Det betyder att de har en glänsande yta.

Vissa ämnen kan man känna igen på sin färg.

Hur ämnet luktar

Man måste lukta mycket försiktigt för att inte andas in stora mängder av ett giftigt ämne. Man andas först in ett djupt andetag luft. Sen håller man näsan en bit bort från provröret och viftar lukten från provröret mot näsan.

Hur ämnet smakar

Kemiska ämnen kan vara giftiga och frätande så man får absolut inte smaka på dem.

Hur ämnet löser sig

Man kan prova om ämnet löser sig i ett lösningsmedel.

Vatten är det lösningsmedel som man kan prova först.

Om ämnet inte löser sig i vatten kan man prova med aceton eller lacknafta.

Hur ämnet leder värme

Metaller leder värme bra. En tesked i en kopp te blir varm, men en plastsked i koppen blir inte lika varm.

Hur ämnet leder elektrisk ström

Ämnen som leder elektrisk ström bra kallas elektriska ledare.

Metaller är elektriska ledare.

Ämnen som leder elektrisk ström dåligt kallas isolatorer.

Plast, gummi och glas är isolatorer.

Hur magnetiskt ämnet är

Järn och nickel är magnetiska.

Om man håller en magnet över en järnspik kan man lyfta järnspiken med magneten.

Fast, flytande eller gas

De flesta ämnen kan finnas i någon av de tre formerna fast form, flytande form eller gasform.

Vatten i fast form kallas is. Vatten i gasform kallas vattenånga.

Temperaturen då ett ämne smälter och går från fast form till flytande form kallas ämnets smältpunkt. Is har smältpunkten 0 grader.

Temperaturen då ett ämne kokar och går från flytande form till gasform kallas ämnets kokpunkt. Vatten har kokpunkten 100 grader.

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 7-8 GENOMGÅNG

Lösningar

Om man häller socker i vatten och rör om med en sked kan man inte se sockret efter en stund. Vattnet smakar sött. Sockret har löst sig i vattnet. Sockret har delats upp i mycket små partiklar som man inte kan se. Det har blivit en lösning.

Om det bara finns lite socker i vattnet är lösningen utspädd.

Om det finns mycket socker i vattnet är lösningen koncentrerad.

Så länge man kan lösa mer socker i vattnet är lösningen omättad.

När man inte kan lösa mer socker i vattnet är lösningen mättad.

Då ligger sockret på botten.

Om man värmer vattnet kan man lösa upp mer socker.

Slamningar

Om man häller kakao i vatten löser den sig inte. Kakaopartiklarna svävar omkring i vattnet. Denna typ av blandning kallas en slamning.

En slamning är grumlig. Partiklarna löser sig inte.

Antingen faller de till botten som kakaon eller stiger de upp till ytan.

Emulsioner

En emulsion är en blandning av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra. Om man häller matolja i vatten och skakar mycket får man en emulsion. Mjölk är en emulsion.

Lösningsmedel

Vatten är det vanligaste lösningsmedlet.

Blod består till största delen av vatten. Livsviktiga ämnen som druvsocker och salt kan lösas i vattnet i blodet.

Även vissa vätskor, till exempel alkoholer, kan lösas i vatten.

Alkoholen glykol häller man i kylarvattnet i bilen för att kylarvattnet inte skall frysa till is på vintern.

Alkoholen K-sprit häller man på vintern i bensintanken i bilen för att det inte skall bildas proppar av is som får bilen att stanna.

Vissa färgsorter löser sig bra i vatten.

Andra färgsorter löser sig bara i lacknafta, aceton eller förtunning.

Om man använder färg som är löst i lacknafta måste man vädra mycket när man målar. Annars kan man andas in ångor av lacknafta. Då kan man få huvudvärk och bli illamående.

Gaslösningar

Luft är en blandning av olika gaser som löst sig i varandra.

Luft består av 78% kväve, 21% syre och 1% andra gaser som koldioxid, vattenånga och ädelgaser.

Helium är ett exempel på en ädelgas. Luft löser sig lätt i vatten. Därför kan fiskarna andas syre som finns i vattnet.

När man tillverkar läsk löser man koldioxid i vatten.

Då bildas det kolsyra i vattnet.

Gaser löser sig lättast i vatten vid högt tryck och låg temperatur.

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 9-10 GENOMGÅNG

Legering

Om man smälter samman två metaller får man en legering.

