Ämne och arbetsområde
Du kommer att lära dig om den allra viktigaste delen av kemin som heter organisk kemi. Det handlar om ämnen som innehåller kolatomer och som kommer från det som har varit levande, till exempel ett träd eller en ko. Olja, bensin, mat, godis och mediciner är organisk kemi.
Du kommer också lära dig om alkoholer som används till exempel som spolarvätska eller kylarvätska i en bil.
Vi kommer att studera olika typer av läkemedel och hur läkemedel utvecklas.
I vardagens kemi får du lära dig om olika näringsämnen i maten och vad näringsämnena har för funktion i kroppen.
I området material får du lära dig om olika typer av plast och vad de används till samt får du kunskap om metaller och hur man tillverkar järn.
Vi kommer också att studera hur man kan hushålla med jordens resurser och hur man gör en livscykelanalys.
GROVPLANERING KEMI 8A VÅREN 2023
v2 Tor 12/1 Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler
v2 Fre 13/1 Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2
v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7
v3 Tis 17/1 LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 6-7
v3 Tor 19/1 Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7
v3 Fre 20/1 Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR
v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Tis 24/1 LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 8-11,20-22
v4 Tor 26/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Fre 27/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR
v5 Mån 30/1 Laboration planering, dokumentation genomgång
v5 Tis 31/1 LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185
v5 Tor 2/2 Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)
v5 Fre 3/2 Laborationsplanering test
v6 Mån 6/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Tis 7/2 LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 174-185
v6 Tor 9/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Fre 10/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185 LÄXFÖRHÖR
v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång
v7 Tis 14/2 LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279
v7 Tor 16/2 Granska artikel + källkritik
v7 Fre 17/2 Granska artikel + källkritik
v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78
v9 Tis 28/2 LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 270-279
v9 Tor 2/3 Resurshushållning sid 270-279
v9 Fre 3/3 Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR
v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift
v10 Tis 7/3 Kompletteringslaboration 1 / Livscykel
v10 Tor 9/3 Livscykelanalys uppgift
v10 Fre 10/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit,Glas 57-59,60-63
v12 Mån 20/3 STUDIEDAG
v12 Tis 21/3 Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203,
v12 Tor 23/3 Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2
v12 Fre 24/3 Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3
v13 Mån 27/3 KULTURSKOLAN
v13 Tis 28/3 Kompletteringslaboration 3 / Plugg omläxf / 187-203, 284-289
v13 Tor 30/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 4 / Förhör 187-203 eller 284-289
v13 Fre 31/3 Utvärdering, avslutning
GROVPLANERING KEMI 8B VÅREN 2023
v2 Tor 12/1 Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler
v2 Fre 13/1 Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2
v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7
v3 Tis 17/1 Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7
v3 Tor 19/1 Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR
v3 Fre 20/1 LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 8-11,20-22
v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Tis 24/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Tor 26/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR
v4 Fre 27/1 LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 174-185
v5 Mån 30/1 Laboration planering, dokumentation genomgång
v5 Tis 31/1 Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)
v5 Tor 2/2 Laborationsplanering test
v5 Fre 3/2 LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185
v6 Mån 6/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Tis 7/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Tor 9/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185 LÄXFÖRHÖR
v6 Fre 10/2 LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 270-279
v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång
v7 Tis 14/2 Granska artikel + källkritik
v7 Tor 16/2 Granska artikel + källkritik
v7 Fre 17/2 LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279
v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78
v9 Tis 28/2 Resurshushållning sid 270-279
v9 Tor 2/3 Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR
v9 Fre 3/3 LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 284-289
v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift
v10 Tis 7/3 Livscykelanalys uppgift
v10 Tor 9/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit 57-59
v10 Fre 10/3 Kompletteringslaboration 1 / Glas 60-63
v12 Mån 20/3 STUDIEDAG
v12 Tis 21/3 Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2
v12 Tor 23/3 Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3
v12 Fre 24/3 Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203,
v13 Mån 27/3 KULTURSKOLAN
v13 Tis 28/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 4 / Plugg 187-203, 284-289
v13 Tor 30/3 Förhör 187-203 eller 284-289
v13 Fre 31/3 Utvärdering, avslutning
GROVPLANERING KEMI 8C VÅREN 2023
v2 Ons 11/1 Kursintroduktion, grovplan, pedagogisk plan, säkerhetsregler
v2 Fre 13/1 Kemisäkerhet, labmtrl, sid 2-3, TEST SÄKERHETSREGLER S.2
v3 Mån 16/1 Kolets kretslopp, former av kol, kolväten sid 4-5, 6-7
v3 Tis 17/1 LAB 1 Grupp 1 Kolväten / sid 6-7
v3 Ons 18/1 Kolväten, strukturf., molekylf., sid 6-7
v3 Fre 20/1 Kolväten, strukturformel, molekylformel, sid 6-7 LÄXFÖRHÖR
v4 Mån 23/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Tis 24/1 LAB 1 Grupp 2 Kolväten / sid 8-11,20-22
v4 Ons 25/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22
v4 Fre 27/1 Bränslen, Alkoholer, sid 8-11,20-22 LÄXFÖRHÖR
v5 Mån 30/1 Laboration planering, dokumentation genomgång
v5 Tis 31/1 LAB 2 Grupp 1 Alkoholer / sid 174-185
v5 Ons 1/2 Läkemedel sid 212-218 (rep labplanering)
v5 Fre 3/2 Laborationsplanering test
v6 Mån 6/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Tis 7/2 LAB 2 Grupp 2 Alkoholer / sid 174-185
v6 Ons 8/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185
v6 Fre 10/2 Kolhydrater, fetter sid 174-185 LÄXFÖRHÖR
v7 Mån 13/2 Granska artikel + källkritik genomgång
v7 Tis 14/2 LAB 3 Grupp 1 Trommers prov / sid 270-279
v7 Ons 15/2 Granska artikel + källkritik
v7 Fre 17/2 Granska artikel + källkritik
v9 Mån 27/2 Plast, sid 55-56,78
v9 Tis 28/2 LAB 3 Grupp 2 Trommers prov / sid 270-279
v9 Ons 1/3 Resurshushållning sid 270-279
v9 Fre 3/3 Resurshushållning sid 270-279 LÄXFÖRHÖR
v10 Mån 6/3 Livscykelanalys förbered uppgift
v10 Tis 7/3 Kompletteringslaboration 1 / Livscykel
v10 Ons 8/3 Livscykelanalys uppgift
v10 Fre 10/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 1 / Komposit,Glas 57-59,60-63
v12 Mån 20/3 STUDIEDAG
v12 Tis 21/3 Kompletteringslaboration 2 / Proteiner, vitaminer sid 187-203,
v12 Ons 22/3 Genomgång av laborationsplering! Kompl läxf, labplan, art, livs 2
v12 Fre 24/3 Omtest laborationsplanering, Kompl läxf, artikel, livscykel 3
v13 Mån 27/3 (KULTURSKOLAN) + Plugga för kompletteringar i klassrummet
v13 Tis 28/3 Kompletteringslaboration 3 / Plugg omläxf / 187-203, 284-289
v13 Ons 29/3 Kompl läxf, labplan, art, livs 4 / Förhör 187-203 eller 284-289
v13 Fre 31/3 Utvärdering, avslutning
KEMI E-KRAV ÅR 8 KOLFÖRENINGARNAS KEMI 6-7
Används i sjukvården.
