Area

34 I vilken enhet mäter man tryck?
     Pascal

35 Hur förkortar man enheten för tryck?
     Pa

36 Vad händer med volymen om temperaturen ökar?
(samma tryck)
     Volymen ökar.

37 Vad händer med trycket om temperaturen ökar?
(samma volym)
     Trycket ökar.

38 Vad händer med trycket om volymen minskar?
(samma temperatur)
     Trycket ökar.

FYSIK ÅR 7 ASTRONOMI KRAV FÖR E

39 Hur tror många forskare att universum bildades?
     I en stor explosion som kallas The Big Bang.

40 Vad är en galax?
     En samling av flera miljarder stjärnor.

41 Vad heter vår egen galax?
     Vintergatan.

42 Vad är ett ljusår?
     Den sträcka som ljuset går på ett år.

43 Vad heter den stjärna som är allra närmast oss?
     Solen

44 Vilka gaser består solen mest av?
     Väte och helium

45 Vad heter planeterna i ordning från solen och ut?
     Merkurius, Venus, Jorden, Mars,
     Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

46 Varför är det i Sverige ljust längre tid än det är mörkt på
sommaren?
     På sommaren lutar norra halvklotet mot solen.

47 Varför blir det dag och natt?
     Jorden snurrar runt sin egen axel.
     Det är dag på den sida som är vänd mot solen.

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 51-53 GENOMGÅNG

Atomen

En atom har en atomkärna.
I atomkärnan finns protoner och neutroner.

Protonerna är positivt laddade, det vill säga plusladdade.
Neutronerna är neutrala, det vill säga oladdade.

Elektroner snurrar runt atomkärnan.
Elektronerna är negativt laddade, det vill säga minusladdade.

Det finns lika många protoner som det finns elektroner.
Hela atomen är neutral, det vill säga oladdad.

Statisk elektricitet

När man tar av en tröja kan elektroner hoppa från håret till tröjan.
När elektronerna försöker hoppa tillbaka till håret blir det gnistor.
Detta kallas statisk elektricitet.

Om en sak har för lite elektroner blir den positivt laddad.
Om en sak har för mycket elektroner blir den negativt laddad.
Om två saker har samma laddning så stöter de bort varandra.
Om två saker har olika laddning så dras de till varandra.

Åska

En del regnmoln kan bli positivt laddade.
Andra regnmoln kan bli negativt laddade.

Om ett moln och marken har olika laddning kan blixten slå ner.
En massa elektroner rusar då antingen ner eller upp.
Då ser man en blixt.

Luften blir varm jättefort.
Då utvidgar sig luften snabbt som vid en explosion.
Därför hör man åska.

Man kan skydda ett hus mot åskan med hjälp av en åskledare.
Åskledaren leder strömmen från taket ner i marken.

Viktigt att tänka på när det åskar:
·       Stå aldrig under ett högt träd.
·       Det är bra att sitta i en bil.
·       Dra ur kontakterna till radio, TV och dator.
·       Prata inte i fast telefon.

Batteri och elektrisk ström

Ett batteri har en pluspol som är positivt laddad.
Vid batteriets pluspol finns det för lite elektroner.

Batteriet har också en minuspol som är negativt laddad.
Vid batteriets minuspol finns det för mycket elektroner.

Elektrisk ström är en ström av elektroner (e-) i figuren ovanför.
Strömmens styrka mäts i ampere (förkortas A).

Batterier är farliga för miljön.
Därför ska man lägga dem i en batteri-insamling.
Man får inte kasta dem i de vanliga soporna.

En ackumulator är ett batteri som man kan ladda upp.

Elektrisk spänning

Elektrisk spänning är ett sorts elektriskt tryck.
Spänningen gör så att det kan bli en elektrisk ström.

I figuren här ovanför motsvarar vattnet i tratten spänningen.
Vattnet som strömmar ut motsvarar strömmen.

Elektrisk spänning mäts i volt (förkortas V).
Ju högre spänningen är desto högre blir strömmen.

I batteriet är spänningen att det finns mer elektroner vid minuspolen än vid pluspolen.

Därför blir det en ström av elektroner från minuspolen, genom lampan och till pluspolen.

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 54-55 GENOMGÅNG

Ledare och isolator
En elektrisk ledare leder elektrisk ström bra.
En elektrisk ledare är gjord av en metall som koppar.

En isolator leder inte elektrisk ström.
En isolator kan vara gjord av till exempel plast eller gummi.