Legeringen brons upptäcktes redan på bronsåldern.

Brons består av koppar och tenn.

Legeringen rostfritt stål finns i diskbänkar, kastruller och bestick.

Rostfritt stål består av järn, krom och nickel.

Legeringen lödtenn används för att löda fast elektronikkomponenter på kretskort som till exempel finns i datorer.

Lödtenn består av tenn och bly.

Att skilja ut det som finns i en vätska

De vanligaste metoderna för att skilja ut det som finns i en vätska är sedimentering, filtrering, destillering och indunstning.

Sedimentering

I ett reningsverk leder man in smutsigt vatten i en sedimenterings-bassäng. Små fasta smutspartiklar sjunker antingen ner till botten eller flyter upp till ytan. Sedan kan man ta bort smutsen och leda vattnet vidare.

Dekantering innebär att man försiktigt häller av vatten som sedimenterats i en bägare så att man bara får med det rena vattnet men inte smutsen i botten av bägaren.

Filtrering

Filtrering innebär att man låter vatten passera ett filter.

När man brygger kaffe i en kaffekokare får vattnet passera ett kaffefilter. Kaffepulvret stannar i filtret, men det lösta kaffet passerar.

I ett reningsverk filtreras vattnet genom ett sandfilter som består av ett tjockt lager sand på botten av en bassäng.

Det vatten som passerat genom ett filter kallas filtrat.

Destillering

Vid destillering kokar man den smutsiga vätskan.

Ren vattenånga lämnar vätskan. Vattenångan kondenseras och blir vatten när man kyler ner den. Vatten som renats på detta sätt kallas destillerat vatten.

Indunstning

En salin är en grund bassäng som man fyller med saltvatten.

När solen lyser på bassängen avdunstar vattnet.

Saltet blir kvar på botten av bassängen.

Sen kan man samla ihop saltet och använda det till exempel när man lagar mat. Denna metod för att utvinna salt kallas indunstning.

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 21-22

Grundämnen

Alla saker, växter, djur, människor, marken, vattnet och luften består av atomer. 

Atomerna är naturens ”legobitar” som allt byggs upp av.

Ämnen som består av bara en sorts atomer kallas grundämnen.

Syre, väte, kol, järn och koppar är några grundämnen.

Det finns ungefär 90 grundämnen i naturen.

De kallas naturliga grundämnen.

Grundämnena kan delas upp i metaller och icke-metaller.

Kemiska föreningar

En kemisk förening är uppbyggd av atomer från två eller flera olika grundämnen. Vatten består av grundämnena väte och syre.

Kemiska tecken

Varje grundämne har ett kemiskt tecken.

Det kemiska tecknet består av en eller två bokstäver.

Den första bokstaven är alltid stor.

Om det finns en andra bokstav är den liten.

Här är några viktiga grundämnens kemiska tecken:

Syre          O

Väte          H

Kol           C

Järn          Fe

Koppar     Cu

Natrium   Na

Klor          Cl

Om man skriver Fe menar man en järnatom.

Om man skriver 2Fe menar man två järnatomer.

  

Fysikaliska förändringar

De flesta ämnen kan finnas i de tre formerna fast form, flytande form och gasform. Vatten i fast form kallas is. Vatten i gasform kallas vattenånga.

Vatten genomgår en fysikalisk förändring om det fryser till is.

När isen smälter igen får man tillbaka samma vatten som man hade från början.

Kemiska förändringar

Om man eldar magnesium får man ett vitt pulver.

Det har bildats ett nytt ämne som heter magnesiumoxid.

Man säger att det har skett en kemisk reaktion.

En kemisk reaktion innebär att atomer slår sig samman och bildar en kemisk förening.

Syre

Luften består till cirka 20% av syre.

Syrgas som man kan köpa i en gasflaska kallas oxygen.

När något brinner sker det en kemisk reaktion mellan ämnet som brinner och syret.

Denna kemiska reaktion kallas oxidation eller förbränning.

De ämnen som bildas vid förbränningen kallas oxider.

Syreatomerna förekommer alltid två och två i syremolekyler.

En syreatom skriver man                           O

Två syreatomer skriver man                      2O

En syremolekyl skriver man                      O₂

Två syremolekyler skriver man                 2O₂

Tre syremolekyler skriver man                  3O₂

KEMI ÅK 7 ÄMNEN SID 23-24 GENOMGÅNG

Kemiska reaktioner

Länk till rolig kemisk reaktion

Vid kemiska reaktioner kan antingen ämnen slås ihop till nya ämnen eller ämnen delas upp till nya ämnen.

