OBS! DET BLIR NP KEMI, MEN PÅ PAPPER, EJ DIGITALT
Torsdag 10 april 2025 i salarna Ä0, Ä1, Ä2, Ä3, Ä4
Information om det nationella provet i kemi torsdagen den 10 april 2025
Torsdagen den 10 april skriver elever i årskurs 9 på Lindängeskolan nationella prov i kemi.
Bakgrund
Syftet med de nationella proven är att dina lärare ska få stöd i att bedöma dina kunskaper. Det är kursplanen i de olika ämnena som är utgångspunkt när provens innehåll och utformning bestäms. Ditt resultat på det nationella provet är en del av den samlade bedömning som leder fram till att du får ett så rättvist slutbetyg som möjligt.
Schema
8.15-8.30 Mentorstid med viktig information om de nationella proven.
8.30-8.45 Rast och toalettbesök. Alla elever lämnar Ängens korridor.
8.45 Insamling av mobiler vid ingången till Ängens korridor.
8.50-9.00 Samling i skrivsalen. Komma på plats, få instruktioner och material.
9.00-10.30 Prov A (90 minuter)
10.30-11.00 Rast och toalettbesök. Alla elever lämnar Ängens korridor.
11.00-11.10 Samling i skrivsalen. Komma på plats, få instruktioner och material.
11.10-12.40 Prov B (90 minuter)
12.40-13.00 Få tillbaka mobil på Stora Torget
12.45-13.00 Lunch
13.30 Eftermiddagslektionerna börjar enligt schema.
Grupper och salar
9A Sal Ä2 Johan, Anette
9B Sal Ä1 Novin, Moa
9C Sal Ä3 Heimo, Robin W
9D Sal Ä4 Martin
Mobiltelefoner
Mobiltelefoner samlas in 8.45 och lämnas tillbaka 12.40.
Mat och dryck
Du får en banan när du går ut från det första provet.
Egen mat eller dryck får inte störa de andra med ljud (t.ex. ej prassla med chipspåse)
Egen mat eller dryck får ej kladda (t.ex. ej be att få tvätta händerna efter apelsin)
Se infobladet ”Information till dig som ska göra provet” för övrig information! LYCKA TILL!
LÄNK TILL GAMLA NATIONELLA PROV
Facitfilmer NP kemi av Lars Kjellander
Del 1: Atomens uppbyggnad och partikelmodellen (10 min)
Del 2: Kemiska reaktioner (5 min)
Del 3: Fotosyntes och Förbränning (8 min)
Del 4: Lösningsmedel och Separationsmetoder (5 min)
Del 5: Spridningsprocesser i kroppen och miljön (6 min)
Del 7: Resurser och Återvinning (7 min)
Del 8: Syror och försurning (3 min)
Del 9: Naturvetenskapliga upptäckter och dess påverkan (12 min)
Del 10: Metaller och elektrokemi (6 min)
Del 11: Planera och utvärdera laboration (15 min)
TRÄNING FÖR NATIONELLA KEMI VT 25
9A
v13 Mån 24/3 Lek 1
Ons 26/3 Lek 2
Tor 27/3 NP SV
Fre 28/3 Lek 3
v14 Mån 31/4 Lek 4
Ons 2/4 NP ENG
Tor 3/4 Lek 5
Fre 4/4 Lek 6
v15 Mån 7/4 Lek 7
Ons 9/4 Lek 8
Tor 10/4 NP NO
9B
v13 Mån 24/3 Lek 1
Tis 25/3 NP SV
Tor 27/3 NP SV
Fre 28/3 Lek 2
v14 Mån 31/3 Lek 3
Tis 1/4 Lek 4
Tor 3/4 Lek 5
Fre 4/4 NP ENG
v15 Mån 7/4 Lek 6
Tis 8/4 Lek 7
Tor 10/4 NP NO
9C
V13 Mån 24/3 Lek 1
Tis 25/3 NP SV
Ons 26/3 Lek 2
Fre 28/3 Lek 3
V14 Mån31/3 Lek 4
Tis 1/4 Lek 5