RESURSHUSHÅLLNING SID 270-279 E-KRAV
1 Ge ett exempel på återvinning.
Att tillverka ny plast från plastförpackningar.
2 Vad består plast av?
Långa kedjor av kolväten.
3 Vad är energiåtervinning?
Att bränna till exempel plast för att ta vara på värmeenergin.
4 Vad är mikroplast?
Plastsmulor som är mindre än 5 mm.
5 Hur bildas mikroplast?
Solljuset delar upp plast som kommer ut i naturen till mikroplast.
6 Varför svälter djur ihjäl om de äter mikroplast?
De tror att de är mätta utan att ha fått någon näring.
7 Ge ett exempel på konstfiber som nämns i bloggen.
Nylon.
8 Hur mycket vatten behövs för att odla bomull till ett par jeans?
15000 liter.
Laboration: Avdunstar alla vätskor lika lätt?
Problem:
Avdunstar metanol, etanol i tändvätska och kolväte i fotogen lika snabbt?
Hypotes:
Metanol är lättast så metanol avdunstar snabbast.
Materiel:
Skyddsglasögon, förkläde, handskar, metanol, tändvätska, fotogen, 3 likadana 100-ml bägare märkta ”metanol”, ”tändvätska”, ”fotogen”, linjal.
Utförande:
Sätt på skyddsglasögon, förkläde och handskar.
Häll 100 ml metanol i en 100 ml-bägare märkt metanol.
Häll 100 ml tändvätska i en likadan (med samma bottenarea) 100 ml-bägare märkt tändvätska.
Häll 100 ml tändvätska i en likadan (med samma bottenarea) 100 ml-bägare märkt fotogen.
Mät vätskenivåns höjd i de olika bägarna i millimeter med en linjal när bägaren står på bordet och linjalens kortsida ligger mot bordet.
Mät resultat med jämna tidsintervall på 10 minuter och redovisa resultatet i en tabell med kolumnerna: Tid(min), Metanol(mm), Etanol (mm), Fotogen(mm).
Avbryt mätningarna när det syns en tydlig skillnad på 3 mm mellan vätskenivåerna.
Den vätska som har lägst vätskenivå har störst avdunstning. Detta skrivs in i slutsatsen.
Behåll skyddsglasögon, förkläde och handskar på vid diskningen.
Tvätta händerna efter laborationen eftersom metanol är giftigt.
Riskanalys:
Det kan stänka i ögonen vid experiment och disk. Använd skyddsglasögon.
Kemikalierna kan irritera huden. Använd handskar.
Metanol är giftigt. Tvätta händerna efter laborationen.
Resultat: (All data i detta exempel är påhittad och stämmer troligen inte alls)
Slutsats:
Metanol avdunstar snabbast för vätskenivån har sjunkit mest efter 75 minuter.
Utvärdering:
När man häller 100 ml vätska i en 100-ml bägare finns det risk att man inte mäter exakt.
Man skulle kunna använda en mätcylinder i stället för att få en noggrannare mätning.
Man skulle kunna mäta de slutliga volymerna med mätcylinder för att få ett noggrannare resultat.
Källkritik av en vetenskaplig artikel
Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den:
Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.
Finns det något datum på sidan?
Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?
Sidans källor
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Fungerar länkarna?
Hänvisas det till källor?
I vilket syfte informationen på sidan har skrivits
För att informera om något?
För att presentera fakta?
För att propagera för en åsikt?
För att sälja något?
För att underhålla?
KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 2-5
Säkerhetsregler för kemilaborationer
Organisk kemi = Kolföreningarnas kemi
Kolföreningarnas kemi ett annat namn för organiska kemi.
Organisk kemi handlar t.ex. om livsmedel, läkemedel och plast.
Kolets kretslopp mellan växt och djur
Kolets kretslopp mellan växt och bil
Man tillverkar bensin av oljan.
Träkol
utan tillräckligt med luft för att ämnet ska brinna.
Om man torrdestillerar trä så får man träkol.
Man använder träkol för att grilla.
Grafen är 200 gånger starkare än stål.
Elektrisk ström går 100 gånger fortare i grafen än i kisel i datorer.
KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 6-7
Kolväten
Metan är en gas som luktar illa.
Metangas kommer från soptippar.
Etan är en gas som finns i naturgas.
Metanserien är en lista på kolväten.
Metan har en kolatom och är först.
Etan har två kolatomer och är nummer två.
Propan har tre kolatomer och är nummer tre.
Metanseriens första åtta kolväten är:
Strukturformel
och molekylformel
Kolatomer har 4 bindningar som de koppla till andra atomer.
Man kan också räkna hur många atomer det finns av varje sort.
Molekylformeln visar bara hur många atomer det finns av var sort.
Exempel: Skriv molekylformeln för propan.
Lösning 2:
Antal väteatomer = 2*antal kolatomer + 2
Mättade och omättade kolväten
Eten
Etyn
Etyn har en trippelbindning.
KE ÅK 8 KOLFÖRENINGAR GENOMGÅNG SID 8-11
Naturgas
Naturgas kan användas som bränsle till bussar.
Den ger renare avgaser än olja.
Gasol
Gasol kan användas i campingkök.
Fraktionerad destillation
Man får till exempel ut asfalt, dieselolja, bensin och gasol.
Metoden att dela upp råoljan kallas fraktionerad destillation.
Torv
Stenkol
Koks
Koks ger mindre avgaser än stenkol.
KE ÅK 8 ALKOHOLER GENOMGÅNG SID 20-22
Metanol kan användas för att göra plast, lack och lim.
Man kan använda metanol som bränsle för motorcyklar.
Man kan bli blind eller dö om man dricker metanol!
Hembränd sprit kan innehålla metanol!
Etanol
Teknisk sprit med etanol
T-blå används som spolarvätska i bilar.
K-sprit blandas i bensinen för att det inte skall bildas isproppar.
Glykol
Glykol innehåller två OH-grupper som ritas under kolatomerna. Etan är stamkolväte.
