FYSIK 9A GROVPLANERING VÅREN 2025
v2 tors 9/1 Introduktionslektion, Krafter s 5
v2 fre 10/1 LF s5, Arbete, energi s 262
v3 mån 13/1 Energiomvandlingar s 263-274
v3 ons 15/1 LF s 263-274, Acceleration, kaströrelse s 6-9
v3 tors 16/1 LF s 6-9, Labplan, labutv: skriv tillsammans alla
v3 fre 17/1 Labplan, labutv: öva själv, rätta varandras
v4 mån 20/1 Labplan, labutv: skriv enligt rättning
v4 ons 22/1 PROV Labplanering och labutvärdering
v4 tors 23/1 Energikällor s 83-88
v4 fre 24/1 Gr 1 Lab 7: Acceleration/Gr2 plugga 83-88
v5 mån 27/1 Gr 2 Lab 7: Acceleration/Gr1 plugga 83-88
v5 ons 29/1 PROV Energikällor s 83-88
v5 tors 30/1 Info om digitala NP / Reserv
v5 fre 31/1 Partikelmodellen s 500
v6 mån 3/2 Atomer, isotoper s 264-271
v6 ons 5/2 Joniserande strålning s 272-279
v6 tors 6/2 Repetition 264-271, 272-279
v6 fre 7/2 Fission, fusion s 281-289
v7 mån10/2 Info om digitala NP / Reserv
v7 ons 12/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 tors 13/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 fre 14/2 PROV Atom och kärnfysik s 264-289
v9 mån 24/2 Argumenterande text övning
v9 ons 26/2 Argumenterande text skriva själv
v9 tors 27/2 Solsystemet s 320-325
v9 fre 28/2 Stjärnor, galaxer s 327-342
v10 mån 3/3 Omprov/plugga 320-325, 327-342
v10 ons 5/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 tors 6/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 fre 7/3 Utvärdering/Reserv
FYSIK 9B GROVPLANERING VÅREN 2025
v2 tors 9/1 Introduktionslektion, Krafter s 5
v2 fre 10/1 LF s5, Arbete, energi s 262
v3 mån 13/1 Energiomvandlingar s 263-274
v3 tis 14/1 LF s 263-274, Acceleration, kaströrelse s 6-9
v3 tors 16/1 LF s 6-9, Labplan, labutv: skriv tillsammans alla
v3 fre 17/1 Labplan, labutv: öva själv, rätta varandras
v4 mån 20/1 Labplan, labutv: skriv enligt rättning
v4 tis 21/1 PROV Labplanering och labutvärdering
v4 tors 23/1 Energikällor s 83-88
v4 fre 24/1 Gr 1 Lab 7: Acceleration/Gr2 plugga 83-88
v5 mån 27/1 Gr 2 Lab 7: Acceleration/Gr1 plugga 83-88
v5 tis 28/1 PROV Energikällor s 83-88
v5 tors 30/1 Info om digitala NP / Reserv
v5 fre 31/1 Partikelmodellen s 500
v6 mån 3/2 Atomer, isotoper s 264-271
v6 tis 4/2 Joniserande strålning s 272-279
v6 tors 6/2 Repetition 264-271, 272-279
v6 fre 7/2 Fission, fusion s 281-289
v7 mån10/2 Info om digitala NP / Reserv
v7 tis 11/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 tors 13/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 fre 14/2 PROV Atom och kärnfysik s 264-289
v9 mån 24/2 Argumenterande text övning
v9 tis 25/2 Argumenterande text skriva själv
v9 tors 27/2 Solsystemet s 320-325
v9 fre 28/2 Stjärnor, galaxer s 327-342
v10 mån 3/3 Omprov/plugga 320-325, 327-342
v10 tis 4/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 tors 6/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 fre 7/3 Utvärdering/Reserv
FYSIK 9C GROVPLANERING VÅREN 2025
v2 fre 10/1 Introduktionslektion, Krafter s 5
v3 mån 13/1 Arbete, energi s 262
v3 tis 14/1 LF 262, Energiomvandlingar s 263-274
v3 ons 15/1 LF s 263-274, Acceleration, kaströrelse s 6-9
v3 fre 17/1 LF s 6-9, Labplan, labutv: skriv tillsammans alla
v4 mån 20/1 Labplan, labutv: öva själv, rätta varandras
v4 tis 21/1 Labplan, labutv: skriv enligt rättning
v4 ons 22/1 PROV Labplanering och labutvärdering
v4 fre 24/1 Energikällor s 83-88
v5 mån 27/1 Gr 1 Lab 7: Acceleration/Gr2 plugga 83-88
v5 tis 28/1 Gr 2 Lab 7: Acceleration/Gr1 plugga 83-88
v5 ons 29/1 PROV Energikällor s 83-88
v5 fre 31/1 Info om digitala NP / Reserv
v6 mån 3/2 Partikelmodellen s 500
v6 tis 4/2 Atomer, isotoper s 264-271
v6 ons 5/2 Joniserande strålning s 272-279
v6 fre 7/2 Fission, fusion s 281-289
v7 mån10/2 Info om digitala NP / Reserv
v7 tis 11/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 ons 12/2 Omlaboration / plugga 264-289
v7 fre 14/2 PROV Atom och kärnfysik s 264-289
v9 mån 24/2 Argumenterande text övning
v9 tis 25/2 Argumenterande text skriva själv
v9 ons 26/2 Solsystemet s 320-325
v9 fre 28/2 Stjärnor, galaxer s 327-342
v10 mån 3/3 Omprov/plugga 320-325, 327-342
v10 tis 4/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 ons 5/3 Omprov/ plugga E-krav 9, 7, 8
v10 fre 7/3 Utvärdering/Reserv
I mekaniken kommer du att få lära dig lite om fysiken bakom att bygga en berg och dalbana. Det kommer att handla om krafter, mekaniskt arbete, lägesenergi och rörelseenergi. Vi kommer också att behandla energiformer och energiomvandlingar, kretslopp och återvinning. Inom mekaniken kommer du också få lära dig att räkna ut en medelfart och en acceleration.
I området energi kommer vi att prata om förnybara och inte förnybara energikällor och hur de fungerar. Vi kommer att behandla hållbar energiteknik, FNs globala mål, växthuseffekten och försurning.
I atomfysiken kommer vi att studera olika former av strålning. Du kommer att få lära dig vad som menas med joniserande strålning, hur man mäter den och vad den kan användas till. Vi kommer att studera fission som används i ett kärnkraftverk eller en atombomb. Du kommer att få lära dig om fusion och svårigheterna med att bygga ett fusionskraftverk.