Svavel är ett gult grundämne som inte är magnetiskt.

Järn är en magnetisk metall.

Det sker en kemisk reaktion om man blandar järn och svavel och värmer blandningen med en brännare.

Det har bildats en ny kemisk förening som heter järnsulfid.

Järnsulfid är ett helt nytt ämne med andra egenskaper än järn och svavel. Järnsulfid är svart och inte magnetiskt.

I en kemisk förening är atomerna från olika ämnen bundna till varandra.

Den kemiska föreningen har andra egenskaper än de ämnen som ingår.

Sönderdelning av ämnen

Socker består av kolatomer, väteatomer och syreatomer som sitter ihop med varandra.

Om man värmer socker i ett provrör kommer sockret att sönderdelas.

Väteatomerna och syreatomerna bildar vatten som försvinner som vattenånga. Bara kolatomerna blir kvar. Det blir svart i provröret.

När sockret sönderdelas sker en kemisk reaktion.

Reaktionsformler

Man skriver en reaktionsformel för att beskriva vad som sker vid en kemisk reaktion.

Så här skriver man en reaktionsformel:

1.    Skriv de ämnen man har från början med plustecken mellan.

2.    Skriv en pil åt höger.

3.    Skriv de ämnen man har efter reaktionen med plustecken 

       mellan.

Reaktionsformeln för bildande av järnsulfid

Fe      + S         -->  FeS

 (järn + svavel  -->  järnsulfid)

Reaktionsformeln för bildande av magnesiumoxid

2Mg             + O₂    --> 2MgO

(magnesium + syre  -->  magnesiumoxid)

Syre förekommer bara som syremolekyler O₂.

Magnesiumoxid består av lika mycket magnesium som syre.

Därför behövs två magnesiumatomer till de två syreatomerna i syremolekylen. Det bildas två magnesiumoxidmolekyler.

Järnoxider

Om glödande järn förs ner i syre börjar järnet att brinna.

Järnet förenar sig med syret och bildar den kemiska föreningen järnoxid.

Det finns röd järnoxid med formeln Fe₂O₃ och svart järnoxid med formeln Fe₃O₄.

När järnföremål rostar reagerar järnföremålet med syret i luften och bildar en brunröd beläggning som kallas rost.

Rost

Rost är en vattenhaltig järnoxid som är så porös att både fuktigheten och syret tränger ner till järnet som ligger under så att det också rostar.

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 25-26

Kopparoxid

Koppar är en röd, blank metall.

När koppar står i fuktig luft bildas en mörkbrun beläggning av kopparoxid. Kopparoxid består av koppar och syre.

Med tiden omvandlas kopparoxiden till ett grönt ämne som kallas ärg.

Ärgen skyddar koppar från att förstöras.

Aluminiumoxid

Aluminium är en mycket lätt metall som bland annat används i flygplan. Om aluminium kommer i kontakt med luftens syre bildas en beläggning av aluminiumoxid.

Aluminiumoxid skyddar aluminium från att förstöras.

Hur man skriver reaktionsformeln för hur aluminiumoxid bildas

Skriv reaktionsformeln för hur aluminiumoxid Al₂O₃ bildas.

Vi behöver aluminium Al och syre.

Syre finns alltid som syremolekyler O₂.

   Al  +   O₂   -->   Al₂O₃

Nu är ämnena rätt, men matematiken stämmer inte.

Hur vi än gör kommer vi alltid att ha ett jämnt antal syreatomer.

Vi måste därför skriva 2Al₂O₃ för att vi skall få 6 syreatomer.

   Al  +   O₂   -->   2Al₂O₃

Det finns 2*2=4 aluminiumatomer och 2*3=6 syreatomer till höger.

Det ska finnas lika många aluminiumatomer och syreatomer till vänster.

   4Al  +   3O₂   -->   2Al₂O₃

Galvanisering

Man kan skydda saker av järn som spikar och skruvar från att rosta genom att galvanisera dem. När man galvaniserar en spik lägger man ett lager av metallen zink utanpå järnet.

Förkromning

Framdelen av motorhuven på bilen här ovanför är förkromad.

Man har lagt ett lager av metallen krom utanpå järnet.