Propan är stamkolväte.
Film: Matens kemi
KE8 KOLHYDRATER FETTER GENOMGÅNG S 174-185
Näringsämnen
Kolhydrater, fetter och proteiner är viktiga näringsämnen i mat.
Kolhydrater finns i potatis och ris.
Fetter finns i bacon och margarin.
Proteiner finns i kött och fisk.
Kolhydrater
Kolhydrater finns i grönsaker, frukt, bröd, potatis, kakor, läsk.
Kolhydraterna ger kroppen energi.
Växterna tillverkar kolhydrater i fotosyntesen.
Formeln för fotosyntesen är:
Koldioxid + vatten + solenergi --> druvsocker + syre
Socker, stärkelse och cellulosa är exempel på kolhydrater.
Alla kolhydratet är byggda av sockerringar med ungefär 20 atomer.
Enkla sockerarter
Druvsocker och fruktsocker är enkla sockerarter.
De består av en sockerring.
Glukos (druvsocker) finns i vindruvor, frukt och bär.
Fruktos (fruktsocker) finns i frukt och bär.
Sammansatta sockerarter
Sackaros (rörsocker) finns i sockerrör eller i sockerbetor.
Sackaros består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.
Rörsocker finns i strösocker som man bakar med.
Laktos (mjölksocker) finns i mjölk.
Laktos består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.
Stärkelse
Druvsocker och fruktsocker är enkla sockerarter.
De består av en sockerring.
Glukos (druvsocker) finns i vindruvor, frukt och bär.
Fruktos (fruktsocker) finns i frukt och bär.
Sammansatta sockerarter
Sackaros (rörsocker) finns i sockerrör eller i sockerbetor.
Sackaros består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.
Rörsocker finns i strösocker som man bakar med.
Laktos (mjölksocker) finns i mjölk.
Laktos består av två sockerringar och är en sammansatt sockerart.
Stärkelse
Stärkelse finns i potatis.
Stärkelse består av upp till 1000 druvsockermolekyler.
Stärkelsen måste först brytas ner till druvsocker.
Sen kan druvsockret kan tas upp av kroppen.
Därför får kroppen energi en lång tid av potatis.
Cellulosa
Stärkelse finns i potatis.
Stärkelse består av upp till 1000 druvsockermolekyler.
Stärkelsen måste först brytas ner till druvsocker.
Sen kan druvsockret kan tas upp av kroppen.
Därför får kroppen energi en lång tid av potatis.
Cellulosa
Växterna använder cellulosa i sina cellväggar som ett skelett.Cellulosa finns i grovt bröd.
Cellulosa består av mer än 2000 druvsockermolekyler.
Cellulosan är bra för att tarmarna ska fungera.
Cellulosan gör att matspjälkningen går långsammare och man känner sig mätt längre.
Fetter
Cellulosa finns i grovt bröd.
Cellulosa består av mer än 2000 druvsockermolekyler.
Cellulosan är bra för att tarmarna ska fungera.
Cellulosan gör att matspjälkningen går långsammare och man känner sig mätt längre.
Fetter
Fett används för att ge kroppen energi.
Det fett som inte behövs lägger sig på kroppen.
Fett på kroppen fungerar som reservenergi, värmeisolering och stötdämpare.
En fettmolekyl består av alkoholen glycerol och tre fettsyror.
Mättade fetter har bara enkelbindningar i fettsyrorna.
Enkelomättade fetter har en dubbelbindning i varje fettsyra.
Fleromättade fetter har flera dubbelbindningar i varje fettsyra.
Växtfett kallas vegetabiliskt fett.
Djurfett kallas animaliskt fett.
Flytande fett kallas olja.
Växtfett (vegetabiliskt fett)
Rapsolja göra av raps.
Rapsolja används för att göra margarin.
Majsolja, solrosolja och olivolja kan användas för matlagning.
Djurfett (animaliskt fett)
Fett används för att ge kroppen energi.
Det fett som inte behövs lägger sig på kroppen.
Fett på kroppen fungerar som reservenergi, värmeisolering och stötdämpare.
En fettmolekyl består av alkoholen glycerol och tre fettsyror.
Mättade fetter har bara enkelbindningar i fettsyrorna.
Enkelomättade fetter har en dubbelbindning i varje fettsyra.
Fleromättade fetter har flera dubbelbindningar i varje fettsyra.
Växtfett kallas vegetabiliskt fett.
Djurfett kallas animaliskt fett.
Flytande fett kallas olja.
Växtfett (vegetabiliskt fett)
Rapsolja göra av raps.
Rapsolja används för att göra margarin.
Majsolja, solrosolja och olivolja kan användas för matlagning.
Djurfett (animaliskt fett)
Smör tillverkas av grädde från komjölk.
Djurfett från ko och gris ökar risken för att man ska få hjärtinfarkt.
Transfetter
Transfetter kan finnas i kakor, chips, flytande margarin och snabbmat.
Transfetter ökar risken för hjärtinfarkt.
Omega 3-fetter
Omega 3-fetter finns i fet fisk som lax och sill.
Vi behöver omega 3-fetter för att växa och vara friska.
Smör tillverkas av grädde från komjölk.
Djurfett från ko och gris ökar risken för att man ska få hjärtinfarkt.
Transfetter
Transfetter kan finnas i kakor, chips, flytande margarin och snabbmat.
Transfetter ökar risken för hjärtinfarkt.
Omega 3-fetter
Omega 3-fetter finns i fet fisk som lax och sill.
Vi behöver omega 3-fetter för att växa och vara friska.
KE8 PROTEINER VITAMINER GENOMGÅNG SID 187-203
Proteiner
Proteiner används för att bygga upp kroppen.Ett protein består av en lång kedja av aminosyror.
I kroppen sönderdelas proteinerna till aminosyror.
Kroppen kan tillverka 11 aminosyror. De övriga 9 essentiella aminosyrorna måste vi få genom maten vi äter. Vegetarianer och veganer måste äta flera olika sorters grönsaker, bönor och rotfrukter för att de ska få alla essentiella aminosyror.
Proteiner finns i kött, fisk, fågel, ägg, bönor och linser.
Enzymer är en typ av proteiner.
Enzymer får kemiska reaktioner i kroppen att gå fortare.Enzymer hjälper kroppen att styra när de kemiska reaktionerna ska ske.Några enzymer delar upp stora molekyler.Andra enzymer sätter ihop små molekyler.
I kroppen sönderdelas proteinerna till aminosyror.
Enzymer är en typ av proteiner.
Enzymer får kemiska reaktioner i kroppen att gå fortare.
Hemoglobin
Hemoglobin är ett protein som finns i blodet.
Hemoglobin transporterar syre med blodet till cellerna.