Ons 2/4 Lek 6
Fre 4/4 NP ENG
V15 Mån 7/4 Lek 7
Tis 8/4 Lek 8
Tor 10/4 NP NO
LEKTION 1
KE9 KEMISKA REAKT. 7:21-22 Grundämnen, Kemiska föreningar, molekyler
KE9 KEMISKA BINDN 15-16 Atom, elektronskal, periodiska systemet, jonföreningar
FY9 PARTIKELMODELLEN 500 Fasövergångar, tryck, temperatur, volym, densitet
FACITFILM 1: ATOMENS UPPBYGGNAD OCH PARTIKELMODELLEN (10 min)
LEKTION 2
KE7 KEMISKA REAKT 21-22 Grundämnen, Kemiska föreningar, molekyler
KE7 KEMISKA REAKT 23-24 Reaktioner, reaktionsformler, rost
KE7 KEMISKA REAKT 25-26 Oxider, rostskydd, väte
KE7 KEMISKA REAKT 27-28 Vatten, atomens byggnad, molekylförening, jonförening
FACITFILM 2: KEMISKA REAKTIONER (5 min)
LEKTION 3
KE7 SYROR OCH BASER 38-40 Syror
KE7 SYROR OCH BASER 41-42 Baser
KE7 SYROR OCH BASER 43-46 pH-värde, indikatiorer, oxider, försurning
KE9 MILJÖ 194-200 Försurning, marknära ozon, övergödning
FACITFILM 8: SYROR OCH FÖRSURNING (3 min)
KE9 MILJÖ 180-185 Transporter, förnybara energikällor, kol kretslopp
KE9 MILJÖ 186-193 Växthuseffekten, ozon
KE9 MILJÖ 194-200 Försurning, marknära ozon, övergödning
FACITFILM 6: KRETSLOPP (8 min)
LEKTION 4
KE7 VÅR LUFT 71 Luft, fotosyntes, förbränning, kretslopp, växthus, ozon
FACITFILM 3: FOTOSYNTES OCH FÖRBRÄNNING (8 min)
KE8 RESURSHUSHÅLLN 270-279 Återvinning, plast i natur, livscykelanalys, miljö
KE9 MILJÖ 201-204 Miljögifter, radioaktivt avfall, tungmetaller, återvinning
FACITFILM 7: MÄNNISKANS ANVÄNDNING AV RESURSER ÅTERVINNING (7 min)
LEKTION 5
KE7 ÄMNEN 2-6 Säkerhetsregler, ämnens egenskaper
KE7 ÄMNEN 7-10 Lösning, legering, separtionsmetoder
FACITFILM 4: LÖSNINGSMEDEL OCH SEPARATIONSMETODER (5 min)
KE9 MILJÖ 205-207 Vattenverk, avloppsreningsverk, hållbar utveckling
KE9 VATTEN 7:53-57 Vattnets faser, kretslopp, brist på vatten
FACITFILM 5: SPRIDNINGSPROCESSER I KROPPEN OCH MILJÖN (6 min)
KE9 ELKTROKEMI 26-27 Spänningsserien, korrosion,
KE9 ELEKTROKEMI 28-29 Ackumulatorn, elektrolys, oxidation, reduktion
FACITFILM 10: METALLER OCH ELEKTROKEMI (6 min)
LEKTION 6
KE8 KÄLLKRITIK Kriterier att titta på
KE9 ARG TEXT Argumenterande text facit
FY9 ARG TEXT Argumenterande text facit
KE9 NANOTEKNIK 700 Nanoteknik
FACITFILM 9: NATURVETENSKAPLIGA UPPTÄCKTER OCH DESS PÅVERKAN (12 min)
LEKTION 7
KE8 LABPLANERING Film, facit
FACITFILM 11: LABORATIONSPLANERING (15 min)
LEKTION 8
ÖVRIGT
KE8 KOLFÖRENINGAR 2-5 Labsäkerhet, organisk kemi, kol kretslopp, kol former
KE8 KOLFÖRENINGAR 6-7 Kolväten, metanserien
KE8 KOLFÖRENINGAR 8-11 Fraktionerad destillation, naturgas, oljor
KE8 ALKOHOLER 20-22 Metanol, etenol, glykol, glycerol
KE8 KOLHYDRATER 174-185 Kolhydrater, fotosyntes, fetter
KE8 LÄKEMEDEL 212-228 Signalämnen, läkemedel, återvinning
KE8 METALLER 284-289 Metallers egenskaper, legeringar, miljö, framställn, rost