I astronomin kommer vi att studera solen och planeterna i solsystemet, stjärnor, galaxer, svarta hål och The Big Bang.
I avsnittet partikelmodellen pratar vi bland annat om sambandet mellan temperatur, tryck och volym.
FYSIK ÅR 9 MEKANIK KRAV FÖR E
01 Vad är massa ett mått på?
Hur mycket materia ett föremål innehåller
02 Veta vad som behövs för att ändra ett föremåls form, fart
eller rörelseriktning.
En kraft
03 Veta vilken enhet som används för krafter.
Newton
04 Veta hur man förkortar enheten för krafter.
N
05 Veta vad kraften heter som försöker dra ner en sak
mot jordens medelpunkt.
Tyngdkraften
06 Veta tre saker som man behöver veta för att beskriva en
kraft.
Storlek, riktning, angreppspunkt
07 Veta vilken kraft som behövs för att lyfta 1 kg
10N
08 Kunna formeln för beräkning av mekaniskt arbete
Arbete = kraft * väg
09 Veta vilken enhet man använder för arbete.
Newtonmeter
10 Veta hur enheten för arbete förkortas.
Nm
11 Beräkna arbetet om man använder kraften 5N för att lyfta
något 2m.
Arbete = kraft * väg = 5N * 2m = 10 Nm
12 Kunna mekanikens gyllene regel.
Det man vinner i kraft, förlorar man i väg.
13 Veta vilken enhet som används för energi.
Joule
14 Veta hur enheten för energi förkortas.
J
15 Veta vad ett föremåls lägesenergi beror på
Föremålets massa och hur högt föremålet är
16 Kunna ge två exempel på energiformer som är mekanisk
energi.
Lägesenergi, rörelseenergi
17 Kunna energiprincipen.
Energi kan varken skapas eller förstöras.
Den kan bara omvandlas i olika former.
18 Veta vilken energiomvandling som sker när en berg och
dalbanevagn åker ner
Lägesenergi blir rörelseenergi.
19 Kunna räkna ut en medelfart i km/h om man har en sträcka
och en tid.
sträcka = 240 km
tid = 3h
medelfart = sträcka / tid = 240 km / 3h = 80 km/h
20 Veta vad man kallar en rörelse där farten ökar hela tiden.
accelererad rörelse
21 Veta vad man kallar en rörelse där farten minskar hela tiden.
retarderad rörelse
22 Veta vad som krävs för att en rörelse skall vara likformig.
Det går lika fort och rakt fram.
23 Veta vad som menas med tyngdaccelerationen.
Accelerationen för saker som ramlar ner.
24 Veta vilken bokstav man använder för tyngdaccelerationen.
g
25 Veta hur stor tyngdaccelerationen är.
10 m / s2
26 Veta hur den vågräta rörelsen är vid en kaströrelse
Likformig
FYSIK ÅR 9 ENERGI KRAV FÖR E
27 Kunna ge tre exempel på förnybara energikällor
Vindkraft, vattenkraft, biobränslen
28 Kunna ge tre exempel på fossila bränslen
Olja, kol, naturgas
29 Veta vilken del i ett kraftverk som tillverkar elektricitet.
Generatorn
30 Kunna tre nackdelar med att elda med olja, kol eller gas.
Luften försuras
Jordens temperatur höjs på grund av växthuseffekten
Olja, kol och gas tar slut
31 Veta vad växthuseffekten är
Växthusgaser i atmosfären släpper in sol men hindrar värmen
från att komma ut igen.
32 Kunna två saker som bidrar till försurningen
Bilar och fabriker
FYSIK ÅR 9 ATOMFYSIK KRAV FÖR E
33 Vilka partiklar består en atomkärna av?
Protoner och neutroner
34 Vad heter den partikel i en atom som är positivt laddad?
Proton
35 Vad heter den partikel i en atom som är negativt laddad?
Elektron
36 Vad heter den partikel i en atom som är neutral?
Neutron
37 Vilken del av solstrålningen ger oss värme?
Infraröd strålning
38 Vilken del av solstrålningen gör så att vi blir solbrända?
Ultraviolett strålning
39 Vad kallas den typ av strålning som används för att
undersöka trasiga ben?
Röntgenstrålning
40 Vad får man reda på av en atoms atomnummer?
Antalet protoner i atomkärnan
41 Vad kallas de tre olika typerna av joniserande strålning?
Alfastrålning, betastrålning, gammastrålning
42 Vad består en alfapartikel av?
Två protoner och två neutroner
43 Vad består en betapartikel av?
En elektron
44 Vad sänder ut mest joniserande strålning?
Radonhus, medicinska undersökningar, medicinska behandlingar
45 Vad menas med fission?
Kärnklyvning
46 Skriv två saker som fission kan användas till?
Kärnkraftverk, kärnvapen
47 Vad menas med fusion?
Kärnsammanslagning
FYSIK ÅR 9 ASTRONOMI KRAV FÖR E
48 Vad heter planeterna i ordning från solen och ut?
Merkurius, Venus, Jorden, Mars,
Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
49 Varför blir det dag och natt?
Jorden snurrar runt sin egen axel.
Det är dag på den sida som är vänd mot solen.
50 Varför är det i Sverige ljust längre tid än det är mörkt på
sommaren?
På sommaren lutar norra halvklotet mot solen.
51 Vad heter den stjärna som är allra närmast oss?
Solen
52 Vilka gaser består solen mest av?
Väte och helium
53 Varför lyser solen?
Väteatomer slår ihop sig till helium
54 Vad är en galax?
En samling av flera miljarder stjärnor.
55 Vad heter vår egen galax?
Vintergatan.
56 Vad händer med materia som kommer nära ett svart hål?
Det sugs in i det svarta hålet.
57 Vad är ett ljusår?
Den sträcka som ljuset går på ett år.
58 Hur tror många forskare att universum bildades?
I en stor explosion som kallas The Big Bang.
FYSIK ÅR 9 PARTIKELMODELLEN KRAV FÖR E
59 Skriv tre former som materia kan ha.
Fast form, flytande form, gasform.
60 Skriv formeln för densitet
Densitet = massa / Volym
61 Skriv formeln för tryck
Tryck = kraft / Area
62 Vad händer med volymen om temperaturen ökar?
Volymen ökar.
63 Vad händer med volymen om trycket ökar?
Volymen minskar
FILM ROLLER COASTER!
FYSIK ÅK 9 MEKANIK SID 5 GENOMGÅNG
Massa
Massa mäts i kg.