Vitaminer
Det finns 13 olika vitaminer som vi behöver:
A-vitamin
B-vitamin (8 olika)
C-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
K-vitamin
B-vitamin och C-vitamin flyttar atomer från ett ämne till ett annat i kroppen.
Veganer behöver äta vitamin B12 eftersom det inte finns i växter.
A-vitamin och D-vitamin används för att tillverka hormoner.
A-vitamin, C-vitamin och E-vitamin är antioxidanter som skyddar kroppen mot farliga trasiga molekyler, till exempel ensamma syreatomer.
Mineralämnen
Kalciumjoner bygger upp skelett och tänder.
Järnjoner finns i proteinet hemoglobin som transporterar syre i kroppen.
När flickor har mens kan de behöva äta järntabletter
Zinkjoner är viktigt för immunförsvaret och behövs av över 300 enzymer.
Vatten
Kroppen består av ungefär 70% vatten.
Mellan cellerna och inuti cellerna finns vatten som transporterar ämnen.
Blodet som mest består av vatten transporterar näring och syre till cellerna samt avfall och koldioxid från cellerna.
Vi behöver dricka ungefär 1,5 liter vatten om dagen eftersom vi förlorar så mycket när vi kissar, svettas och andas ut vattenånga.
Man mår inte bra om man dricker för lite eller för mycket. Man kan till och med dö om man dricker jättemycket vatten!
KEMI ÅK 8 LÄKEMEDEL GENOMGÅNG SID 212-228
Signalämnen
Kroppen skickar meddelanden mellan olika celler med hjälp av signalämnen.
Receptorer på cellerna tar emot signalämnena och startar en kemiska reaktioner i cellerna.
I hjärnan skickas signalämnen från en nervcell till nästa.
Signalämnen som transporteras runt i blodet kallas hormoner.
Läkemedel
Det finns läkemedel som fungerar som kroppens signalämnen. De som har diabetes har för lite av hormonet insulin och de tar därför sprutor med insulin.
Andra läkemedel hindrar signalämnen som det finns för mycket av i kroppen. Om man har för mycket av stresshormonet adrenalin kan man få högt blodtryck. Beta-blockerare är läkemedel som hindrar receptorerna på cellerna från att ta emot adrenalin.
Signalämnena prostaglandiner bildas när kroppen skadas. Prostaglandinerna gör att kroppen känner smärta. Smärtstillande läkemedel som Ipren minskar tillverkningen av prostaglandiner.
Antibiotika som penicillin dödar bakterier.
Cellgifter dödar cancerceller.
Utveckling av läkemedel
Forskare på universitet håller på med grundforskning som ger dem ny kunskap. Någon får en idé till ett nytt läkemedel.
Kemister på ett läkemedelsföretag gör en syntes vilket betyder att de tillverkar en ny molekyl.
Forskare på läkemedelsföretaget testar molekylen på levande celler i laboratoriet. Om molekylen inte fungerar alls eller fungerar fel säger forskarna till kemisterna att tillverka en ny molekyl. Man kan få testa många olika molekyler innan man hittar någon som fungerar.
Man testar de molekyler som verkar fungera på djur, till exempel möss. Man testar att molekylerna verkligen fungerar och att de inte ger några biverkningar.
Läkemedelsbolaget bestämmer vilka hjälpämnen som behövs för att göra till exempel en tablett av läkemedlet och hur läkemedlet ska tillverkas.
Man testar läkemedlet på friska människor och kontrollerar att de inte får några biverkningar. Man testar läkemedlet på sjuka människor och ser om de blir friska.
Man ansöker om ett godkännande av Läkemedelsverket.
KEMI ÅK 8 RESURSHUSHÅLLNING GENOMG SID 270-279
Resurshushållning
Resurshushållning innebär att återanvända produkter eller att återvinna material i stället för att slösa på jordens resurser.
Återanvändning är att använda begagnade saker som man köpt på second hand.
Återvinning är till exempel att tillverka ny plast från plastförpackningar som har lämnats in på en återvinningsstation.
Återvinning av plast
Plast består av långa kedjor av kolväten. I en del plaster finns det syreatomer, kväveatomer, kloratomer, mjukgörare och färgämnen.
Man får inte så bra plast om man blandar olika sorter av plast från återvinningen. Återvinningsföretagen försöker därför att automatiskt sortera olika sorters plast och att hitta kemiska metoder för att återvinna olika molekyler i plasten.
Energiåtervinning
Energiåtervinning är att bränna till exempel plast och att ta vara på värmeenergin för att till exempel tillverka fjärrvärme.
Plast som kommer ut i naturen
Solljuset delar upp plast som kommer ut naturen i mikroplast som är plastsmulor som är mindre än 5 mm. Djur äter mikroplast och svälter ihjäl för att de tror att de är mätta utan att ha fått någon näring.
Textilmaterial
Textilmaterial används till exempel till kläder, lakan och gardiner.
Textilmaterial är byggda av textilfiber.
Naturfiber kommer från växter eller djur.
Bomull och ull är exempel på naturfiber.
Konstfiber tillverkas i fabriker. Nylon är ett exempel på konstfiber.
Man spinner textilfiber så att det blir trådar.
Sen väver man eller stickar trådarna till tyg.
Miljöproblem med naturfibrer som bomull
Det behövs 15000 liter vatten för att odla bomull till ett par jeans.
Mycket bomull odlas i länder där vattnet behövs som dricksvatten.
Om man återvinner textilfibrerna i jeansen behöver man inte använda så mycket liter vatten.
Miljöproblem med konstfiber som nylon
Nylon tillverkas av olja som kommer ta slut.
Förbränning av nylon ökar halten av koldioxid i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Återanvändning av textilmateriel
Man kan lämna gamla kläder som man inte vill ha till en secondhand-affär i stället för att kasta dem. Man kan också köpa begagnade kläder secondhand.
Genom att återanvända kläder minskar man miljöproblem vid tillverkning och förbränning.
Återvinning av textilmateriel
Svenska forskare har lyckats att tillverka ren cellulosa från bomullstyg.
Sådan ren cellulosa kallas dissolvingmassa.
Man kan använda dissolvingmassan för att tillverka tråd till nya kläder av bomull.