Elektriska symboler

När man skall rita hur man kopplar batterier och glödlampor använder man elektriska symboler.
På symbolen för batteri är det långa strecket plus.

Kopplingsschema

Ett kopplingsschema visar hur man kopplar batterier, glödlampor och strömbrytare.
Linjer i kopplingsschemat måste gå antingen rakt åt sidan eller rakt ner.
Batteri, glödlampa och strömbrytare får aldrig ritas i ett hörn.

Öppen strömkrets och sluten strömkrets

Om en lampa skall lysa måste man ha en sluten strömkrets.
I en sluten strömkrets kommer man tillbaka till samma punk.
En sluten strömkrets är som bokstaven O.
Man ritar strömmens riktning från plus på batteriet.

Seriekoppling

I en seriekoppling ligger batterierna efter varandra.
I en seriekrock på motorvägen ligger bilarna efter varandra.

Man seriekopplar tre batterier som har spänningen 1,5 volt.
Då får man spänningen 4,5 Volt för 1,5V + 1,5V + 1,5V = 4,5V.

Man seriekopplar två glödlampor.
Då lyser lamporna svagare än om man bara kopplat in en lampa.

Om man skruvar ur en lampa så slocknar också den andra lampan eftersom man då inte längre har en sluten strömkrets. Julgransbelysningen fungerar på det sättet.

Parallellkoppling av lampor
Om man parallellkopplar 4 lampor kommer
alla 4 lysa lika starkt som om man hade kopplat in bara en glödlampa.

Om man skruvar ur en lampa fortsätter de andra att lysa. Glödlamporna i ett hus är parallellkopplade.

Kortslutning

På bild 1 lyser lampan för strömmen går genom lampan.
På bild 2 är kretsen kortsluten.
Vid kortslutning går strömmen den lättaste vägen förbi lampan.
Det är lättare för strömmen att gå genom en ledare än en lampa.

Säkring

Om det blir kortslutning kan det gå mycket ström genom ledningen. Då kan det börjar brinna.
En säkring som bryter strömmen om den är för stor.

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 56-57 GENOMGÅNG

Skyddsjordning

En skyddsjordad apparat har en ledning som går från apparatens yttersidor genom en jordledningen som går ner i marken.

Om det finns livsfarlig spänning på utsidan av strykjärnet händer det här:
Den farliga strömmen leds genom jordledningen ner i marken.
En säkring i husets elcentral går sönder och bryter strömmen.

Förstärkt isolering

En apparat med förstärkt isolering har plast runt hela utsidan.
Rakapparater och dammsugare har förstärkt isolering.

Jordfelsbrytare

Om strömmen ut från en apparat är för liten kan den vara trasig.
Kanske går en del ström genom kroppen på en människa.
En jordfelsbrytare mäter att strömmen in och ut är lika stora.
Om strömmen ut är för liten bryter jordfelsbrytaren strömmen.

Klenspänning

Klenspänning är en spänning som är högst 50V.
Man kan använda klenspänning i utomhusbelysningar.
I elektriska leksaker som bilbanor är spänningen högst 30V.

S-märkning

S-märkning betyder att apparaten har provats och godkänts.

Elsäkerhetstips

Dra alltid ur sladden på apparater som skall lagas.
Om det inte går att dra ur sladden kan man
stänga av husets huvudströmbrytare eller
bryta strömmen med säkringen i elcentralen.

Håll aldrig i en elektrisk apparat med ena handen och på diskbänken med den andra handen!
Om apparaten är trasig kan det gå farlig ström genom hjärtat.
Strömmen går från apparaten genom armen, hjärtat, andra armen.
Sen går strömmen från diskbänken ner till jord.

Använd aldrig elektriska apparater när du är i badkaret.
Livsfarlig spänning kan gå genom kroppen till jord via vattnet.

Koppla in en jordfelsbrytare om du ska använda el utomhus eller i garaget eller i badrummet.

Klättra aldrig upp på järnvägsvagnar.
Det räcker med att komma i närheten av ledaren ovanför tåget
för att du ska få ström genom kroppen och dö.

Resistans
Resistans betyder motstånd mot elektrisk ström.
Stor resistans betyder att motståndet mot ström är stort.
Då blir strömmen liten.
En tjock ledare har en liten resistans och strömmen är stor.
En tunn ledare har en stor resistans och strömmen är liten.
En lång ledare har en större resistans än en kort ledare.