KE8 MATERIAL 55-56, 78 Plast, plastens historia
KE9 ELD OCH BRAND 2 Säkerhetsregler
KE9 ELD OCH BRAND 4-6 Brandtriangel, ofullständig förbränning, brandsläckning
KE9 ELD OCH BRAND 7-8 Förhindra brand, göra vid brand, brandsläckning
KEMI PÅ JOHANS BLOGG WWW.MATTENOJOHANK.BLOGSPOT.COM
VIKTIGT
MEDELVIKTIGT
MINDRE CENTRALT
KE7 ÄMNEN 2-6 Säkerhetsregler, ämnens egenskaper
KE7 ÄMNEN 7-10 Lösning, legering, separtionsmetoder
KE7 KEMISKA REAKT 21-22 Grundämnen, Kemiska föreningar, molekyler
KE7 KEMISKA REAKT 23-24 Reaktioner, reaktionsformler, rost
KE7 KEMISKA REAKT 25-26 Oxider, rostskydd, väte
KE7 KEMISKA REAKT 27-28 Vatten, atomens byggnad, molekylförening, jonförening
KE7 KEMIHISTORIA 36-37 Atomer, luft, vatten, jord, eld, Bohrs atommodell
KE7 SYROR OCH BASER 38-40 Syror
KE7 SYROR OCH BASER 41-42 Baser
KE7 SYROR OCH BASER 43-46 pH-värde, indikatiorer, oxider, försurning
KE7 VÅR LUFT 71 Luft, fotosyntes, förbränning, kretslopp, växthus, ozon
KE7 SALTER 59-63 Salter, neutralisation, hårt vatten
KE8 LABPLANERING Film, facit
KE8 KÄLLKRITIK Kriterier att titta på
KE8 KOLFÖRENINGAR 2-5 Labsäkerhet, organisk kemi, kol kretslopp, kol former
KE8 KOLFÖRENINGAR 6-7 Kolväten, metanserien
KE8 KOLFÖRENINGAR 8-11 Fraktionerad destillation, naturgas, oljor
KE8 ALKOHOLER 20-22 Metanol, etenol, glykol, glycerol
KE8 KOLHYDRATER 174-185 Kolhydrater, fotosyntes, fetter
KE8 PROTEINER 187-203 Proteiner, vitaminer, mineralämnen, vatten
KE8 LÄKEMEDEL 212-228 Signalämnen, läkemedel, återvinning
KE8 RESURSHUSHÅLLN 270-279 Återvinning, plast i natur, livscykelanalys, miljö
KE8 METALLER 284-289 Metallers egenskaper, legeringar, miljö, framställn, rost
KE8 MATERIAL 55-56, 78 Plast, plastens historia
KE8 MATERIAL 57-59 Kompositmaterial, gummi, lim, papper
KE8 MATERIAL 60-63 Målarfärg, glas, keramik
KE8 VARDAGENS KEMI 38-41 Berikningsmedel, tvättmedel, kosmetika
KE9 ELD OCH BRAND 2 Säkerhetsregler
KE9 ELD OCH BRAND 4-6 Brandtriangel, ofullständig förbränning, brandsläckning
KE9 ELD OCH BRAND 7-8 Förhindra brand, göra vid brand, brandsläckning
FY9 PARTIKELMODELLEN 500 Fasövergångar, tryck, temperatur, volym, densitet
KE9 KEMISKA REAKT. 7:21-22 Grundämnen, Kemiska föreningar, molekyler
KE9 KEMISKA BINDN 15-16 Atom, elektronskal, periodiska systemet, jonföreningar
KE9 MILJÖ 180-185 Transporter, förnybara energikällor, kol kretslopp
KE9 MILJÖ 186-193 Växthuseffekten, ozon
KE9 MILJÖ 194-200 Försurning, marknära ozon, övergödning
KE9 MILJÖ 201-204 Miljögifter, radioaktivt avfall, tungmetaller, återvinning
KE9 MILJÖ 205-207 Vattenverk, avloppsreningsverk, hållbar utveckling
KE9 LUFT 7:71 Luft, fotosyntes, förbränning, kretslopp, växthus, ozon
KE9 VATTEN 7:53-57 Vattnets faser, kretslopp, brist på vatten
KE9 KEMIHISTORIA 67-69 Gripsholm, Barnängen, Perstorp, Nobel