Rostskyddsfärg

Man kan skydda järn från att rosta genom att måla med rostskyddande färg. Den rostskyddande färgen innehåller en metalloxid som hindrar järnet från att rosta.

Ännu en rolig kemisk reaktion

Koldioxid

Trä, olja och bensin innehåller kol.

När något som innehåller kol brinner och det finns mycket syre sker det en fullständig förbränning. 

Vid en fullständig förbränning av kol i syre bildas gasen koldioxid. ”dioxid” betyder två syre.

Reaktionsformel för fullständig förbränning av kol (mycket syre):

C     + O₂   -->  CO₂

(kol + syre -->  koldioxid)

Koloxid = kolmonoxid

När något som innehåller kol brinner och det finns för lite syre sker det en ofullständig förbränning. Vid en ofullständig förbränning av kol i syre bildas gasen kolmonoxid. ”monoxid” betyder en syre.

Ett annat namn för kolmonoxid är koloxid.

Kolmonoxid är en färglös och luktlös gas som är mycket giftig att andas in. Om man eldar inomhus måste man vara noga med att det finns tillräckligt mycket syre. Annars kan man dö av gasen kolmonoxid. Detta är speciellt viktigt att tänka på i små utrymmen med lite syre som i båtar och husvagnar. Kolmonoxid finns i bilavgaser. (10% av avgaserna är kolmonoxid) Därför är det mycket farligt om bilmotorn är igång inne i ett garage. Man kan bli förgiftad av avgaserna.

Reaktionsformeln för ofullständig förbränning av kol (för lite syre)

2C     + O₂   -->  2CO

(kol + syre   -->  kolmonoxid)

Väte

Väte är det lättaste grundämnet.

Väte är en färglös och luktlös gas.

Vätgas säljs under namnet hydrogen.

Om man blandar vätgas och syrgas får man en mycket explosiv blandning som kallas knallgas. Knallgas antänds mycket lätt och kan orsaka svåra olyckor.

En väteatom har den kemiska beteckningen H.

Väte förekommer i naturen alltid i vätemolekyler.

I en vätemolekyl har två väteatomer slagit sig samman.

En vätemolekyl har den kemiska beteckningen H₂

KEMI ÅK 7 KEMISKA REAKTIONER SID 27-28

Vatten

När vätgas brinner bildas vatten.

Vatten är vätets oxid.

Vatten har den kemiska beteckningen H₂O och heter på kemiskt språk diväteoxid.

Det finns dubbelt så mycket väte som syre i vatten.

Rent syre finns bara som syremolekyler O₂.

Det behövs dubbelt så många vätemolekyler H₂ som syremolekyler.

Reaktionsformeln när väte brinner och bildar vatten:

2H₂           + O₂        -->  2H₂O

(väte         + syre       -->  vatten)

Syrgas

En glödande trästicka börjar brinna om man stoppar ner den i syrgas.

Koldioxid

Om man häller kalk i vatten och filtrerar lösningen får man kalkvatten.

Om man leder ner koldioxid i kalkvatten blir kalkvattnet grumligt.

Vätgas

Om man har lite vätgas i ett provrör och tänder på hörs en knall.

Atomens byggnad

I mitten av en atom finns en atomkärna.

Atomkärnan består av protoner och neutroner.

En proton är positiv (plusladdad).

En neutron är neutral (oladdad).

Runt atomkärnan kretsar elektroner.

En elektron är negativ (minusladdad).

Det finns lika många protoner som elektroner i atomen.

Hela atomen blir därför neutral (oladdad).

Molekylföreningar

Ämnen som byggs upp av molekyler kallas molekylföreningar.

Vatten och koldioxid är exempel på molekylföreningar.

Jonföreningar

En natriumatom har 11 protoner och 11 elektroner

Natriumatomen vill gärna ge bort en av sina elektroner till en kloratom.

Natriumatomen får då 11 protoner och 10 elektroner.

Natriumatomen har då en proton för mycket och har blivit en natriumjon Na⁺.

Kloratomen har 17 protoner och 17 elektroner.

När kloratomen får en elektron har den 17 protoner och 18 elektroner.

Kloratomen har då en elektron för mycket och har blivit en kloridjon Cl^-.

Eftersom natriumjonen och kloridjonen har olika laddningar dras de till varandra och bildar natriumklorid som är vanligt salt som vi saltar maten med. Natriumklorid är en jonförening.

I en jonförening har atomerna omvandlats till joner.