Massa är ett mått på hur mycket materia ett föremål innehåller.
Krafter
Det behövs en kraft för att
ändra ett föremåls form, fart eller rörelseriktning.
Bilens form har ändrats av en kraft från tåget.
Det behövs en kraft för att starta och stoppa tåget.
Det behövs en kraft för att ändra bilens riktning.
Ute i rymden påverkas en rymdfarkost inte av någon kraft.
Därför fortsätter den rakt fram med samma fart.
Bilen på bilden har en stor acceleration (fartökning per sekund).
Därför behövs en stor kraft.
Ett tåg har en stor massa.
Det behövs en stor kraft för att det ska ändra farten.
En kraft mäts i enheten Newton (N) och ritas med en pil.
Man kan rita 1N som 1 cm.
Man använder en dynamometer för att mäta krafter.
Gravitation
Gravitation är en dragningskraft som finns mellan alla saker.
Saker med liten massa har en liten gravitationskraft.
En sak med stor massa har en stor gravitationskraft.
Tyngdkraft (=Tyngd)
Jorden har en stor gravitationskraft för jorden har en stor massa.
Tyngdkraften är jordens gravitationskraft (dragningskraft) på saker.
Tyngdkraft kallas också för tyngd.
Tyngdkraften drar ner alla saker mot jorden.
Tyngdkraften blir mindre ju längre bort från jorden man är.
Tyngdkraften på 1kg är 10N.
Storlek, riktning och angreppspunkt
Angreppspunkten är punkten där kraft-pilen startar.
Riktningen är åt vilket håll kraften verkar.
Storleken är hur många Newton kraften är.
Resultant
Anders drar i ett rep åt höger med kraften 10N.
Per drar i samma rep åt höger med kraften 20N.
Resultanten är den röda pilen.
Två eller flera krafter kan ersättas med en resultant.
Man får resultanten genom att lägga kraftpilarna efter varandra.
Paul drar lådan åt höger med kraften 12N.
Adam drar lådan åt vänster med kraften 4N.
Lägg kraftpilarna efter varandra.
Resultanten är den tjocka pilen.
Exempel på vad som kan ha krafter
Jorden drar i saker med tyngdkraften.
Musklerna ger en kraft när man drar i en sak.
Motorer i till exempel bilar kan ge en kraft.
En magnet kan dra i en sak med en kraft.
FYSIK ÅK 9 MEKANIK SID 262 GENOMGÅNG
Kraft
Om man ska lyfta en låda behövs en kraft som är riktad uppåt.
Väg
Mekaniskt arbete
använda en kraft för att flytta en sak i kraftens riktning.
1Nm = 1J
Exempel 1
Hur stort är arbetet för att lyfta upp en låda som väger 1 ton 3 m? r
Det man vinner i kraft förlorar man i väg.
Man måste rulla längre väg än om man lyfter rakt upp.
ENERGI
För att kunna röra sig behöver människan energi från maten.
För att lyfta en hiss behövs elektrisk energi.
Rörelseenergi
Ett gummiband som man drar ut får också elasticitetsenergi.
FYSIK ÅK 9 ENERGI S 263-274 GENOMGÅNG
På bilden här ovanför omvandlas lägesenergi till rörelseenergi.
Exempel:
En berg och dalbanevagn har lägesenergin 20 000 J när den är högst upp på backen. Hur stor är rörelseenergin när vagnen kommit halvvägs ner?
Lösning:
Totalenergi: 20 000 J (gäller hela tiden)
Lägesenergi halvvägs ner för backen: 10 000 J
Rörelseenergi halvvägs ner för backen: 20 000 J – 10 000 J = 10 000 J
I figuren här ovanför omvandlas en del av solens strålningsenergi till lägesenergi för vattnet som lyfts upp från havet.
till rörelseenergi.
till elektrisk energi.
Energiomvandlingar i en bil som kör
till rörelseenergi.
Energiomvandlingar i en ficklampa
Den elektriska energin omvandlas
till strålningsenergi i ljusstrålarna.
Spillvärme
Spillvärme är värme som uppstår till ingen nytta.
Värmen som försvinner genom skorstenen är spillvärme.
Det blir ofta spillvärme vid energiomvandlingar.
Det blir spillvärme i bilmotorn när kemisk energi i bensinen omvandlas till rörelseenergi.
Verkningsgrad
Verkningsgraden är hur stor del av den tillförda energin som blir nyttig energi.
Verkningsgrad = Nyttig energi / Tillförd energi
Verkningsgrad anges i procent.
Om verkningsgraden är 50% blir 50% av energin nyttig energi.
Materia kan inte skapas eller förstöras.
Atomerna finns i avgaserna som kommer ut i luften.
Gamla tidningar kan användas för att tillverka nya saker av papper.
Atomerna i tidningarna går i ett kretslopp.
(Tidning, återvinningsstation, lastbil, fabrik, tidning)
Ett kretslopp går alltid runt.
Energiåtervinning
Energiåtervinning är att man eldar upp gamla sopor.
FYSIK ÅK9 MEKANIK GENOMGÅNG SID 6-9
Medelfart
Medelfart är hur stor farten varit i genomsnitt under en viss tid.
Sträcka
Medelfart = ------------
Tid
Exempel 1:
En bilist kör 180 km på två timmar. Hur stor är medelfarten?
Sträcka = 180 km
Tid = 2 h
Sträcka 180 km
Medelfart = ------------ = ------------ = 90 km/h
Tid 2 h
Exempel 2:
Hur långt hinner man om man har medelfarten 80 km/h i 2 timmar och 45 minuter?
Medelfart = 80 km/h
45 min = 45/60 h = 0,75h
Tid = 2h 45 min = 2,75h
Sträcka?
Sträcka
Medelfart = ------------
Tid
Rita en magisk triangel och håll för sträckan.
Sträcka = Medelfart * Tid = 80 km/h * 2,75 h = 220 km
Svar: man hinner 220 km
Omvandling mellan olika enheter för tid
1 minut = 60 sekunder
1 timme = 60 minuter = 60 * 60 sekunder = 3600 sekunder
1 timme förkortas 1h (hour på engelska, heure på franska)
1 minut förkortas 1min
1 sekund förkortas 1s
Likformig rörelse
En bil kör rakt fram med samma fart.
Då har bilen en likformig rörelse.
Retarderad rörelse
Om bilens fart minskar är rörelsen retarderad.
Accelererad rörelse
Om bilens fart ökar är rörelsen accelererad.
Acceleration
Acceleration är hur mycket farten ökar per sekund.