KE9 NANOTEKNIK 700 Nanoteknik
KE9 ELKTROKEMI 26-27 Spänningsserien, korrosion,
KE9 ELEKTROKEMI 28-29 Ackumulatorn, elektrolys, oxidation, reduktion
KE9 ARG TEXT Argumenterande text facit
FY9 ARG TEXT Argumenterande text facit
Källkritik av en vetenskaplig artikel
Ställ följande frågor för att hitta så många skäl som möjligt för att lita på en vetenskaplig artikel eller inte lita på den:
Vem eller vilka står bakom sidan eller artikeln?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet?
Är det någon du litar på?
Vid vilken tidpunkt som sidan senast uppdaterades.
Finns det något datum på sidan?
Är informationen ny och relevant eller är den 20 år gammal?
Sidans källor
Finns det någon kontaktinformation?
Verkar texten seriös?
Fungerar länkarna?
Hänvisas det till källor?
I vilket syfte informationen på sidan har skrivits
För att informera om något?
För att presentera fakta?
För att propagera för en åsikt?
För att sälja något?
För att underhålla?
NP KEMI FACITFILM 9 KOMPLETTERINGAR
NP 15/16 UPPGIFT 6B
Alger tar upp koldioxid --> minskad växthuseffekt -->
minskad uppvärmning av jorden -->
havsisar smälter inte så mycket --> ej ökad havsnivå -->
mindre översvämningar.
Alger tar upp näringsämnen -->
mindre näringsämnen släpps ut –>
mindre näringsämnen i sjöar --> mindre övergödning -->
minskad nedbrytning av död vass -->
ej minskning av syre i sjön --> ej fiskdöd.
Vegetabilisk olja som fordonsbränsle i stället för fossila bränslen -->
ej så mycket långa transporter med oljetankers -->
mindre utsläpp av koldioxid -->
minskad växthuseffekt -->
minskad uppvärmning av jorden -->
havsisar smälter inte så mycket --> ej ökad havsnivå -->
mindre översvämningar.
NP 14/14 UPPGIFT 7
Hur NATURRESURSER påverkas av byte från fossila bränslen till etanol:
Ej olja --> Olja tar ej slut så snabbt -->
kan använda olja för att tillverka plast.
Etanol --> Man använder åkermark för att tillverka råvaran -->
man kan tillverka mindre mat.
Hur TRANSPORTER påverkas av byte från fossila bränslen till etanol:
Ej olja --> Ej så mycket långa transporter med oljetankers -->
mindre utsläpp av koldioxid -->
minskad växthuseffekt -->
minskad uppvärmning av jorden -->
havsisar smälter inte så mycket --> ej ökad havsnivå -->
mindre översvämningar.
Hur VÄXTHUSEFFEKT påverkas av byte från fossila bränslen till etanol:
Ej olja -->
ej så mycket långa transporter med oljetankers -->
mindre utsläpp av koldioxid -->
minskad växthuseffekt
Hur EKOSYSTEM påverkas av byte från fossila bränslen till etanol:
Etanol -->
Det man använder för att tillverka etanol tar upp koldioxid i närtid
--> mindre nettoutsläpp av koldioxid
(utsläpp vid förbränning – det som tas upp ”nu”) -->
minskad försurning --> sjöar och skog försuras mindre -->
positiv påverkan på ekosystemen sjö och skog.