Resistans mäts i enheten ohm.
Ohm betecknas med en grekisk bokstav som ser ut så här:

Resistor
En resistor minskar strömmen i en elektrisk krets.
En resistor kallas också ett motstånd.

Därför lyser glödlampan

Glödtråden i en glödlampa är mycket tunn.
Glödtråden har en stor resistans.
Det är svårt för elektronerna att strömma igenom glödtråden.
Elektronerna knuffar på varandra i glödtråden.
Glödtråden blir så varm att den börjar glöda och sänder ut ljus.

En resistor med en lång tunn tråd kan bli varm.

FILMTIME! ELSÄKERHET 7-8 MIN

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 3-5 GENOMGÅNG

Materia

Allt som kan vägas består av materia.

En sten består av materia.

Massa är hur mycket något väger.

1 liter vatten har massan 1 kg.

Omvandlingar mellan olika enheter för massa
1 ton = 1000 kg (kg betyder kilogram)

1 kg = 10 hg (hg betyder hektogram)

1 hg = 100 g (g betyder gram)

1 g = 1000 mg (mg betyder milligram)

Enheter för längd

En meter förkortas 1 m.
En vanlig dörr är ungefär 2 m hög.

1 mil = 10 km

1 km = 1000 m

1 m = 10 dm

1 dm = 10 cm

1 cm = 10 mm

Mätning av längd

Man kan mäta längd med tumstock, linjal eller måttband.

Man kan mäta med noggrannheten 0,1 mm med ett skjutmått.

Area

Area är hur stor yta något har.
Area mäts till exempel i kvadratmeter, m².

Arean för en rektangel, t.ex. ett golv, kan beräknas med formeln:

Area = längd * bredd

Volym

Volym anger hur mycket till exempel en låda rymmer.

Volym mäts till exempel i liter, dm³ellerm³.
1 liter = 1 dm³.

Formeln för beräkning av en lådas volym:

Volym = längd * bredd * höjd

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 6-7 GENOMGÅNG

Atomer

All materia är uppbyggd av små byggstenar som kallas atomer.

Molekyler

Vattenmolekyl

En molekyl består av två eller fler atomer som sitter ihop.

En vattenmolekyl består av en syreatom och två väteatomer.

Grundämne

Ett grundämne består av bara en sorts atomer.

Guld är ett grundämne.
Guld består bara av guldatomer.

Kemisk förening

koldioxid

En kemisk förening består av flera olika atomer.

Vatten och koldioxid är exempel på kemiska föreningar.

Fast, flytande, gas

Materia kan ha formerna fast form, flytande form och gasform.

I ett fast ämne är molekylerna på bestämda platser.
Järn är ett exempel på ett fast ämne.

I ett flytande ämne rör sig molekylerna nära varandra.
Mjölk är ett flytande ämne.

I en gas rör sig molekylerna helt fritt från varandra.
Syre är en gas.

Smälta och stelna, koka och kondensera

Om man värmer ett fast ämne så smälter det.

Is smälter vid temperaturen 0 grader.

Om man kyler ner ett flytande ämne så stelnar det.

För vatten säger man att vatten fryser vid 0 grader.

Koka och kondensera

Om man värmer ett flytande ämne så kokar det och blir en gas.

Vatten kokar vid 100 grader.

När vatten avdunstar blir det vattenånga vid lägre temperaturer.

När en gas blir flytande säger man att gasen kondenseras.

När vattenångan kyls ner blir den vatten igen.

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 8-9 GENOMGÅNG

Densitet

Väger 1 kg bomull eller 1 kg järn mest?

1 kg bomull väger lika mycket som 1 kg järn!
Men bomull är lättare än järn.

Bättre fråga: Väger 1 dm³bomull eller 1 dm³järn mest?

Med densitet menar man
hur många kilogram en kubikdecimeter av ett ämne väger.

massa

Densitet = ---------

Volym

Vattnets densitet är 1 kg / dm³.

1 kubikdecimeter = 1 liter.

Densitet kan också betyda
hur många gram en kubikcentimeter av ett ämne väger.

Exempel 1

En bit guld väger 40 g och har volymen 2 cm³.

Beräkna densiteten.

massa = 40 g

Volym = 2 cm³

Densitet = massa / Volym = 40 g / 2 cm³= 20 g / cm³

Exempel 2

En sten väger 12 kg och har volymen 4 liter.