Acceleration = fartökning / tid
Accelerationen är hur många m/s farten ökar per s.
Enheten blir m/s / s = m / (s*s) = m/s2.
Acceleration mäts i enheten m/s2.
(utläses meter per sekundkvadrat)
Exempel
Beräkna accelerationen om farten ökar från 10 m/s till 18 m/s på 4s.
Fartökning = 18 m/s – 10 m/s =
8 m/s
Tid = 4 s
Acceleration = Fartökning / Tid =
8 m/s / 4 s = 2 m/s2.
Tyngdacceleration
Släpp en kula från ett högt hus.
Efter 1 sekund har den farten 10 m/s,
efter 2 sekunder s farten 20 m/s,
efter 3 sekunder farten 30 m/s och så vidare.
Tyngdaccelerationen är accelerationen för saker som ramlar ner.
Tyngdaccelerationen betecknas med bokstaven g.
Tyngdaccelerationen = 10 m/ s2
Exempel:
Man släpper en kula från ett hus. Hur långt har den fallit efter 3 sekunder?
Efter 1 sekund har den farten 10 m/s,
efter 2 sekunder s farten 20 m/s,
Efter 3 sekunder är farten 30 m/s.
Medelfart under de första 3 sekunderna: 30/2 m/s = 15 m/s
Medelfart = sträcka / tid.
Gör en magisk triangel med sträcka längst upp.
Håll för sträcka i triangeln.
Sträcka = medelfart * tid = 15m/s * 3s = 45m
Kaströrelse
En kula som kastas ut från ett höghus kommer att falla i en båge.
Kulans rörelse kallas en kaströrelse.
Den vågräta rörelsen åt höger (blå pil) är likformig.
Det betyder att kulan går lika fort åt höger.
Den lodräta rörelsen ner (röd pil) är accelererad.
Det betyder att kulan faller snabbare och snabbare.
Kulan som kastas faller lika fort som kulan som släpps rakt ner.
FYSIK ENERGI SID 83-88 GENOMGÅNG
Förnybara energikällor
Vindkraft, vattenkraft, biobränslen är förnybara energikällor.
Trä, bark, flis och biogas är biobränslen.
Förnybara energikällor kan förnyas på högst 100 år.
Inte förnybara energikällor
Olja, kol och naturgas är inte förnybara energikällor.
Olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen.
De inte förnybara energikällorna kommer ta slut.
Kärnkraft är en inte förnybar energikälla för uran kan ta slut.
Vattenkraftverk
Vatten lagras bakom en hög mur som kallas damm.
Vattnet rinner genom en tunnel till en turbin som börjar snurra.
En generator tillverkar elektrisk spänning.
Vindkraftverk
Vindturbinen (till höger) i ett vindkraftverk har två eller tre propellerblad (finns ej med i figuren).
Vindturbinen är kopplad till en generator (4) som tillverkar el.
Kärnkraftverk
Bränslestavar (2) med urandioxid står i en kärnreaktor (1) med vatten.
Urankärnorna i bränslestavarna klyvs (delas) när de träffas av neutroner.
Neutronerna får inte ha för stor fart för att det ska kunna ske en kedjereaktion.
Vattnet i reaktorn bromsar neutronernas fart. Vattnet kallas moderator.
Det frigörs mycket kärnenergi och vattnet kokar och blir vattenånga.
Samtidigt skjuts nya neutroner ut som kan klyva nya urankärnor.
Vattenångan passerar en turbin (8 och 9) som börjar snurra.
Turbinen är kopplad till en generator (10) som tillverkar el.
Kondensorn (12) kyler ner vattenångan till vatten.
Vattnet pumpas tillbaka till kärnreaktorn.
Med styrstavar (3) styr man hur snabb kärnklyvningen ska vara.
Man skjuter in styrstavar mellan bränslestavarna när man vill att kedjereaktionen ska gå långsammare. Styrstavarna fångar upp neutroner.
Kraftvärmeverk
Man kokar vatten i en ångpanna genom att elda med t.ex. olja.
Vattenångan passerar en turbin som börjar snurra.
Turbinen är kopplad till en generator som tillverkar el.
Vattenångan kyls ner och blir vatten igen i en kondensor.
Varmt vattnet som tillverkades i kondensorn kan värma hus.
Ytjordvärme
Värme från jorden värmer vätska i en slang.
I en värmepump tar man värme från vätska som kommit utifrån för att tillverka varmt vatten som man kan värma huset med.
Bergvärme
Bergvärme fungerar på samma sätt som ytjordvärme,
men man hämtar värmen djupare ner i marken.
Luftvärme
Luftvärme fungerar på samma sätt som bergvärme,
men man hämtar värmen från luften utanför huset.
Solcell
En solcell tillverkar elektricitet med hjälp av solljus.
Solfångare
I en solfångare värmer man vatten med hjälp av solljus.
FNs globala mål: hållbar energi, bekämpa klimatförändringar
FNs globala mål 7 hållbar energi för alla handlar om att vi ska använda hållbar, säker och förnybar energi för att inte få klimatförändringar och fattigdom på jorden.
FNs globala mål 13 bekämpa klimatförändringar handlar om att vi ska minska utsläppen av växthusgaser för att inte jordens medeltemperatur ska stiga farligt mycket.
Hållbar energiteknik
Både du, dina barn och dina barnbarn behöver en bra livsmiljö!
Därför bör man använda förnybara energikällor som inte tar slut.
Man ska inte använda energikällor som förstör miljön.
Nackdelar med de inte förnybara energikällorna olja, kol, gas:
Avgaserna bidrar till växthuseffekten.
Avgaserna försurar luften.
Olja, kol och naturgas är inte förnybara utan kommer ta slut.
Växthuseffekten
Växthuseffekten är att växthusgaser i atmosfären släpper in sol men hindrar värmen från att att komma ut igen.
Koldioxid som finns i avgaser är en växthusgas.
När växthuseffekten ökar blir det varmare på jorden.
Jordens medeltemperatur stiger.
Isarna vid nordpolen och sydpolen smälter och havsnivån stiger.
Hus nära havet kan bli översvämmade.
Torra områden på jorden kan bli ännu torrare. Människor kan dö av svält.
I andra områden på jorden kan det bli mycket regn och stormar.
Hur bilar bidrar till försurningen
Luftens kväve och syre reagerar med varandra inuti bilmotorer. Det bildas då olika kväveoxider.
Kväveoxiderna kommer upp i regnmolnen och gör regnet surt.
Hur fabriker bidrar till försurningen
Det finns små mängder svavel i olja och kol.