NP 14/15 UPPGIFT 10
Smutsavvisande material --> Behöver tvätta mindre ofta -->
mindre fosfater släpps ut –> mindre fosfor i sjöar -->
mindre övergödning -->
minskad nedbrytning av död vass -->
ej minskning av syre i sjön --> ej fiskdöd.
Argumenterande text genomgång
Så här kan du arbeta med en test på argumenterande text i NO:
1 Läs igenom uppgiften noga så att du inte missuppfattar den eller missar något moment.
2 Markera fördelar med + och nackdelar med – i faktabladet.
3 Skriv upp fördelar och nackdelar om det frågas efter det i uppgiften, annars inte.
4 OBS! Skriv ett ställningstagande, till exempel:
”Jag tycker att man ska välja vattenkraft”
5 Skriv så många argument som möjligt i så många led som möjligt.
Att bara skriva av en fördel från faktabladet räknas inte som ett led.
Exempel 1, bara skrivit av fakta
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Exempel 2, ej naturvetenskapligt argument.
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Det blir inte så dyrt att transportera hit råvaran.
(Inget naturvetenskapligt argument, inga poäng.)
Exempel 3, för allmänt argument.
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Behöver inte transporteras med båt från andra länder så
det förstör inte miljön.
(för allmänt argument, ger inga poäng)
Exempel 4, resonemang i ett led.
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger
mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.
(led 1 ger poäng)
Exempel 5, resonemang i två led med två olika perspektiv.
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger
mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.
(led 1 ger poäng)
Detta medför att blir mindre försurning.
(led 2A ger poäng)
Råvaran kommer från svenska skogar
(står i faktabladet, ger inga poäng)
Behöver inte transporteras med båt från andra länder vilket ger
mindre utsläpp av koldioxid och svaveldioxid.
(led 1 ger poäng)
Detta medför att det blir mindre växthuseffekt
(led 2B ger poäng)
6 Läs i uppgiftens instruktion om du ska skriva nackdelar för det alternativ som du har tagit ställning för eller skriva nackdelar för de andra alternativen.
7 Skriv nackdelar i så många led du kan.
ARGUMENTERANDE TEXT ÖVNINGSUPPGIFT
MATERIAL FÖR CHOKLADKARTONG FACIT
Namn: ___________________________________________ Klass: ______
Beskrivning av uppgift
En chokladfabrik väljer mellan att använda plast, aluminium eller papper till sina chokladkartonger. Din uppgift är att rekommendera dem vilket material de skall välja. Använd faktabladet för att hitta fördelar och nackdelar, ta ställning och argumentera.
1 Skriv ner fördelar och nackdelar för materialen plast, aluminium och papper för samtliga aspekter råvara, egenskap, energiåtgång vid framställning och möjlighet att återvinna.
1 Lösning
Plast
Fördelar:
Energin kan tillvaratas som fjärrvärme vid förbränning.
Nackdelar:
Tillverkas av olja.
Olja utvinns utanför Sverige.
Förbränning av plast bidrar till ökad växthuseffekt.
Aluminium.
Fördelar:
God korrosionsbeständighet.
Släpper ej igenom dofter.
Kan återvinnas och behåller sina egenskaper.
95% av energin sparas vid återvinning.
Nackdelar:
Bryts utanför Sverige.
Stor energiåtgång vid framställning 150kJ/g
Papper
Fördelar:
Trä är förnybar.
Trä kommer från Sverige.
Låg energiåtgång 12 kJ/g
Bidrar inte till ökad växthuseffekt vid förbränning
Nackdelar:
Släpper igenom dofter, lukt och vattten.
2 Ta ställning. Rekommendera att man ska använda ett av materialen.
2 Lösning.
Jag rekommenderar att man ska använda papper.
3 Argumentera sakligt för ditt ställningstagande
Resonera i flera led för tre fördelar och en nackdel med det material som rekommenderar att
man ska använda. För resonemang som är grundade på naturvetenskapliga argument.
3 Lösning (Det som står i kursiv stil är lärarens kommentarer som du inte behöver skriva)
Fördelar
F1
Papper tillverkas av trä och trä är en förnybar resurs.