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 38-40

Svaga syror

Äppelsyra, vinsyra, citronsyra, askorbinsyra och oxalsyra är svaga syror som finns i frukter och bär.

Askorbinsyra är ett annat namn för C-vitamin som finns i apelsiner.

Om man äter godis bildas svaga syror som tillsammans med bakterier ger karies i tänderna. Man får hål i tänderna.

Ättiksyra kan man späda med vatten och använda till matlagning.

Smörgåsgurka på burk innehåller ättika.

Starka syror

Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är starka syror som är mycket frätande på hud och kläder.

Saltsyra, HCl

Saltsyra består av väte och klor.

Klor är en tung, gulgrön gas som är mycket giftig.

Klor dödar bakterier och används i simbassänger.

Klor kan också användas för att bleka kläder och för att ta bort fläckar.

Om vätgas brinner i klor bildas gasen väteklorid.

H₂ + Cl₂ --> 2 HCl

Om väteklorid löser sig i vatten bildas saltsyra.

När väteklorid löser sig i vatten bildas

en vätejon H⁺ och en kloridjon Cl^- .         

HCl --> H⁺ + Cl^- .

Den kemiska beteckningen HCl används både för väteklorid och för saltsyra.

Koncentrerad saltsyra är en färglös och mycket frätande vätska.

Utspädd saltsyra ingår i magsaften.

Saltsyra kan användas till att tvätta rent metaller och husväggar.

Svavelsyra, H₂SO₄

Koncentrerad svavelsyra är en tjock, trögflytande vätska som är mycket frätande. Den är både färglös och luktlös.

Den kemiska formeln för svavelsyra är H₂SO₄

Svavelsyra finns i bilbatterier. Därför är det viktigt att aldrig röra ett trasigt bilbatteri utan att använda skyddshandskar.

Svavelsyra kan användas för att tillverka gödsel, färg och sprängämnen. Svavelsyra kan också användas för att ta bort vatten från luft och andra gaser.

Om det kommer svavelsyra på huden eller på en bit tyg fräter syran så mycket att det bara blir svart kol kvar. När man späder ut svavelsyra med vatten måste man hälla syran i vattnet.

SIV = Syran I Vattnet!

Annars kan vattnet koka och svavelsyran stänka!

När svavelsyra löses i vatten delas den upp i

två vätejoner H⁺ och en sulfatjon, SO₄^2-  

H₂SO_{4 -->} 2H⁺ +SO₄^2-  

Salpetersyra, HNO₃

Salpetersyra är färglös och mycket frätande vätska med en stickande lukt. Salpetersyran färgar hud och naglar gula.

Salpetersyra används för att tillverka sprängämnen och konstgödsel.

Om salpetersyran kommer i kontakt med vissa metaller bildas en rödbrun gasblandning som är giftig. Gasblandningen består av kväveoxider, som kallas nitrösa gaser.

När salpetersyran löser sig i vatten delas den upp i

en vätejon H⁺ och en nitratjon, NO₃^-  

HNO_{3 -->} H⁺ +NO₃^-  

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 41-42

Natrium

Natrium har den kemiska beteckningen Na

Natrium är en så mjuk metall att man kan skära i den med en kniv.

Om man lägger en liten bit natrium i en skål med vatten så reagerar den med vattnet under stark värmeutveckling. Det bildas väte och basen natriumhydroxid.

Hydroxidjoner

När natrium reagerar med vatten bildas natriumhydroxid och vätgas.

Natriumhydroxiden delas i vattnet upp i natriumjoner, Na⁺, och hydroxidjoner, OH^- . Alla basiska lösningar innehåller hydroxidjoner.

Baser

Baser är motsatsen till syror. Många baser är mycket frätande.

De flesta baserna är fasta ämnen.

Om man löser en bas i vatten får man en basisk lösning som kallas lut.

Baser finns i rengöringsmedel som tvål och såpa.

Natriumhydroxid, NaOH

Natriumhydroxid är ett vitt, fast ämnen som säljs under namnet

kaustik soda.

Om man löser natriumhydroxid i vatten får man en mycket frätande lösning som kallas natronlut.

Om man får natronlut i ögonen måste man skölja med vatten i 15-20 minuter och sedan genast uppsöka läkare.

Om man sväljer natronlut måste man först dricka mycket vatten och sedan genast uppsöka läkare.

Om man får natronlut på huden måste man skölja med vatten i 15-20 minuter.