Livscykelanalys
I en livscykelanalys studerar man en produkts hela livscykel från råvara till färdig produkt till avfall. Alla stegen i livscykeln är:
Råvara
Material
Produkt
Förpackning
Transport
Återförsäljare
Transport till kund
Användning
Avfall
Livscykelanalys med återvinning
Om man återvinner materialet från produkten, till exempel ett par jeans kan få fram ny råvara för att tillverka nya produkter. En sådan livscykelanalys är cirkulär, det vill säga den går runt i en cirkel
Råvara
Material
Produkt
Förpackning
Transport
Återförsäljare
Transport till kund
Användning
Återvinning
Tillbaka till 1 Råvara
Miljöpåverkan
Typer av miljöpåverkan under de olika stegen i livscykeln:
Energiförbrukning
Vattenförbrukning
Koldioxidavtryck (Utsläpp av växthusgaser)
Utsläpp av miljögifter
Försurning
Övergödning
Om man till exempel gör en livscykelanalys av ett par jeans så ser man att det är stora utsläpp av växthusgaser vid produktion av fibrer, tyg samt vid transporter.
LIVSCYKELANALYS FAKTA
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Så tillverkas kläder.
1 Råvara till textila material
Bomullsfiber 1 – 6 cm lång
2 Trådtillverkning
Naturfiber kardas för att fibrerna ska placeras parallellt
Bomullsfiber spinns samman till trådar.
3 Tygtillverkning
Trådarna vävs till tyg.
4 Infärgning
Tyget färgas.
5 Klädtillverkning
Tyget skärs ut efter mönsterdelar.
Tyg, knappar, dragkedjor och etiketter sys ihop till ett par jeans.
6 Transport och klädförsäljning
Jeansen transporteras med båt, tåg, lastbil eller flyg till lager och butiker.
De flesta kläderna kommer från Asien.
7 Klädanvändning och tvätt
Vi köper i genomsnitt 10 kg kläder per person och år, 3 kg av dessa kläder använder vi aldrig.
8 Återanvändning, återvinning och förbränning
Vi lämnar i genomsnitt 3 kg kläder per år till second hand.
Företag samlar in kläder som inte säljs i butiker för att användas i fattiga länder.
Bara 0,1% av begagnade kläder används för att tillverka fibrer som man kan göra nya kläder av.
Varje år kastar vi 5 kg användbara kläder som förbränns.
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Våra kläder
Bomullsodling kan ske i Indien.
Trådar kan spinnas i Kina.
Tyg kan vävas och kläder sys i Bangladesh.
Det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga, tillverka tyger och transportera kläder.
Farliga kemikalier kan skada miljön där kläder tillverkas.
Vid klädtillverkningen kan det förekomma barnarbetet, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.
Vattenkonsumtion
Det går åt 10 000 liter vatten per kilo bomull.
Hög vattenkonsumtion är ett problem där det är brist på vatten och rent dricksvatten.
Jeans (0,5 kg) 5000 liter vatten.
Kemikalieförbrukning
Det används kemikalier för att odla bomull.
Bomullen besprutas med bekämpningsmedel för att förhindra skadedjur.
Det används kemikalier för att väva tyg.
Det används kemikalier för att färga tyg.
Kemikalierna kan vara cancerframkallande, allergiframkallande och påverka förmågan att få barn.
Jeans (0,5 kg) 1,2 kg kemikalieförbrukning
Klimatpåverkan (utsläpp av växthusgaser)
För att jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter som visar hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan.
Jeans (0,5 kg) 9 kg koldioxidekvivalenter.
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan
1 Råvara till textila material
Det går åt mycket vatten för att odla bomull.
Det går åt mycket kemikalier för att döda insekter och ogräs när man odlar bomull.
2 Trådtillverkning
Att spinna tråd kräver inga kemikalier eller vatten.
Elförbrukningen är hög. Utsläppen av växthusgaser blir stor om man använder kol eller naturgas för att tillverka el.
3 Tygtillverkning
Vävning är mycket energikrävande.
Trådarna behandlas med klister för att skydda dem vid vävningen.
Klistret tvättas sedan bort.
4 Infärgning
Det går åt mycket vatten för att färga tyg.
Det går åt mycket energi för att färga tyg och för att torka tyget efter färgningen.
Vid infärgningen kan miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier användas.
Det händer att vattnet från färgningen släpps ut i närmsta flod utan att renas.
Vattnet kan vara farligt för växter och djur i floden.
5 Klädtillverkning
15-20% av tyget kastas när man ska klippa ut bitar för att sy kläder.
6 Transport och klädförsäljning
Det vanligaste sättet att transportera kläder, till exempel från Bangladesh till Sverige är med båt. Båtar släpper ut mycket växthusgaser.
Det vanligaste är att kläder som inte kan säljas i butikerna säljs på andrahandsmarknaden i Sverige eller i andra länder.
7 Klädanvändning
Tvätt och torktumling av kläder förbrukar energi.
Tvättmedel och sköljmedel kan innehålla kemikalier som är skadliga för miljön.
8 Återanvändning, Återvinning och förbränning
0,1% av kläderna återvinns för att tillverka nya textilier.
Vid mekanisk återvinning klipps, rivs och kardas materialet för att göra nytt garn.
Man får korta fibrer med dålig kvalitet som man måste blanda med många nya fibrer.
Råd och rön: Jeanstygets livscykel
Bomullsodling
Bomull i Uzbekistan skördas av barn som får lite betalt.
Bevattningen av bomullsfälten har nästan tömt Aralsjön på vatten och det har blivit en katastrof för miljön på grund av det.
10% av världens bekämpningsmedel går åt till bomullsodling.
Spinna
Innan bomull kan spinnas måste den tvättas, och då används stora mängder vatten och tvättmedel.
För att underlätta spinnandet används kemikalier som paraffin, vax eller oljor som sen tvättas ur.
Arbetare i spinnerierna får ofta låg lön.
Infärgning
Den blå indigofärgen som används vid infärgningen framställs kemikaliskt.
De flesta färger är allergiframkallande.
Några färger är cancerframkallande.
De som arbetar med färgning har sällan tillräcklig utbildning eller skyddsutrustning.
Färgen som blir över dumpas ofta rakt ut i vattnet.
Transporter
Transporterna mellan bomullsodling, att spinna, väva, färga, sy, sälja kläder ger stora utsläpp av växthusgaser.
KEMI ÅK 8 METALLER GENOMGÅNG SID 284-289
Metallernas egenskaper
1 De leder elektricitet bra.
3 De har metallglans.
4 De kan formas på olika sätt.
Metaller leder elektricitet och värme bra eftersom elektronerna kan röra sig lätt mellan atomerna i metallen.
Hur man formar metaller
När man gjuter metall så värmer man den tills den smälter. Man häller den flytande metallen i en gjutform. Metallen stelnar och får samma form som gjutformen.
När man smider metall så formar man den genom att slå med en hammare på den.
Legeringar
Legeringar är blandningar av metaller eller blandningar av en metall och en icke metall.
Brons är en blandning av koppar och tenn. Det var den första legeringen.
Stål är en blandning av järn och kol. Stål används i bilar och broar.