Om man planterar ett träd har man ett nytt stort träd efter 50 år. (led 1)
F2
Råvaran till papper kommer från svenska skogar.
Man behöver inte transportera hit trä med båt så därför blir
det mindre utsläpp av koldioxid. (led 1)
Det blir mindre ökning av växthuseffekten. (led 2)
Jordens medeltemperatur stiger inte så mycket. (led 3)
Det blir inte så mycket översvämningar. (led 4)
F3A
Energiåtgång vid framställning är 12kJ/g vilket är lågt
Man behöver inte använda så mycket kraftverk som drivs av olja
så därför blir det mindre utsläpp av koldioxid. (led 1)
Det blir mindre ökning av växthuseffekten. (led 2)
Jordens medeltemperatur stiger inte så mycket. (led 3)
Det blir inte så mycket översvämningar. (led 4)
F3B (BREDD! RESONEMANG FRÅN ETT ANNAT PERSPEKTIV)
Energiåtgång vid framställning är 12kJ/g vilket är lågt
Man behöver inte använda så mycket kraftverk som använder olja så därför
förbränns mindre svavel och det blir mindre avgaser av svaveldioxid. (led 1)
Det blir mindre svavelsyra uppe i regnmolnen. (led 2)
Sjöar blir mindre försurade. (led 3)
Fler fiskyngel överlever. (led 4)
F4
Förbränning av papper bidrar inte till den ökade växthuseffekten.
Jordens medeltemperatur stiger inte så mycket. (led 1)
Det blir inte så mycket översvämningar. (led 2)
Nackdelar
N1
Papper släpper igenom dofter, luft och vatten.
Dofter av andra livsmedel bredvid chokladkartongen kan sprida sig till chokladen. (led 1)
LABORATIONSPLANERING
Laboration
Hur mycket väger saltet och hur mycket väger sanden?
Namn: ___________________________________ Klass: ______
Problem
Läraren har tillverkat saltvatten genom att lösa upp salt i vatten.
Läraren har hällt sand i ungefär en tredjedel av en 250 ml bägare, hällt på saltvatten och rört runt så att det finns en blandning av saltvatten och sand i bägaren.
Din uppgift är att ta reda på saltets massa och sandens massa.
Materiel
Skyddsglasögon
Skyddsförkläde
Värmehandskar
(Skyddshandskar behövs inte för salt och sand är inte farliga kemikalier.)
250 ml bägare fylld till ungefär 2/3 med färdig blandning av saltvatten och sand.
En andra 250 ml bägare som väger lika mycket som den första när den är tom.
Sked
Filterpapper
Tratt (stor)
Tratthållare
Stativ
Värmeplatta
Våg
Utförande
Sätt på skyddsförkläde och skyddsglasögon.
Nollställ vågen.
Ställ den tomma bägaren på vågen och väg den.
Anteckna massan i gram för bägaren.
Nollställ vågen.
Ställ bägaren med saltvatten och sand på vågen och väg den.
Anteckna massan i gram för (bägare+salt+vatten+sand).
Skruva ihop stativet och sätt tratthållaren i stativet.
Sätt tratten i tratthållaren.
Sätt filterpapper i tratten.
Sätt den tomma bägaren under tratten.
Häll saltvattnet med sand genom filtret i tratten och ner i den andra bägaren.
Använd skeden för att skrapa ut sand från bägaren till filtret i tratten.
Vänta tills allt saltvatten har runnit ner i den andra bägaren.
Nollställ vågen.
Ställ denna andra bägare med saltvatten på vågen och väg den.
Anteckna massan i gram för (bägare+salt+vatten).
Sätt denna andra bägare med saltvatten på värmeplattan.
Värm bägaren och låt vattnet koka tills nästan allt vatten kokat bort.
Koka försiktigt bort det sista vattnet.
Nollställ vågen.
Ställ denna andra bägare med salt på vågen och väg den.
Anteckna massan i gram för (bägare+salt).
Beräkna massa för salt = massa för (bägare+salt) – massa för bägare.
Beräkna (massa för sand) =
= massa för (bägare+salt+vatten+sand) - massa för (bägare+salt+vatten)