Natriumhydroxid används för att tillverka tvål och pappersmassa.

Natronlut används för att lösa upp proppar i vask och avlopp eller för att ta bort gammal målarfärg.

Natriumkarbonat, Na₂CO₃

Natriumkarbonat är det kemiska namnet för soda.

Man tvättar gammal färg med soda innan man ska måla på ny färg.

Soda används i tvättmedel för att ta bort kalksalter från vattnet.

Man säger att vattnet blir ”mjukt” och då blir tvätten lättare ren.

Soda används tillsammans med sand för att tillverka sodaglas.

Sodaglas används till fönsterglas, flaskor och dricksglas.

Kaliumhydroxid, KOH

Kaliumhydroxid är ett vitt fast ämne som man använder för att tillverka såpa. Om man löser kaliumhydroxid i vatten får man en starkt frätande vätska som kallas kalilut.

Kalciumhydroxid, Ca(OH)₂

Om man lägger kalcium i vatten bildas väte och kalciumhydroxid. Kalciumhydroxid är ett vitt fast ämne.

När man löser kalciumhydroxid i vatten får man kalkvatten.

Om man leder ner koldioxid i kalkvatten blir kalkvattnet grumligt.

Därför kan man använda kalkvatten för att testa om en okänd gas är koldioxid.

Ammoniak, NH₃

Ammoniak är en lätt gas med en starkt stickande lukt.

Gasen är farlig att andas in.

Ammoniak löser upp fett och används i rengöringsmedel.

Ammoniak används också i kylanläggningar för isbanor och livsmedelsbutiker samt för att tillverka gödsel och salpetersyra.

KEMI ÅK 7 SYROR OCH BASER SID 43-46

pH-värde

pH-värdet är ett mått på hur sur en lösning är.

Sura lösningar har ett pH-värde som är mindre än 7.

Neutrala lösningar har ett pH-värde som är 7.

Basiska lösningar har ett pH-värde som är större än 7.

En neutral lösning är varken sur eller basisk.

Man får en neutral lösning om man blandar en sur lösning och en basisk lösning i rätt mängder.

Indikatorer

En indikator är ett ämne som byter färg om man häller indikatorn i en syra eller i en bas.

Blåbärssaft blir röd av sura lösningar.

Lackmus blir rött i sura lösningar och blått i basiska lösningar.

BTB blir gult i sura lösningar och blått i basiska lösningar.

BTB blir grönt i neutrala lösningar.

Fenolftalein blir genomskinligt i sura lösningar och rött i basiska.

Bestämning av pH-värdet

Man kan mäta pH-värdet med ett elektroniskt instrument som heter pH-meter.

Man kan också mäta pH-värdet med universalindikatorpapper som man doppar i lösningen. Pappret byter färg. Man kan jämföra färgen med en färgskala på locket och se vilket pH-värdet är.

Oxider

En oxid bildas när ett ämne reagerar med syre.

Om en kolatom reagerar med två syreatomer bildas koldioxid CO₂.

Sura oxider

En sur oxid ger en sur lösning när den löses i vatten.

Svaveldioxid, svaveltrioxid och koldioxid är sura oxider.

Svaveldioxid, SO₂

Svaveldioxid bildas när svavel brinner.

När man löser svaveldioxid i vatten får man svavelsyrlighet.

Svaveldioxid + vatten 
--> svavelsyrlighet

SO₂                +  H₂O  -->  H₂SO₃

Svaveltrioxid, SO₃

Svaveltrioxid bildas när svaveldioxid reagerar med syre.

När man löser svaveltrioxid i vatten får man svavelsyra.

Svaveltrioxid + vatten  --> svavelsyra

SO₃                +  H₂O   -->  H₂SO₄

Koldioxid, CO₂

Koldioxid bildas när kol brinner.

När man löser koldioxid i vatten får man kolsyra.

Kolsyra finns i läsk. När man öppnar läsken stiger små bubblor av koldioxid upp till ytan.

Koldioxid + vatten     --> kolsyra

CO₂           +  H₂O      -->  H₂CO₃

Basiska oxider

En basisk oxid ger en basisk lösning när den löses i vatten.

Magnesiumoxid och kalciumoxid är basiska oxider.

Basiska oxider finns i läkemedel mot sur mage.

De löser sig i magsaften och gör magsaften mindre sur.

Magnesiumoxid, MgO

När magnesium brinner bildas magnesiumoxid.