Miljöproblem med metaller
Metallerna kan ta slut.
Det bildas växthusgaser när man tillverkar metaller från malm.
Gruvbrytning kan ge utsläpp av miljögifter.
Järnframställning med utsläpp av koldioxid
Man bryter järnmalm som innehåller järnoxid i gruvor.
I en masugn låter man kol reagera med järnoxid i hög värme.
Kol och järnoxid hälls i längst upp i masugnen. (1)
Man blåser in syre vid (3).
Man får ut flytande järn längst ner (7) och koldioxid längst upp.
En nackdel med koldioxid är att det är en gas som bidrar till växthuseffekten.
Reaktionsformeln är Järnoxid + Kol --> Järn + Koldioxid.
Järnframställning utan utsläpp av koldioxid
Gruvbolaget LKAB, ståltillverkaren SSAB och elproducenten Vattenfall har tillsammans utvecklat ett sätt för att tillverka järn med väte i stället för med kol. Genom att göra så får man inga utsläpp av koldioxid.
Reaktionsformeln är Järnoxid + Väte --> Järn + Vatten.
Korrosion
Metaller kan korrodera. Det betyder att de reagerar med vatten och syre så att metallatomerna blir metalljoner. Ett exempel på korrosion är att järn rostar. Rost blir ett pulver som lätt går sönder. Järn rostar ännu snabbare om det förutom vatten och syre också finns salt eller smuts.
Skydd mot korrosion
Galvanisering är att doppa ett föremål av metall i smält zink. Zinken skyddar hela föremålet mot korrosion.
Målarfärg skyddar föremål av metall mot korrosion.
Rostfritt stål är en legering som innehåller krom för att stålet inte ska korrodera.
Hemoglobin transporterar syre med blodet till cellerna.
Vitaminer
Det finns 13 olika vitaminer som vi behöver:
A-vitamin
B-vitamin (8 olika)
C-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
K-vitamin
B-vitamin och C-vitamin flyttar atomer från ett ämne till ett annat i kroppen.
Veganer behöver äta vitamin B12 eftersom det inte finns i växter.
A-vitamin och D-vitamin används för att tillverka hormoner.
A-vitamin, C-vitamin och E-vitamin är antioxidanter som skyddar kroppen mot farliga trasiga molekyler, till exempel ensamma syreatomer.
Mineralämnen
Kalciumjoner bygger upp skelett och tänder.
Järnjoner finns i proteinet hemoglobin som transporterar syre i kroppen.
När flickor har mens kan de behöva äta järntabletter
Zinkjoner är viktigt för immunförsvaret och behövs av över 300 enzymer.
Vatten
Kroppen består av ungefär 70% vatten.
Mellan cellerna och inuti cellerna finns vatten som transporterar ämnen.
Blodet som mest består av vatten transporterar näring och syre till cellerna samt avfall och koldioxid från cellerna.
Vi behöver dricka ungefär 1,5 liter vatten om dagen eftersom vi förlorar så mycket när vi kissar, svettas och andas ut vattenånga.
Man mår inte bra om man dricker för lite eller för mycket. Man kan till och med dö om man dricker jättemycket vatten!
KEMI ÅK 8 LÄKEMEDEL GENOMGÅNG SID 212-228
Signalämnen
Kroppen skickar meddelanden mellan olika celler med hjälp av signalämnen.
Receptorer på cellerna tar emot signalämnena och startar en kemiska reaktioner i cellerna.
I hjärnan skickas signalämnen från en nervcell till nästa.
Signalämnen som transporteras runt i blodet kallas hormoner.
Läkemedel
Det finns läkemedel som fungerar som kroppens signalämnen. De som har diabetes har för lite av hormonet insulin och de tar därför sprutor med insulin.
Andra läkemedel hindrar signalämnen som det finns för mycket av i kroppen. Om man har för mycket av stresshormonet adrenalin kan man få högt blodtryck. Beta-blockerare är läkemedel som hindrar receptorerna på cellerna från att ta emot adrenalin.
Signalämnena prostaglandiner bildas när kroppen skadas. Prostaglandinerna gör att kroppen känner smärta. Smärtstillande läkemedel som Ipren minskar tillverkningen av prostaglandiner.
Antibiotika som penicillin dödar bakterier.
Cellgifter dödar cancerceller.
Utveckling av läkemedel
Forskare på universitet håller på med grundforskning som ger dem ny kunskap. Någon får en idé till ett nytt läkemedel.
Kemister på ett läkemedelsföretag gör en syntes vilket betyder att de tillverkar en ny molekyl.
Forskare på läkemedelsföretaget testar molekylen på levande celler i laboratoriet. Om molekylen inte fungerar alls eller fungerar fel säger forskarna till kemisterna att tillverka en ny molekyl. Man kan få testa många olika molekyler innan man hittar någon som fungerar.
Man testar de molekyler som verkar fungera på djur, till exempel möss. Man testar att molekylerna verkligen fungerar och att de inte ger några biverkningar.
Läkemedelsbolaget bestämmer vilka hjälpämnen som behövs för att göra till exempel en tablett av läkemedlet och hur läkemedlet ska tillverkas.
Man testar läkemedlet på friska människor och kontrollerar att de inte får några biverkningar. Man testar läkemedlet på sjuka människor och ser om de blir friska.
Man ansöker om ett godkännande av Läkemedelsverket.
KEMI ÅK 8 RESURSHUSHÅLLNING GENOMG SID 270-279
Resurshushållning
Resurshushållning innebär att återanvända produkter eller att återvinna material i stället för att slösa på jordens resurser.
Återanvändning är att använda begagnade saker som man köpt på second hand.
Återvinning är till exempel att tillverka ny plast från plastförpackningar som har lämnats in på en återvinningsstation.
Återvinning av plast
Plast består av långa kedjor av kolväten. I en del plaster finns det syreatomer, kväveatomer, kloratomer, mjukgörare och färgämnen.
Man får inte så bra plast om man blandar olika sorter av plast från återvinningen. Återvinningsföretagen försöker därför att automatiskt sortera olika sorters plast och att hitta kemiska metoder för att återvinna olika molekyler i plasten.
Energiåtervinning
Energiåtervinning är att bränna till exempel plast och att ta vara på värmeenergin för att till exempel tillverka fjärrvärme.
Plast som kommer ut i naturen
Solljuset delar upp plast som kommer ut naturen i mikroplast som är plastsmulor som är mindre än 5 mm. Djur äter mikroplast och svälter ihjäl för att de tror att de är mätta utan att ha fått någon näring.
Textilmaterial
Textilmaterial används till exempel till kläder, lakan och gardiner.
Textilmaterial är byggda av textilfiber.