Det bildas svavelsyra när avgaserna från en fabrik som förbränner svavel kommer upp i regnmolnen. Regnet blir då surt.
Hur försurningen påverkar miljön
Försurat regn regnar ner över skogar och sjöar och gör dem sura.
Träd i skogarna och fiskar i sjöarna dör.
Nackdelar med att använda kärnkraft:
Man använder radioaktivt bränsle av uran i kärnkraftverken.
Varje år bildas högaktivt avfall från världens kärnkraftverk som sänder ut farlig radioaktiv strålning i 100 000 år.
Vid en olycka kommer det ut radioaktiv strålning.
Uran kommer att ta slut.
Film atombomb Hiroshima
FY9 ATOM OCH KÄRNFYSIK GENOMGÅNG SID 264-271
Atomkärna
Atomkärnan består av protoner och neutroner.
Protonerna är positiva (plusladdade).
Neutronerna är neutrala (oladdade).
Atom
Atomen består av protoner, neutroner och elektroner.
Elektronerna snurrar runt atomkärnan.
Elektronerna är negativa (minusladdade).
Det finns lika många elektroner som det finns protoner.
En neutron har ungefär lika stor massa som en proton.
Elektronens massa är ungefär 1800 gånger mindre än protonens.
Elektronskal
Elektronerna kan bara finnas i bestämda elektronskal.
I K-skalet närmast atomkärnan får det plats med 2 elektroner.
I det andra L-skalet får det plats med 8 elektroner.
De följande skalen heter M, N, O och så vidare.
Atomen är i sitt grundtillstånd om alla elektroner är i sina egna skal.
Atomer som sänder ut ljus
Om man värmer ett ämne, till exempel järn, så hoppar elektroner ut till yttre elektronskal som ligger längre bort från atomkärnan.
När elektroner hoppar tillbaka till ett elektronskal som ligger närmare atomkärnan skickar atomen ut elektromagnetisk strålning. En typ av elektromagnetisk stålning kan vara synligt ljus. Blått ljus med mycket energi kommer från en atom där elektronerna hoppar långt. Rött ljus med lite energi kommer från en atom där elektronerna hoppar kort.
Elektromagnetiska vågor
Ljus, mikrovågor, radiovågor består av elektromagnetiska vågor.
Avståndet från en vågtopp till nästa vågtopp kallas en våglängd.
Elektromagnetiska vågor med liten våglängd har stor energi.
Gammastrålning och röntgenstrålning har stor energi.
Radiovågor har liten energi.
Gammastrålning
Gammastrålning är farlig radioaktiv strålning.
Röntgenstrålning
Röntgenstrålning används för medicinska undersökningar.
Ultraviolett strålning, synligt ljus, infraröd strålning
Ultraviolett strålning från solen blir man solbränd av.
Synligt ljus kommer till exempel från solen.
Infraröd strålning är värmestrålning från till exempel solen.
Mikrovågor
Mikrovågor används i mikrovågsugnar.
Radiovågor
Radiovågor används för att skicka radio.
Atomnummer
Atomnummer = antal protoner i atomkärnan.
Atomnumret skrivs nere till vänster om kemiska beteckningen.
Masstal
Masstal = antal protoner + antal neutroner i atomkärnan.
Masstalet skrivs uppe till vänster om kemiska beteckningen.
Isotoper
Två atomer tillhör samma grundämne om
de har lika många protoner.
Två atomer är isotoper om
de har lika många protoner men olika många neutroner.
Isotoper för väte
Vanligt väte har 1 proton (och 1 elektron).
Deuterium har 1 proton, 1 neutron (och 1 elektron).
Tritium har 1 proton, 2 neutroner (och 1 elektron).
Film Binogi joniserande strålning 5 min
FY9 ATOM OCH KÄRNFYSIK GENOMGÅNG SID 272-279
Radioaktiva ämnen
Ett radioaktivt ämne sönderfaller av sig själv.
Det radioaktiva ämnet sänder då ut radioaktiv strålning.
Det radioaktiva ämnet blir ett annat grundämne.
Alfasönderfall
Alfasönderfall: 2 protoner och 2 neutroner lämnar atomkärnan.
Alfasönderfallet är samma sak som en atomkärna från ämnet helium.
Det som finns kvar är ett nytt grundämne.
Atomnumret minskar med 2. (2 protoner lämnar)
Masstalet minskar med 4. (2 protoner + 2 neutroner lämnar)
Betasönderfall
Betasönderfall innebär att en elektron lämnar atomen.
En neutron blir en proton och en elektron.
Det som finns kvar är ett nytt grundämne.
Atomnumret ökar med 1. (Det har blivit en ny proton)
Gammastrålning
Gammastrålning är elektromagnetisk strålning med mycket hög energi.
Gammastrålning sänds ofta ut i samband med alfastrålning och betastrålning.
Joniserande strålning
Joniserande strålning är ett annat namn för radioaktiv strålning.
Med joniserande strålning menar man att strålningen kan slita bort elektroner från atomer, till exempel i kroppen, så att atomerna blir joner.
I en jon finns det inte lika många elektroner och protoner.
Den joniserande strålningen förstör atomerna i kroppen.
Den joniserande strålningen kan också skada generna så att cellerna delar sig okontrollerat och personen får cancer.
Typer av joniserande strålning:
Alfastrålning (alfapartiklar från alfasönderfall)
Betastrålning (betapartiklar från betasönderfall)
Gammastrålning (farlig elektromagnetisk strålning)
Detta behövs för att stoppa olika typer av joniserande strålning
Alfastrålning stoppas av ett tunt papper.
Betastrålning stoppas av 1 cm plexiglas.
Gammastrålning stoppas nästan av 10 cm bly.
Halveringstid
Halveringstiden är den
tid det tar för hälften av alla atomerna att sönderfalla.
Film Binogi Halveringstid 5 min
Aktivitet
Aktiviteten är antalet sönderfall per sekund från ett visst ämne.
Aktiviteten mäts i becquerel (Bq)
Aktiviteten 1Bq betyder 1 sönderfall per sekund.
Hur man upptäcker radioaktiv strålning
En Geiger-mätare är en apparat som kan upptäcka radioaktiv strålning.
Geiger-mätaren gör ett ljud varje gång den upptäcker ett radioaktivt sönderfall. Geiger-mätaren kan kopplas till en räknare som räknar antalet sönderfall.
En dosimeter visar hur mycket radioaktiv strålning som till exempel en arbetare på ett kärnkraftverk har fått på sig under en dag.