Om magnesiumoxid löser sig i vatten bildas magnesiumhydroxid.

Magnesiumoxid + vatten  
--> magnesiumhydroxid

MgO  +  H₂O      -->  Mg(OH)₂

Försurning av naturen

Olja som används i fabriker och lastbilar innehåller en liten mängd svavel. I motorn i lastbilen reagerar svavel med syre.

Då bildas svaveldioxid som kommer ut i avgaserna.

När svaveldioxiden kommer upp i ett regnmoln blir den svavelsyrlighet.

När svaveldioxiden reagerar med syret i luften bildas det också svaveltrioxid. När svaveltrioxiden kommer upp ett regnmoln blir den svavelsyra.

När svavelsyrlighet och svavelsyra regnar ner i en sjö blir sjön försurad. Fiskar kan dö om sjön blir försurad.

Man kan hälla kalkmjöl i sjön för att göra sjön mindre sur.

Kalk är en bas som heter kalciumkarbonat.

Tungmetaller som kvicksilver och bly

När marken blir försurad släpps farliga metaller som kvicksilver, bly, kadmium och aluminium ut i vattnet. Växter som tar upp vatten med metaller i kan skadas. Om vatten med metaller i kommer ut i en sjö kan fiskar dö.

Hur försurningen påverkar bilar och byggnader

Om luften är fuktig och försurad rostar bilar.

Byggnader och statyer som är gjorda av kalksten eller marmor går sönder av surt regn.

Hur vätskor leder elektrisk ström

Rent vatten leder inte ström.

En sur lösning innehåller vätejoner H⁺ så den leder ström.

En basisk lösning innehåller hydroxidjoner OH^- så den leder också ström.

KEMI ÅK 7 VÅR LUFT SID 71

Luften håller jorden varm

Luften runt jorden håller kvar värmen så att värmen inte försvinner ut i rymden.

Luftens innehåll

Luften innehåller ungefär 80% kväve och ungefär 20% syre.

Det finns också små mängder koldioxid i luften.

Koldioxid har den kemiska beteckningen CO₂.

Fotosyntes

Växterna andas in koldioxid och tar upp vatten och näring ur marken.

Med hjälp av solenergi tillverkar växterna druvsocker och andas ut syre. Denna tillverkning av druvsocker och syre kallas fotosyntes.

Koldioxid+Vatten+Solenergi 
--> Druvsocker+Syre

Syrets kretslopp

Det finns syre i koldioxid.

Växterna andas in koldioxid och andas ut syre.

Djuren andas in syre och andas ut koldioxid.

Syreatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

  

Kolets kretslopp

Det finns kol i koldioxid och i druvsocker.

Växterna andas in koldioxid och bygger upp sig själv med druvsocker.

Djuren får druvsocker när de äter växterna och andas ut koldioxid.

Kolatomerna försvinner inte utan går runt i ett kretslopp.

Växthuseffekten

När man eldar bensin, olja och kol i bilar och fabriker kommer det ut stora mängder koldioxid i luften.

Koldioxiden i luften fungerar som glaset i ett växthus.

Solvärmen kommer in, men en stor del av värmen kommer inte ut igen. Därför blir jorden varmare och varmare.

Isarna på nordpolen och sydpolen smälter.

Vattnet i haven blir varmare och tar därför större plats.

Land som ligger nära havet kan bli översvämmat av vatten.

I varma länder kan jordbruksmark bli öken.

Vi måste använda mindre bensin, olja och kol, annars kan jorden förstöras.

Ozon högt upp i atmosfären är bra

Högt upp i atmosfären finns ozon.

Ozon har den kemiska beteckningen O₃.

Solens ultravioletta strålar bildar ozon genom att dela på syremolekylerna O₂ så att de blir syreatomer O.

Syreatomerna slår sig sedan samman till ozon O₃.

Ozon skyddar oss mot solens farliga ultravioletta strålning.

Man kan få hudcancer om man får för mycket ultraviolett strålning på kroppen.

I kylskåp och kylanläggningar har det använts gaser som kallas freoner. Freonerna förstör ozonet i atmosfären.

Det har bildats stora hål i jordens ozonlager, framför allt över Nordpolen, Sydpolen och Australien.

Det är viktigt att använda solkräm och att inte sola för länge.

Ozon nära marken är dåligt

Ozon nära marken bildas när solen lyser på bilavgaser.

Ozon nära marken kan skada växternas blad och djurens andningsorgan.