Beräkna densiteten.

massa = 12 kg

Volym = 4 liter = 4 dm³

Densitet = massa / Volym = 12 kg / 4 dm³= 3 kg / dm³

Ytspänning

Vattnets ytspänning är som ett tunt skinn ovanpå vattnet.
En insekt kan därför stå på vattenytan.
Diskmedel i vattnet förstör ytspänningen så att insekten sjunker.

Materia kan inte förstöras

Om vatten avdunstar så försvinner inte vattenmolekylerna.

De övergår i vattenånga som finns i luften.

Om man eldar trä så försvinner inte atomerna i träbiten.

De finns i röken som stiger upp från elden.

Legering

Om man smälter samman två metaller får man en legering.
Smälter man samman metallerna koppar och tenn får man brons.

Metallernas egenskaper

Metallerna (utom kvicksilver) är fasta ämnen.

Metallerna har metallglans (de glänser).

Metallerna leder elektrisk ström.

Metallerna leder värme.

Järn och nickel är magnetiska.

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 23-25 GENOMGÅNG

FILM BERG OCH DALBANA 2 min

Massa

Massa är ett mått på hur mycket materia ett föremål innehåller.

Massa mäts i kg.

Krafter

Det behövs en kraft från motorn för att driva fram en bil.

Det behövs en kraft för att ändra ett föremåls
form, fart eller rörelseriktning.

Krafter mäts i enheten Newton.

En Newton förkortas 1N.

Krafter ritas som pilar där man ofta låter 1 cm motsvara 1N.

När man mäter krafter använder man en dynamometer.

Gravitation

Mellan alla föremål finns en dragningskraft.
Dragningskraften kallas gravitation.

Gravitationen blir större ju större massa föremålen har.

Gravitationen blir större ju närmare föremålen är varandra.

Tyngdkraft

Jordens dragningskraft på saker kallas tyngdkraften.
Ibland säger man bara tyngd i stället för tyngdkraft.

Tyngd är hur stor jordens dragningskraften är på en sak.

Tyngd mäts i N.

En sak som har massan 1kg har tyngden 10N.

Krafter som samverkar

Anders drar i ett rep åt höger med kraften 10N.

Per drar i samma rep åt höger med kraften 20N.
Man lägger kraftpilarna efter varandra.

Den totala kraften räknas ut som 10N + 20N = 30N.

Krafter som motverkar varandra

Paul drar lådan åt höger med kraften 12N.

Adam drar lådan åt vänster med kraften 4N.

Man kan lägga kraftpilarna efter varandra.

Den totala kraften kan räknas ut som 12N – 4N = 8N.
Den totala kraften kallas resultant.

Storlek, riktning och angreppspunkt

Angreppspunkten är var kraften börjar.

Riktningen är åt vilket håll kraften går.

Storleken är hur stor kraften är.

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 26-30 GENOMGÅNG

Stödyta

Stödytan är ytan mellan föremålets kontaktpunkter med golvet.

Tyngdpunkt

Tyngdpunkten är den punkt där man kan tänka sig att föremålets hela massa är samlad.
Tyngdpunkten ligger i massans mittpunkt.

Den vänstra lastbilen har tyngdpunkten innanför stödytan

(mellan hjulen) och den tippar inte.

Den mittersta lastbilen har tyngdpunkten till vänster om stödytan (höger hjul) och den tippar tillbaka till vänster.

Den högra lastbilen har tyngdpunkten till höger om stödytan

(höger hjul) och den tippar till höger så att bilen välter.

Stabilitet

Ett föremål som inte välter står stabilt.

Om stödytan är stor och tyngdpunkten är låg står föremålet stabilt.

Bilen på bilden här ovanför har en stor stödyta mellan hjulen.
Tyngdpunkten är låg. Bilen står stabilt.

Luftmotstånd

Luftmotstånd bromsar farten för en fallskärmshoppare.
Luftmotståndet är det motstånd som luftens molekyler gör.

Film hävstång från 2:00 Logga in m Google

Hävstång

Med en hävstång kan man lyfta något tungt, till exempel en sten.

Vridningspunkten är punkten som hävstången snurrar runt.

Personen behöver mindre kraft för att lyfta stenen.

Vridningspunkt

En bild som visar skärmbild, design

Automatiskt genererad beskrivning

Vridningspunkten är punkten som hävstången snurrar runt.

Hävarm

En bild som visar text, linje, skärmbild, Teckensnitt

Automatiskt genererad beskrivning

Hela gungbrädan är en hävstång.