Vad som sänder ut joniserande strålning
1: Radonhus
Vissa byggnadsmaterial från till exempel 1960-talet kan innehålla ämnet radium. Radium kan sönderfalla till radon.
Radon kan sönderfalla till ämnen som kallas radondöttrar.
Man kan andas in radondöttrarna. Radondöttrarna kan sända ut radioaktiv strålning i lungorna. Då kan man få cancer.
2: Medicinska undersökningar
3: Medicinska behandlingar
4: Bakgrundstrålning
Stråldos
Stråldos är den mängd energi som en kropp har tagit upp
när den har utsatts för joniserande strålning i en viss tid.
Stråldos mäts i enheten millisievert (mSv).
Medicinska behandlingar med strålning
Man kan behandla till exempel cancer med elektronstrålning, protonstrålning, neutronstrålning eller gammastrålning från det radioaktiva ämnet cobolt-60.
Man bestrålar cancercellerna från många olika håll så att cancercellerna ska få mycket strålning och de andra cellerna ska få så lite strålning som möjligt.
Medicinska undersökningar med strålning
Röntgenstrålning är strålning med stor energi som tränger genom kroppen.
Man mäter hur stor del av strålningen som har passerat kroppen och kan på så sätt till exemplen få en bild av ett brutet ben.
En PET-scanner känner av strålning från radioaktiva ämnen som har sprutats in i kroppen före undersökningen.
Man kan mäta tjockleken på papper med joniserande strålning.
I en brandvarnare finns ett ämne som sänder ut lite ofarlig alfastrålning.
FY9 ATOM OCH KÄRNFYSIK GENOMGÅNG SID 281-289
Fission
Fission betyder kärnklyvning.
En neutron träffar en stor atomkärna.
Atomkärnan klyvs då till två klyvningsprodukter.
Samtidigt flyger tre nya neutroner iväg.
Kedjereaktion
3 neutronerna som skjuts ut vid fission klyver 3 nya atomkärnor.
Då skjuts det ut ännu fler neutroner som kan klyva nya atomkärnor.
Detta kallas en kedjereaktion.
Fission kan användas i kärnkraftverk och i kärnvapen (atombomber).
Atombomben mot Hiroshima innehöll uran och atombomben mot Nagasaki innehöll plutonium.
Hur ett kärnkraftverk fungerar
Bränslestavar (2) med urandioxid står i en kärnreaktor (1) med vatten.
Urankärnorna i bränslestavarna klyvs (delas) när de träffas av neutroner.
Neutronerna får inte ha för stor fart för att det ska kunna ske en kedjereaktion.
Vattnet i reaktorn bromsar neutronernas fart. Vattnet kallas moderator.
Det frigörs mycket kärnenergi och vattnet kokar och blir vattenånga.
Samtidigt skjuts nya neutroner ut som kan klyva nya urankärnor.
Vattenångan passerar en turbin (8 och 9) som börjar snurra.
Turbinen är kopplad till en generator (10) som tillverkar el.
Kondensorn (12) kyler ner vattenångan till vatten.
Vattnet pumpas tillbaka till kärnreaktorn.
Med styrstavar (3) styr man hur snabb kärnklyvningen ska vara.
Man skjuter in styrstavar mellan bränslestavarna när man vill att kedjereaktionen ska gå långsammare. Styrstavarna fångar upp neutroner.
Fördelar med kärnenergi
En kärnreaktor levererar lika mycket energi som 500 vindkraftverk.
Nackdelar med kärnenergi
Uran är ingen förnybar energikälla. Den kommer att ta slut.
Sverige importerar 1 500 ton uran om året.
Det har skett olyckor i kärnkraftverk i USA, i Ukraina och i Japan.
Högaktivt radioaktivt bränsle måste förvaras i 100 000 år.
Fusion
Fusion innebär kärnsammanslagning.
Det är väteisotoperna deuterium och tritium som slår sig samman.
Det bildas en heliumkärna och en neutron.
Samtidigt frigörs stora mängder energi.
Energi från fusion är det andra exemplet på kärnenergi.
Fusion i solen
Energin från solen kommer från fusion av väteisotoper inuti solen.
Fusion i vätebomb
Fusion används också i vätebomber.
Man måste använda en vanlig atombomb för att kunna starta en vätebomb.
Fusionskraftverk
Man forskar för att bygga en fusionsreaktor.
Fördelar med fusionskraftverk
Man använder väte som bränsle. Det finns gott om väte.
Avfallet från fusion blir ofarligt på 100 år.
Det finns mindre risker med fusion eftersom det inte blir någon kedjereaktion.
Svårigheter med fusionskraftverk
Man måste värma vätekärnorna till 150 miljoner grader. Alla material smälter vid den temperaturen. Man måste hålla fast vätekärnorna i starka magnetfält.
Man måste också kunna styra fusionen.
FY9 ASTRONOMI SID 320-325 GENOMGÅNG
ASTRONOMI
Astronomi är vetenskapen om planeterna, solen och universum.
PLANETERNA
Planeterna snurrar runt solen.
Planeterna lyser inte själva. Vi ser dem för att de reflekterar solljus.
Planeterna är från solen och ut:
Merkurius , Venus, Jorden, Mars,
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus
Merkurius, Venus, Tellus (jorden), Mars är stenplaneter.
Venus är den ljusstarkaste planeten.
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus kallas jätteplaneterna.
De har ingen fast yta och de roterar mycket snabbt.
Runt jätteplaneterna finns ringar av klippor, sten, grus och is.
Asteroider
Asteroider kan vara klippblock, men de kan också vara mer än 100 kilometer breda. De flesta asteroiderna finns mellan Mars och Jupiter.
Dvärgplaneter
Dvärgplaneter är stora runda asteroider.
Pluto som finns utanför Neptunus är en dvärgplanet.
Dag och natt
Hela jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn.
På den sida av jorden som är vänd mot solen är det dag.
Hela jorden snurrar mot öster.
Därför blir det först ljust och först mörkt i öster.
Årstiderna
Jordaxeln lutar 23,5 grader.
På sommaren lutar Sverige och norra halvklotet mot solen.
Då är det ljust längre tid än det är mörkt.
Allra längst i norr är det alltid ljust.
På vintern lutar Sverige och norra halvklotet bort från solen.
Då är det mörkt längre tid än det är ljust.
Allra längst i norr är det alltid mörkt.
Vid höstdagjämningen och vårdagjämningen är dagen och natten lika långa.
Solen
Solen är den stjärna som ligger närmast oss.
Solen är ett glödande klot som mest består av väte och helium.