KEMI ÅK 7 SALTER SID 59-63

FILM OM SALT

Salter

Koksalt är vanligt salt som man saltar mat med.

Man saltar vägar med grovt koksalt för att snö och is skall smälta.

Det kemiska namnet för koksalt är natriumklorid, NaCl.

Det finns också andra salter, men de är ofta giftiga så man skall inte smaka på dem.

Salter består av positiva och negativa joner.

Den positiva jonen kommer ofta från en metall.

Den negativa jonen kommer ofta från en syra.

Vanligt koksalt, det vill säga natriumklorid, består av positiva natriumjoner och negativa kloridjoner.

Tillverkning av salt genom neutralisation

Tillverkning av salt genom att lägga en metall i en syra

metall  + syra       - - > salt           + väte

zink     + saltsyra - - > zinkklorid + väte

Tillverkning av salt genom att lägga en metalloxid i en syra

metalloxid    + syra         - - >  salt                + vatten

kopparoxid   + svavelsyra - - >  kopparsulfat + vatten

Salters namn

Första delen av namnet på ett salt talar om vilken metall som ingår.

Andra delen av namnet på saltet talar om vilken syra som metallen reagerat med.

Salter från saltsyra kallas klorider.

Salter från svavelsyra kallas sulfater.

Salter från salpetersyra kallas nitrater.

Salter från kolsyra kallas karbonater.

Salter från fosforsyra kallas fosfater.

Exempel: Om man lägger kalium i salpetersyra får man kaliumnitrat.

Koksalt

Natriumklorid, NaCl, är det kemiska namnet för koksalt.

Koksalt finns i fast form i marken och kan brytas i saltgruvor.

Koksalt finns också i havsvatten.

I havet utanför Göteborg är salthalten 3%.

I Döda havet i Israel är salthalten 30%.

Man kan använda koksalt till att krydda mat.

Kroppen behöver en lagom mängd salt.

Om det är varmt och man svettas mycket räcker det inte att bara dricka mycket. Kroppen måste också få salt.

Bikarbonat

Bikarbonat används för att baka kakor, till exempel sockerkakor. När man sätter in sockerkakan i ugnen frigörs små bubblor av koldioxid. Bubblorna växer och gör sockerkakan porös (luftig).

Det kemiska namnet för bikarbonat är natriumvätekarbonat, NaHCO₃.

Handelsgödsel

Lantbrukarna sprider ut handelsgödsel på åkrarna för att det skall växa bättre. Handelsgödsel är konstgjort gödsel till skillnad från det naturligt gödsel från grisars och kors avföring.

Kaliumnitrat (salpeter), kalciumnitrat och ammoniumnitrat är exempel på vanliga gödselmedel.

Marmor och kalksten

Kalciumkarbonat, CaCO₃ förekommer som marmor och som kalksten.

Marmor används till trappor och bänkskivor.

Kalksten används för att tillverka cement, glas och gödsel.

Om man värmer kalksten till 1000 grader får man bränd kalk, CaO

Om man blandar bränd kalk med vatten får man släckt kalk.

Det kemiska namnet för släckt kalk är kalciumhydroxid, Ca(OH)₂. Murbruk är en blandning av släckt kalk, sand, vatten och cement.

Gips

Gips används för att gipsa armar och ben som har brutits.

Gipsskivor används för att bygga väggar och tak inomhus.
Kalciumsulfat, CaSO₄ , är det kemiska namnet för gips.

Salmiak

Salmiak finns i salt godis och i batterier.

Det kemiska namnet för salmiak är ammoniumklorid, NH₄Cl.

Hårt och mjukt vatten

Vatten som man pumpar upp från marken kallas grundvatten.

I vissa delar av Sverige finns det mycket kalksten i marken.

Om regnvattnet sjunker ner genom kalksten blir grundvattnet hårt.

Hårt vatten innehåller mycket kalciumjoner och magnesiumjoner.

Det är svårt att skölja kläder som tvättats i hårt vatten.

Om vattnet är hårt kan det bli lager av kalk inuti vattenrör, tvättmaskiner och kaffekokare.

Genom att köra diskmaskinen med citronsyra två gånger om året kan man ta bort kalkavlagringar från diskmaskinen.

Man kan ta bort kalciumjoner och magnesiumjoner i ett avhärdningsfilter med hjälp av koksalt.

Då blir vattnet mjukt.