Naturfiber kommer från växter eller djur.
Bomull och ull är exempel på naturfiber.
Konstfiber tillverkas i fabriker. Nylon är ett exempel på konstfiber.
Man spinner textilfiber så att det blir trådar.
Sen väver man eller stickar trådarna till tyg.
Miljöproblem med naturfibrer som bomull
Det behövs 15000 liter vatten för att odla bomull till ett par jeans.
Mycket bomull odlas i länder där vattnet behövs som dricksvatten.
Om man återvinner textilfibrerna i jeansen behöver man inte använda så mycket liter vatten.
Miljöproblem med konstfiber som nylon
Nylon tillverkas av olja som kommer ta slut.
Förbränning av nylon ökar halten av koldioxid i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Återanvändning av textilmateriel
Man kan lämna gamla kläder som man inte vill ha till en secondhand-affär i stället för att kasta dem. Man kan också köpa begagnade kläder secondhand.
Genom att återanvända kläder minskar man miljöproblem vid tillverkning och förbränning.
Återvinning av textilmateriel
Svenska forskare har lyckats att tillverka ren cellulosa från bomullstyg.
Sådan ren cellulosa kallas dissolvingmassa.
Man kan använda dissolvingmassan för att tillverka tråd till nya kläder av bomull.
Livscykelanalys
I en livscykelanalys studerar man en produkts hela livscykel från råvara till färdig produkt till avfall. Alla stegen i livscykeln är:
Råvara
Material
Produkt
Förpackning
Transport
Återförsäljare
Transport till kund
Användning
Avfall
Livscykelanalys med återvinning
Om man återvinner materialet från produkten, till exempel ett par jeans kan få fram ny råvara för att tillverka nya produkter. En sådan livscykelanalys är cirkulär, det vill säga den går runt i en cirkel
Råvara
Material
Produkt
Förpackning
Transport
Återförsäljare
Transport till kund
Användning
Återvinning
Tillbaka till 1 Råvara
Miljöpåverkan
Typer av miljöpåverkan under de olika stegen i livscykeln:
Energiförbrukning
Vattenförbrukning
Koldioxidavtryck (Utsläpp av växthusgaser)
Utsläpp av miljögifter
Försurning
Övergödning
Om man till exempel gör en livscykelanalys av ett par jeans så ser man att det är stora utsläpp av växthusgaser vid produktion av fibrer, tyg samt vid transporter.
LIVSCYKELANALYS FAKTA
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Så tillverkas kläder.
1 Råvara till textila material
Bomullsfiber 1 – 6 cm lång
2 Trådtillverkning
Naturfiber kardas för att fibrerna ska placeras parallellt
Bomullsfiber spinns samman till trådar.
3 Tygtillverkning
Trådarna vävs till tyg.
4 Infärgning
Tyget färgas.
5 Klädtillverkning
Tyget skärs ut efter mönsterdelar.
Tyg, knappar, dragkedjor och etiketter sys ihop till ett par jeans.
6 Transport och klädförsäljning
Jeansen transporteras med båt, tåg, lastbil eller flyg till lager och butiker.
De flesta kläderna kommer från Asien.
7 Klädanvändning och tvätt
Vi köper i genomsnitt 10 kg kläder per person och år, 3 kg av dessa kläder använder vi aldrig.
8 Återanvändning, återvinning och förbränning
Vi lämnar i genomsnitt 3 kg kläder per år till second hand.
Företag samlar in kläder som inte säljs i butiker för att användas i fattiga länder.
Bara 0,1% av begagnade kläder används för att tillverka fibrer som man kan göra nya kläder av.
Varje år kastar vi 5 kg användbara kläder som förbränns.
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Våra kläder
Bomullsodling kan ske i Indien.
Trådar kan spinnas i Kina.
Tyg kan vävas och kläder sys i Bangladesh.
Det krävs stora mängder kemikalier, vatten och energi för att framställa fibrer, färga, tillverka tyger och transportera kläder.
Farliga kemikalier kan skada miljön där kläder tillverkas.
Vid klädtillverkningen kan det förekomma barnarbetet, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.
Vattenkonsumtion
Det går åt 10 000 liter vatten per kilo bomull.
Hög vattenkonsumtion är ett problem där det är brist på vatten och rent dricksvatten.
Jeans (0,5 kg) 5000 liter vatten.
Kemikalieförbrukning
Det används kemikalier för att odla bomull.
Bomullen besprutas med bekämpningsmedel för att förhindra skadedjur.
Det används kemikalier för att väva tyg.
Det används kemikalier för att färga tyg.
Kemikalierna kan vara cancerframkallande, allergiframkallande och påverka förmågan att få barn.
Jeans (0,5 kg) 1,2 kg kemikalieförbrukning
Klimatpåverkan (utsläpp av växthusgaser)
För att jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter som visar hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan.
Jeans (0,5 kg) 9 kg koldioxidekvivalenter.
Naturskyddsföreningen, Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan
1 Råvara till textila material
Det går åt mycket vatten för att odla bomull.
Det går åt mycket kemikalier för att döda insekter och ogräs när man odlar bomull.
2 Trådtillverkning
Att spinna tråd kräver inga kemikalier eller vatten.
Elförbrukningen är hög. Utsläppen av växthusgaser blir stor om man använder kol eller naturgas för att tillverka el.
3 Tygtillverkning
Vävning är mycket energikrävande.
Trådarna behandlas med klister för att skydda dem vid vävningen.
Klistret tvättas sedan bort.
4 Infärgning
Det går åt mycket vatten för att färga tyg.
Det går åt mycket energi för att färga tyg och för att torka tyget efter färgningen.
Vid infärgningen kan miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier användas.
Det händer att vattnet från färgningen släpps ut i närmsta flod utan att renas.
Vattnet kan vara farligt för växter och djur i floden.
5 Klädtillverkning
15-20% av tyget kastas när man ska klippa ut bitar för att sy kläder.
6 Transport och klädförsäljning
Det vanligaste sättet att transportera kläder, till exempel från Bangladesh till Sverige är med båt. Båtar släpper ut mycket växthusgaser.
Det vanligaste är att kläder som inte kan säljas i butikerna säljs på andrahandsmarknaden i Sverige eller i andra länder.
7 Klädanvändning
Tvätt och torktumling av kläder förbrukar energi.
Tvättmedel och sköljmedel kan innehålla kemikalier som är skadliga för miljön.
8 Återanvändning, Återvinning och förbränning
0,1% av kläderna återvinns för att tillverka nya textilier.
Vid mekanisk återvinning klipps, rivs och kardas materialet för att göra nytt garn.
Man får korta fibrer med dålig kvalitet som man måste blanda med många nya fibrer.