Vänster hävarm är avståndet mellan gubben och triangeln.

Höger hävarm är avståndet mellan triangeln och gubben.
Hävarmen är avståndet mellan gubben och vridningspunkten.

Gungbräda

En bild som visar klädsel, tecknad serie, rita, clipart

Automatiskt genererad beskrivning

En gungbräda är ett exempel på en hävstång.

Pappan till vänster har en stor massa (80 kg).

Därför behöver pappa en liten hävarm (L?).

Pojken till höger har en liten massa (30 kg).

Därför behöver pojken en stor hävarm (2 m).

Pappans tyngdkraft rakt ner = 800N

Sonens tyngdkraft rakt ner = 300N

Pappas tyngdkraft * Pappas hävarm = Sonens tyngdkraft * Sonens hävarm

800 * L? = 300 *2

Pappans hävarm L? = 0,75 (600/800 = 6/8 = ¾ = 0,75)

Skiftnyckel

En bild som visar Teckensnitt, diagram, linje, Grafik

Automatiskt genererad beskrivning

Man kan använda en skiftnyckel för att skruva fast en mutter.

En skiftnyckel är ett exempel på en enarmad hävstång.

Den har bara en hävarm.

Ju längre hävarmen är desto mindre kraft behöver man använda för att spänna muttern lika hårt

Friktion

Fågeln försöker putta saken till vänster över golvet. (röd kraftpil)
Ojämnheter i saken fastnar lite i golvet.
Det uppstår en kraft som gör motstånd när man drar i saken.
Denna kraft kallas friktionskraft och är riktad åt fel håll.
Friktionskraften ritas med gul kraftpil.

Friktionskraften är större ju större massa saken har.

Det är bra att det finns friktion mellan däcken på bilen och vägen.

Friktionsvärme uppstår på grund av att det finns friktion.
En bilmotor blir varm på grund av friktion i den.

Hur man minskar friktionen

Man kan använda ett kullager för att minska friktionen.
Ett kullager består av två ringar inuti varandra med kulor mellan. Den inre ringen kan rulla lätt tack vare kulorna.
Kullager finns i en cykel.

Man kan också smörja med fett eller olja för att minska friktionen.

Vattenplaning

Vattenplaning är att bilen glider ovanpå vattnet på vägen.
Man kan få vattenplaning om man kör fort när det regnar mycket.

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 40-43 GENOMGÅNG

Sätt att mäta tid

Ett solur består av en pinne som man sticker ner i marken.

Man kan se tiden genom att se var skuggan från pinnen pekar.

Ett timglas består av sand som rinner genom en glastratt.

När sanden runnit igenom vet man att en viss tid har gått.

Ett mekaniskt ur vrids upp och har en massa kugghjul.

I elektroniska klockor finns en liten dator.

Satellitklockor får tiden genom radiosignaler.

Omvandling mellan olika enheter för tid

1 minut = 60 sekunder

1 timme = 60 minuter = 60 * 60 sekunder = 3600 sekunder

1 timme förkortas 1h (hour på engelska, heure på franska)

1 minut förkortas 1min

1 sekund förkortas 1s

Medelfart

Medelfart är hur stor farten varit i genomsnitt under en viss tid.

Sträcka

Medelfart = ------------

Tid

Exempel 1:

En bilist kör 180 km på två timmar. Hur stor är medelfarten?

Sträcka = 180 km

Tid = 2 h

Sträcka 180 km

Medelfart = ------------ = ------------ = 90 km/h

Tid 2 h

Exempel 2:

Hur långt hinner man om man har medelfarten 70 km/h i 3 timmar?

Medelfart = 70 km/h

Tid = 3 h

Sträcka?

Sträcka

Medelfart = ------------

Tid

Rita en magisk triangel och håll för sträckan så ser du hur du gör!

Sträcka = Medelfart * Tid = 70 km/h * 3 h = 210 km

Svar: man hinner 210 km

Likformig, accelererad, retarderad rörelse

En sak som går lika fort och rakt fram har en likformig rörelse.

En sak som ökar farten har en accelererad rörelse.

En sak som minskar farten har en retarderad rörelse

Film: Dragracing

Film: Krocktest 6 min

Tröghet

En sak som inte påverkas av någon kraft
åker rakt fram med samma fart.

En rymdfarkost påverkas inte av någon kraft ute i rymden.
Därför fortsätter den rakt fram med samma fart utan motor.