I solen slås väte ihop till helium. Detta kallas fusion.
Vid fusion omvandlas materia till energi.
En del av denna energi kommer till jorden som solstrålning.
Inuti solen är det temperaturen 15 miljoner grader varmt.
Fotosfären är solens yta. Där är temperaturen 6000 grader.
Solfläckar är områden på solens yta som har lägre temperatur.
Solvind är en ström av partiklar som solen skjuter mot jorden.
Solvinden kan förstöra elektronisk utrustning på jorden.
Koronan är gas som rör sig runt solen och som är 1 miljon grader varm.
Titta aldrig rakt på solen!
Man kan få allvarliga skador på ögonen.
Om man tittar på solen med kikare kan man bli blind.
Komet
En komet består av en kärna av fasta partiklar i en isklump som rör sig i en oval bana runt solen, in mot solen, runt solen och sen långt bort från solen.
När kometen kommer närmare solen blir isen vattenånga.
Man ser då en kometsvans som är vänd bort från solen.
Meteoroid, meteor och meteorit
En meteoroid är en asteroid som är mindre än 50 m.
En meteor är en meteoroid som kommer in mot jorden och blir så varm att den börjar glöda. Det ser ut som en stjärna som faller ner mot jorden.
En meteorit är en meteor som faller ner på jorden.
FY9 ASTRONOMI SID 327-342 GENOMGÅNG
Stjärnor
De flesta stjärnor består mest av väte och helium.
Genom fusion slår väte ihop sig till helium.
Då strålar stjärnan ut ljus och värme.
Solen är en av stjärnorna.
Sirius heter den närmsta stjärna som man kan se från Sverige.
Röda stjärnor är kallare än solen.
Vita stjärnor är varmare än solen.
Stjärnbilder
En stjärnbild är en grupp stjärnor som ligger tillsammans.
Stjärnbilden här ovanför heter Karlavagnen.
Karlavagnen är sju starka stjärnor som ser ut som en vagn.
Om man drar en linje från Karlavagnens framkant hittar man Polstjärnan.
Polstjärnan finns rakt ovanför Nordpolen.
Dubbelstjärnor, trippelstjärnor och stjärnhopar
Dubbelstjärnor är två stjärnor som snurrar runt varandra.
Trippelstjärnor är tre stjärnor som snurrar runt varandra.
Stjärnhopar är många stjärnor som är samlade tillsammans.
Galax
En galax är ett stjärnsystem som består av flera miljarder stjärnor.
Vår egen galax heter Vintergatan och består av 200 miljarder stjärnor.
Våra närmaste galaxer heter Stora Magellanska molnet och Lilla Magellanska molnet.
Vår närmaste stora galax heter Andromedagalaxen.
Svarta hål
När jättestora stjärnor dör pressas all materia från stjärnan ihop i en enda punkt.
Denna punkt kallas ett svart hål.
Atomerna som ligger mycket nära varandra i ett svart hål.
En bit som är lika stor som en sockerbit kan väga en miljard ton.
Ett svart hål har en så stor tyngdkraft att ljuset inte kan lämna det.
Ett svart hål drar till sig all materia som kommer i närheten.
Ljusår
Man mäter avstånd i universum med enheten ljusår. Ett ljusår är den sträcka ljuset färdas på ett år. (På en sekund färdas ljuset 300 000 km.)
The Big Bang och universums uppkomst
De flesta forskare tror att universum uppstod i en stor explosion, The Big Bang, för 13,7 miljarder år sen. Materia och strålning uppstod.
Universum utvidgades och blev större och större.
Gasmoln av väte och helium bildades.
Ett sådant gasmoln kallas en nebulosa.
De första stjärnorna bildades när väte slogs ihop till helium.
Att väte slås ihop till helium kallas fusion.
Vår stjärna solen bildades i en nebulosa för 4,5 miljarder år sen.
Planeterna som snurrar runt solen är ungefär lika gamla som solen.
Gamla världsbilder
Förr trodde man först att jorden var platt.
Sedan förstod man att jorden måste vara rund.
Man hade en geocentrisk världsbild. Det betyder att man trodde att allt snurrar runt jorden.
På 1500-talet fick man en heliocentrisk världsbild. Det betyder att man trodde att allt snurrar runt solen.
Vår världsbild
I universum finns hundratals miljarder galaxer som består av många stjärnor.
Vår galax heter Vintergatan.
Solen är en av stjärnorna i Vintergatan.
Jorden kretsar runt solen.
Sannolikheten för liv utanför jorden
Det finns inget intelligent liv på planeterna i vårt solsystem.
Kanske kan man hitta bakterier på Mars.
Det finns mer än 2000 planeter runt andra stjärnor än solen i Vintergatan.
Det kan finnas möjlighet för liv på en sådan planet om den befinner sig på lagom avstånd från sin stjärna så att temperaturen är rätt och det finns en skyddande atmosfär runt planeten.
Partikelmodellen
I ett fast ämne är molekylerna på bestämda platser.
Järn är ett exempel på ett fast ämne.
Mjölk är ett flytande ämne.
Syre är en gas.
Om man värmer ett fast ämne så smälter det.
Om man kyler ner ett flytande ämne så stelnar det.
Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt
Uppdaterad 17:30 Publicerad 13:37
LUND. Den svenskfranska fysikern Anne L’Huillier, professor vid Lunds universitet, har tilldelats Nobelpriset i fysik för sin forskning i så kallad attofysik. Hon var märkbart rörd av priset och kollegornas hyllningar när DN mötte henne på Fysiska institutionen i Lund.
Korridoren utanför Anne L’Huilliers kontor är full med folk. Studenter, forskare och universitetspersonal applåderar och kommer med gratulationer. Professorn ser både glad och lite obekväm ut med den nya uppmärksamheten. Hon får kramar, studenter tar selfies och de samlade människorna utropar ett trefaldigt leve till pristagaren.
Efter en stund får DN:s reporter och fotograf på plats träffa henne enskilt inne på hennes enkla kontor.
– Det känns fantastiskt, jätteroligt. Det är helt otroligt, säger hon.
Glädjen var stor i korridorerna på Lunds universitet efter beskedet att Anne L'Huillier tilldelats Nobelpriset i fysik. Foto: Anders Hansson
I decennier har hon bidragit med sin forskning inom attofysik.
– Det är ett jättefint erkännande, det är forskning jag hållit på med i mer än 30 år. För 30 år sedan var jag rätt ute i att vilja fortsätta på samma spår. Det tog 30 år, men det har varit jättespännande under alla år, säger hon.
Hur kommer ditt liv se ut från och med nu?