Råd och rön: Jeanstygets livscykel
Bomullsodling
Bomull i Uzbekistan skördas av barn som får lite betalt.
Bevattningen av bomullsfälten har nästan tömt Aralsjön på vatten och det har blivit en katastrof för miljön på grund av det.
10% av världens bekämpningsmedel går åt till bomullsodling.
Spinna
Innan bomull kan spinnas måste den tvättas, och då används stora mängder vatten och tvättmedel.
För att underlätta spinnandet används kemikalier som paraffin, vax eller oljor som sen tvättas ur.
Arbetare i spinnerierna får ofta låg lön.
Infärgning
Den blå indigofärgen som används vid infärgningen framställs kemikaliskt.
De flesta färger är allergiframkallande.
Några färger är cancerframkallande.
De som arbetar med färgning har sällan tillräcklig utbildning eller skyddsutrustning.
Färgen som blir över dumpas ofta rakt ut i vattnet.
Transporter
Transporterna mellan bomullsodling, att spinna, väva, färga, sy, sälja kläder ger stora utsläpp av växthusgaser.
KEMI ÅK 8 METALLER GENOMGÅNG SID 284-289
Metallernas egenskaper
1 De leder elektricitet bra.
Metaller leder elektricitet och värme bra eftersom elektronerna kan röra sig lätt mellan atomerna i metallen.
Hur man formar metaller
När man gjuter metall så värmer man den tills den smälter. Man häller den flytande metallen i en gjutform. Metallen stelnar och får samma form som gjutformen.
När man smider metall så formar man den genom att slå med en hammare på den.
Legeringar
Legeringar är blandningar av metaller eller blandningar av en metall och en icke metall.
Brons är en blandning av koppar och tenn. Det var den första legeringen.
Stål är en blandning av järn och kol. Stål används i bilar och broar.
Miljöproblem med metaller
Metallerna kan ta slut.
Det bildas växthusgaser när man tillverkar metaller från malm.
Gruvbrytning kan ge utsläpp av miljögifter.
Järnframställning med utsläpp av koldioxid
Man bryter järnmalm som innehåller järnoxid i gruvor.
I en masugn låter man kol reagera med järnoxid i hög värme.
Kol och järnoxid hälls i längst upp i masugnen. (1)
Man blåser in syre vid (3).
Man får ut flytande järn längst ner (7) och koldioxid längst upp.
En nackdel med koldioxid är att det är en gas som bidrar till växthuseffekten.
Reaktionsformeln är Järnoxid + Kol --> Järn + Koldioxid.
Järnframställning utan utsläpp av koldioxid
Gruvbolaget LKAB, ståltillverkaren SSAB och elproducenten Vattenfall har tillsammans utvecklat ett sätt för att tillverka järn med väte i stället för med kol. Genom att göra så får man inga utsläpp av koldioxid.
Reaktionsformeln är Järnoxid + Väte --> Järn + Vatten.
Korrosion
Metaller kan korrodera. Det betyder att de reagerar med vatten och syre så att metallatomerna blir metalljoner. Ett exempel på korrosion är att järn rostar. Rost blir ett pulver som lätt går sönder. Järn rostar ännu snabbare om det förutom vatten och syre också finns salt eller smuts.
Skydd mot korrosion
Galvanisering är att doppa ett föremål av metall i smält zink. Zinken skyddar hela föremålet mot korrosion.
Målarfärg skyddar föremål av metall mot korrosion.
Rostfritt stål är en legering som innehåller krom för att stålet inte ska korrodera.
KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 55-56, 78
Film: Kemi nästa Plast PET flaskor
Plast
Råolja består av kolväten som är olika långa.
Tillverkning av polyetenplast
Poly betyder många.
Polymerisation är att tillverka sådana långa molekylkedjor.
Polyetenplast
Hård PVC-plast (polyvinylklorid)
Mjuk PVC-plast
Polystyrenplast
Amidplast = nylon
Akrylplast = plexiglas
Cellplast
Film: Strömmar av plast
Film: Så farlig är plast och kemikalier
Artikel: Den dolda plasten i dina kläder
KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 57-59
Gummi
Lim
Papper
Mekanisk pappersmassa
Kemisk pappersmassa
KE ÅK 8 MATERIAL GENOMGÅNG SID 60-63
Målarfärg
Glas
Byggnadsmaterial
KE ÅK 8 VARDAGENS KEMI GENOMGÅNG SID 38-41
Berikningsmedel
Berikningsmedel förbättrar livsmedels näringsvärde.
C-vitamin, järn och jod är exempel på berikningsmedel.
C-vitamin, järn och jod är exempel på berikningsmedel.
Smakämnen, luktämnen och färgämnen
Socker och salt är smakämnen.
Fruktestrar används som luktämnen till godis och läsk. Färgämnen används för att godis och läsk ska se godare ut.
Fruktestrar används som luktämnen till godis och läsk. Färgämnen används för att godis och läsk ska se godare ut.
Konserveringsmedel, emulgeringsmedel, förtjockningsmedel
Emulgeringsmedel används för att inte fett och vatten i majonnäs ska dela sig.
Konserveringsmedel används så att mat inte möglar eller ruttnar.
Förtjockningsmedel gör livsmedel som sylt fastare och tjockare.
Potatismjöl och gelatin är förtjockningsmedel.
Konserveringsmedel, emulgeringsmedel, förtjockningsmedel
Emulgeringsmedel används för att inte fett och vatten i majonnäs ska dela sig.
Konserveringsmedel används så att mat inte möglar eller ruttnar.
Tvättmedel
Tvättmedel innehåller tensider.Tensiderna gör så vattnet lättare tränger in i klädernas fibrer. Tensider löser också upp fettfläckar.
Tensidmolekylen omsluter fettet så att det lossnar från kläderna.
Film om fläckar och hur de tas bort 8 min
Tensidmolekylen omsluter fettet så att det lossnar från kläderna.
Film om fläckar och hur de tas bort 8 min
Tvål
Tvål minskar vattnets ytspänning och finfördelar fett i smutsen.
Kosmetika
Hudkräm består av fett, vatten och emulgeringsmedel.
Emulgeringsmedlet får fettet och vattnet att blanda sig.
I tandkräm finns bland annat tensider, slipmedel, bindemedel. Det finns också smakämnen och fluor som stärker tänderna.
Läppstift innehåller fett, vax och färgämnen.
Nagellack består av bindemedel, lösningsmedel och färgämnen.
Ögonskugga görs av färgämnen, talk och fett.
Parfym består av oljor och estrar som lösts i alkohol.
Hudkräm består av fett, vatten och emulgeringsmedel.
Emulgeringsmedlet får fettet och vattnet att blanda sig.