Någon åker bil utan säkerhetsbälte och krockar så att bilen stannar.
Personen flyger fram med samma fart som bilen hade.

Någon sitter bak på en motorcykel som startar jättesnabbt.
Kroppen som var still vill fortsätta att vara stilla.
Då kan man åka av motorcykeln om man inte håller i sig hårt.

Tröghetslagen

Det behövs alltid en kraft för att ändra ett föremåls fart eller rörelseriktning.

För att en bil skall öka farten behövs en kraft.

För att bilen skall minska farten behövs en kraft.

För att bilen skall svänga behövs en kraft.

Fritt fall

Fritt fall är att en sak inte bromsas av något luftmotstånd.
Alla saker faller lika fort om de inte bromsas av luftmotstånd.

Utan luftmotstånd faller en blykula lika fort som en hönsfjäder.

FYSIK ÅK 7 TRYCK SID 68 – 71 GENOMGÅNG

TRYCK

Om en stor dam med högklackade skor sätter ner hälarna i marken blir det ett stort tryck.

Tryck = Kraft / Area

Tryck mäts i enheten Pascal.

1 Pa = 1 N / m2

1 kPa = 1000 Pa

Kraft är tyngdkraften i exemplet med högklackade skor.

Area är samma sak som yta.

Om arean är liten blir trycket stort. Trycket är stort från hälarna på högklackade skor eftersom arean är liten.

Om arean är stor blir trycket litet. Om man lägger sig ner på isen blir trycket mindre och det är mindre risk för att isen går sönder.

Exempel 1:

En låda är 3 m lång och 2 m bred.

Den väger 1200 kg.

Beräkna trycket mot golvet.

massa = 1200 kg

Längd = 3 m

Bredd = 2 m

Kraft = 1200 * 10 N = 12000 N

Area = längd * bredd = 3m * 2m = 6 m2

Tryck = kraft / area = 12000 N / 6 m2 = 2000 Pa = 2kPa.

Kommunicerande kärl

Om man har flera kärl med vatten som man kopplat ihop med rör kommer vattenytan att var lika högt upp i alla kärlen. Ett kärl kan vara en skål, ett glas, en tunna eller något annat som man kan ha vatten i.

Om vattnet är för högt i något av kärlen blir det ett vattentryck som tvingar vattnet att rinna till de andra kärlen.

Vattnet i ett vattentorn skapar ett tryck som trycker vattnet genom ledningarna så att det rinner ut genom vattenkranen som inte är lika högt upp som vattentornet.

Vätskors lyftkraft

En bild som visar transport, skepp, vattenfartyg, utomhus

Automatiskt genererad beskrivning

Stora båtar är gjorda av stål. De sjunker inte även om stål är tyngre än vatten. Det beror på att vattnet har en lyftkraft.

Vattnets lyftkraft bestäms av något som kallas Arkimedes princip.

Arkimedes princip:

Vätskans lyftkraft = tyngden av den vätska som trängs undan.

Exempel 2:

En segelbåt i en sjö tränger undan 200 liter vatten.

Beräkna vattnets lyftkraft på båten.

Massa = 200 kg (1 liter vanligt vatten väger 1 kg)

Lyftkraft = vattnets tyngd = 200 * 10 N = 2000N

En vätska med högre densitet än vatten har en större lyftkraft än vatten. Densitet är hur många kilo en liter av ämnet väger.

Saltvatten har en större densitet än vanligt vatten (”sötvatten”).

Därför har saltvatten en större lyftkraft än sötvatten.

Etanol (sprit) har en lägre densitet än vatten.

Därför har etanol en lägre lyftkraft än vatten.

Volymen ökar om temperaturen ökar.

Om man värmer en sak så blir den större.

Atomerna flyttar sig längre från varandra.

Volymen ökar om temperaturen ökar.

Trycket ökar när temperaturen ökar.

Med tryck menar man hur stor kraften är på en viss yta.

Tryck = Kraft / Area.

Atomerna rör sig snabbare när man ökar temperaturen.

Då kommer atomerna att slå i en vägg med en större kraft och trycket ökar.

En gasbehållare kan explodera om den blir för varm för trycket blir för stort i gasbehållaren.

Trycket ökar när temperaturen ökar.

Trycket ökar när volymen minskar.

Bilden här ovanför visar en gasfjäder som man kan använda för att lyfta upp en bagagelucka på en bil eller taket på en släpvagn.