– Det vet jag inte, vi får se, säger hon och skrattar.
– Jag hoppas att få fortsätta med det jag älskar; det är att forska och undervisa. Att fortsätta det jobbet jag har nu, lägger hon till.
Anne L’Huillier firas på Lunds universitet. Foto: Anders Hansson
Anne L'Huillier var mitt i en föreläsning när Kungliga Vetenskapsakademien ringde upp. Hennes väska vibrerade, men hon tog inte samtalet då utan senare i en paus och akademins ständige sekreterare Hans Ellegren kunde komma med det glädjande beskedet.
– Den sista halvtimmen blev svår att genomföra, säger hon.
Den annars väldigt punktliga professorn blev sen tillbaka och studenterna började fatta misstankar. Anne L'Huillier berättade inget om att hon nu var en Nobelpristagare, men när hon sade att hon behövde gå tidigare, närmare bestämt 11.45, fattade studenterna.
– Det var jubel i hela salen, det är en väldigt stor sak för Lund, berättar studenten Victor Bergkvist, som var med i salen.
Det blev ett hårt tryck på att få se, höra och hylla den nyblivna Nobelpristagaren. Foto: Anders Hansson
Ungefär två timmar efter beskedet har Lunds universitet en officiell presskonferens på den Fysiska institutionen. Journalister, studenter, kollegor och annan universitetspersonal trängs i och utanför Rydbergssalen där Anne L'Huillier talar. Hundratals vill vara med och fira universitetets nu mest lysande stjärna.
Den nybliva Nobelpristagarens make Claes-Göran Wahlström, även han professor och forskare i fysik, befinner sig i publiken.
Hur känns det att vara gift med en Nobelpristagare?
– Min erfarenhet begränsar sig till några timmar än så länge, men det känns bara bra, säger han med ett stort leende.
Anne L'Huillier kom till Lund på hans initiativ när universitetet införskaffade en ny modern och ovanligt kraftfull laser i början på 90-talet. De blev senare ett par och forskade ihop under många år. Trots det unika och svåra i att tilldelas ett Nobelpris, kom det inte helt som en chock för maken att frun hade fått det.
– Jag blev inte förvånad, men jag blev samtidigt överraskad.
Anne L’Huillier tillsammans med sin make Claes-Göran Wahlström och sonen Oscar Wahlström. Foto: Anders Hansson
En stund senare anländer även en av Anne L'Huilliers två söner, Oscar Wahlström.
– Jag är lite skakis fortfarande, det är overkligt, man är stolt, säger han.
Glädjen lyser i hela ansiktet på honom. Han fick beskedet från sin flickvän som ringde upp honom på jobbet och berättade ”Oscar, jag tror att din mamma precis vunnit Nobelpriset”.
– Atomfysiken är hennes liv. Det är hennes kärlek i livet, förutom familjen, säger Oscar Wahlström. (Artikel i Dagens Nyheter 231003)
Fakta.De får Nobelpriset i fysik 2023
Pierre Agostini
Disputerade 1968 vid Université Aix-Marseille i Frankrike. Är nu professor vid The Ohio State University, Columbus, i USA.
Ferenc Krausz
Född 1962 i Ungern. Disputerade 1991 vid Technische Universität Wien i Österrike. Är nu verksam vid tyska Max-Planck-Institut für Quantenoptik i Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität i München.
Anne L’Huillier
Född 1958 i Frankrike. Disputerade 1986 vid Université Pierre et Marie Curie i Paris. Är nu professor vid Lunds universitet, där hon varit verksam sedan 1990-talet.
De tre pristagarna delar på prissumman 11 miljoner kronor.
Källa: Kungl. Vetenskapsakademien
ARGUMENTERANDE TEXT FYSIK 9 ÖVNING
Uppvärmning av tomatodling
En tomatodlare vill kunna odla tomater från tidigt på våren till sent på hösten.
Därför behöver han kunna värma upp sitt växthus.
Han kan välja mellan vindkraft, vattenkraft och jordvärme.
Använd faktabladet samt dina övriga kunskaper om NO för att skriva följande:
Skriv ett ställningstagande om vilken energikälla han ska välja.
Skriv så många fördelar du kan med denna energikälla i så många led du kan.
Skriv också en nackdel med denna energikälla i så många led du kan.
FACIT: HUR DU SKA FÖRBEREDA SKRIVANDET
1 Skriv först plus och minus framför det som är bra eller dåligt med de olika alternativen.
Om det inte är någon skillnad behöver du inte skriva något plus eller minus.
2 Jämför dina tre alternativ och se vilka som har flest fördelar!
Vindkraft: + - - (-)
Vattenkraft + + + + (-)
Jordvärme + - - - (-)
3 OBS!!! TA STÄLLNING! Jag väljer ……… (Vattenkraft i denna uppgift)
4 Skriv fördelar i flera led för det du har valt (Vattenkraft i denna uppgift)
5 Skriv nackdelar i flera led för DET SOM FRÅGAS EFTER I UPPGIFTEN!!
FACIT: HUR DU SKA SKRIVA
(Du behöver inte skriva (Led 1), (Led 2) )
Ställningstagande:
Jag väljer el från vattenkraft för att värma upp växthuset.
Fördelar:
F1: Vattenkraft producerar 100 000 kWh/år
Jämfört med jordvärme som producerar 50 000 kWh/år är det
dubbelt så mycket, vilket innebär att man kan värma upp dubbelt
så många växthus som med jordvärme. (Led 1)
F2: Turbinerna avger buller på 30 dB.
Värmepump som avger buller på minst 40 dB har en ljudnivå som
är minst dubbelt så stor. Genom att ljudnivån är lägre för
vattenkraftverket störs djur inte så mycket. (Led 1)
Då skräms inte djur bort från kraftverket. (Led 2)
F3: Livslängden är 40-50 år jämfört med ett vindkraftverk som har en l
livslängd på 20-25 år.
Det går åt energi när man bygger ett kraftverk och då behöver man
bygga ett vattenkraftverk hälften så ofta som man behöver bygga
ett vindkraftverk. (Led 1)
F4: Det brukar alltid finnas vatten till ett vattenkraftverk till skillnad
från ett vindkraftverk som står still när vinden tar slut. Det innebär
att elproduktionen är mer tillförlitlig i ett vattenkraftverk. (Led 1)
Nackdelar
N1: Vattenkraftverk levererar mest energi på våren.
Det betyder att man inte får ut lika mycket energi på hösten när
man också skulle behöva mycket energi för att värma upp
växthuset. (Led 1)