En pinne pressar ihop luften i ett rör.

När man minskar volymen i röret så ökar trycket.

Sammanfattning

Volymen ökar om temperaturen ökar.

(om trycket är samma)

Trycket ökar om temperaturen ökar.

(om volymen är samma)

Trycket ökar om volymen minskar

(om temperaturen är samma).

FYSIK ÅK 7 ASTRONOMI S 83-87 GENOMGÅNG
The Big Bang
Forskare tror att all materia i universum från början fanns i en boll som exploderade för 20 miljarder år sedan.
Denna explosion kallas The Big Bang.
Efter The Big Bang blir universum större och större och alla stjärnor kommer längre och längre bort från varandra.

Galaxer
En galax är ett stjärnsystem som består av flera miljarder stjärnor.
Vår egen galax heter Vintergatan.
Vintergatan består av 200 miljarder stjärnor.
Vår närmaste stora galax heter Andromedagalaxen.

Stjärnor
Stjärnorna består av vätgas.
Avståndet till stjärnorna mäter man i ljusår.
1 ljusår är den sträcka ljuset går på ett år.

Solen

Solen är den stjärna som ligger närmast oss.
Solen är ett glödande klot som mest består av väte och helium.
Inuti solen är det temperaturen 15 miljoner grader varmt.
Titta aldrig rakt på solen!
Man kan få allvarliga skador på ögonen.
Om man tittar på solen med kikare kan man bli blind.

PLANETERNA

En heliocentrisk världsbild betyder att solen är i centrum.
Planeterna snurrar runt solen.
Planeterna är från solen och ut:
Merkurius , Venus, Jorden, Mars,
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus

Lär dig planeternas namn
Mamma Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya (Plantor)

Planeterna är mörka himlakroppar som inte sänder ut eget ljus.
Vi ser en planet därför att solen lyser på den.

De flesta planeter har ett lager av gas runt sig som kallas atmosfär.

Jorden är den enda planet som har en atmosfär som man kan andas i och den enda planet som har lagom temperatur för att människor skall kunna leva.

Merkurius
Merkurius ligger närmast solen.
Merkurius har ingen atmosfär som kan fånga upp solstrålarna.
På dagen kan det bli 450 grader varmt på Merkurius.
På natten kan det bli -180 grader.

Venus
Venus är ungefär lika stor som jorden.
Venus har en mycket tjock atmosfär som mest består av koldioxid.

Jorden
Jorden kallas också Tellus och är den enda planet som har hav.
Jorden roterar (snurrar) ett varv runt solen på 365 dagar.
Jorden roterar runt sin egen axel med ett varv per dygn.
Jorden snurrar mot öster.

Mars
Mars kallas den röda planeten.
Mars har en tunn atmosfär som mest består av koldioxid.

Jupiter
Jupiter är den största planeten.
Jupiter har en jättestor virvelstorm som kallas röda fläcken.

Saturnus
Runt Saturnus finns det ett stort antal ringar.
Ringarna består trolige av små partiklar. Saturnus har 18 månar.

Uranus
Uranus är grönblå och har ringar precis som Saturnus.

Neptunus
Atmosfären runt Neptunus innehåller bland annat väte och helium.

Asteroider
Mellan Mars och Jupiter finns småplaneter som kallas asteroider.

Komet
En komet består av en kärna av fasta partiklar i en isklump som rör sig i en oval bana runt solen.
När kometen är i närheten av solen blir det en kometsvans.

Meteor
En meteor är en sten som med stor hastighet rusar in i jordens atmosfär. Genom friktionen mot luften blir stenen så varm att den glöder och sänder ut ljus.

Årstiderna
Jordaxeln lutar 23,5 grader.
På sommaren lutar Sverige och norra halvklotet mot solen.
Då är det ljust längre tid än det är mörkt.
Allra längst i norr är det alltid ljust.

På vintern lutar Sverige och norra halvklotet bort från solen.
Då är det mörkt längre tid än det är mörkt.
Allra längst i norr är det alltid mörkt.
Vid höstdagjämningen och vårdagjämningen är dagen och natten lika långa.

Dag och natt

Hela jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn.
På den sida av jorden som är vänd mot solen är det dag.

Hela jorden snurrar mot öster.
Därför blir det först ljust och först mörkt i öster.

FILMTIME: FÖRSTA RESAN TILL MÅNEN 8 MIN

FILM RYMDFÄRJOR 8 MIN

Att resonera i flera led

Att resonera i flera led handlar om att kunna beskriva följderna i flera led av att något händer från början.

Detta kan beskrivas så här:

Om det här händer --> Så händer det här (LED 1)

--> Och då händer också det här (LED 2)

En sak händer --> Detta leder till att (LED 1)

--> Vilket medför att (LED 2)

Det som är givet i uppgiften får du inga poäng för.

Läraren bedömer om du kan skriva ett, två eller flera led.

Som led räknas påståenden eller argument som du själv bidrar med.

Argumenten ska vara naturvetenskapliga, korrekta

och inte för allmänt hållna.

Exempel 1

Gamla kylskåp slängs i naturen --> Freongas förstör ozonlagret

Påstående --> LED 1

--> UV-ljus kommer in

--> LED 2

--> Människor kan få hudcancer.

--> LED 3

Exempel 2

På vintern måste man använda mycket elektrisk energi

--> Det kostar mycket pengar

INTE NATURVETENSKAPLIGT

Exempel 3

En elbil ger inga avgaser --> Det är bra för miljön.

--> FÖR ALLMÄNT HÅLLET

ATT RESONERA I FLER LED, ÖVNING FACIT

Fysik 7, ellära

Exempel 1:

Påstående: Om man använder hårtorken i badkaret

LED 1: så kan farlig ström gå från hårtorken genom kroppen och

vidare genom vattnet till jord

LED 2: och då kan man dö.

Exempel 2:

Påstående: Om man har sin dator inkopplad till elnätet när det åskar

LED 1: så kan det komma extra stora strömmar in till datorn

LED 2: och då kan elektroniken i datorn förstöras.

Exempel 3:

Påstående: Om man står under ett högt träd när det åskar

LED 1: så kan blixten slå ner i trädet

LED 2: och då kan man få mycket ström i kroppen

LED 3: och då kan man dö.

Exempel 4:

Påstående: Om man klättrar upp på ett tåg men inte rör vid ledningen

ovanför

LED 1: så kan man komma nära ledningen med farlig ström

ovanför tåget

LED 2: och då kan farlig ström hoppa från ledningen till kroppen

LED 3: och då kan man dö.

Exempel 5:

Påstående: Om en ledning med farlig ström rör vid utsidan av en

brödrost med ett jordat eluttag

LED 1: så kan den farliga strömmen ledas bort genom

jordledningen

LED 2: och då dör man inte om man rör vid brödrosten.

Exempel 6:

Påstående: Om det blir kortslutning i en ledning i ett hus

LED 1: så kan det gå mycket ström genom kortslutningen

LED 2: då kan det bli mycket varmt

LED 3: och då kan det börja brinna.

Exempel 7:

Påstående: Om man håller i en trasig elektrisk apparat i ena handen

och i en diskbänk i andra handen

LED 1: så kan farlig ström gå från apparaten, genom ena armen,

hjärtat och andra armen till diskbänken och sen ner till

jord

LED 2: och då kan man dö.

Exempel 8:

Påstående: Om man har en jordfelsbrytare och får farlig ström i

kroppen

LED 1: så mäter jordfelsbrytaren att det kommer mindre ström

tillbaka

LED 2: och då bryter jordfelsbrytaren strömmen.

Exempel 9:

Påstående: Om man försöker laga en brödrost med en gulgrön

jordledare

LED 1: så kan man råka sätta ledningen med farlig ström på fel

plats

LED 2: och då kan det komma farlig ström på utsidan av

brödrosten

LED 3: och då kan en person som håller på brödrosten dö.

Exempel 10:

Påstående: Om man kopplar en sluten krets med ett batteri och en

glödlampa

LED 1 då kommer elektroner att strömma genom glödlampan

LED 2 och då kommer glödlampan att lysa.

Exempel 11:

Påstående: Om det finns många fler elektroner i ett regnmoln än på

marken

LED 1: så kan många elektroner snabbt hoppa ner till marken

LED 2: och då ser man en blixt.

Fysik år 7

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 51-53 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 54-55 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 ELLÄRA SID 56-57 GENOMGÅNG

FILMTIME! ELSÄKERHET 7-8 MIN

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 3-5 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 6-7 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 8-9 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 23-25 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 26-30 GENOMGÅNG

FYSIK ÅK 7 MEKANIK SID 40-43 GENOMGÅNG

FILMTIME: FÖRSTA RESAN TILL MÅNEN 8 MIN